Page 1

UTSIKT Ett magasin om framtiden i norr

Hur ser din framtid ut? STAD I FÖRÄNDRING Kiruna • ATT SKAPA EN OFÖRGLÖMLIG MILJÖ Musikhögskolan EN HUMLA I FILMBRANSCHEN Filmpool Nord • LOKAL NÄRVARO Gunnar Eikeland INTEGRATIONSINJEKTION Norrbottens Idrottsförbund • KULTURPRISET Sofia Jannok

Nummer 1, 2017 www.sparbankennord.se


2

LEDARE

HUR SER DIN FRAMTID UT?

N

u har det gått snart ett år sedan jag tog över ordförandeklubban i Sparbanken Nord och det är tyvärr omöjligt att på några rader beskriva allt spännande som hänt under det gångna året. Jag vill däremot ta chansen att berätta om en ny och intressant utveckling för oss som bank, som jag hoppas kommer betyda mycket för hela vår region. Genom Sparbanken Nord – Framtidsbanken har vi hittills kunnat stötta kultur, forskning, idrott och projekt av social- och samhällsbyggande betydelse. Initiativ som är och har varit viktiga för vår region och alla oss som bor här. Nu är pengar som bekant verkligen inte allt. Men ett litet tillskott kan i vissa fall göra väldigt stor skillnad. Det är därför vi försöker fördela en del av våra vinster på ett så brett, hållbart och mångsidigt sätt som möjligt. Så att hela regionen faktiskt får ta del av dem. Genom åren har vi också tack vare detta stött på en mängd fantastiska människor och minst lika många otroliga idéer. Men alla idéer har inte varit lika lätta att ge lyftkraft och tyvärr är det återigen så att många drömmar dör för att det inte finns pengar att realisera dem. Det vill vi nu vara med och förändra. Mer pengar till fler idéer Sparbanken Nord kommer gå in som delägare i ett mindre riskkapitalbolag vid namn Lunova som idag ägs av LTU Holding och Norrlandsfonden. Och vårt syfte med det är tydligt – vi vill stötta så kallade "start ups" – nya lovande affärsidéer som kan skapa både jobb och intäkter till regionen. Med pengarna vi tillför kan vi öka möjligheterna till ett gott innovationsklimat och underlätta för fler drivna företagare och innovatörer att förverkliga drömmar till nytta för hela regionen. Många nystartade företag har svårt att överleva den första tiden och därför är det jättebra om vi kan hjälpa till i starten. Det kommer inte att handla om stora belopp i varje enskilt fall men det rimmar också väl med hur vi på Sparbanken Nord tänker - mer till fler. Vad som värmer extra gott i mitt hjärta är att hela vår organisation verkligen helhjärtat stöder den här satsningen. Det här är något vi kan brinna för tillsammans med alla människor i regionen som vill tänka nytt och som vågar investera i att bygga upp. Mina tankar går osökt till den grundläggande sparbanksidén som har över 200 år på nacken – att möjliggöra för alla att spara till sin egen framtid. Nu kan vi faktiskt vara med och möjliggöra för fler att också skapa den framtiden.

Jan Jonsson Ordförande, Sparbanken Nord och Framtidsbanken


INNEHÅLL

29

06

08

3

26 16

02

LEDARE

Hur ser din framtid ut?

12 Hemvändaren som blev kvar 22 Norrbottens Idrottsförbund PITEÅ

REGION

04 Ekonomisk rapport

14 Face of Gällivare

05 En fråga - fyra svar

16 En humla i filmbranschen

28 Straight outta Sápmi

06 En stad i förändring

19 Krönika Gunnar Eikeland

08 Musikhögskolan

VI ÄR EN SPARBANK

REGION

KIRUNA

PITEÅ

11 En attraktiv region REGION

GÄLLIVARE

REGION

REGION

20 I Norrbotten är vi bäst REGION

26 Att tänka på i fjäll & till havs REGION

ARVIDSJAUR

29 Kulturpriset REGION


4

VI ÄR EN SPARBANK

Vi är en sparbank

V

ad är egentligen en sparbank? Och hur skiljer sig en sparbank från andra banker? Den stora skillnaden är ägandet, vi har inga vanliga aktieägare utan den vinst som verksamheten genererar investeras i saker som hjälper till att utveckla regionen. Om regionen där sparbanken verkar i frodas så är det bra för alla. Både för dig som kund i banken och för oss som bank.

Vem kan söka? Medel kan gå till organisationer, föreningar och företag för sådant som kan bli till allmän nytta eller har betydelse för regionens näringslivsoch samhällsutveckling. Vi behandlar ansökningar och kan också själva söka samarbeten och initiera intressanta projekt. Satsningarna ska rimma med vår affärs- och samhällssyn samt uppfylla krav på god etik, moral och långsiktig hållbarhet. Målen och ambitionerna ska harmoniera med regionens och kommunernas utvecklingsprogram.

Därför engagerar sig Sparbanken Nord i frågor som är viktiga för Norrbottens framtid. Vi är en lönsam regional bank med stark lokal förankring. Det innebär att vi kan satsa på mycket som gör nytta för människor i alla åldrar, organisationer, föreningar och företag. Vi kallar det för Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

»Vi vill att Norrbotten ska vara den bästa regionen att bo, verka och leva i«

Läs mer om hur du ansöker och se alla våra satsningar under 2017 här: www.sparbankennord.se/ framtidsbanken

Sparbanken Nord - Framtidsbanken Ekonomisk rapport - exklusive stiftelserna 2016

2015

2014

Tillgängliga medel vid årets början

48 332 271

38 959 517

29 182  625

- varav utestående löften

18 805 334

16 707 690

14 708  692

Årets vinstavsättning

18 000  000

18 000  000

15 000  000

11 200 000

11 215 000

9 000  000

6 800  000

6 785  000

6 000  000

11 435 676

4 623 640

8 641  233

Fördelning, vinstavsättning

Centrala utskottet Lokala utskotten

Utbetalda medel under året

Centrala utskottet

3 820 040

4 333 022

2 897 152

Totalt utbetalt

15 255 716

8 956 662

11 538 385

Totalt

51 406 554

48 332 271

38 959  517

Varav utestående löften

17 943 333

18 805 334

16 707  690

Regionalt

35 897 075

36 132 751

29 541  392

Lokala utskotten

15 509 480

12 529 520

9 418 125

Lokala utskotten

Tillgängliga medel vid årets slut

Fördelning, utgående balans


REGION

5

Sparbanken Nord – Framtidsbanken investerar tid, pengar, idéer och engagemang i samhällsnytta och regional utveckling.

