Page 1

Ă…rsredovisning 2013


Årsredovisning 2013

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 25 april kl. 18.00 i Sparbankens samlingssal

1


Innehåll VD:s kommentar ........................................................................................................................................... 3 Allmänekonomisk bakgrund .......................................................................................................................... 4 Förvaltningsberättelse ................................................................................................................................... 5 Fem år i sammandrag ................................................................................................................................... 6 Resultat- och balansräkningar 2009-2013..................................................................................................... 7 Resultaträkning ............................................................................................................................................. 8 Rapport över totalresultat .............................................................................................................................. 8 Balansräkning ............................................................................................................................................... 9 Rapport över förändringar i eget kapital ...................................................................................................... 10 Kassaflödesanalys ...................................................................................................................................... 11 Noter till de finansiella rapporterna.............................................................................................................. 12 Utgående mandatperioder........................................................................................................................... 38 Revisionsberättelse ..................................................................................................................................... 39 Företagsstyrning ......................................................................................................................................... 40 Styrelse, huvudmän m fl .............................................................................................................................. 41

2 2


VD:s kommentar Det är med en stor glädje som jag kan sammanfatta min första tid som VD i Åse Viste Sparbank. Genom de möten jag haft med mina medarbetare och de kunder som jag hittills haft möjlighet att träffa, kan jag konstatera att det finns en otrolig handlingskraft och ett stort engagemang i bygden. Året som gått har varit framgångsrikt i många avseenden. Banken redovisar återigen ett resultat efter skatt som är det bästa sedan flera år tillbaka. Under året har vi haft över 2300 kundmöten och vi har välkomnat många nya privat- och företagskunder. Att vi i Vår Bank har ambitionen att vara en partner som värdesätter den personliga relationen till våra kunder, tror jag är en av orsakerna till vår framgång. En del av vårt arbete har ägnats åt att hantera betalningssvårigheterna och sedermera konkursen i ett av bankens större engagemang. Konkursen förorsakade banken den enskilt största kreditförlusten under året och kanske även den största genom bankens historia. Trots förlusten är sparbankens ställning stark och kan mycket väl svara upp till de kapitalkrav som ställs av Finansinspektionens föreskrifter.

Vår lokala förankring i kombination med ett gott samarbete med Swedbank ger oss en bra plattform för att utveckla vår verksamhet in i framtiden. Våra kunder kommer under året erbjudas tjänster som underlättar för oss alla. Många av dessa satsningar kommer vi troligen se som mobila tjänster. Vi är samtidigt angelägna om att lyssna in vilka andra behov och förväntningar som kunderna har på oss.

Under året har vi genomfört ett stort arbete med att profilera och marknadsföra banken på ett tydligare sätt. Vi ville sprida vår uppfattning och känsla om att den positiva utvecklingen i banken verkligen är resultatet av ett samspel med bygdens invånare och företag. Vi finns till för alla som bor, arbetar, verkar eller har hjärtat i vårt verksamhetsområde. Det innebar att vi samlades kring att marknadsföra banken under uttrycket ”Det är Vår Bank”.

Min förhoppning är att våra kunniga och engagerade medarbetare även i framtiden ska få möjlighet till att träffa kunden på ett sätt som kunden själv önskar, avsett om de bor, arbetar, verkar eller har sitt hjärta hos oss.

En förhoppning som jag har är att vi uppfattas som ett värderingsstyrt företag som är enkla att kommunicera med och innehar en kompetens som motsvarar våra kunders förväntningar. Som en del i att befästa en sådan uppfattning har vi internt arbetat med våra gemensamma värderingar i banken. Vi samlades kring tre avgörande värdeord, ”Engagemang, Omtänksamhet och Flexibilitet”. Genom att bemöta varandra och våra kunder utifrån dessa värdeord tror jag att vi har goda möjligheter att vara en intressant bank för såväl befintliga som nya kunder.

Slutligen vill jag tacka personal, styrelse och våra kunder för ett framgångsrikt 2013. Tack för att Ni valt ”Vår Bank”!

Melker Ström, VD

Det är med framtidstro, men med stor ödmjukhet som jag lyfter blicken in i 2014. Efter en svag utveckling under 2013 förväntas tillväxten i svensk ekonomi stärkas under 2014. Jag hoppas att det kommande året skapar bra förutsättningar för vår bygd att fortsätta utvecklas och att vi då får finnas till för våra kunder.

3 3


REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank, org nr 569000-6670, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 138:e verksamhetsår. ALLMÄNEKONOMISK BAKGRUND Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7% uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8% halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2%. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5% till 0,25% i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten.

Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8% i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14% i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1% i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2%. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1% till 0,75%, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan.

