Sparbanken Nord Magasin Utsikt 2017

UTSIKT Ett magasin om framtiden i norr

En hållbar framtid NYTT SAMHÄLLE VÄXER FRAM Gällivare • MORGONDAGENS ENTREPRENÖRER UF KULTURPRISET Cecilia Björklund Dahlgren • EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gunnar Eikeland DÄR MÖJLIGHETER MÖTS Piteå Science Park • NÄTMOBBNING INTE OK Ung på nätet

Nummer 1, 2018 www.sparbankennord.se

2

LEDARE

EN MÄSTERLIG REGION Sparbanken Nord gick in i det nya året med ett rekordresultat för 2017, vilket helt säkert är kopplat till våra höga SKI-resultat*.

Men även om våra kunder är nöjda, och våra medarbetare fantastiska, väntar utmaningar. Som bank har vi höga krav på oss att leva upp till lagar och regler vilket är en (av flera) anledningar till vår nya hållbarhetsredovisning.

Såväl digitalisering som globalisering går fort. En allt viktigare fråga är hur vi, i en globaliserad värld, attraherar människor som inte har rötterna här. Det handlar om allt från jobb till stimulerande miljöer för boende och fritid. En plats där människor växer och utvecklas. Här finns mer att göra, inte minst vad gäller ökad kännedom för vår landsända i omvärlden. Sparbanken Nord hjälper befintliga och nystartade företag för att vi inser att nya jobb driver på en befolkningstillväxt vi är beroende av. Ofta frågar vi oss vad som krävs för att få människor att flytta hit och här behöver vi tänka bredare. Istället för att bara en person ska ha jobb, behöver vi ta in partner, familj och fritid i en större kontext. Ökad samverkan mellan det privata och offentliga är en viktig nyckel.

Jag var under fjolåret i Åre med min VD-grupp inom Piteå Kommunföretag och slogs av det rika företagslivet. Allt fler stadsbor tar med sig företag, personal och familj samtidigt som de har kvar kunderna i storstan. Ett bevis för att den moderna människan kan vara verk-sam oavsett fysisk plats. Samtidigt fortsätter vi förvalta insikten om basindustrins betydelse för vår egen region malmen, skogen, vattnet och vinden. Gruvnäringen har möjliggjort besöksnäringen vilket i sin tur utvecklat såväl fritids- som kulturoch föreningsliv. Positiva signaler kommer också från General Electric och Enercon, det talas om miljardinvesteringar i vindkraft för att fortsätta stödja Sveriges omställning till ett koldioxidfritt samhälle. Vilka fantastiska möjligheter! Även om vi ser att våra kunder i högre grad kommer att finnas i såväl Umeå, Stockholm som USA, vet vi att en bank med fysisk närvaro är central för hållbar finansiering och livskraftigt näringsliv. Vad kan Sparbanken Nord göra för dig? För regionen? För världen? Låt oss skapa fler mötesytor, inspireras och samverka brett för att ta tillvara på möjligheterna.

Jan Jonsson Ordförande, Sparbanken Nord och Framtidsbanken * Svenskt kvalitetsindex 2017

INNEHÅLL

12

17

10 06

02

LEDARE

En mästerlig region

18

14 Notiser från regionen

REGION

24 Nätmobbning inte okej!

REGION

04 Ekonomisk rapport

16 Festspelen – barnens dag

05 En fråga - fyra svar

17 Kulturpriset

28 Intervju Gunnar Eikeland

06 Nya Gällivare tar form

18 Där möjligheter möts

10 UF gör skillnad

VI ÄR EN SPARBANK

REGION

GÄLLIVARE

REGION

12 Lokalproducerad mat REGION

PITEÅ

REGION

REGION

23 Parasport viktigt för hälsan REGION

26 Notiser från regionen REGION

REGION

30 Personalmiljonen REGION

3

4

VI ÄR EN SPARBANK

Vi är en sparbank

V

ad är egentligen en sparbank? Och hur skiljer sig en sparbank från andra banker?

Den stora skillnaden är ägandet, vi har inga vanliga aktieägare utan den vinst som verksamheten genererar investeras i saker som hjälper till att utveckla regionen.

Om regionen där sparbanken verkar i frodas så är det bra för alla. Både för dig som kund i banken och för oss som bank.

Vem kan söka?

Medel kan gå till organisationer, föreningar och företag för sådant som kan bli till allmän nytta eller har betydelse för regionens näringslivsoch samhällsutveckling. Vi behandlar ansökningar och kan också själva söka samarbeten och initiera intressanta projekt. Satsningarna ska rimma med vår affärs- och samhällssyn samt uppfylla krav på god etik, moral och långsiktig hållbarhet. Målen och ambitionerna ska harmoniera med regionens och kommunernas utvecklingsprogram.

Därför engagerar sig Sparbanken Nord i frågor som är viktiga för Norrbottens framtid.

Vi är en lönsam regional bank med stark lokal förankring. Det innebär att vi kan satsa på mycket som gör nytta för människor i alla åldrar, organisationer, föreningar och företag.

Vi kallar det för Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

»Vi vill att Norrbotten ska vara den bästa regionen att bo, verka och leva i«

Läs mer om hur du ansöker och se alla våra satsningar under 2018 här: www.sparbankennord.se / framtidsbanken

Sparbanken Nord - Framtidsbanken Ekonomisk rapport - exklusive stiftelserna 2017

2016

2015

Tillgängliga medel vid årets början

51 406 554

48 662 270

38 959 517

- varav utestående löften

17 943 333

18 805 334

16 707 690

Årets vinstavsättning*

18 000 000

18 000 000

18 000 000

Fördelning, vinstavsättning

Utbetalda medel under året

11 200 000

11 200 000

11 215 000

Lokala utskotten

6 800 000

6 800 000

6 785 000

Centrala utskottet

7 424 803

11 435 676

4 623 640

Centrala utskottet

5 737 391

3 820 040

4 333 022

Totalt utbetalt

13 162 194

15 255 716

8 956 662

Totalt

56 244 360

51 406 554

48 332 271

Varav utestående löften

24 112 891

17 943 333

18 805 334

Centrala utskottet

39 672 272

35 897 075

36 132 751

Lokala utskotten

16 572 080

15 509 480

12 529 520

Lokala utskotten

Tillgängliga medel vid årets slut

Fördelning, utgående balans

*Dessutom avsätts 2 000 000 kronor per år till en näringslivsstiftelse och en kulturstiftelse i Jokkmokk

REGION

5

Sparbanken Nord – Framtidsbanken investerar tid, pengar, idéer och engagemang i samhällsnytta och regional utveckling.

Vad är ett hållbart samhälle för dig?

EMELIE SVANSTRÖM

ERIKA WINBLAD

HANNA NILSSON

HJALMAR ESKO

25 år, Jokkmokk

23 år, Luleå

24 år, Arjeplog

19 år, Kiruna

Jag tänker på hållbarhet som något mer än det miljöperspektiv som kanske är det första man tänker på. Då menar jag att det även handlar om sådant som mångfald och öppenhet. Och framför allt att ta unga personers röster, intressen och vilja att delta i samhällets utveckling på allvar.

Vi i Norrbotten gör mycket bra, men det finns absolut sådant vi kan bli bättre på för att bli ett mer hållbart samhälle. Natur och sport är ju naturliga saker för oss, men det finns så mycket annat som är viktigt för samhället och en levande landsbygd.

Att tillmötesgå fler människors intressen kanske i sin tur kan leda till att ungdomar som flyttar söderut och till större städer kanske väljer att stanna på sin hemort för att leva, bo och förverkliga sig själva.

För mig handlar det om att samhället ska vara hållbart på lång sikt och då tänker jag på sådant som till exempel industri och ekonomi.

Jag tror att det är jätteviktigt att informera och inspirera oss som är unga så att hållbart blir en självklarhet och något man alltid har i bakhuvudet.

Själv kan man då bidra genom att ta upp olika frågor på sin skola, sin arbetsplats eller var man nu befinner sig.

Det är också viktigt för mig när jag nu ska välja arbetsgivare att företaget har ett hållbart synsätt, hur tänker de? Det kan man ta reda på genom att kolla upp företagens hemsidor och söka information på andra sätt.

Det är ett samhälle som tar ansvar för sin omgivning och sin framtid och förvaltar tillgångarna långsiktigt och effektivt.

Alltför ofta tror vi att ”någon annan” ska ta ansvaret men alla vi norrbottningar måste ta vårt enskilda ansvar för att ta reda på vad vi kan göra var och en.

Tillsammans kan vi göra skillnad, en liten förändring i ens eget liv kan påverka i det stora hela.

När många gör lite blir förändringen stor.

Själv kan jag bidra genom att bli mer medveten och inspirera fler i min närhet att ta sitt ansvar – ”Knowledge is power”.

Spontant tänker jag på att spara på miljön.

Här är digitaliseringen en positiv sak som gör att vi inte behöver använda onödigt mycket papper till exempel.

Vi kan förstås påverka på andra sätt också, bland annat genom att handla lokalt och köpa mer lokala råvaror.

Jag jobbar just nu som timvikarie på förskolan och där försöker vi lära barnen att spara och inte bara kladda när de tecknar, det finns inte oändligt mycket ritpapper. Det är viktigt att förstå sådant redan när man är liten.