Hur ser Norrbotten ut år 2030? MARIA STENBERG Regionråd Regionstyrelsen

Norrbotten har befäst sin attraktionskraft och näringslivet utvecklas i hela regionen. Pendeltågstrafiken mellan Haparanda och Luleå har inneburit förenklade arbetspendlingar och ökat arbetsmarknadsregionen. Flygtiden har minskat mellan Gällivare och Arlanda, samt mellan Arvidsjaur och Arlanda genom nya upphandlingar. Bygget av Norrbotniabanan har kommit en bra bit på väg och städerna längst sträckan förbereder sig för tillväxt. Idéer, innovationer och nyföretagande har ökat och tillsammans med länets kommuner har regionen och Luleå tekniska universitet bidragit till fler utbildningsvägar för yrken inom offentlig verksamhet. Bostadsbyggandet i regionen har kommit igång och skolresultaten bland de norrbottniska barnen är landets bästa. Därmed känns framtiden mycket ljus!

MAGDALENA FORSMAN OCH VICTORIA HARNESK Jokkmokkspodden

Allt fler anammar livsstilen i glesbygd. Jokkmokk som redan nu har en intressant kultur som basnäring blir ett framgångsexempel och fortsätter ligga högt inom företagande och kvinnlig företagsamhet. Glesbygd fostrar trygga individer som gör det de brinner för, fler arbetar på distans och företagen söker sig dit. Jokkmokk blir ”Almedalsveckan on Ice” och ”Vinter Bollywood”. Byar vaknar, utvecklingen får draghjälp av klimatflykt som gör Norden långsiktigt intressant. Länet blir starkare inom matproduktion, rennäringen som idag är Norrbottens andra största primärproducent betraktas som en viktig del av självförsörjandegraden och får högre status. Interkulturell samverkan blir norm framför omodern toppstyrning och hållbarhet är en utgångspunkt.

JOSEFIN WÄPPLING BERNÁRDZON

BRITTA FLINKFELDT

Regionchef UF Norrbotten

Kommunalråd Arjeplog

Jag tror att vi då har en generation som vuxit upp med att se företagande som ett lika naturligt val som anställning. UF-företagande är en naturlig del av gymnasiet och alla länets unga tar studenten med erfarenheten av att starta-driva-avveckla ett företag. Genom UF-företagande har många av de som kommit hit som ensamkommande fått ett kontaktnät med lokala näringslivet vilket gett ett näringsliv rikt på mångfald. Vi har framgångsrikt lyckats med generationsväxlingen mellan gamla och unga företagare. Medborgare är rustade för att inte bara se möjligheter utan faktiskt göra någonting av dom. Det gör att vi har ett blomstrande näringsliv med en mängd nya etableringar inom näringar vi knappt vågar drömma om.

Bilden av glesbygd som en möjlighet och inte en återvändsgränd kommer att ha satt sig. Fler och fler vill bo där det är enkelt att leva, där människor är rejäla och hjälpsamma, där varje människa betyder något och där vardagliga resor inte tar ifrån oss en stor del av livet. Det kommer att vara lättare att utbilda sig där vi bor och våra naturliga förutsättningar, vårt klimat och vårt rena vatten kommer att vara något unikt i världen. Fler vill veta att maten vi äter är naturlig och har hög kvalitet och det gynnar oss. Vi kommer i högre utsträckning att leva på att visa andra människor från hela världen hur vi lever. Vi kommer att göra det med kunskap och med klass och ta bra betalt för att vi gör det.


6

KIRUNA

En stad i förändring TE XT

V

ägen in till kommunalrådet Kristina Zakrissons kontor i Kiruna stadshus är kantad av konst. Artur von Schmalensees prisbelönta tegelbyggnad från 1963 skulle för övrigt kunna ses som ett konstverk i sig. När man kliver in i den öppna hallen kan man blicka ut över tre synliga våningsplan, fyllda av målningar, skulpturer och textila konstverk. För att inte tala om alla karaktäristiska detaljer som man passerar; de snidade dörrhandtagen av den samiska konstnären Esaias Poggats, de formgjutna innertaken i betong, belysningen på väggarna gjorda av elever på Kirunas praktiska ungdomsskola KPU. - Tänker man på konsten och kulturen så jobbar vi just nu med två bra och betydande ingredienser till nya Kiruna, det ena är vårt nya stadshus som även ska innehålla ett länskonstmuseum. Det andra är det som vi kallar för kvarter fem, med en byggnad som ska ersätta den verksamhet som finns i dagens Folkets hus och även innehålla nytt stadsbibliotek, biograf, konferenshall mer mera. Det här huset ska fungera som en mötesplats för Kirunaborna men också för den som besöker vår stad.

Petra Sternlund |

FOTO

Jörgen Medman

Kristina Zakrissons kontorsfönster vetter mot söder och mot berget Kirunavaara som ruvar på den järnmalmskropp som ligger inkilad, djupt, djupt ner i marken och sträcker sig in under staden. Mellan gruvberget och stadshuset växer nu en gigantisk grop som bara blir större och större. Snart når den stadshuset. Till 2018 ska det nya stadshuset, Kristallen, stå klart och inflyttning ske. Och det gamla ska tömmas. Och rivas. Nya stadshuset har fått en central placering vid det som ska bli ett torg i Kirunas nya centrum. Det tycker Kristina Zakrisson är bra, även om en del frågat varför man ställer en förvaltningsbyggnad så centralt. - För oss är det en naturlig placering, vi vill att stadshuset ska fortsätta vara Kirunabornas vardagsrum. Och det blir ett länskonstmuseum i samma byggnad, vilket känns bra med tanke på Kirunas långa konsttradition. Det finns ett stort konstintresse bland Kirunaborna och många känner stolthet över konstarvet vi har från Hjalmar Lundbohm. Det är viktigt att konsten får ta plats.

Kristina Zakrisson säger att hon inte tror att det alltid just är själva byggnaderna som är viktiga att flytta med även om nuvarande stadshus är en väldigt speciell byggnad. - Det som är viktigt är att vi får med detaljer och symboler som kan ge igenkänning och som symboliserar Kiruna. Genom att bevara detta så kan man spara en del av det samlade värdet. Som exempel tar hon stadshusets klocktorn som ska placeras på det nya torget och de snidade trappräckena från stadshushallen som kanske kan få ny placering i låt säga, nya gymnasieskolan.

Tidsplan 2017 Klocktornet från Kirunas nuvarande stadshus flyttas till nya centrum 2018 Invigs nya stadshuset Kristallen 2020 Flytt av centrumhandeln till handelsgatan i nya centrum 2022 Ny gymnasieskola klar


KIRUNA

Det finns acceptans för att förändringen måste ske, men hur förbereder man Kirunaborna på att deras stad snart ska rivas? Miljöer och byggnader ska försvinna och helt nya skapas och byggas upp. Och det kommer att gå fort. Vi träffade Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson för att prata om var stadsflytten befinner sig just nu och hur de ska ta med det gamla till det nya. Helt säker är hon inte på att just allt gammalt måste med.