4 4


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Åse och Viste härads Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och vissa församlingar i Lidköpings, Vara och Essunga kommuner. Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp. Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Vi erbjuder fullsortimentsservice till alla våra kundgrupper. Förutom egen personal med hög kompetens inom ekonomi, juridik och försäkringsfrågor har vi genom samarbetsavtal tillgång till fastighetsmäklartjänster.

De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 701 tkr. Ökningen är till den största delen hänförlig till marknadsföringskostnader i samband med lanseringen av ”Det är vår bank”.

Sparbankens ställning Bankens balansomslutning har ökat med 170 347 tkr till 1 609 845 tkr vid räkenskapsårets utgång. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 4 565 766 tkr, en ökning med 426 467 tkr.

Förslag till resultatdisposition Sparbankens vinst för 2013 uppgår till 17 034 tkr. Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: - avsättning till reservfonden 17 034 tkr

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 1 252 319 tkr, en ökning med 11,0%. Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt 1 040 070 tkr, en ökning med 152 665 tkr i förhållande till föregående räkenskapsår.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,7 (föregående år 2,8).

Kreditförlusterna netto blev för 2013 9 201 tkr, kreditförlusterna är till största delen hänförliga till ett fåtal engagemang. Förväntad framtida utveckling Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2014 på ett rörelseresultat på 26 000 tkr.

Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 7,9% till 1 093 881 tkr. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 2,5% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt 818 957 tkr.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 342 953 tkr.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2013 var 2,7, att jämföra med 2,8 vid utgången av 2012. Sparbankens resultat Resultatet före kreditförluster uppgick till 25 766 tkr, att jämföra med 23 172 tkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 16 565 tkr.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Räntenettot 2013 uppgick till 30 813 tkr, en minskning från föregående år med 5,3%. Provisionsnettot uppgick till 13 429 tkr, vilket är en ökning med 846 tkr i förhållande till 2012. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 1 691 tkr att jämföra med 843 tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör 1 367 tkr realisationsresultat, 208 tkr orealiserade värdeförändringar och 116 tkr valutakursförändringar. Sammantaget ökade rörelseintäkterna mellan 2013 och 2012 med 6,6%.

5

5


FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr

förändring under året, %

2013

2012

2011

2010

2009

4 566 10,3

4 139 4,6

3 957 -1,1

4 003 9,0

3 672 18,0

21,3

20,2

17,9

18,4

17,5

2,7

2,8

2,6

2,4

2,4

0,9

0,9

0,9

1,1

1,2

2,0

2,3

2,3

2,0

2,3

1,2

1,2

1,2

1,0

1,3

0,4

0,4

0,5

0,3

0,6

4,1

4,7

5,4

3,8

8,0

0,52

0,54

0,54

0,68

0,52

0,69

0,65

0,61

0,69

0,52

65

52

69

50

56

0,8

1,2

0,3

0,5

0,4

0,9

0,6

0,3

0,0

0,0

19 1

19 1

21 1

21 1

19 1

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet

Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav

Likviditet

Utlåning brutto/Inlåning från allmänheten

Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

6 6


RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Resultaträkning

2013

2012

2011

2010

2009

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter

30 813 13 429 1 691 7 396

32 536 12 583 843 4 072

30 940 12 334 -60 2 669

25 145 11 937 29 384

26 732 11 053 1 825 5 830

Summa intäkter

53 329

50 034

45 883

37 495

45 440

Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader1 Kreditförluster

-23 455 -4 108 -9 201

-23 271 -3 591 -5 765

-21 615 -3 040 -3 229

-22 683 -2 900 -206

-20 613 -3 233 50

Summa kostnader

-36 764

-32 627

-27 884

-25 789

-23 796

0

0

0

0

0

16 565

17 407

17 999

11 706

21 644

3 325

-3 471

0

0

0

Skatter

-2 856

-2 832

-4 265

-3 112

-4 356

Årets resultat

17 034

11 104

13 734

8 594

17 288

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

1 983 172 419 1 081 390 212 059 127 668 4 372 9 954 1 609 845

4 681 133 411 1 007 499 192 506 88 009 4 569 8 823 1 439 498

5 517 186 448 963 864 165 354 62 088 3 836 6 920 1 394 027

5 648 23 320 1 122 607 70 968 65 744 3 925 9 559 1 301 771

6 106 102 1 112 459 47 096 49 416 4 221 7 582 1 226 982

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar

0 1 252 319 14 166 261 1 266 746

529 1 128 413 18 607 188 1 147 737

30 624 1 095 896 17 296 0 1 143 816

20 009 1 025 707 15 105 940 1 061 761

57 145 930 682 23 771 305 1 011 903

146

3 471

0

0

0

342 953

288 290

250 211

240 010

215 079

1 609 845

1 439 498

1 394 027

1 301 771

1 226 982

tkr

Nedskrivning på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner

Balansräkning

Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

7 7


RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr

Not

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

4 5 6 7 8 9 10 19 11

2013

2012

43 541 -12 728 30 813 6 981 15 530 -2 101 1 691 415 53 329 -23 455 -625 -3 483 -27 563