6

GÄLLIVARE

NYA GÄLLIVARE TAR FORM Längs vägen upp mot Dundret går långtradarna i skytteltrafik med byggmaterial. På Repisvaara, det som för bara ett år sedan var ett skogsklätt berg med något tiotal hus, växer Nya Gällivare fram i rekordfart.

TE XT

Stefan Nieminen

_

Mats Hillblom FOTO

S

olen ligger som ett gult bländande klot precis över toppen på det gnistrande vita fjället. Små dammoln av snö kastas upp från en skidåkare på väg nerför Fjällbranten i snabba slalomsvängar och i skogen på Hellnerstadion skymtar en pistmaskin i full färd med att preparera längdspåren efter nattens snöfall.

- Man får inte vara borta länge för då känner man inte igen sig när man kommer tillbaka, det händer så otroligt mycket på bara en vecka. Det är jättehäftigt att vara med när ett helt nytt samhälle växer fram, säger Peter Ryrland.

Utsikten från takkupan i det nybyggda

huset hemma hos familjen Ryrland på Pelikangatan är utan överdrift magnifik.

Fjället med granskogen i sluttningarna, sjön Harrträsket och solläge från tidig förmiddag till sen kväll. Peter, hustrun Linda och barnen Lukas, Oliver, William och Loveli är bara en av många familjer som tvingats lämna Malmberget för att ge plats åt gruvans utbredning och som nu fått sina nya hem på Repisvaara – det Nya Gällivare.

- Fast egentligen borde man ju sätta upp en skylt där det står Nya Malmberget, vi är ju så många malmbergare som bor här nu, skojar Peter. Vi har flera gamla grannar som också flyttat hit och bor i kvarteren runt oss.

Nedmonteringen av Malmberget och byggandet av Nya Gällivare är en på många sätt komplex process omgiven av starka känslor, både för och emot. Tre fjärdedelar av Malmberget försvinner inom loppet av en 20-årsperiod. Totalt 2000 bostäder ska ersättas, hälften av dem kommer att finnas på Repisvaara. Dessutom ska 75 000 kvadratmeter lokalyta också ersättas. Familjen Ryrland lämnar som så många andra Malmberget med blandade känslor, men ser väldigt förväntansfullt på framtiden.

- Jag tror det här kommer att bli jättefint, vi flyttar från ett berg till ett annat.

Läget är jättefint, nära centrum men ändå

GÄLLIVARE

7

NYA GÄLLIVARE & KOSKULLSKULLE

Redan klart Kulturhus 30 kulturhus från Malmberget har flyttats till Koskullskulle.

Forsgläntan Vård- och omsorgsboende, är färdigställt.

Strandvillan Boende för socialt stöd, är färdigställt.

avskilt. Vi har slalombackarna och skidspåren runt knuten, en jättefin miljö för barnen att växa upp i. Visst kan man känna en saknad ibland, men vi har ju alltid varit medvetna om att Malmberget kommer att försvinna bit för bit och vi kan inte stanna upp utvecklingen utan försöker att se positivt på det hela. Det känns väl kanske mest för Peter för det är ju hans barndomshem som vi lämnat säger Linda.

- Visst känns det lite konstigt när jag åker förbi vårt gamla hus och ser det gapa tomt med frostiga rutor, det är ju kopplat till så många minnen. Samtidigt är jag inte den som vill fastna i det gamla utan hela

tiden blicka framåt, säger Peter, som arbetar som undersökningsborrare i gruvan.

- Vi är ett gruvsamhälle och utan den verksamheten så existerar vi inte, försvinner gruvan så försvinner vi. Vi bytte nyckel mot nyckel och är jättenöjda med den lösningen.

På Repisvaara växer de nya husen nu upp som svampar ur jorden, det är villor, parhus men också några hyreshus som bildar Nya Gällivares ”skyline” på bergssluttningen. En förskola och en låg/mellanstadieskola samt ett äldreboende ska också byggas i området.

Det finns reserverad mark för den som är intresserad av att öppna en affär.

8

GÄLLIVARE

Samhällsomvandlingen – Nya Gällivare

- Samhällsomvandlingen i Gällivare är ett gigantiskt projekt, totalt ska fem miljarder kronor investeras i byggandet av ny samhällsservice och bostäder och det mesta ska hända inom loppet av bara fem år, det är absolut ett mycket spännande jobb, säger Lennart Johansson, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen på Gällivare Kommun.

- Det är en otrolig utmaning för hela samhället att ta sig an samhällsomvandlingen och jag känner stor ödmjukhet inför uppgiften, det är mycket som ska synkroniseras för att allt ska löpa enligt plan. Hela Gälli-

vare är som en enda stor byggarbetsplats nu, det är verkligen unikt att göra en så här stor omflyttning på så kort tid.

Familjen Ryrland flyttade in i sitt nya hus förra sommaren och har precis hunnit börja bo in sig på Repisvaara. Men de stortrivs redan i sitt nya hem.

- Att få gå ut på altanen och dricka morgonkaffet med den här utsikten är ju helt fantastiskt. Visst är det fortfarande mycket stök runt omkring med alla byggprojekt som är igång, men det kommer att bli jättefint här när allt är klart, säger Peter.

Och Linda fyller i.

- Vi kan ju plocka bär direkt utanför husknuten, jag har redan hunnit plocka ihop till många blåbärskakor. Och nu på vintern är det är ju bara att ställa sig på skidorna och glida ner direkt till spåren. Jag brukar ju inte åka längdskidor, men nu måste jag prova på det, säger hon. William, 6 år, svarar direkt när han får frågan om vad som är bäst med att bo på Repisvaara.

- Det är nära när jag vill åka slalom, det tycker jag är kul, säger han och fortsätter - Pappa, kan vi åka idag?

Trots att inte ens hälften av alla bostäder som ska byggas på Repisvaara ännu är klara sprudlar området redan av liv. Många av de nyinflyttade är barnfamiljer, nya kompisar hittas och det leks i snöhögar och pulkbackar längs bergssluttningen.

- Så fort gångvägen upp till Dundret blir klar kan ju Lukas och Oliver, som är lite äldre och gillar att åka snowboard, ta brädorna på ryggen och promenera upp till skidliftarna själva, ett sådant här läge kan man ju inte klaga på, säger Linda.

Både hon och Peter är fulla av tillförsikt inför den stora samhällsomvandling som de lever i, trots byggstök, avstängda gator, brist på parkeringsplatser och andra problem som gärna lyfts fram.

- Det är ju någonting unikt som vi är med om när ett helt nytt samhälle ska byggas på jättekort tid. Massor av bostäder här på Repisvaara. Ny skola, multiaktivitetshus och ishall mitt i centrum, det är så kul att det händer, riktigt häftigt! 

Repisvaara 1000 bostäder i villor och flerfamiljshus, byggnation pågår. Ny förskola, F-6 skola och äldreboende planeras.

Vassara älv 100 lägenheter byggs vid stranden av älven, Inflyttningsklara under 2018-2019.

Centrala Gällivare Pågående detaljplanarbete för cirka 300 lägenheter samt cirka 40 villor och parhus i olika områden.

Hedskoleområdet 110 bostäder planerade, byggstart ej fastställd ännu.

Forsens vårdcentral Ombyggnation till dagcenter, fritids och korttidsboende pågår.

Kunskapshuset Gällivares nya gymnasieskola, byggnation pågår.

Nytt handelsområde Tomter mellan väg E45 och Treenighetens väg, Detaljprojektering pågår.

Området är tänkt att användas för handel, lager och kontor.

Multiaktivitetshus Byggstart 2018.

Is- och evenemangsarena Byggstart 2018.

Friidrottsarena Byggstart 2018.

REGION

SPARBANKEN NORD är regionens egen bank med verksamhet i de tio kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå. Med en affärsvolym på drygt 50 miljarder kronor och 200 medarbetare vid 11 kontor är vi en av landets största sparbanker och en betydande finansiell aktör i Norrbotten. En del av vinsten avsätter banken till sånt som är bra för regionen. Vi kallar det för Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

9

10

REGION

UF gör skillnad Morgondagens entreprenörer finns i dagens skolor och Ung Företagsamhets (UF) uppdrag är att uppmuntra och stödja barn och ungdomar så att de kan utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap.

TE XT

UF

_

Karl-William Sandström FOTO

U

F är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och en del av den globala organisationen Junior Achievement. De arbetar med entreprenörskap från grundskolan till gymnasium och erbjuder därefter ett alumninätverk för tidigare deltagare. UF finns över hela Sverige och representeras av ett nationellt kansli och 24 regionala föreningar. Totalt stödjer 120 medarbetare elever och lärare med bred kunskap inom entreprenörskap och företagande. Organisationen stöds av offentliga medel och det privata näringslivet, med

det gemensamma målet att bidra till att Sverige får fler företagsamma människor.

Sedan 1980 har mer än 390 000 gymnasieelever utbildats i entreprenörskap.