Men hur förbereder vi oss på att mycket ska försvinna? - Jag hoppas att vi ska kunna få ta farväl av det gamla, som stadshuset till exempel, med en stor avslutningsfest, men hur det blir efteråt är oerhört svårt att säga något om och säkert olika för olika människor. Men jag är också hoppfull om Kirunaborna kommer att göra det nya Kiruna till sin stad. Det är människorna som skapar stämningen och som skapar staden. Kristina Zakrisson säger att Kirunaborna är bra på att tala om vad de vill ha och vad de inte vill ha in nya Kiruna. - Allt i vårt nuvarande centrum är långt ifrån bra, många saknar till exempel en samlingsplats, ett torg med centrumkänsla. Och man tycker att det inte finns en samlad handel, därför ska vårt nya centrum få en handelsgata. Kristina Zakrisson refererar till det visionsarbete för framtidens Kiruna, som gjordes för några år sedan, och där även Sparbanken Nord bidrog med både personella och finansiella resurser. I visionsmålen sammanfattas att ”i Kiruna ska kultur, fritid och idrott vara

tillgängligt för kommunens alla invånare och det ska inte ses som grädden på moset utan mer som jäst i en deg – det som får samhället och människorna som lever i det att växa.” - I visionen som vi tog fram för det nya Kiruna la vi just stor vikt vid att vi vill ha en tät, samlad stad med närhet till naturen. Därför kommer nya centrum även präglas av den långsmala stadsparken som kommer att kantas av bebyggelse på båda sidor och kopplar samman den gamla och nya staden och de ”gröna fingrar” som ska sträcka sig från naturen runt om och in mot stadskärnan. Det ska vara lätt att spänna på sig skidorna och komma ut i spåren eller att ha skotern centrumnära. Hur tror du Kiruna ser ut om 5-10 år. - Jag tror vi kommer ha en levande centrumkärna, där alla, ung som gammal känner sig välkommen, där man kan ta plats och får vara utan att det kostar pengar. En öppen och demokratisk stad för alla. 

Hjalmar Lundbohm och hans vänner Kiruna stads grundare och tillika LKAB:s förste disponent Hjalmar Lundbohm är känd för sitt konstintresse och att för att han såg till att kulturen fick ta plats i byggandet av Kiruna. Här skulle inte bli ett nytt Klondyke utan en mönsterstad. Därför anlitades framstående arkitekter och konstnärer för att bygga upp staden. Han lockade hit gräddan av landets kulturpersonligheter, arkitekter, konstnärer och författare. Anders Zorn, Verner von Heidenstam, August Strindberg, John Bauer, Carl Wilhelmsson, Albert Engström och Prins Eugen är några i den långa raden av kulturutövare, som satt prägel på Kiruna.

7


8

PITEÅ

»Vårt mål är att skapa en miljö som blir oförglömlig i våra studenters liv« TEXT

Andreas Thunholm |

FOTO

Tomas Bergman

Musikhögskolan i Piteå ska vara ett nav för musik, kultur och konstnärlig utveckling i regionen. Tack vare Sparbanken Nords fem-miljonerssatsning finns alla förutsättningar att sätta guldkant på utvecklingen.


PITEÅ

A

9

lla inblandade, från studenter till lärare och partners har en enorm potential att bidra till regionens kreativa utveckling, säger Monica Johansson som är prefekt vid Luleå tekniska universitet, Musikhögskolans organisatoriska tillhörighet. Musikhögskolan i Piteå utbildar framtidens musiker, ljudtekniker, journalister och kommunikatörer och är en av sex Musikhögskolor i Sverige. Ett kulturkapital med avgörande betydelse för regionens utveckling. Konkurrensen om studenter och lärare är sylvass och verksamheten är beroende av nya vägar för att utveckla metoder och miljöer som bidrar till attraktionskraften. - Vi vill att studenterna ska förmedla bilden av Piteå som staden där allting hände. Sparbanken Nords medel möjliggör att vi kan sätta just denna guldkant på verksamheten. Vi har också kunnat utlysa en ny professur inom genren jazz/rock vilket kommer att bredda vår kompetens inom den konstnärliga forskningen, berättar Monica.


10

PITEÅ

Röster om musikhögskolan

Om universitetetsutbildningar i Piteå 3-årig kandidatutbildning i musik med sex olika inriktningar (jazzmusiker, klassiskt instrument/sång, komposition, kyrkomusiker, studiomusiker och rockmusiker. Masterutbildning i musikalisk gestaltning. Musik- och danslärarutbildningar, journalistutbildning för radio, tv och text, kandidatutbildning inom ljudteknik samt olika fristående kurser. Nytt för i år är den 2-åriga utbildningen gehörsbaserat musikskapande.

Miljöer som ger minnen för livet - Även om studenterna idag inte är lika genrebundna som tidigare, utan snarare vill jobba med sin musikaliska utveckling i stort, är det viktigt att hela tiden bredda och utveckla utbudet. Den nya professuren kommer att stärka vår profil, säger Monica. En annan viktig del av utvecklingen är att möjliggöra nya vägar för skolning av musikerna. I skrivande stund jobbas det hårt på att skapa kreativa miljöer som ska stödja den utvecklingen. Minst lika viktigt som att stärka utbildningsutbudet är det att fortsätta utveckla infrastrukturen. Monica nämner Piteås unika möjligheter med närheten till konserthuset och näringslivet. Andra viktiga faktorer är ljudteknikerutbildningen, studiomiljöerna och naturligtvis den omtalade konsertorgeln. Pedagogisk ”produktutveckling” En annan nyhet är den 2-åriga utbildningen Gehörsbaserat musikskapande. Den beskrivs som en plantskola för musiker, där studenterna kan söka individuellt eller som grupp.

Utbildningen är ett resultat av ett pedagogiskt forskningsprojekt och ett av syftena är att stärka musikpedagogiken. - Allt som bidrar till miljön och inramningen är viktig. Kvaliteten på utbildningarna och lokalerna, att vi har meriterade lärare och nära samarbete med Piteå kommun samt att vi är bra på att dra nytta av regional, nationell och internationell samverkan, berättar Monica.

»En superbra skola och utbildning där vi har lyxen att ha närheten till konsertsalen i Acusticum. Lärarna är väldigt duktiga pedagoger som förmedlar sin kunskap på bästa sätt. Det är en väldigt varm och bra stämning på skolan som även erbjuder mycket gemenskap« Rebecka Kaufman Musik, konstnärlig kandidat med inriktning klassiskt instrument/sång »Lärarna är verkligen kompetenta och bryr sig om att utbildningen ska vara så bra som möjligt för studenterna. Sen tror jag inte att det finns någon annan skola med så bra tillgång till lokaler som här. Vi på rock/jazz/ studiomusiker-inriktningarna har egna replokaler som enbart vi har tillgång till 24/7, vilket är en av de allra största fördelarna med utbildningen« William Nordlund Musik, konstnärlig kandidat med inriktning rockmusiker

Nya projekt under hösten Hösten 2017 startar projektet ”Universitetet presenterar”, en satsning som lyfter och synliggör universitetets konstnärliga delar för allmänheten. Här kan målgruppen få en djupare inblick i studenternas och lärarnas vardag. Med hjälp av olika koncept inom musik, dans och andra konstnärliga utbildningar kommer verksamheten att visas upp på olika platser, allt från pompa och ståt i konserthuset till vardagliga möten mellan människor på stan. - Utan extern finansiering är det svårt att göra annat än att bedriva utbildning. Tack vare externa finansiärer växlar vi upp och rustar för framtiden, avlutar Monica. 