50 063 -17 527 32 536 3 689 14 826 -2 243 843 383 50 034 -23 271 -551 -3 040 -26 862

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

25 766 -9 201

23 172 -5 765

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

13 14

16 565 3 325 -2 856

17 407 -3 471 -2 832

17 034

11 104

2013

2012

Årets resultat

17 034

11 104

Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat

37 637 -9 37 628

27 219 -244 26 975

Årets totalresultat

54 662

38 079

Årets resultat

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december tkr

88


BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr

Not

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

15 16 17 18 19

20 21

2013

2012

1 983 172 419 1 077 746 3 644 212 059 127 668

4 681 133 411 1 000 948 6 551 192 506 88 009

1 281 3 091 2 171 1 375 6 408 1 609 845

1 307 3 262 1 719 633 6 471 1 439 498

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar

22 23 24 25 26

0 1 252 319 10 810 3 356 261 1 266 746

529 1 128 413 14 861 3 746 188 1 147 737

Obeskattade reserver

27

146

3 471

Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital

28

235 281 90 638 17 034 342 953

224 176 53 010 11 104 288 290

1 609 845

1 439 498

Inga 28 315 153 096

Inga 25 648 135 899

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser Åtaganden

29 30

99


RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

tkr Ingående eget kapital 2012-01-01

Reservfond

Fond för verkligt värde

Årets resultat

Totalt eget kapital

210 443

26 035

13 734

250 212

11 104 11 104

11 104 26 975 38 079

Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

26 975 26 975

Vinstdisposition Utgående eget kapital 2012-12-31

Ingående eget kapital 2013-01-01

13 734 224 177

53 010

-13 734 11 104

288 291

Reservfond

Fond för verkligt värde

Årets resultat

Totalt eget kapital

224 177

53 010

11 104

288 291

17 034 17 034

17 034 37 628 54 662

-11 104 17 034

342 953

Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

37 628 37 628

Vinstdisposition Utgående eget kapital 2013-12-31

11 104 235 281

1010

90 638


KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr

2013-12-31 2012-12-31

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-)

16 565

17 407

170 -208 625 9 047 0 -2 873

-12 -464 551 5 887 -386 -2 689

23 326

20 294

-85 845 -19 395 123 906 -529 -818 -1 845 38 800

-48 084 -25 461 32 517 -30 095 -2 101 186 -52 744

0 -2 062 3 -431 -2 490

155 0 0 -1 284 -1 129

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

36 310 138 092 174 402

-53 873 191 965 138 092

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

1 983 172 419 174 402

4 681 133 411 138 092

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33) Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Utrangering av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten

11 11


NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Åse och Viste härads Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp. Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp.

2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari 2014. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

12 12


- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

13 13


Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

14 14


Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: - ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

15 15


Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 421 tkr (418 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången . Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

16 16


Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter - inventarier

se nedan 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

17 17


3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till riskkontrollfunktionen. Denna i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Samtliga kreditbeslut rapporteras regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

18 18


Kreditriskexponering, brutto och netto 2013

Krediter1 mot Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA6 - AA -A - BBB eller lägre - utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Kreditriskexponering, brutto och netto 2012

Krediter1 mot Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA6 - AA -A - utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Total kreditriskexponering (före nedskrivning)

16 264 201 394 180 216 255 591 131 597 90 653 218 166 887 1 093 881

Nedskrivning/ Avsättning

232 6 360 5 251 4 292 16 135

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

16 264 201 162 180 216 255 591 125 237 85 402

16 264 191 149 179 541 255 549 124 909 73 317

0 10 013 675 42 328 12 085

213 874 887 1 077 746

104 012 887 944 741

109 862 0 133 005

91 192 5 245 50 846 10 049 54 727 212 059

91 192 5 245 50 846 10 049 54 727 212 059

91 192 5 245 50 846 10 049 54 727 212 059

153 096 28 315 181 411 1 487 351

153 096 28 315 181 411 1 471 216

153 096 28 315 181 411 526 475

Total kreditriskexponering (före nedskrivning)