Ung Företagsamhet i Norrbotten I Norrbotten har UF funnits sedan läsåret 1993/1994 med verksamhet i samtliga 14 kommuner och möjligheten att driva UFföretag finns på 17 av 18 nationella gymnasieprogram. Nuvarande läsår är något av ett rekord med 888 deltagare som tillsammans driver 321 UF-företag. Varje företag har

också stöd av en egen rådgivare från det lokala näringslivet.

Ju tidigare desto bättre Att UF-företagande ger resultat för såväl individ som samhälle är belagt genom forskning. UF:s mission går därför ut på att alla Sveriges ungdomar ska erbjudas möjligheten att driva UF-företag någon gång under sin gymnasietid.

Med hjälp av UF:s läromedel och egen nyfikenhet får eleverna lära sig lösa problem

REGION

11

Till vänster: Tove Lestander, Mariam Aptsiauri och Eveline Lindahl från Arvidsjaur driver Gotteburken UF.

Ung Företagsamhet Sparbanken Nord är guldsponsor till Ung Företagsamhet. Vi stöttar alla UF-företag i vårt verksamhetsområde med goda råd, gratis bankgiro, swish, internetbank och företagskonto.

Det är ett sätt för oss att visa att våra ungdomar är viktiga och att entreprenörsskap är viktigt.

UF-företagare • Startar företag i större utsträckning.

• Anställer fler personer.

• Når högre omsättning.

• Får högre medelinkomst.

• Blir chefer i större utsträckning.

• Når högre etablering på arbetsmarknaden.

Under 2017 drev 29 731 elever totalt 9 304 UF-företag, 1 741 lärare fanns fördelade på 595 skolor som hade utbildningen i Sverige.

Källor: Forskningsrapporterna ”Effekter av utbildning i entreprenörskap”, ”Övning ger färdighet” samt Ung Företagsamhets egen statistik.

och förverkliga idéer samtidigt som de får förståelse för hur samhället är uppbyggt och det ekonomiska kretsloppet. UF Norrbotten har tillsammans med Sparbanken Nord varit ute och träffat flera högstadieklasser som arbetat med ”Min framtid och ekonomi”, något som varit mycket uppskattat av både elever och lärare.

Ung Företagsamhets utbildning UFföretagande ger ungdomar möjligheten att driva ett eget företag i utbildningssyfte

under ett läsår, som en del av gymnasiestudierna. Under året får eleverna träna sin förmåga att samarbeta, lösa problem, fatta beslut och ta ansvar. UF stödjer bland annat läromedel, handledning och inspiration samt möjlighet att delta på regionala, nationella och internationella arrangemang.  Läs mer om Ung Företagsamhet på: www.sparbankennord.se/framtidsbanken/ ung-foretagsamhet

12

REGION

Spännande möten ökar intresset och kunskapen om lokalproducerat Ungefär var fjärde tugga av den mat som äts i Norrbotten är lokalproducerad.

Många krafter samlas nu för att ändra på det och skapa bättre förutsättningar för lokalt odlade och producerade livsmedel. Projektet ”Mer nära mat Norrbotten” syftar till att öka kunskapen om vad som finns i länet och att höja kompetensen bland producenterna.

TE X T

Maria Åström |

FOTO

Eva Carlsson/LRF

REGION

13

Mer nära mat Norrbotten

O

m kanske tio år hoppas jag att vi kan vara tillbaka dit vi var 1994 och att Norrbotten åter ska vara självförsörjande till hälften, säger Håkan Stenmark, projektledare och företagsutvecklare på LRF. Målet är alltså att öka intresset och viljan att köpa och konsumera livsmedelsprodukter från Norrbotten. Totalt finns det cirka 200 mjölk-, kött- och grönsaksproducenter i länet. Dessutom tillkommer ett antal livsmedelsproducenter inom chark, mejeri, ägg, vilt och bär.

- Vi vill skapa mötesplatser där små och stora livsmedelsproducenter får träffa till exempel restauranger, turistföretag, grossister och livsmedelshandlare, berättar Håkan.

Målet är att öka förståelsen för vad som odlas och produceras i länet, vilka krav som de olika grupperna ställer och öka intresset att göra affärer sinsemellan. Undersökningar som gjorts visar på ett grundläggande klart ökat intresse från norrbottniska restauranger att köpa och använda lokala produkter.

Men det gäller också att det finns tillräckliga volymer att leverera och att kvaliteten motsvarar de krav som ställs.

Spännande möten Hittills har det varit träffar i Jokkmokk, Gällivare och Överkalix. Haparanda, Övertorneå och Pajala står på tur. Träffarna inleds med att två lokala producenter berättar om sin verksamhet och sedan startar ett kunskapsutbyte.

- Det har hittills varit mycket spännande möten, säger Håkan Stenmark. Här kan till exempel en köttproducent få direktkontakt med en restaurang och börja diskutera kring vilka önskemål och krav som finns. En lokal ölproducent har redan inlett samarbete med en spannmålsodlare.

Information i butiker Att också konsumenterna frågar efter mer lokalproducerat är en tydlig trend i Norrbotten och under projektets paraply ingår också att lokala producenter står på olika matbutiker för att ställa och svara på frågor.

- När vi vill handla närodlat och lokalproducerat kommer också handlarna att vilja tillmötesgå det och efterfrågan ökar.

Här handlar det om konsumentmakt!

I linje med ökat intresse och efterfrågan på lokala råvaror och livsmedel kommer det att anordnas studieresor för butikspersonal till lokala odlare och producenter. Syftet är att öka kunskapen om vad som finns och visa på hur odling och produktion går till.

Bland annat är tanken att förklara hur klimatsmarta Norrbottens livsmedel är.

Klimatsmart från Norrbotten - Ja, vi vill hävda att norrbottensproducerad mat har den lägsta klimatpåverkan i världen, säger Håkan. Det beror på att vi tack vare vårt klimat kan använda mindre bekämpningsmedel och att vi har en kort och intensiv odlingssäsong med många soltimmar. En annan del av ”Mer nära mat Norrbotten” handlar om olika kompetensinsatser där till exempel Exceptionell råvara och Svenskt Sigill kommer att föreläsa.

Exceptionell råvara och Svenskt Sigill är ett slags kvalitetsbedömning av kött, fågel, grönsaker, med mera. Målet är att få fler producenter att hamna i de högsta kvalitetskategorierna och få fler att använda mer inhemska råvaror.

Men är konsumenterna beredda att betala extra för norrbottensproducerat?

- Det är klart att vi får acceptera en höjd prisnivå, råvaruleverantörerna måste få bättre

Som grund för projektet ”Mer nära mat Norrbotten” ligger Norrbottens regionala livsmedelsstrategi ”Nära mat”. Utifrån strategin är en rad projekt och initiativ igång, bland annat projektet ”Mer nära mat” som är ett tvåårigt projekt som pågår till hösten 2019. Sparbanken Nord, EU och Jordbruksfonden är finansiärer och Sparbanken Nord har också en representant i projektets styrgrupp.

betalt för sina produkter. Jag tror att när man har fått storyn klar för sig och har mer insikt i hur maten kommer på bordet också kan vara beredd att betala ett högre pris.

Arbete på längre sikt Att öka självförsörjningen av livsmedel är förstås inte gjort i en handvändning. Det krävs också att det finns producenter som vågar satsa och har produkter i tillräcklig mängd att leverera.

- Här är vi väldigt glada över Sparbanken Nord som i stort sett är den enda banken som värnar om landsbygden och hjälper till med finansiering för våra lokala producenter. Det är tufft att jobba inom de gröna näringarna och det behövs stöttning, både ekonomiskt och på andra sätt, avslutar Håkan Stenmark. 

14

NOTISER FRÅN REGIONEN

ARJEPLOG

Restaurerat landmärke på plats i Arjeplog I sommar kommer den så kallade Mimmikåtan att stå uppställd i Arjeplog – nu i sin fulla glans igen. Tältkåtan från 1993 har genomgått en grundlig restaurering de senaste åren.

- Ja, den var i ganska dåligt skick så den har både fått nya, specialgjorda stänger och förstärkt tältduk, säger Vanda Wallström, Arjeplogs konstförenings ordförande.

Nu senast har vi låtit kulturmålaren Bernt

Goda krafter i Älvsbyn samlas i Framtid ihop Många ville hjälpa men samordning saknades. Våren 2016 var det många goda krafter som sökte pengar för olika integrationsaktiviteter och det ledde till att Sparbanken Nords kontorschef initierade projektet Framtid ihop, ett nätverk för integration i Älvsbyn. Matilda Wiklund, lärare på Älvsby Folkhögskola utsågs till projektledare.

- Målet är att skapa helhet och långsiktighet i arbetet att göra Älvsbyn till ett ännu bättre ställe, både för de nyanlända och för alla befintliga Älvsbybor, berättar hon. Älvsbyn har sedan länge varit en kommun som satsat på att ta emot nyanlända och här finns många kommunplatser och cirka 300 platser för asylsökande.

Engagemanget från samhället i att ta emot dessa är också stort.

- Tack vare Framtid ihop kan vi samordna aktiviteter och göra arbetet mer effektivt och ännu bättre, säger Matilda. Ibland kanske det saknas lokaler, ibland aktiva och ibland pengar för att genomföra det man vill och då kan vi – ofta med ganska små insatser – underlätta det hela.