»De kreativa näringarna får en allt viktigare betydelse för människorna i regionen. Att Piteå får fortsätta utveckla sin position som Sveriges nordligaste nav inom musik, dans och kreativitet är centralt för vår framtida utveckling« Gunnar Eikeland vd Sparbanken Nord


REGION

11

T EXT

Henrik Örtenvik

_

Carl-Johan Utsi FOTO

»Vi är en region med hög internationell attraktionskraft«

N

är människor hör Swedish Lapland, vad vill du att de tänker på? - För mig betyder Swedish Lapland det vi har runt knuten. Vi har en arktisk livsstil som vi gärna delar med oss av. Vi är en del av naturen och den en del av oss. Det är ett inneboende arv. Vi vet hur man klär sig när det är kallt. Hur man gör upp eld. Hur man kokar sylt av bär från skogen. Vi är en del av Sápmi och har en hög internationell attraktionskraft tack vare våra naturvärden från kust till fjäll. Hur stor är utmaningen att bedriva en rättvis regional utveckling i ett så diversifierat område? - Det handlar om att se olikheterna i regionen. Om att låta lokala förutsättningar och lokala företags prioriteringar vara vägledande. Att säga att en gemensam sak gäller alla blir oftast fel. Men ändå är det en styrka att vi och våra lokala parters drivit ett stort regiongemensamt strukturfondsprojekt. Där gjorde en gemensam verksamhetsplan det möjligt för företag med samma prioriteringar att samverka. Exempelvis som att bearbeta utlandsmarknader, eller tematiskt marknadsföra fiske och norrsken, eller verka i partnerskap för flygtransporter in till regionen. Så med liknande ambitioner är Swedish Lapland en möjliggörare för samverkan. Finns det något du saknar gällande regional utveckling? - Hade du frågat mig för något år sedan

hade jag svarat: ”Besöksnäringen måste ta mer plats”. Men vi har gjort en enorm resa och är numera en basnäring som sysselsätter väldigt många. Vi är en destination med hög internationell attraktionskraft i en region där tillväxten är bland det bästa i hela Sverige. Däremot finns det nationella prioriteringar gällande infrastruktur, transport och investeringar som borde ha större fokus på besöksnäringen. Flyget är jätteviktigt för oss. Vi följer förstås utvecklingen om förslaget på flygskatt, som riskerar slå hårt. För regional utveckling handlar även om att ta plats i nationella frågor. Vad ser du för framtid för regionen om 10-15 år? - Jag är övertygad om att besöksnäringen är en nyckel för att människor ska kunna verka i regionen. Om tio år har vi fördubblat omsättningen och vilken annan näring kan göra det hållbart? Vår bransch är sysselsättningsintensiv och har behov av den språkkompetens och kännedom om andra kulturer som nyanlända besitter. Vi är insteget för många till arbetsmarknaden. Vi är en könsjämlik bransch och erbjuder en internationell arbetsmiljö även när du bor kvar i regionen. På så sätt gör vi regionen så mycket mer attraktiv. Hur gick det till när ni utsåg Sparbanken Nord till årets möjliggörare? - Det är en öppen nomineringsprocess där vår ledningsgrupp från de lokala

Under Academy of Swedish Lapland mottog Sparbanken Nord – Framtidsbanken pris som Årets Möjliggörare för sina insatser för regional utveckling. Vi har pratat med Erika Mattsson, vd för Swedish Lapland Visitors Boards, om regionens framtid. destinationerna tar beslutet. Men både i rollen jag har nu och i den jag hade på Kiruna Lappland har jag sett hur ni stöttat turistentreprenörer och besöksnäring. Så er inställning bidrar absolut till möjligheten att driva strategiskt viktiga frågor i regionen. 

Academy of Swedish Lapland Academy of Swedish Lapland är ett evenemang för att samla och stärka besöksnäringen i Sveriges nordligaste destination. The Award of Swedish Lapland delas ut årligen både för att premiera de som levererar utmärkande insatser som stärker destinationen Swedish Laplands konkurrens- och attraktionskraft. Priset som Årets Möjliggörare nomineras med utgångspunkten: ”Modig och ihärdigt initiativ som bakom kulisserna skapat möjligheter att genomföra arrangemang, utveckla eller etablera nya anläggningar eller upplevelser som får varumärket Swedish Lapland att färdas ut i världen”.


12

PITEÅ

T EXT

Henrik Örtenvik

_

Marcus Tiburzi FOTO

Hemvändaren SOM BLEV KVAR

Begreppet “Hemvändare” har ett romantiskt skimmer över sig. Under juletiden välkomnas de hem av kommuner och klubbar som för en liten stund får tillbaka de förlorade barnen. Men hur ska man lyckas locka hemvändaren att faktiskt komma hem? Det vet Sanna, som i höstas tog flyget hem till Norrbotten igen efter 9 år i huvudstaden.

E

gentligen är begreppet “Hemvändare” slarvigt använt. För det används för att sätta etikett på människor som bara åker hem över juletiden. De åker hem och träffar, utöver släkt och familj, även gamla vänner. Men sedan flyger de åter hemåt och lämnar staden eller orten de växte upp i. Julen 2015 sponsrade Sparbanken Nord en “Hemvändarbuss” efter ett ramaskri från Sanna Eriksson på Facebook, där hon beklagade sig över marknadspriserna på flyget just den tid när så många vill resa hem. Sparbanken Nord agerade snabbt och tillsammans med ett gäng andra företag såg vi till att få hemvändarna hem, utan att

bränna hål i deras plånböcker. Sanna, som flyttade hem, fick dock se att initiativet inte blev av i år igen. - Lite tråkigt att det inte blev av. Men jag hade ju inte samma problem eftersom jag bor här nu. Men det ringde företag som ville sponsra! Och folk som ville åka kontaktade mig på Facebook. Men det blev för sent för att fixa till det. Jag tycker att det är ett bra initiativ, som ju går att göra enkelt. Jag lade mycket tid på det själv och var en ganska personlig kundtjänst. Steget till att flytta hemåt igen kan vara stort om man rotat sig i Stockholm med bostad, familj och jobb. Ofta finns en rädsla

för att inte kunna hitta samma typ av jobb norröver, tror Sanna. - Jag tror att det är jobben som stressar. Men i mitt jobb träffar jag extremt mycket folk och känner mig peppad på de möjligheter som finns här uppe. Jag försöker locka hem folk från Stockholm. Men jag tror att man måste vara på plats för att se möjligheterna. Och däri ligger ju svårigheten. Kanske är det så att man måste jobba långsiktigt med att få hem potentiella hemvändare för gott? Kanske någon rekryteringsfirma ska anordna #Hemvändarbussen 2017? 