17 170 190 716 149 008 203 083 109 227 78 026 266 447 632 1 013 677

16 135

Nedskrivning/ Avsättning

473 2 670 8 154 1 432 12 729

Redovisat värde

944 741

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

17 170 190 243 149 008 203 083 106 557 69 872

17 170 181 075 149 008 202 785 104 963 60 792

0 9 168 0 298 1 594 9 080

265 015 632 1 000 948

139 037 632 854 830

125 978 0 146 118

90 705 5 827 50 525 45 449 192 506

90 705 5 827 50 525 45 449 192 506

90 705 5 827 50 525 45 449 192 506

135 899 25 648 161 547 1 367 730

135 899 25 648 161 547 1 355 001

135 899 25 648 161 547 500 171

1

12 729

854 830

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

5

inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

6

utgår från Standard and Poor's rating

19 19


Kreditkvalitet

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. En riskklassificeringsmodell är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kreditkvalitén i engagemangen. Med hjälp av modellen är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Modellen tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvalitén på beviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har god kreditkvalité både inom företag och privatsegmenten. Lånefordringar, kreditkvalitet 2013 Riskklass Sannolikhet för fallissemang Osäker 100% RK 0-5 > 5,7% RK 6-8 2,0 - 5,7% RK 9-12 0,5 - 2,0% RK 13-21 < 0,5%

Totalt

Företag

Hushåll

2% 2% 21% 39% 36%

3% 2% 20% 54% 21%

1% 3% 22% 27% 47%

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna

2013

2012

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa

816 29 362 22 10 1 239

1 022 0 0 319 64 1 405

13 100 474 797 605 783 347 720 201 1 093 881

13 900 430 823 568 608 326 730 346 1 013 677

14 306 2 104

4 123 4 566

0

0

Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor

18 086 6 638

18 557 6 140

Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor

11 761 4 374

8 667 4 062

13 100 463 036 601 409 344 720 201 1 077 746

13 900 422 156 564 546 323 445 346 1 000 948

Oreglerade och osäkra fordringar

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs

Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker: - om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och - det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.

20 20


Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier. Sparbankens likviditetsreserv i form av kassa, inlåningsmedel i annan bank, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten och beviljade ej utnyttjade krediter. Dessutom ska av likviditetsreserven ett belopp motsvarande 10% av inlåningen bestå av kassa, inlåningsmedel i annan bank och värdepapper belåningsbara hos centralbank. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Löptidsinformation 2013 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Inlåning fr allmänheten Övriga skulder o eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och eget kapital Total skillnad

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På Högst 3 Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 anfordran mån mån men år men år högst 1 år högst 5 år

172 419 75 630

18 592

198 873

309

3 335

19 958

89 555

102 546

504

2 171

307

248 049

6 408 45 462

142 431

305 061

1 073 415

149 494

27 552

1 858

5 265

1 903

3 642

3 356 158 115 -112 653

3 644

3 335

4 372 128 232

212 059 4 372 131 214

102 546

134 587

6 408 1 609 845

1 039 009

1 252 319

1 858

353 909

3 642

343 099

3 356 261

261 29 455 112 976

21

21

5 761 299 300

Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån

933 128

734 255

734 255

Summa redovisat värde

1 983 172 419 1 077 746

1 983 50 396

1 073 415 -825 366

Utan löptid

0 734 255

343 099 -208 512

1 609 845

5 500 1 033 509


Löptidsinformation 2012 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder o eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och eget kapital Total skillnad

På anfordran

133 411 75 764

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån mån men år men år högst 1 år högst 5 år

Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån

14 506

41 069

184 807

684 802

4 681 133 411 1 000 948

79

257

5 307

908

6 551

6 215

4 569 88 182

192 506 4 569 90 361

172 540

97 432

6 471 1 439 498

1 048 364

529 1 128 413

665

306 622

6 215

4 681

19 966

172 540

460

1 719

209 175

6 471 41 482

43 045

362 654

529 939 180

140 006

48 562

665

6 016

2 630

5 307

3 746 939 709 -730 534

Summa redovisat värde

149 768 -108 286

685 710

908

291 761

3 746 188

188 51 192 -8 147

6 160 356 494

869 609

908 684 802

291 761 -194 329

1 439 498

7 068 1 041 296

1

Samtliga krediter är uppsägningsbara inom 6 månader enligt allmänna villkor.

De nominella kassaflödena överensstämmer med de odiskonterade kassaflödena.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 274 tkr. Enligt finanspolicyn får sparbankens totala ränterisk uppå till högst 10% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och ränteswappen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2013 var durationen i eget kapital 0,79 år.