Olika typer av aktiviteter Så här går det till: den organisation/förening som vill genomföra en aktivitet söker bidrag hos Framtid ihop och projektets styrgrupp utvärderar och beslutar om bidrag.

Det har hittills handlat om till exempel mötesplats för kvinnor varje fredag i samarbete med Röda Korset, musikcaféer, friluftsdag m.m.

- Alla aktiviteter ska vara öppna för både nyanlända och befintliga Älvsbybor eftersom målet är integration. Det som genomförts har varit lyckat. Om vi i styrgruppen får önska så skulle vi gärna se fler ungdomsaktiviteter som inte handlar om idrott och fler aktiviteter för män, kanske samtalsgrupper eller liknande. Kom gärna med förslag, tipsar Matilda. De som står bakom Framtid ihop är Älvsby folkhögkola, Älvsby kommun, Sparbanken Nord och Älvsby församling, Svenska kyrkan.

Projektet pågår fram till hösten 2019.

Adolph förbättra färgerna utvändigt.

Eftersom Mimmikåtan är ett konstverk, ursprungligen skapat av den kände konstnären Bengt Lindström som en hyllning till hans vän Mimmi Helamb i Vuoggatjolme, var det noga med att hitta rätt nyanser och rätt färger.

- Allt arbete har utförts enligt Bengt Lindströms intentioner, säger Vanda.

Färgerna hade blekts men nu är kåtan som ny igen. Även invändigt blev den ljus och trevlig eftersom vi har förstärkt hela kåtan med vit segelduk på insidan. Mimmikåtan kommer att monteras upp veckan efter midsommar och stå uppställd i en månad.

I samarbete med föreningen Skapande händer kommer det att vara utställning och försäljning av konsthantverk där. Planer finns även på att ordna kulturevenemang.

- Kåtan är verkligen ett blickfång för Arjeplog och vi har fått mycket uppskattning från Arjeplogsborna som är glada att den kommer på plats igen. Jag är tacksam för det stöd vi fått från både Sparbanken Nord och Arjeplogs kommun samt andra sponsorer och förstås för det arbete som lagts ner av våra medlemmar.

NOTISER FRÅN REGIONEN

15

ARVIDSJAUR

Stjärnteatern ger Karlsson på taket Stjärnteatern i Arvidsjaur kommer i vår att ge sin egen version av Karlsson på taket.

Det blir musik, sång och skådespeleri på Medborgarhuset i Arvidsjaur. Gruppen består av 10-15 funktionsnedsatta i åldrarna 20-60 år och flera av dem är rutinerade deltagare som varit med i ensemblen sedan starten 2004.

- Deltagarna kommer från olika boenden och uppskattar den här möjligheten att

Påskkärringtrampet har blivit en riktig tradition i Överkalix. Barn, vuxna – med och utan barnvagnar-, och hundar pyntas med smink och påskutstyrslar och paraderar genom samhället. Överkalix handlare ställer upp och bjuder på godis och det hela avslutas med en äggjakt där barnen letar ägg som kan bytas in mot ett litet pris.

- Tanken är att göra något roligt för de yngre och som alla kan vara med på, säger Louise Engström som tillsammans med Ingegerd Rokka, Håkan Andersson och Anita Nilsson var en av initiativtagarna. 2018 firade Påskkärringtrampet femårsjubileum och arrangemanget är ett samarbete mellan en rad olika parter, med bidrag från bland annat Sparbanken Nord.

träffas och skapa något tillsammans, säger Jan Isaksson, Studieförbundet Vuxenskolan, som är den som sedan våren 2017 leder gruppen. Vi samlas varje måndag och deltagarna är alltid positiva och glada. Oavsett vilket måndagshumör man är på själv går man alltid hem därifrån med ett leende på läpparna! Stjärnteatern är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och FUB. Sparbanken Nord stöttar med bidrag som går till bland annat rekvisita, kläder och dekor.

KIRUNA

ÖVERKALIX

Påskparad genom Överkalix

Litteraturpris delades ut till Carina Under Kiruna Bokfestival 2017 delades Sparbanken Nords litteraturpris ut till Carina Kero Esberg. Med sina två barnböcker om Kiruna har hon blivit en uppskattad illustratör och författare.

- Att beskriva det som finns här runt omkring oss och låta andra ta del av det är min drivkraft. Det finns så mycket här uppe som halva Sverige inte har en aning om.

Malmbrytning och stadsflytt. Två ämnen som kanske inte känns som givna ämnesval för en barnbok. Men Carina Kero Esberg gräver där hon står. Och drivs av att berätta om den del av Sverige där hon själv lever och hennes egna barn växer upp.

- Jag vill att våra barn ska kunna känna igen sig i böckerna och att andra ska lära sig något om vår del av landet. De är många som missar den här delen av Sverige och vad som händer här uppe.

Böckerna ”På natten mullrar berget”, och ”På dagen flyttar staden”, 2017, har båda blivit succéer. De säljer slut i ett nafs och nya upplagor trycks ständigt upp.

- Det är helt otroligt, det trodde jag aldrig när jag gav ut den första boken helt själv, utan förlag, men det är väldigt kul och jag är tacksam för att jag kan och får göra det här.

Carina Kero Esberg är född i Sattajärvi, knappt två mil söder om Pajala. Här växte hon upp med sina föräldrar och fem syskon.

- Våra kloka föräldrar drog med oss på allt, ut på myren, upp på fjälltoppar och till avlägsna platser. Det har präglat mig och det som finns att uppleva här vill jag förmedla i mina böcker.

Sedan 2011 bor hon i Kiruna, en stad som hon inspireras av och pratar med värme om.

- Jag tycker om Kiruna, här händer mycket spännande saker. Jag gillar människorna här, dom är nyfikna, engagerade och uppmuntrande.

Och så är det så klart stadens närhet till naturen som Carina värdesätter.

- Naturen är bästa stället, det är okomplicerat, här får man leka och upptäcka. Och här får man vara som man vill.

16

PITEÅ

T EXT

Andreas Thunholm

_

iStock FOTO

Plats för nutidshjältar!

Bamse är huvudakten när Festspelen i Piteå presenterar årets satsning på barn och familj.

B

arnens Festspel är en viktig byggsten som vi kommer att jobba löpande med att utveckla, säger Festspelen i Piteås producent, AnnaCarin Johansson.

Festspelen i Piteå har en lång tradition och har alltid varit ett mycket uppskattat inslag i Piteås scen-, musik och kulturliv. När det förra året blev klart att konserthuset Studio Acusticum tog över arrangörskapet, var gruppen tidigt ute med att identifiera barnen som en viktig målgrupp.

- En viktig angelägenhet för Piteå och regionen som Framtidsbanken varit med och stöttat sen starten, säger Kjell-Åke Nilsson på Sparbanken Nord. Vi ser gärna att barnen får ett eget tilltal och en egen plats i Festspelen eftersom de är vår framtid.

- För oss är det både naturligt och viktigt att tidigt introducera barnen i våra miljöer.

Ju tidigare barnen får med sig positiva erfarenheter desto större chans att de återkommer senare i livet. Vi vill att konserthuset ska vara en miljö där man alltid känner sig välkommen, säger konserthuschefen och

Festpelsarrangören Roger Norén.

- Utan Framtidsbankens, kommunens och näringslivets stöd hade det inte varit möjligt. Vi är glada att det finns en stor förståelse för kulturens möjlighet att ge energi och glädje till människor.

I år kommer Bamse och Lova att bjuda på sång och dans i Stora Salen på Acusticum, självklart ska även publiken få vara med och sjunga och dansa. Arrangörerna siktar på fullsatta föreställningar och mycket folk i rörelse.

- Vi ska göra det så festligt som möjligt med olika inramningar och miljöer för barnen. Vi siktar på både lekhörna och pyssel så att publiken kan göra annat vid sidan om själva konserterna. Får vi drömma lite vore det kul med en liten djurpark, men där är vi kanske inte än, skrattar AnnaCarin som har med sig erfarenheter från tiden på Piteå Dansar & Ler. - Då hade vi en rock n roll-kör med cirka 400 barn som sjöng från scenen under invigningen. Det kanske vi inte mäktar med just

Festspelen Festspelen i Piteå går av stapeln mellan 16-20 juni 2018. Huvudscenerna är i Studio Acusticum, men det kommer även att bli framträdanden i både Piteå och Öjeby kyrka.

nu, men ska jobba ännu mer med att försöka få med barnen som del av artistutbudet.

Varför inte i form av barn- och ungdomskörer, säger AnnaCarin.

Förra året gjorde Babblarna och Djurens brevlåda stor succé bland den yngre publiken (och även hos föräldrarna). I år är det alltså sagohjälten Bamse med flera som ska se till att barnen får dansa och sjunga.  Läs mer om Festspelen på: www.festspelen.se

KULTURPRISET

Hej Cecilia, hur känns det att vara årets kulturstipendiat?

- Verkligen jättekul! För mig kommer inspirationen norrifrån, från naturen, årstiderna, tystnaden och från den norrländska folksjälen.

alla barn. Jag har fortsatt i samma anda och i år är det 40 år sedan den första kommunen gjorde dans obligatoriskt i grundskolan.