STOCKHOLM

13

Kunder i

»MÅNGA HÄRLIGA

Stockholm bjöds ÅTERSEENDEN«

på filmpremiär Vanliga bankärenden sköter man numera enkelt hemifrån. Men det är ändå viktigt att mötas och vårda relationen. Sparbanken Nord anordnade därför ett större, eget evenemang för alla kunder i Stockholmstrakten.

Ö

ver 6000 personer bjöds in till filmpremiär av filmen Det blod som spillts, baserad på Åsa Larssons succéroman. - Det blev många kära återseenden för besökarna som både träffade oss från banken och gamla bekanta, säger Anette Larsson på Sparbanken Nord i Piteå. Det var fullt med folk, både unga och gamla! Evenemanget hölls på Filmhuset på Gärdet och som sig bör medverkade också några av filmens stjärnor och svarade på frågor, bl a huvudrollsinnehavaren Ida Engvoll som spelar advokat Rebecka Martinsson (ses även i den aktuella TV-serien med samma namn) och Eva Melander som spelar polisen Anna-Maria Mella. Filmen utspelar sig i Kirunatrakten och det var väl extra passande att det även fanns representanter för Kiruna kommun på plats som berättade om den spännande stadsomvandlingen och kommunens behov av kompetenta människor – gärna i form av hemflyttande norrbottningar.

Kontakt med hembygden Förutom filmen bjöds de många besökarna även på korv, popcorn och dricka. Dessutom var det en tävling med ett besök på Icehotel i Kiruna som förstapris. - Många som flyttar från Norrbotten behåller Sparbanken Nord som sin bank och upprätthåller kontakten via till exempel Facebook och via telefon, säger Anette. Jag tror också att många tycker att det känns bra att vara kund i en bank som återinvesterar i sin hembygd. - Sammantaget var det ett oerhört uppskattat evenemang som jag hoppas att vi kan upprepa även i framtiden. 

Ovan från överst: Ida Engvoll och Eva Melander Beatrice, Sandra och Jessica Peter Niemi, kommunchef Kiruna och Niclas Sirén, vice kommunstyrelseordförande Kiruna

T EXT

Maria Åström

_

Sparbanken Nord FOTO


14

GÄLLIVARE

TEXT

Mia Edin

_

Anna Olsson FOTO

Arbete för

hållbara attityder utvecklar Gällivare


GÄLLIVARE

15

För fyra år sedan inleddes ett lokalt samarbete för att bredda samhällsnormen i Gällivare. Det hela handlade om att arbeta för att öka graden av tillit och tolerans mellan invånarna och därigenom uppnå målsättningen om en större mångfald i samhället.

B

ristande mångfald är inget unikt för just Gällivare utan kan ses runt om i liknande kommuner. Det har sin historiska och geografiska förklaring men att vi förstår anledningen till situationen avhjälper dessvärre inte problemet att motsatsen till mångfald stavas enfald och präglas av inskränkthet och misstänksamhet. Det ger en sämre konkurrenssituation ur flera perspektiv för där alla tänker lika, tänker till slut ingen. Även ur en samhällsekonomisk vinkel är det viktigt att vi blir bättre på att tillvarata

individ- och gruppnivå. Inom verksamheten har man provat sig fram med varierande resultat. Ett huvudspår har hela tiden handlat om att öka medborgarnas reflektion inom området och att man, på olika sätt lyft upp ämnen som är viktiga för att uppnå ökad mångfald. Face har gjort allt från utställningar och lokala radioprogram till gedigna magasin med nära-inpåreportage med medborgare för att därigenom uppmuntra till diskussion. Därutöver har man bjudit in olika föreläsare och erbjudit allmänhet, arbetsgivare och skolor mer kunskap inom väsentliga områden. En medborgargrupp har arbetat vid sidan om projektet och bidragit till att lyfta problemställningar och idéer till lösningar som de sedan gjort verklighet av. Efter första året med en mängd olika satsningar beslutade projektledningen att det behövdes en djupare individuell reflektion för att nå hållbara resultat. Face utvecklade då reflekterande utbildningar inom områden som är centrala i arbetet med att öka tillit och tolerans. Fyra utbildningsblock som byggde på varandra där första delen handlade om att reflektera över sina värderingar. Därefter kom normer, fördomar, grupppsykologi och maktfrågor.

» Lyckas vi öka mångfalden så ökar det sociala kapitalet och vice versa, det vill säga graden av tillit och tolerans mellan människor stärks « alla sorters människor eftersom utanförskap kostar mycket ur flera aspekter. Tittar man dessutom in i framtiden så kommer vi mycket snart att vara beroende av inflyttade för att kunna bemanna våra pensionsavgångar och då bör vi samtidigt ha förstått finessen med oliktänkande för att kunna omvandla det till framgång. Lyckas vi öka mångfalden så ökar det sociala kapitalet och vice versa, det vill säga graden av tillit och tolerans mellan människor stärks. Face of Gällivare arbetar med att öka mångfalden i Gällivare och fokus ligger på invånarnas attityder och beteenden både på

Fakta Projekt som startade 2013 med syfte att stärka tillit och tolerans mellan människor för att därigenom öka mångfalden i Gällivare kommun. Projektägare är Företagsbolaget och medfinansiärer är Sparbanken Nord, Gällivare Kommun, LKAB, Boliden, Norrbottens läns landsting och Företagsbolaget.

Sedan mångfald, jämställdhet och könsroller. Framförallt har projektet utbildat människor via arbetsgivare och skolor. Utbildningarna har varit uppskattade och i skrivande stund har drygt femhundra personer genomgått någon eller några delar av utbildningskonceptet. Då attityd- och beteendeförändringar är något som tar lång tid har finansiärerna beslutat att verksamheten ska ses som ett ”generationsprojekt”, alltså något som kommer att få ta längre tid än vid vanlig projektdrift. Face of Gällivare kommer nu att gå över i nästa etapp som utvecklats och handlar om att utöka samarbetet med andra kommuner i länet.  Läs mer om Face of Gällivare på: www.faceofgallivare.se


16

REGION

En humla i filmbranschen TEXT

Klockan har precis slagit 12 när jag en krispig vårvinterdag besöker Filmpool Nords vd Susann Jonsson för en lunch och intervju. - Vad tror du om att hämta hit mat, vi har världens bästa street food ställe här nedanför om det fungerar för dig? Vi är snart på väg mot Bastard Burgers och babblar om allt möjligt. Susann berättar engagerat om det studiebesök hon nyss haft med en grupp pensionerade rektorer. - Helt underbart gäng, en sådan där sak jag bara kände att jag ville göra. Och Susann verkar vara en person som gör just det – det hon vill göra. - Jag lever efter bananskals- och lustprincipen, säger hon och ler hjärtligt. Det var så jag hamnade här. Efter uppväxten i Råneå och 18 år inom kultursektorn berättar hon att cirkeln slöts när hon och familjen flyttade tillbaka till Norrbotten.