22

22


Per den 31 december 2013 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 328 500 tkr (278 500 tkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2013 till -3 644 tkr (-6 551 tkr) bestående av tillgångar om 307 tkr (0 tkr) och skulder om 3 951 tkr (6 551 tkr).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 1 Kumulativ exponering 1

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

1 983

282 368

35 933

27 951

239 791

139 744

62

247

2 663

672

519 378

473 428

35 995

28 198

242 454

140 416

1 112 869

103 707

18 900

14 832

1 931

80

1 112 869

103 707

18 900

14 832

1 931

80

-593 491

369 721

17 095

13 366

240 523

140 336

122 500

206 000

104 730

1 077 746

5 000

3 644

191 060

-470 991

1 983 172 419

172 419 346 959

Totalt

5 000

5 000

20 999 141 994 164 976

212 059 141 994 1 609 845

14 573 342 953

1 252 319 14 573 342 953

357 526

1 609 845

-192 550 328 500

20 000

10 000

182 250

116 250

101 825

105 191

163 464

187 550

Nominellt värde

23

23

328 500 192 550


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 1 Kumulativ exponering 1

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

4 681

4 681

133 411

133 411 363 226

231 629

29 734

35 585

224 836

92 206

23 732

1 000 948

79

175

82

3 689

1 618

908

6 551

171 314 496 637

403 022

29 909

35 667

228 525

93 824

24 640

21 192 101 401 127 274

192 506 101 401 1 439 498 529

529 980 942

94 776

40 086

11 894

573

142

981 471

94 776

40 086

11 894

573

142

-484 834

308 246

-10 177

23 773

227 952

93 682

104 500

174 000

-380 334

24 640

18 795 291 761

1 128 413 18 795 291 761

310 556

1 439 498

-183 282 278 500

20 000

10 000

8 000

153 250

75 000

12 250

81 912

61 735

77 508

152 210

170 892

183 282

278 500

Nominellt värde

Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 274 tkr (121), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns på balansdagen.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbankens valutarisk är begränsad. Den avser fluktuation i resevalutalagret. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). För att reducera valutarisken för valutakonto, valutalån och valutaterminer skapar affärsystemet automatiskt en motaffär med Swedbank som motpart. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 116 tkr (110 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). En förändring med 10 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens egna kapital med 12 725 tkr (8 759 tkr).

24

24


Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisning 2013

Derivat

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat och säkringsredovisning 2012

Derivat

30 000 30 000

>5 år

298 500 298 500

Total

0 0

328 500 328 500

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

307 307

3 951 3 951

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

> 1 år - 5 år

38 000 38 000

> 1 år - 5 år

228 250 228 250

>5 år

12 250 12 250

Total

278 500 278 500

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

0 0

6 551 6 551

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -2 907 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 2 907 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.

25 25


4 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat - säkringsredovisning Övriga Summa varav ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Övriga varav kostnad för stabilitetsavgift Summa Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen

2013

2012

1 524 41 462 3 708

2 274 45 250 4 756

-3 163 10 43 541 806

-2 219 2 50 063 984

-230 -11 789 -782 -709 -413 -12 728

-578 -16 204 -793 -745 -412 -17 527

30 813

32 536

1,82

2,03

2,04 3,72 0,81

2,33 4,08 1,14

6 960 21 6 981

3 657 32 3 689

2 172 5 010 831 16 5 688 1 813 15 530

2 321 4 874 614 21 5 192 1 804 14 826

-1 410 -460 -231 -2 101

-1 640 -388 -215 -2 243

125 1 450 116 1 691

0 733 110 843

5 Erhållna utdelningar Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa

6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

26 26


Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.

2013

2012

1 450 37 762

733 27 219

2 907

-1 126

-2 907 116 39 328

1 126 110 28 062

37 637

27 219

317 98 415

290 93 383

-9 273 -3 455 -1 884 -450 -1 114 -16 176

-8 642 -3 171 -1 764 -350 -694 -14 621

-328 -3 645 -496 -490 -728 -550 -1 042 -7 279 -23 455

-336 -3 587 -480 -456 -953 -1 702 -1 136 -8 650 -23 271

9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa

10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2013

Ledande befattningshavare

2 396 753 3 149

Löner Sociala kostnader Summa

2012

Övriga anställda

Ledande befattningshavare

Övriga anställda

6 877 2 702 9 579

2 022 635 2 657

6 620 2 536 9 156

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2013 har beslutats av styrelsen.

27 27


Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2013

Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd Styrelseledamot Monica Andersson Skall Styrelseledamot Gunnar Lundquist Styrelseledamot Thomas Karlsson Styrelseledamot Thomas Carlsson Styrelseledamot Anna Carlsson VD Stig-Göran Dennisson (slutade 2013-10-06) VD Melker Ström (började 2013-08-19) Andra ledande befattningshavare (3 personer) Summa