Skellefteå var först, men Piteå kom inte långt därefter. Idag är det 110 kommuner som har dans på schemat.

Vad är det som är så fantastiskt med dans?

- Dans är något ursprungligt som vi alla har inom oss. Det är ett mycket direkt sätt att kommunicera som skapar omedelbar förståelse även om man inte känner till varandras bakgrund, kultur eller språk. Det är också något som är bra för folkhälsan, inte minst för stillasittande barn.

Du blev nyligen också professor i dans på konstnärlig grund vid Luleå tekniska universitet, vad betyder det?

- Det är ett stort erkännande, dans platsar också på akademisk nivå och på ett tekniskt universitet! Efter att ha pendlat till Norrbotten och arbetat med dans i många sammanhang och år känner jag mig verkligen hedrad.

Hur startade intresset för dans för dig?

- Min mamma Eva Dahlgren startade dansutbildning för barn i en källare när vi flyttade till Boliden. Hon brann verkligen för att dans skulle få vara en uttrycksform för

Du har gjort många insatser för dans genom åren, vad är du mest stolt över?

- Ja, det är nog att ha lyckats skapa danslärarutbildningen i Piteå som i år firar 15-årsjubileum. Sedan tycker jag också att det är roligt att vi lyckats få in dans som ämne i samtliga sameskolor i Sverige.

17

Sparbanken Nords kulturpris 2018 Cecilia Björklund Dahlgren har utsetts till mottagare av Sparbanken Nords kulturpris med motiveringen: »Med en energi utöver det vanliga har Cecilia varit drivkraften bakom danspedagogikens inträde i universitetsvärlden. Som nybliven professor flyttar hon nu fram positionerna för danspedagogiken.

Cecilia har en unik förmåga att utveckla metoder som gör dansen tillgänglig för alla barn, oavsett kön, etniskt eller social bakgrund.«

Vilket förhållande har du till Norrbotten?

- Jag ser mig själv som en ambassadör för Norrbotten. Även om jag bor i Stockholm tillbringar jag väldigt mycket tid i norra Sverige som verkligen satt dansen på kartan. Ni är föregångare, inte bara i Sverige utan även i ett internationellt perspektiv.

Varför är det så?

- Ja, lite svårt att säga. Det var här det startade, här finns alltså längst erfarenhet och flera beslutsfattare som inser fördelarna med dans. Men ibland har det förstås tagit lång tid att genomdriva olika saker.

Vad ser du mest fram emot under året?

- Dans i skolan-biennalen 7-9 maj i Piteå och Skellefteå blir en höjdpunkt. För första gången har vi också en internationell forskningskonferens i anslutning där syftet är att fundera över inriktning på forskning inom dans. Det kan handla om sådant som folkhälsa, pedagogik och psykologi. I övrigt ser jag verkligen fram emot att få jobba mer med barnen på sameskolorna och deras tolkningar och personliga uttryck i dansen. 

T EXT

Maria Åström

_

Lars Andersson FOTO

»Jag ser mig själv som en ambassadör för Norrbotten«

18

REGION

Där möjligheter möts Piteå Science Park är stället där det händer. Här skapas utveckling genom samarbeten och tillväxt. Här skapas det möjligheter i mötet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor.

- Piteå Science Park har flera unika styrkor, dels närheten till de tre forskningsinstituten, men även kulturen och stans konserthus, säger VD Helena Karlberg.

TEX T

Andreas Thunholm |

D

FOTO

Maria Fäldt

et har hänt en hel del sedan Helena Karlberg tillträdde VD-posten på Piteå Science Park. Allt från internationella konferenser med ministerbesök till nyskapande modevisning och kontorsflytt.

- Vi har precis flyttat in i våra nya lokaler och fokuserar på att skapa innehåll inom cleantech, kreativa näringar, digitalisering, bioekonomi, solenergi och kompositmaterial. Vi har bland annat fredagsfrukostar för att företagen i parken ska få träffas under avslappnade former. Vi erbjuder även regel-

bundna lunchföreläsningar och workshops inom aktuella ämnen, säger Helena.

Nationellt nätverk av science parks Piteå Science Park är en del av den nationella branschorganisationen SISP, Swedish Incubators and Science Parks, med 80 regionala innovationsmiljöer. Här arbetas det dagligen med att bidra till landets utveckling, innovation och tillväxt. Tillsammans förfogar organisationen över 5000 bolag som sysselsätter cirka 72 000 personer.

Helena Karlberg ingår numera i styrelsen vilket innebär ett lyft för science parkerna i norra Sverige.

Ett av de mer spännande projekten just nu är ett samarbete med Skellefteå Science City och RISE, Research Institutes of Sweden, som handlar om att skapa innovationer i skärningspunkten mellan olika branscher som kreativa näringar, cleantech och digitala tjänstenäringar.

- Det kan handla om befint-

REGION

19

Biobaserat mode med unika klädkreationer av papper presenterades vid Spiranprisets modevisning.

Tre siter och nära till forskning På Piteås universitetsområde, i samma byggnad som konserthuset Studio Acusticum, ligger Piteå Science Parks så kallade ”huvudsite”. Andra siter är Industrigatan intill Smurfit Kappa kraftliner och kompositbyn i Öjebyn, strax utanför Piteå. Varje fysisk plats har ett eget forskningsinstitut, något som är unikt för en kommun i Piteås storlek.

- Det ger oss en enorm styrka. Vi samarbetar till exempel med RISE Interactive inom ljud och design där vi just nu tittar på att ljudsätta det konstverk av Amanda Mendiant som precis har skapats i våra lokaler. I Öjebyn samarbetar vi med Swerea Sicomp och vid Smurfit finns RISE ETC.

liga basnäringar som vill modernisera sig med hjälp av ny teknik, exempelvis virtual reality.

Piteå Science Park – unikt i sitt slag Som enda Science Park i landet med tillgång till ett eget konserthus är Piteå Science Park unikt.

Trenden är att fler vill få in kreativa näringar i sina parker.

Just nu bygger man ut NetPort

Science Park i Karlshamn som kommer att rymma både konserthus och biograf.

- Vi är oerhört stolta över Studio Acusticum, som är ett av norra Europas modernaste konserthus. Oavsett arrangemang kan vi erbjuda fullt anpassningsbara lokaler, den senaste tekniken, bra kringservice och akustik i absolut världsklass, säger Helena.

En stor del av Piteå Science Parks verksamhet handlar om att arbeta med kluster inom branscher som kulturella och kreativa näringar, spelindustri, komposit och bioekonomi. I uppdraget ingår att utveckla spetserbjudanden eftersom målet hela tiden är att nå tillväxt.

Plats för innovation En annan viktig del av verksamheten handlar om platsinnovation, ett område där Piteå Science Park är långt framme tack vare det mångåriga forskningssamarbetet med Luleå tekniska universitet. En kunskap som är mycket efterfrågad i övriga landet. Exempel på lyckade platsinnovationer är Treehotel i Harads, Solanderleden i Piteå och Icehotel i Jukkasjärvi.

- Platsinnovation handlar om att utveckla en plats utifrån dess styrkor och identitet.

Mycket av arbetet går ut på att gräva där man står. Att se vad som finns och förädla det.

Just nu arbetar vi med att skapa synergier mellan handeln och besöksnäringen i Piteå och Kiruna och på så sätt utveckla stadskärnorna i de respektive kommunerna, något som är extra viktigt nu när Kiruna ska skapa ett helt nytt centrum i och med stadsflytten, avslutar Helena.  Läs mer om Piteå Science Park på: www.piteasciencepark.se

20

REGION

T EXT

Andreas Thunholm

_

Miitta Kämäräinen FOTO

Go Business erbjuder coachning, affärsrådgivning och kontorsplats i en inspirerande miljö.

Mikrolån för nya idéer Sparbanken Nord och Go Business erbjuder mikrolån till entreprenörer för att förverkliga nya tjänsteidéer.

Med hjälp av lånet ges ännu fler entreprenörer chansen till en bra start.

Go Business och Sparbanken Nord ger professionell rådgivning och stöd genom hela processen och undersöker även andra möjligheter så att inte entreprenören tar något lån i onödan.

Här förverkligas företagsdrömmar Go Business är en del av Piteå Science Park med uppdrag att främja nya tjänsteidéer och skapa intresse för företagande.

V

i ser oss som ett växthus för entreprenörer där allt från idé till företag ska kunna växa fram, säger Camilla Neideman, siteledare för Go Business i Piteå.

Go Business kallas även för inkubator vilket innebär att entreprenörer inom kreativa näringar får hjälp och stöd att gå från tanke till handling med hjälp av inspiration, support och rådgivning.

- Vi erbjuder affärsrådgivning, coaching och kontorsplats i inspirerande miljöer. Förutom i Piteå finns fasta inkubatorer i Luleå och Boden. Målet är att starta upp även i Skellefteå. Go Business flex är ett mobilt koncept som besöker andra orter utan egna inkubatorer. Vi samarbetar med en rad externa aktörer och erbjuder bland annat inspirationsföreläsningar och workshops. 

Biobase med ministerbesök I november 2017 genomfördes konferensen Biobase för första gången på initiativ av Piteå Science Park och Näringsdepartementet. Huvudtemat var cirkulär och biobaserad ekonomi.