Daniel Wilén |

FOTO

- Jag började sommarjobba på SVT i Luleå efter gymnasiet och det var verkligen helt annorlunda mot allt en tjej från Råneå upplevt tidigare. Det ledde vidare till jobb inom teater och radio och helt plötsligt satt jag på filminstitutet och fördelade pengar till Filmpool Nord och andra produktionsoch resurscentrum för film. Filmpool Nord bildades 1992 och blev tack vare tidig framgång ett startskott för en regional förändring i den svenska filmvärlden. Idag finns det 19 stycken regionala resurscentrum runt om i landet och Filmpool Nord kan betecknas som humlan i gänget, den som teoretiskt sett inte borde kunna flyga. - Med vår befolkningsmängd och geografi borde vår region inte kunna lyckas vara så framgångsrika som vi är, berättar Susann och landar snabbt i att man verkligen inte ska underskatta Sparbanken Nords betydelse för vad som satte Filmpool Nord på kartan.

SVT

Jägarna – omdiskuterad och framgångsrik - Det var då det verkligen tog fart, men det var inte alla som älskade den fiktiva bilden av den nordlige mannen här hemma, även om det verkligen inte är en ny historia. Jägarna är ett klassiskt westernepos men i norrbottnisk miljö och var på många sätt räddningen för biograferna här uppe som började locka nya målgrupper som vanligtvis aldrig gick på bio. Susann berättar att stora filmstäder i världen är så vana att vara en skådeplats för alla möjliga filmatiserade berättelser, något vi inte är bortskämda med här uppe. - Samma sak hände med den uppmärksammade tv-serien Midnattssol. För många blir det nästan svårt att skilja på fiktion och verklighet eftersom vi är så svältfödda på uppmärksammade filmproduktioner här uppe. Det här är vår verkliga miljö, vårt hem, som filmen lånar för att förmedla en påhittad version av verkligheten.


REGION

17

Midnattssol är den största tv-produktionen som någonsin spelats in i Norrbotten. Tv-serien nådde 13 miljoner tittare när den sändes i SVT och har hittills sålts vidare till 70 länder.

Många har enligt Susann hemmaglasögonen på sig och studerar detaljer som resten av publiken inte tänker på. - Vi som arbetar med film får släppa mycket eftersom berättelsen kräver det, dialekter exempelvis. För den större publiken har de inte större betydelse, det är viktigare med professionella skådespelare. Miljonerna landar i Norrbotten Susann har verkligen förståelse för kritiken men belyser samtidigt vilka fantastiska möjligheter stora filmproduktioner ger vår region. - Midnattssol var ett projekt på 102,5 miljoner kronor där varje investerad krona gav 3,5 kronor tillbaka till regionen. Den regionala sammanhållningen är något hon lyfter som avgörande för framgångarna. - Politiken, näringslivet, Sparbanken Nord och inte minst allmänheten, många sluter upp och hjälps åt på ett fantastiskt sätt. Och värdskapet norrbottningarna visar när stora produktioner är på plats är omtalat inom industrin.

Susann förklarar att branschen inte längre är förvånad över att Norrbotten har professionellt filmfolk och att det idag finns en efterfrågan på kompetensen här uppe, inte bara miljön. Nu produceras exempelvis en fransk familjekomedi i Jukkasjärvi. - Det var mycket franska pengar i Midnattssol och det franska teamet som var på plats då blev kär i regionen och personalen, så nu kommer de tillbaka och rekryterar norrbottningar till sitt projekt. Lyckosam jakt på nästa Midnattssol Nu tar Filmpool Nord sats för att möjliggöra fler stora produktioner vilket är ett viktigt steg för att fler ska kunna livnära sig på filmskapande året om, oavsett om det rör sig om små, men viktiga dokumentärfilmsprojekt, eller internationella storfilmer. - Vi bor i ett hörn av världen där det är intressant att förlägga historier och har nu flera gånger bevisat att vi har en professionell industri som kan skapa fantastisk film. Och serier, tillägger Susann leende och blir tyst för en stund. Så det känns extra roligt att Filmpool Nord snart kan tillkännage ännu en inspelning av kriminaldramatik i Norrbotten, dessutom en kär återkomst. Fortsättning följer... 


18

REGION

Charlotta Lennarsdotter Ålder: 45 år Bor: Svartlå Familj: Astrid 7 år, Adrian 2 år, bonusbarn Wilhelm 20 år, Sabina 18 år, sambo Johan 49 år, hunden Chrille och kaninen Prins Kenny.

Sci-fi-film första produktionen på Studio Nord Vem är Lotta Lennarsdotter? Jag skapar film för och tillsammans med barn. Det vill säga jag arbetar både som filmskapare och filmpedagog. Vad fick dig att bli filmskapare? Jag har alltid fascinerats av berättande i olika former och dessutom älskat att fotografera, men att jag började på filmskola berodde egentligen på en språkbegränsning i spanska. Jag trodde att skolan jag skulle gå på i Buenos Aires var en konstskola och inte ett filmuniversitet. Vad fick dig att flytta upp till Norrbotten? Dels ger livsstilen här mer tid för familjen, dels finns det filmproduktionsmöjligheter här. Vad gör vår region så eftertraktad för stora produktioner? Enkelheten - att man hjälper varandra mer här och att det finns dramatisk och storslagen kultur och natur. Vad är drömmen? Att regissera långfilm för barn. Jag och Marianne Strand, som är en duktig manusförfattare, jobbar med research och synopsis nu för en film som utspelas i Norrbotten. Vad är nästa projekt? En dramakortfilm för barn i åldern 7-9 år och en småbarnsdokumentär för Barnkanalen. Nu jobbar jag med ”Synliga Röster” ett integrations- och utbildningsprojekt som Filmpool Nord driver. Vad vill du säga till dem som vill leva på film? Intervjua gärna folk i branschen som jobbar inom det område just du vill arbeta med och ta reda på förutsättningarna. Det är en tuff bransch och man måste vara extremt envis och brinna för att filma. Vilken film skulle du rekommendera någon att se om du bara fick välja en? First snow. En tjeckisk animerad kortfilm som visades nyss på Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. En jättefin film som passar både små och stora!

Filmen »Alone in Space« med regi av Ted Kjellsson blir den första filmen som spelas in i nya Studio Nord i Boden Business Park. Det är Ted Kjellssons första långfilm och han beskriver filmen som »Astrid Lindgren i rymden«, en berättelse som inte kommer att backa för stora frågor om liv och död. Bakom filmen står produktionsbolaget Nice Drama som Filmpool Nord tidigare samproducerat publiksuccéerna Tjockare än vatten och Midnattssol med.

Filmprojekt för ökad förståelse Nu kommer elever och personal på skolor att få arbeta med film tillsammans med de bästa filmskaparna från Norrbotten. Projektet kallas Synliga Röster och är ett regionalt integrationoch utbildningsprojekt som drivs Filmpool Nord och deras samarbetspartners. Målen är att öka förståelsen för varandra inom samhället med hjälp av film och rörlig bild.