Grundlön / styrelse-arvode

Rörlig ersättning

97 61 49 14 49 38 760 366 1 857 3 291

93 57 30 8 32 31

Övriga förmåner

Pensionskostnad

54

251

18 72

392 140 552 1 084

Grundlön / styrelse-arvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner

Pensionskostnad

83 54 40 47 42 1 010 1 761 3 037

59 6

Vinstandels stiftelse

Summa

40 40

190 118 79 22 81 69 1 206 506 2 467 4 738

Vinstandels stiftelse

Summa

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2012

Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd Styrelseledamot Monica Andersson Skall Styrelseledamot Gunnar Lundquist Styrelseledamot Thomas Karlsson Styrelseledamot Thomas Carlsson VD Stig-Göran Dennisson Andra ledande befattningshavare (3 personer) Summa

1

66

51 20 71

521 513 1 034

30 30

142 60 40 48 42 1 582 2 324 4 238

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) har skett på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. med undantag för VD och stf VD. Övriga förmåner avser bilförmån, ränteförmån och kostförmån. Pensioner Verkställande direktören har samma pensionsförmåner som övriga anställda enligt Finansförbundets gällande pensionsavtal. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör Styrelseledamöter Summa

2013 0 37 036 37 036

2012 0 470 470

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. För samtliga lån finns fullgod säkerhet. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 lämnas på www.avsparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män

28 28

2013

2012

13 6 19

12 7 19

2 4

1 5

2 2

2 2


Arvode och kostnadsersättning till revisorer PwC Revisionsuppdrag

2013

2012

108

96

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

2013

2012

-659 -369 -538 -1 843 -74 -3 483

-634 -411 -498 -1 409 -88 -3 040

-5 947

-313

4 642 -8 569 154 519 -9 201

194 -5 870 122 102 -5 765

0 3 350 -25 3 325

-3 350 0 -121 -3 471

-2 873 17 -2 856

-2 690 -142 -2 832

12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) Årets nedskrivning för kreditförluster (-) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) Årets nettokostnad för kreditförluster

13 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa

14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Uppskjuten skatt Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt 2013 %

Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Schablonränta på periodiseringsfond Temporära skillnader Redovisad effektiv skatt

22,0% 0,4% -7,9% 0,0% -0,1% 14,4%

29 29

19 890 -4 376 -73 1 583 -7 17 -2 856

2012 % 26,3% 0,6% -7,8% 0,0% 1,0% 20,3%

13 936 -3 665 -80 1 092 0 -142 -2 832


Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Skattefordringar/-skulder, netto

2013

2012

Uppskjuten skatteskuld

Netto

2013

2012

2013

2012

261 261

188 188

-261 -261

-188 -188

2013

2012

145 796 3 104 23 519 172 419

133 296 115 0 133 411

1 093 881 1 093 881 24 724 16 135 1 077 746

1 013 677 1 013 677 24 697 12 729 1 000 948

15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa

16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa Varav osäkra Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2013

12 729 8 567 -519 -4 642 16 135

17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2013 Verkligt värde

Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - icke finansiella företag - finansiella företag - utländska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

91 192 59 357 35 827 25 683 212 059

18 Aktier och andelar Kreditinstitut Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

30 30

Redovisat värde

91 192 59 357 35 827 25 683 212 059 191 060 20 999

2012 Verkligt värde

90 705 45 857 35 509 20 435 192 506

Redovisat värde

90 705 45 857 35 509 20 435 192 506 171 314 21 192

3 100

2 193

42

88

2013

2012

127 247 421 127 668 127 247 421

87 591 418 88 009 87 591 418


Företag Aktier - Swedbank A - Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Antal

703 021 417

Börsvärde

127 247 0 127 247

Redovisat värde

127 247 421 127 668

19 Materiella tillgångar Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2012 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2012

4 421 1 284 -536 5 169

8 392 0 0 8 392

12 813 1 284 -536 13 561

Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013

5 169 431 -801 4 799

8 392 0 0 8 392

13 561 431 -801 13 191

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2012 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2012

-4 018 -380 536 -3 862

-4 959 -171 0 -5 130

-8 977 -551 536 -8 992

Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013

-3 862 -454 798 -3 518

-5 130 -171 0 -5 301

-8 992 -625 798 -8 819

Redovisade värden Per 1 januari 2012 Per 31 december 2012

403 1 307

3 433 3 262

3 836 4 569

Per 1 januari 2013 Per 31 december 2013

1 307 1 281

3 262 3 091

4 569 4 372

2013

2012

307 504 6 558 1 375

0 460 11 162 633

394 2 124 3 890 6 408

343 2 372 3 756 6 471

20 Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt Summa

31 31


22 Skulder till kreditinstitut

2013

2012

0 0 0 0

529 529 100 000 100 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

1 249 197 3 122 1 252 319

1 128 283 130 1 128 413

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav enskilda företagare Övriga Summa