B

iobase innehåll två dagar av föredrag och studiebesök på industrier samt skogarna runt Piteå. En unik modevisning ramade in konferensen då det nyinstiftade Spiranpriset delades ut.

- Konferensen blev väldigt lyckad och nu siktar vi på en återkommande internationell

mötesplats för politiker, näringsliv och forskare inom området, säger Helena Karlberg, VD Piteå Science Park.

Manifestation för utveckling Den biobaserade industrin i Piteå och Sverige har väl utvecklade samarbeten, till exempel

klusterinitiativet BOBIC, och deltagarna fick en god inblick i skogsbruk och den vidare användningen av skogsråvaran som grund för biobaserad industri. Det blev studiebesök vid Smurfit Kappa kraftliner och Lindbäcks nya husfabrik, även Sunpine informerade om sitt utvecklingsarbete. Bland talarna

REGION

21

T EXT

Andreas Thunholm

_

Fredrik Broman FOTO

Musikhögskolan i Piteå har en omvittnat framgångsrik organistutbildning av hög kvalitet.

Upplevelser för 21:a århundradet Inget lämnades åt slumpen när norra Europas modernaste konserthus ritades. Studio Acusticum är multifunktionsarenan som rymmer allt från teknik till artisteriets hela känsloregister.

M

ed över 200 årliga evenemang och den numera världsberömda Orgel Acusticum har Studio Acusticum presenterat akustik och upplevelser i världsklass till besökare från regionen, Sverige och världen. Orgeln är en besöksanledning i sig, inte minst tack vare ABBA-medlemmen Benny Anderssons omtalade invignings-

konsert. Konserthuset, som numera är en viktig del av Piteå Science Park, har sitt alldeles egna skivbolag (Studio Acusticum Records) och erbjuder digitala kulturupplevelser via DLA (Digital live arena) - en plattform för digitala sändningar - live och ”on demand”. Under 2017 firade konserthuset sitt 10-års-jubileum. 

märktes näringsminister Mikael Damberg och Sveaskogs styrelseordförande Eva Färnstrand.

- Vi står på en viktig grund för innovation, konstaterade näringsministern när han invigde Biobasekonferensen.

- Jag är imponerad av det fantastiska samarbetet mellan industri, akademi och politik som Biobase innebar och ser nu fram emot nästa konferens i juni 2019, säger Helena.

till en ovanligt jämställd konferens, eftersom den handlade om skog och teknik.

- Jämställdhet är en prioriterad fråga liksom kvalitet. Redan i planeringsfasen var målet att arrangera en jämställd konferens och så kommer vi att fortsätta arbeta oavsett vad vi arrangerar framöver, säger Helena. 

En ovanligt jämställd konferens Totalt deltog 230 personer, varav 61 procent var män och 39 procent kvinnor. Fördelningen av talare såg likadan ut. Det gör Biobase

Axplock av artisteri Benny Andersson, Barbara Hendricks, Euskefeurat, Eldkvarn, Miriam Bryant, Norrbotten Big Band, Melissa Horn, Cirkus Cirkör, Tomas Di Leva, Melissa Horn, Dirty loops m.fl.

T EXT

Andreas Thunholm

_

Maria Fäldt FOTO

22

REGION

Solvåg

S

olvåg finns på Piteå Science Park, Universitetsområdet och ägs av PiteEnergi. Det är ett forskningsprojekt som förenar arkitektur, teknik och energi. Samtidigt är det en storskalig testanläggning av dubbelsidiga solpaneler i kallt klimat. Här testas förmågan att tillvarata solens ljus från olika väderstreck och lutningar, samtidigt som området fungerar som buller- och vindskydd och grön mötesplats.

Forskningsanläggningen består av 117 dubbelsidiga solpaneler och är en investering på 1.7 miljoner kronor. Den uppskattade årsproduktionen är cirka 45 000 kWh. 

T EXT

Andreas Thunholm

_

Maria Fäldt FOTO

Spiran som inspirerar Det nyinstiftade Spiranpriset delades ut för första gången under konferensen Biobase.

V Ordlista Science Park Universitetsnära mötesplats för kunskapsintensiva företag.

Inkubator Plats där entreprenörer får stöd inom t. ex. affärsutveckling och ekonomi.

Kluster Företag inom branscher med någon form av relation, vanligen inom ett begränsat geografiskt område.

i vill sprida goda exempel på hållbarhet ur sociala och ekonomiska perspektiv, säger Helena Karlberg.

Det är Piteå Science Park som tillsammans med Sparbanken Nord har instiftat Spiranpriset för hållbarhetsarbete som ska inspirera till miljötänk och cirkulär ekonomi.

Tema för premiären var mode och det allra första priset vann Johanna Borgenstål för sina kläder i papper från Smurfit Kappa kraftliner i Piteå.

- Overkligt och fantastiskt. Jag är helt skakig, sa pristagaren. Sammanlagt tävlade tio modeskapare som fått coachning av den kända svenska modeskaparen Bea Szenfeld som själv skapar kläder i papper åt popartister såsom Björk och Lady Gaga.

- Papper är ett magiskt material om man vet hur man ska och kan hantera det, säger Szenfeld. Enligt uppgift är textilindustrin den näst mest nedsmutsande industrin efter oljeindustrin, något som påpekades av

Spiranprisets jurydeltagare Pauline Ström Gunnér, hållbarhetschef på Swedish Fashion Council.

- Som en del av problemet måste vi även vara en del av lösningen. Det är därför biobaserat mode kan spela en så viktig roll. 

Spiranpriset Priset på 25 000 kronor premierar hållbara initiativ med varierat tema. Årets jury bestod av Bea Szenfeld, modeskapare, Pauline Ström Gunnér, hållbarhetschef på Swedish Fashion Council, Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet, Lars Henriksson, VP Product Development Smurfit Kappa Paper Europe, Gunnar Eikeland, VD Sparbanken Nord, Helena Karlberg, VD Piteå Science Park.

REGION

23

T EXT

Maria Åström

_

Erling Moritz FOTO

PARASPORT VIKTIGT FÖR FOLKHÄLSAN - Eftersom gruppen människor med funktionsnedsättning har sämst folkhälsa är vårt arbete för att aktivera fler inom parasport mycket viktigt. Det säger Erling Moritz, projektledare på Parasport i Norrbotten.

V

årt samarbete med Sparbanken Nord har gett oss lugn i själen och en möjlighet att jobba mot framtiden med struktur och långsiktighet, säger Erling.

För idrottsrörelsen i stort men även för oss är behovet av ledare mycket stort och det är svårt att rekrytera nya. Det krävs både engagemang och kunskap. Vår målgrupp är bred, det handlar om människor i åldrar från 7 år och uppåt och med många olika funktionsnedsättningar. Dessutom är det stor spännvidd, allt från sådana som vill – och kan – ägna sig åt lugnare idrotter på breddnivå till sådana som idrottar på elitnivå.

Positiva trender i samhället Erling tycker dock att det finns positiva trender, bland annat har parasport fått allt bättre status och kommunerna har börjat ta sitt ansvar när det gäller att se till att lokalerna är tillgänglighetsanpassade.

- Jag skulle också vilja se ett ökat samarbete med alla ”vanliga” idrottsföreningar och klubbar. Min dröm är att parasport ska bli en naturlig och integrerad del i idrottsrörelsen i framtiden.  Läs mer om Parasport Norrbotten på: www.parasport.se/distrikt/norrbotten

Fakta Parasport Norrbotten stöttas av Sparbanken Nord – Framtidsbanken.

Organisationen består av 14 medlemsföreningar runt om i Norrbotten och har som mål att aktivera personer med funktionsnedsättning. Det treåriga samarbetet är inne på sitt sista år och har inneburit både nya sporter och fler aktiva. Några exempel: Special Olympics i Kiruna 2017 Med sporter som innebandy, curling och boccia samt liknande evenemang i Luleå och Kalix.

Utbildning av nya ledare Gäller både elever från gymnasiet och äldre ledare.

Ny aktivitet i Coop Arena i Luleå Där håller ett gäng på med iscurling och ett lag därifrån kommer även att delta i en nationell cup.

Rookie Camps i Älvsbyn och Luleå Nybörjare har kunnat prova på nya idrotter. Fler tillfällen är på gång under 2018.

24

REGION

Nätmobbning inte okej!

T EXT

Maria Åström |

FOTO

iStock

- Problemen finns även i Norrbotten och därför har vi startat projektet Ung på nätet för att ge stöd, råd och hjälp – både till de som utsätts liksom till föräldrar och de som jobbar med ungdomar, säger projektledaren Camilla Häggström vid Folkhälsocentrum, Region Norrbotten.

REGION

» Viktigt att visa att det finns hjälp och stöd att få «

V

ar tredje ung har blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året och ungas psykiska hälsa har försämrats kraftigt de senaste tio åren. 18 procent av unga kvinnor och 6 procent av unga män utsätts för sexuella trakasserier via nätet.

Här är troligen mörkertalet stort eftersom sexuella trakasserier på nätet är så pass vanligt att det är normaliserat.