Filmpool Nord Sedan 1992 har Filmpool Nord samproducerat ett femtiotal långfilmer och flera hundra dokumentär- och kortfilmer. Några exempel: Miraklet i Viskan, 2015 Krakel Spektakel, 2014 Mig äger ingen, 2013 Hypnotisören, 2012 Jägarna 2, 2011 En enkel till Antibes, 2011 Låt den rätte komma in, 2008 Solstorm, 2007 Pistvakt, 2005


LEDARE

19

FÖRTROENDEKAPITALET ÄR VÅR VIKTIGASTE RESURS Året 2016 var något av en paradox. Aldrig tidigare har världens ledande nationer på pappret varit så överens om nödvändigheten av global samverkan för en hållbar framtid. Samtidigt växte sig de nationalistiska och isolationistiska rösterna i Europa och USA allt starkare, och fler dörrar stängdes och fler murar restes människor emellan än på över femtio år.

V

ärlden har gått in i ett 2017 fyllt av kontraster, motsägelser och polarisering. I en tid när världen behöver gränsöverskridande samverkan och nytänkande som mest, vill allt fler sluta sig i sitt nationella skal. Glädjande nog är motreaktionerna och rösterna som förespråkar utveckling och öppenhet också starka. Men splittringen finns där likväl. Rent allmänmänskligt är reaktionerna rätt lätta att förstå sig på. Spaltmeter har skrivits om hur vanliga människor, som brottas med sina högst lokala vardagsproblem, känner sig bortglömda, förbisedda och vilsna i en allt snabbare globalisering. Många politiska beslut känns långt ifrån den egna verkligheten och förtroendet för våra folkvalda minskar. Så också förtroendet för ”de andra”, de som inte är oss närmast. Lokala lösningar på globala utmaningar Som jag ser det är nyckelfrågan i samhället just hur man skapar förtroende och förståelse för förändring och utveckling. Världens ekonomiska och sociala utveckling kommer inte att bromsas upp av stängda gränser och handelshinder. Globaliseringen påverkar oss dagligen på många olika sätt. Men de globala utmaningarna har alltid sina rötter i lokala, konkreta lösningar. Förändring sker inte av en slump, av någon annan, någon annanstans. Den börjar alltid hos oss själva. Integration ett bra exempel. Invandring är bra för Sverige. Det skapar tillväxt och nyföretagande. Vi behöver invandring för att möta våra demografiska utmaningar. Men att bara hälften av de som kommer till Sverige är i arbete efter åtta år är alldeles för dåligt. Ska vi skapa acceptans i samhället för fortsatt invandring så måste vi ge dem som kommer hit möjligheter att bli produktiva och en del av vårt samhälle. Och de faktiska insatser som krävs för att förbättra integrationen kan inte grunda sig på svävande nationella målformuleringar, de insatserna måste lösas på lokal nivå. Förtroende och affären går hand i hand Den här tron på vikten av konkreta och lokala initiativ för värdeskapande i samhället är grunden för Sparbanken Nords samhällsengagemang. Under en femårsperiod investerar vi 100 miljoner kronor av eget kapital i olika initiativ som bidrar till förbättrad livskvalitet, höjda kunskapsnivåer, företagsutveckling,

nya arbetstillfällen och förbättrad integration. Vi gör det för att vi, precis som allra flesta människor, vill leva i ett tryggt, progressivt och välmående samhälle. Men också för att samhällsengagemanget är själva grunden för bankens existens. Vi finansierar vår verksamhet helt genom inlåning från våra kunder. Med ett sådant affärsmässigt beroende måste vi också ha ett grundmurat förtroende på de orter vi verkar. Vi måste vara närvarande. Vi måste ta ansvar. Närheten till kund allt viktigare För stora, internationella banker utgör inlåningen kanske 30-40 procent. Resten av bankernas finansiering skapas i en global och komplicerad värdepappershandel. Här finns en affärsrisk. Det finns ett stort beroende av förtroendet från stora globala marknadsaktörer som snabbt kan ändra inställning. Men lokala banker som står närmare kunden kan behålla ett starkt förtroendekapital. Vi ser det tydligt. Vi har en fortsatt stark inlåning från företag och allmänheten, trots mycket låga inlåningsräntor och bankbranschens vikande förtroendesiffror. Vi behåller vår starka position hos privatkunder och höjer oss ett snäpp på företagsmarknaden i kundnöjdhetsindex. Differentiering genom lokal närvaro Idag sker en enorm teknikutveckling som erbjuder människor digitala och alternativa lösningar för finansiella tjänster. Merparten av utvecklingen drivs av nya aktörer. Kunderna har ingen riktig relation till sin nuvarande bank och ser inte banken som något mer än en uppsättning digitala, finansiella verktyg. Den här identitetskrisen är en stor utmaning för bankbranschen. Sparbanken Nord, å andra sidan, bygger affären på att stå nära kunden och engagera sig aktivt i samhället där vi verkar. Under 2016 fick banken till och med två utmärkelser: Årets möjliggörare och Årets samhällsprojekt för vårt engagemang inom besöksnäring och genom projektet ”Lagkamrat”. Genom att vara en privat finansiär och katalysator i olika branscher och näringar stärker vi vårt förtroendekapital hos våra kunder. Ett förtroende som gör det möjligt för oss att bygga broar istället för murar och en bättre framtid för oss alla. Gunnar Eikeland VD, Sparbanken Nord - Framtidsbanken


20

REGION

I Norrbotten är vi bäst i Sverige! Norrbotten har många duktiga och stolta idrottsutövande kraftfulla unga kvinnor, som för andra året i rad ser ut att tillhöra landets elit. På isen, basketplanen, handbollsplanen och fotbollsplanen finns fokuserade blickar och de visar en obesegrad målmedvetenhet. De är unika elitidrottskvinnor med heroisk kärlek till sin sport.