24 495 191 538 987 382 274 425 48 904 1 252 319

16 713 137 407 935 334 266 700 38 959 1 128 413

3 951 3 276 1 560 369 1 654 10 810

6 551 3 175 2 592 310 2 233 14 861

1 009 2 320 27 3 356

1 819 1 898 29 3 746

261 261

188 188

121 25 146

0 121 121

Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 Utgående balans 31 december

0

3 350 3 350

Summa obeskattade reserver

146

3 471

Övriga Summa Beviljad limit hos Swedbank varav kontokredit

23 Inlåning från allmänheten

24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

26 Övriga avsättningar Uppskjuten skatt Totalt

27 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december

32 32


28 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Reservfonden utgör bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

29 Ansvarsförbindelser (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

2013

2012

26 856 1 459 28 315

23 582 2 066 25 648

42 315 110 781 153 096

36 240 99 659 135 899

30 Åtaganden (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa

31 Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation Andra närstående Andra närstående

År

Fordran på närstående per 31 december

Skuld till närstående per 31 december

Erhållen utlåningsränta

Betald inlåningsränta

2 361 1 312

11 822 3 495

37 26

78 103

2013 2012

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

33 33


32 Finansiella tillgångar och skulder 2013

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa

Lånefordringar och kundfordringar

Finansiella tillgångar som kan säljas

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa

Verkligt värde

1 983 172 419 1 077 746

1 983 172 419 1 077 746

3 644

3 644

3 644

212 059 127 668 6 408 3 546 1 605 473

212 059 127 668 6 408 3 546 1 605 473

1 252 319 11 071 3 356 1 266 746

1 252 319 11 071 3 356 1 266 746

6 408 3 239 1 265 439

20 999

191 060 127 668 307 307

318 728 1 252 319 7 120 3 356 1 262 795

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Lånefordringar och kundfordringar

Finansiella tillgångar som kan säljas

Andra finansiella skulder

3 951 3 951

Derivat som används i säkringsredovisning

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Innehav för handelsändamål

4 681 133 411 1 000 948

4 681 133 411 1 000 948

4 681 133 411 1 000 948

6 551

6 551

6 551

192 506 88 009 6 471 2 352 1 434 929

192 506 88 009 6 471 2 352 1 434 929

529 1 128 413 15 049 3 746 1 147 737

529 1 128 413 15 049 3 746 1 147 737

21 192

21 192

Summa redovisat värde

1 983 172 419 1 077 746

20 999

Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategor

Derivat som används i säkringsredovisning

Innehav för handelsändamål

Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

2012

Andra finansiella skulder

6 471 2 352 1 154 414

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

171 314 88 009 259 323 529 1 128 413 8 498 3 746 1 141 186

34 34

6 551 6 551


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2013 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa Övriga skulder Summa 2012 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Övriga skulder Summa

Nivå 1 191 060 127 247 318 307

Nivå 1 171 313 87 591 258 904

Nivå 2 15 579 307 15 886 3 951 3 951

Nivå 2 15 773 15 773 6 551 6 551

Nivå 3 5 420 421 5 841

Nivå 3 5 420 418 5 838

Summa 212 059 127 668 307 340 034 3 951 3 951

Summa 192 506 88 009 280 515 6 551 6 551

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Öppningsbalans 2012-01-01 Försäljningslikvid försäljning Utgående balans 2012-12-31 Öppningsbalans 2013-01-01 Anskaffningsvärde förvärv Utgående balans 2013-12-31

Aktier och andelar

5 993 -155 5 838 5 838 3 5 841

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

35 35


33 Specifikationer till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

2013-12-31 6 981 47 973 15 509

2012-12-31 3 689 55 068 20 379

Transaktioner som inte medför betalningar Förändring avsättning uppskjuten skatt

-386

34 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital

2013

2012

Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78% därav) - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier Summa primärt kapital

342 953 0 -90 639 -63 834 188 480

288 290 2 613 -53 010 -43 796 194 097

Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier Summa supplementärt kapital

89 574 -63 834 25 740

51 977 -43 795 8 182

Total kapitalbas

214 220

202 279

36 36


Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden - Exponeringar mot stater och centralbanker - Exponeringar mot kommuner - Institutsexponeringar - Företagsexponeringar - Hushållsexponeringar - Exponeringar med säkerhet i fastighet - Oreglerade poster - Exponeringar i form av säkerställda obligationer - Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Kapitaltäckningskvot

2013

2012

0 0 3 749 33 260 21 950 11 449 672 1 459 435 72 974

0 0 3 483 31 649 19 666 9 742 80 1 451 498 66 569

7 007 7 007

6 211 6 211

79 981

72 780

2,7

2,8

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 2013-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek med en total volym av 818 957 tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2013 på 4 263 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 820 226 tkr och försäkringssparande på 219 844 tkr. För detta har Sparbanken erhållit 5 167 tkr respektive 1 258 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fonder och försäkringar beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

36 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar Sparbankens ställning och resultat.