- Många vuxna blir förvånade över att det är så många barn och ungdomar som drabbas av olika typer av trakasserier. Det kan vara till exempel hat, hot, någon som skriver taskiga kommentarer eller skickar kränkande bilder. Även om mobbning alltid har funnits, så är skillnaden att nätmobbningen kan nå alla 24 timmar om dygnet.

Vi som jobbar i projektet vill vara ett stöd och visa på att det finns hjälp att få!

Inledningsvis omfattas Piteå och Bodens kommuner av projektet Unga på nätet och Camilla har mycket på gång: Olika typer av workshops och föreläsningar på skolor.

Föreläsningar för föräldrar.

En film ska spelas in i vår där 15 ungdo-

Fakta Projektet Ung på nätet finansieras av Region Norrbotten och Sparbanken Nord samt Boden och Piteå kommun.

Projekttid höst 2017- höst 2018.

mar i Piteå lyfter sina egna historier kring att vara ung på nätet. Dessa ungdomar ligger bakom den nya boken ”Du är inte ensam”, där de berättar sina egna historier om ensamhet, utsatthet och hopp.

Utbildning och inspiration för ungdomsledare, bland annat i samarbete med Locker Room Talk.

Projektet vill sprida information om olika webbsajter och kontaktuppgifter till var man kan vända sig om man behöver prata med någon.

Kul och viktigt jobb I mitten av februari provade man också ett nytt grepp. I samarbete med VildaKidz, en ideell förening som driver året runtaktiviteter där utsatta barn prioriteras, bjöd man in föräldrar och barn till ett möte där VildaKidz bowlade med barnen samtidigt som föräldrarna fick information och råd om hur man kan stötta sitt barn på nätet.

Föreläsningen innehöll enkla råd om hur man som förälder blir mer närvarande i sitt barns (nät)vardag.

- Mycket lyckat, säger Camilla. Mötet var fullsatt och vi planerar att fortsätta med liknande träffar. Det här är ett både kul och viktigt jobb – vi måste bli bättre på att sätta gränser för vad som är okej och inte är okej när det gäller hur vi alla agerar på nätet!  Läs mer om Ung på nätet på: www.www.norrbotten.se/sv/utveckling-ochtillvaxt/folkhalsa/fokusomraden/ ung-pa-natet

Råd till föräldrar Prata Låt frågan »Hur har det varit på nätet idag?« bli en lika vanlig fråga som »Hur har det varit i skolan?« eller »Hur gick matchen?«.

Lär dig mer Ladda ner de appar och kolla in de olika plattformar som dina barn använder och befinner sig på.

Visa förtroende Lita på dina barn och stötta dem i alla lägen.

Sätt gränser Var inte rädd för att vara vuxen och skapa regler som du kommer överens med ditt barn om att följa.

Hjälp till att anmäla Om ditt barn utsätts för något som är olagligt, som till exempel sexuella trakasserier, ta reda på vad som gäller och hjälp till att anmäla det till polisen och döm aldrig.

25

26

NOTISER FRÅN REGIONEN

REGIONEN

En hållbar sparbank Under 2017 inleddes arbetet med vår hållbarhetsredovisning. Dels handlar det om att uppfylla lagkrav samtidigt som vi ser ett stort värde i att dokumentera allt det positiva vi faktiskt gör. Hållbarhetsredovisningen visar hur vi jobbar med miljöledningssystem, personalfrågor och förhindrande av korruption och penning-tvätt. Centralt är även frågor om mänskliga rättigheter och mångfald. Vi är en hållbar sparbank i en hållbar region - igår, idag och i framtiden.

ÖVERKALIX

PITEÅ

Populärt hantverk på årets hantverksvecka

RFSL siktar mot ett ännu bättre Pite Älv Pride

Överkalix hantverksvecka genomförs i år för sjunde gången med start den 8 augusti.

- I år kommer vi att ha kurser med betoning på textilt hantverk och som vanligt avslutar vi med en hantverksmarknad den 11-12 augusti, säger Katarina Karlsson, Överkalix kulturförening. Det är roligt att rejält hantverk uppskattas mer och mer och att folk är beredda att betala extra för en ullfilt som man kan ha i generationer! Överkalix hantverksvecka lockar deltagare från hela Sverige och ett 60-tal brukar delta i kursverksamheten, vissa återkommer varje år och lär sig något nytt. Kurserna har anknytning till lokalt hantverk som till exempel bandvävning och nålbindning. Under veckan ordnas också olika kulturevenemang.

- Tillsammans med hantverksmarknaden blir det flera hundra personer som är engagerade och kommer som besökare, säger Katarina.

Vi som står bakom jobbar helt ideellt så vi är tacksamma för det bidrag vi får av Sparbanken Nord, det ger oss möjlighet att göra hantverksveckan allt mer känd för varje år som går.

Kunskap, inkludering och HBTQ-frågor planeras bli temat för årets Pite Älv Pride med final i Piteå 29 november - 2 december. Som tidigare är avsikten att även finnas med på Arjeplogs höstmarknad med informationstält liksom att ha föreläsningar i Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn.

- Än så länge har vi inte spikat programmet, men ämnen som känns aktuella att ta upp är till exempel personer som betecknar sig som ickebinära (en person som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna– man-uppdelningen av kön) samt unga transpersoners utsatta läge, säger Jimmy Stenman, ordförande för RFSL Piteå älvdal. Pite Älv Pride 2017 bjöd på bland annat föreläsningar, sammankomster, diskussioner, invigning av en ”regnbågshylla” på biblioteket och avslutades med en prideparad, fest och regnbågsmässa i kyrkan.

- Det kom mer folk än vi trodde på flera av evenemangen och det hela var mycket lyckat, säger Jimmy. Och jag hoppas att årets version ska bli ännu bättre!

NOTISER FRÅN REGIONEN

27

PAJALA

Majoriteten av Pajalaungdomarna blir jägare på skoltid Mellan 60 och 70 procent av högstadieeleverna i Pajala, varav cirka hälften tjejer, väljer att gå Jägarskolan som elevens val.

Då står viltvård, jakt och skytte på schemat och tack vare samarbete med Jägarskolan och Skytteföreningen i Pajala kan teori varvas med mycket praktik i form av skytteträning och jakt i skogen på bland annat älg, räv och hare.

- Det är mycket populärt och under dessa tillsynsjakter ställer även tidigare elever, föräldrar och mor- och farföräldrar upp som handledare, berättar Krister Lindberg, en av dem som ligger bakom verksamheten och numera är examinator av eleverna.

Tack vare ett bidrag från Sparbanken Nord kunde man köpa in ett antal övningsvapen och ammunition som eleverna får använda för att lära sig hantera olika typer av vapen och att hantera dessa på ett ansvarsfullt och säkert sätt.

- Jägarskolan är en morot för många att lägga ner lite extra arbete eftersom det krävs fullständiga betyg för att få delta.

Under utbildningen får man också lära sig så mycket annat som biologi, samhällskunskap, etik och vikten av att samarbeta.

I landet i stort är det många som tar jägarexamen, men som sedan inte börjar jaga.

Här i Pajala skulle jag säga att det är en stor andel som också blir riktiga jägare.

Från och med 15 års ålder får man hantera och bära vapen under uppsiktsjakt, det vill säga att en person som har jägarexamen följer med. Den som har godkänd jägarexamen och har fyllt 18 år kan ansöka om egen licens för jaktvapen.

Bortspolad kyrka byggs upp igen – efter 400 år!

Våren 1617 var dramatisk i Tornedalen som då redan var drabbad av både missväxt och soldatutskrivningar till Gustav II Adolfs krig. En snörik vinter följdes av en osedvanligt häftig vårflod som drog med sig bland annat Särkilax kyrka, byggd redan på slutet av 1400-talet.

Nu, 400 år senare, har föreningen Särkilax kyrkas vänner bestämt sig för att bygga upp kyrkan i naturlig storlek.

- Den 29 juli blir det invigning med den katolske kardinalen Anders Arborelius, Övertorneå församling och representanter för Luleå och Uleåborgs stift, säger Jan Tollin, en av eldsjälarna bakom arbetet. Särkilax kyrka var på sin tid kristenhetens näst nordligaste kyrka och det var en timrad, 15 meter lång träbyggnad som bestod av kor, långhus och vapenhus.

På nästan samma plats - Vi vet inte exakt hur den ursprungliga kyrkan såg ut, men vi vet att det fanns tre altare, små fönster och små järnkors inslagna i golvet. Under hösten-vintern har vi byggt upp den inomhus. Så fort det blir barmark kommer vi att montera den på en plats nära där kyrkan en gång stod, cirka 2 km norr om Övertorneå.

Bok och föreläsningar Totalt kommer bygget av kyrkan att kosta 1,5-2 miljoner kronor och har gjorts möjligt av ett stort antal lokala sponsorer, både företag och privatpersoner. Särkilax vänner har även fått stöd av Övertorneå kommun, Sparbanken Nord, Kulturfonden Sverige-Finland och Tornedalsrådet. Förutom arbetet med kyrkan har föreningen också tagit fram en bok till 400-årsjubileet, en broschyr och arrangerat föreläsningar om historia och kultur.

För olika besökare - Kyrkan har för oss främst ett kulturhistoriskt värde som berättar en viktig del av vår historia och som kan bli ett intressant besöksmål här i Övertorneå.

28

VI ÄR EN SPARBANK

»Låt oss kanalisera kraften tillsammans« Gunnar Eikeland

VI ÄR EN SPARBANK

TEX T

Andreas Thunholm |

FOTO

29

Tomas Bergman

Livskvalitet och kompetensförsörjning är två av nyckelorden på agendan när Magasin Utsikt får en pratstund med Sparbanken Nords vd Gunnar Eikeland en kall och klar dag i början av 2018.

E

nligt en studie från Luleå Tekniska Universitet pekar den senaste prognosen för pensionsavgångar i Norrbotten på cirka 44 000 fram till 2030. Branscher med särskilt höga andelar avgångar är utbildningsväsendet, 49 procent, civila myndigheter och försvar, 43 procent samt vård och omsorg, 42 procent.

- Och det samtidigt som regionen står och stampar befolkningsmässigt. Ett flertal av norrbottenskommunerna tappar cirka en procent av befolkningen per år vilket leder till stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjningen, säger Gunnar Eikeland.

Fler människor skapar attraktiv region Eftersom många av arbetstillfällena är i samhällssektorn gäller det att fylla på för att undvika att de viktiga livskvalitetsfrågorna sjunker i attraktionskraft. Eikeland nämner vård, omsorg och utbildning som exempel på grundläggande samhällsservice som är en viktigt förutsättning för att vara en attraktiv plats att bo och verka i.

- En underbemannad äldreomsorg kan leda till att människor inte vill bli gamla här vilket då kan leda till att människor drar sig för att bo här. Vi behöver aktivt jobba för att detta inte ska bli en självuppfyllande profetia. Det är en möjlig negativ spiral som vi gemensamt behöver angripa, säger Eikeland.

Fokus på nya initiativ och fortsatt samverkan Att arbetskraftens storlek minskar i snabbare takt än befolkningen som helhet gör att det blir än viktigare att fokusera på ett inflyttningstal för att regionen ska kunna ha en fortsatt god sysselsättningstillväxt och ökat arbetskraftsdeltagande. Lyckad integration av

utrikes födda är en nyckelfråga liksom intensiva insatser för de som idag står utanför arbetsmarknaden.

- Allt viktigare är det också att de som kliver in på arbetsmarknaden har den kompetens som efterfrågas, säger Eikeland och efterlyser ännu fler initiativ som driver utvecklingen åt rätt håll.

Det finns idag en majoritet bland riksdagspartierna att höja pensionsåldern för att hålla folk i jobb längre. Enligt Eikeland påverkar det endast på marginalen, än viktigare blir det att attrahera fler människor att flytta hit.

Vägen framåt - Utbildning, integration, bostäder och bra kommunikationer är viktiga delar för att fortsätta vara en attraktiv region att leva, jobba och bo i. Här ingår självklart också ett rikt fritids- och kulturliv.

Precis som för samhället i stort finns det utmaningar för Sparbanken Nord. Eikeland menar att många bra projekt och initiativ har gjorts och att det är viktigt att fortsätta öka takten i utvecklingen.

- Det finns många olika sätt som vi som bank kan vara med och bidra, i både smått och stort. I grunden är en sund ekonomisk utveckling viktig för att möjliggöra fortsatta satsningar. Glädjande är att Sparbanken Nord går in i 2018 med ett rekordresultat i ryggen.

- Men att bara avsätta pengar för regionens utveckling räcker inte. Vi ser ett ökande behov av att hitta ännu fler parter att samverka med. Ännu fler behöver samverka och bidra med energi och engagemang för bästa möjliga utfall.

- Vi behöver växla upp ännu mer och självklart behöver även näringslivet mer energi för att inte dra ner, sluta investera och, i värsta fall, välja andra etableringsorter för sina verksamheter.

Utmana urbaniseringen Det finns de i samhällsdebatten som menar att de stora städerna kommer att ha fortsatt stort försprång i attraktionskraft medan mindre kommuner får fortsätta kämpa.

- Här är det viktigt att vi som bank med rötterna i landsbygd tar matchen. Även om det betyder att vi får kämpa mer än andra måste vi fortsätta att samverka för att hitta kreativa och hållbara lösningar tillsammans.

Eikeland bedömer att det, för att undvika en negativ spiral, handlar om att attrahera ännu fler människor till regionen som inte “kommer på reguljär väg”, det vill säga föds, utbildar sig och bor kvar. Dagens inflöden är inte tillräckligt.

- I slutändan handlar det trots allt om möten mellan människor som bidrar till nya nätverk, ökat kunskapsutbyte och synergieffekterna där emellan. Det är själva fundamentet för att uppnå långsiktigt hållbar tillväxt för våra samhällen och regionen, säger Eikeland och avslutar: - Låt oss samordna, utveckla och kanalisera den kraft vi besitter tillsammans. 

30

REGION

T EXT

Stefan Nieminen

_

Mats Hillblom FOTO

Personalmiljonen - Örnen På Dagcenter Örnen i Jokkmokk ses inte funktionsnedsättningar som något hinder, snararare en möjlighet att locka fram det bästa ur varje individ och ge en svag grupp i samhället sysselsättning.

P

ersonalen på dagcenter är mina hjältar, de gör ett jättejobb som inte syns särskilt mycket ute i samhället men som betyder oerhört mycket för de som lever med olika funktionsnedsättningar. För mig var det här ett självklart val när jag skulle utse mottagare av Personalmiljonen, säger Maud Svedin, som arbetar vid Telefonbanken i Jokkmokk.

- Det är en utmaning att skapa en meningsfull verksamhet där alla trivs eftersom individernas förmåga skiljer sig så mycket åt. Samtidigt är det fantastiska människor att arbeta med, responsen från dem är omedelbar, säger Britt Svanström, en av fyra habiliteringsledare som arbetar på Dagcenter Örnen. Liksom i många offentliga verksamheter är resurserna på Dagcenter Örnen knappa, beskedet att de nu får ta del av Personalmiljonen kom som en mycket välkommen överraskning.

- Vi är jättestolta över att ha blivit uppmärksammade på det här sättet. Många gånger måste vi trolla med knäna för att få till en så bra verksamhet som vi vill kunna erbjuda våra elever. Hur vi ska använda pengarna är inte bestämt ännu, men det ska i alla fall vara till någonting som kommer alla till del, säger Morten Speyer.

Maud Svedin har själv en bonusson som deltar i verksamheten på dagcenter och ser själv på nära håll hur personalen gör sitt yttersta för att skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning till alla funktionshindrade som kommer hit.  Läs mer om Mauds och hennes kollegors utdelningar på: www.sparbankennord.se/framtidsbanken /personalmiljonen

Ovan: Glada deltagare på dagcentret.

15 personer med funktionsnedsättningar kommer hit varje dag för att delta i verksamheten.

Personalmiljonen Sparbanken Nord - Framtidsbanken avsätter totalt 100 miljoner kronor under fem år till verksamheter som är viktiga för Norrbotten. Personalmiljonen är en del av den satsningen, där alla anställda inom Sparbanken Nord får möjlighet att dela ut 5 000 kronor var i stöd till valfritt ändamål inom regionen. »På detta sätt hoppas vi fånga upp fler goda initiativ, både stora och små, som lätt försvinner i mängden i andra sammanhang« säger Sparbanken Nords vd Gunnar Eikeland.

»Här njuter vi av vårsolens fina strålar efter en lång och snörik vinter. Djupt nerbäddad i snö ligger vår alldeles lagom stora bostadsort med fina utflyktsställen. Kanisbacken med utförsåkning, fina längdskidspår, grillplatser och fikaservering. Hundberget med sina vackra vyer. Här trivs vi och här jobbar vi för goda samarbeten. Vi tror på att vi tillsammans kan göra Älvsbyn till en attraktiv ort att leva i.« Anette | Sparbanken Nord, Älvsbyn

Ett magasin från Sparbanken Nord. Art direction: Helikopter Brand Design Foto: Tomas Bergman, Maria Fäldt, Eva Carlsson/LRF, Mats Hillblom, Fredrik Broman, Lars Andersson, Karl-William Sandström, Marcel Köppe, Linnéa Isaksson, Petra Sternlund, Stephan Jansson, Linda Maria Thompson, Miitta Kämäräinen, Maria Engström-Andersson Typsnitt: Swedbank Sans, Adobe Garamond Tryck: Lule Grafiska

Följ utdelningarna som Sparbanken Nord - Framtidsbanken gör på sparbankennord.se och facebook.

ARJEPLOG ARVIDSJAUR GÄLLIVARE JOKKMOKK KIRUNA PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN ÖVERKALIX ÖVERTORNEÅ

Bli kund och bidra till Norrbottens bästa Vi är en sparbank. Trygga i vår lokala närvaro, med sunda värderingar och engagemang i din vardag. Vi har inga aktieägare. Istället investerar vi i utvecklingen av vår gemensamma region. Välkommen in på något av våra kontor, ring oss på 0771-23 00 23 eller besök oss på sparbankennord.se

Sparbankennord.se · 0771- 23 00 23 · Följ oss gärna på Facebook och Instagram