37 37


UTGÅENDE MANDATPERIODER I tur att avgå bland huvudmännen är Jenny Anerös, Erik Hallerfors, Håkan Sparlund och Kent Jacobsson. I tur att avgå ur styrelsen är Thomas Carlsson.

Grästorp den 21 februari 2014

Stefan Eksvärd Ordförande

Melker Ström VD

Monica Andersson Skall

Thomas Carlsson

Anna Carlsson

Gunnar Lundqvist

Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 13 mars 2014

Michael Lindengren Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor

38 38


REVISIONSBERÄTTELSE Till sparbanksstämman i Åse och Viste härads Sparbank, org nr 569000-6670 Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Åse och Viste härads Sparbank för år 2013.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Åse och Viste härads Sparbank för år 2013.

Styrelsens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.

Revisorernas ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

Revisorernas ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bankoch finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Åse och Viste härads Sparbank finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grästorp den 13 mars 2014

Michael Lindengren Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor

39 39


FÖRETAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD samt ställföreträdande VD är att fastställa bankens strategiska plan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2013 har styrelsen sammanträtt vid 14 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, strategisk plan, prognos för kommande år, policies inom riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Deras granskning omfattar en översyn av verksamhetens omfattning och inriktning samt av bankens organisation och arbetsprocesser.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörer Som representanter för insättarna har sparbanken 32 huvudmän. Av dessa väljs 11 av Grästorps kommun, 2 av Lidköpings kommun, 2 av Essunga kommun och 1 av Vara kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 42. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Erik Hallerfors som ordförande samt ledamöterna Jenny Anerös och Kent Jacobsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken samt ställföreträdande verkställande direktör.

Styrelsens presidium Presidiet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och i övriga frågor enligt bestämmelserna i arbetsordningen. Besluten protokollförs och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I presidiet ingår styrelsens ordförande Stefan Eksvärd, styrelsens vice ordförande Monica Andersson Skall och VD Melker Ström.

Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 5 ledamöter. Härutöver ingår enligt lag bankens VD i styrelsen. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 41. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för

40 40


SPARBANKENS STYRELSE Ordinarie ledamöter: Thomas Carlsson Stefan Eksvärd Gunnar Lundqvist Monica Andersson Skall Anna Carlsson Melker Ström

Grästorp Hyringa Grästorp Lavad Flo Falköping

Suppleant: Annika Frisell

Vara

Vald till och med sparbanksstämman

2014 2015 2015 2016 2016

SPARBANKENS LEDNINGSGRUPP Melker Ström Annika Frisell Ann-Christin Larsson Tommy Gustafsson

VD Administrativ chef, stf VD Privatmarknadschef Företagsmarknadschef

SPARBANKENS REVISORER Valda av huvudmännen:

Vald till och med sparbanksstämman

Auktoriserad revisor, ordinarie: Michael Lindengren

Göteborg

2016

Auktoriserad revisor, suppleant: Marcus Robertsson

Stockholm

2017

41 41


SPARBANKENS HUVUDMÄN Valda av huvudmännen: Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2014

Jenny Anerös Erik Hallerfors Håkan Sparlund Kent Jacobsson

Tengene Ås Grästorp Grästorp

Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Göran Andersson Ingrid Levenstedt Kajsa Olsson Berit Hallersbo

Håle St Levene Främmestad Flo

Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2016

Elisabeth Levenskog Tomas Nätt Helena Fransson Ove Mark

Flo Grästorp Flakeberg Tun

Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2017

Ann Gustafsson Kristina Andersson Sören Fredlund Per Johansson

Friel Grästorp Malma Grästorp

Valda av Grästorps kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Kent Hansson Dag Hardyson Jens Persson Magnus Karlsson Lars-Erik Tengeland Christina Zellén Ulrika Norin Tobias Svensson Kristina Augustsson Bengt Svensson Caroline Lundgren

Grästorp Grästorp Grästorp Flo Tengene Grästorp Grästorp Flo Grästorp Längnum Grästorp

Valda av Lidköpings kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Maria Eklöf Tord Eklund

Tun Friel

Valda av Essunga kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Tommy Jonsson Jan-Olof Johansson

Nossebro Främmestad

Valda av Vara kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2015

Gun-Britt Nilsson

Ryda

42 42


Tryck: Rolf Tryckeri AB Skövde Foto omslag: Eva Siljevall

Åse och Viste härads Sparbank Besök: Torggatan 14 Post: Box 210, 467 23 Grästorp Tel : 0514-587 00 www.avsparbank.se

Åse Viste årsredovisning 2013  

Årsredovisning 2013

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you