D

et är intressant att titta lite närmare på damhockeyn som tagit stora kliv de sista åren. Säsongen 2015/2016 vann Luleå Hockey MSSK och Luleå Basket SM guld och Piteå IF kom fyra i Damallsvenskan. Framgången för laget handlar också om kloka beslut från ledningen. På en presskonferens februari 2015 presenterade Luleå Hockey och Munksund-Skuthamn SK (MSSK) att de kommit överens om att överföra MSSK:s damlag till Luleå Hockey. Bakgrunden till den förändringen var att MSSK, trots ett starkt stöd från sponsorer bland annat Sparbanken Nord och ett stort arbete från många ideella eldsjälar, bedömde att de inte hade ekonomi för att kunna göra en fortsatt satsning på Riksserien. Att gå ihop med Luleå Hockey skulle säkerställa att verksamheten skulle fortsätta utvecklas i Norrbotten. Ett klokt drag. För detta samarbete mellan klubbarna har genererat ett kraftfullt lag som i dagsläget utklassar sina motståndare. Det finns många starka personligheter i lagen. En av dem är Luleå Hockey MSSK lagkapten – Kirunatjejen Emma Eliasson – som 2016 blev vald både till Sveriges bästa hockeyspelare och Sveriges bästa back. Eliasson började träna hockey vid sex års ålder och har tränat hockey med grabbar fram till att hon, som fjortonåring, blev uttagen för att spela i landslaget. Att Eliassons är en motiverad hockeyspelare visade hon redan

som trettonåring då hon spelade i Modo och pendlade, 75 mil enkel väg, för att få spela hockey. Med damkronorna har Eliasson tagit två VM-brons, samt ett historiskt OS-silver där de två giganterna Kanada och USA förlorat mot en tredje part – Sverige. Totalt sett har hon spelat 230 landskamper med Damkronorna. Damidrotten i sin helhet går stadigt framåt i sin utveckling. Mycket tack vare att näringslivet stöttar och i norr profilerar vi oss nu som länet där vi satsar på damerna. Damidrottare betalar för att få göra det de älskar – tävla på högsta nivå. För bara två år sedan fick som exempel hockeydamerna betala ur egen ficka om deras klubba gick sönder under träning eller match. I omklädningsrummet konstateras det att om hela lagets ersättningar och löner skulle slås ihop så skulle de tillsammans få ihop en inkomst som motsvarar en medellön i SHL. För att våra elitidrottande unga kvinnor ska få en vardag som fungerar behövs näringslivet. Ett bra exempel är Sparbanken Nord, Piteå IF och Helikopter Brand Designs prisbelönta satsning ”Lagkamrat” som ger guldkant i tillvaron åt boende inom Piteås äldreomsorg. Håkan Linneruth, Marknads-

ansvarig Piteå IF Dam, säger att denna satsning är ett stort steg till bättre sysselsättning och försörjning för spelarna. Om vi tittar på damhockeyn så står den i sin utveckling ungefär på samma nivå som fotbollen gjorde för 30 år sedan. Den nuvarande generationens hockeytjejer har tränat och spelat med grabbar i brist på flickverksamhet. Trots den långsamma utvecklingslunken är Luleå Hockey MSSK ändå unika i sin starka satsning – träningstider, transporter, material och anställd personal runt laget. Och det viktigaste av allt - publiken, din och min, närvaro på matcherna bidrar till utvecklingen i form av sponsorers blickar, medryckande hejarklackar och ökad varmkorvsförsäljning som i förlängningen bidrar till att ge våra damer en skälig ersättning. Luleå Hockey MSSK har haft det Svenska publikrekordet tre gånger och Piteå IF Dam har bland de högsta publiksiffrorna i landet. Vi synliggör våra lag som publik. Och det är just där du kan vara med och göra skillnad, med en plats i publiken. 


REGION

T EXT

Ingela Lekfalk

_

Tomas Bergman FOTO

Från vänster: Emma Eliasson, Luleå Hockey MSSK Johanna Fällman, Luleå Hockey MSSK Ingela Lekfalk, regissör

Dokumentär Just nu spelas det in en dokumentär om Luleå Hockey MSSK. En samproduktion mellan SVT dokumentär, Filmpool Nord AB och Nuota AB med stöd av bl.a. Piteå kommun och Luleå kommun, näringslivet och Nordkalottrådet samt riktade medel, från Sparbanken Nord genom Filmpool Nord, för att särskilt lyfta damidrotten.

21


22

REGION

Norrbottens föreningsliv

En injektion för integrationen Integration och inkludering är viktiga ledord i Sparbanken Nords framtidssatsningar. Medel från Framtidsbanken har därför öronmärkts till olika projekt där föreningslivet är en viktig strategisk partner. TEXT

Andreas Thunholm |

FOTO

Tomas Bergman


REGION

S

parbanken Nords satsningar gör det möjligt för oss att i ännu större omfattning finnas till hands för ledarna och idrotten i Norrbotten, säger Katarina Halvardsson, distriktsidrottschef på Norrbottens Idrottsförbund. Just nu pågår ett omfattande arbete inom Norrbottens föreningsliv där mycket fokus ligger på integration och inkludering. Det jobbas aktivt med allt från rådgivning och stöd, till utbildning och finansiering, för att föreningslivet ska kunna öppna upp sin verksamhet och inkludera fler.  - Vi vill stärka föreningarna i arbetet med att ta emot och inkludera de nyanlända. Stödet från Sparbanken Nord - Framtidsbanken passar perfekt in i idrottens övergripande strategi där ledarutveckling och integration är viktiga hörnstenar, säger Katarina Halvardsson. Inspiration och utveckling Insatserna handlar om allt från spontanidrott till hjälp med föreningsutveckling och utveckling av idrottsledarna. Vid sidan av den ordinarie verksamheten, som bland annat handlar om stöd inom idrottsjuridik, antidopingarbete och ordinarie utbildning, är det högt fokus på integration och inkludering av nyanlända. För att öka motivationen och lyfta goda exempel har Sparbanken Nord instiftat ett mångfaldsstipendium som delas ut varje år. - Under fjolåret var det ett 40-tal föreningar som fick verksamhetsstöd för integration från oss. Utöver dessa är det idag flera föreningar som sedan tidigare har bra verksamhet för nyanlända, berättar Katarina.  Bankstöd för starkare utbud - Sparbanken Nord är en mycket viktig partner för oss i arbetet. Tack vare deras stöd kan vi subventionera deltagaravgifter

och krydda arbetet med ett ännu starkare utbud av utbildare och föreläsare. Under 2017 anställer vi ytterligare en idrottskonsulent med fokus på integrationsfrågor, säger Katarina. Som exempel på viktiga satsningar 2016  nämns ”Uppsnack”, ett forum dit länets idrottsföreningar bjöds in till i samband med Norrbottens Idrottsgala. Eventet innehöll bland annat intressanta föreläsare med integrationstema och lockade cirka 200 deltagare. Under hösten arrangeras ”Idrottsforum”, en helg som är öppen för alla föreningarnas medlemmar. Här kan styrelse, ungdomsledare och aktiva träffas för utbildning och erfarenhetsutbyte. En injektion för integrationen Andra lyckade exempel är Piteå IF:s integrationsprojekt på Pite Havsbad, Jokkmokks satsningar på futsal och basket liksom Boden Uniteds flersektionsförening med volleyboll, fotboll och basket bland annat.  - Även Rosvik IK Brottarklubb, fotbollen i Arjeplog och Älvsby Uniteds flersektionsförening har fantastiska verksamheter med många härliga ledare och välskötta verksamheter. Hertsöskolans IF och Luleå SK har en inkluderingsverksamhet i bostadsområdet Hertsön och är en inspirationskälla, säger Katarina. Ledarskapet en viktig framtidsfråga För Sparbanken Nord är arbetet med den långsiktiga integrationen av nyanlända och ett bra ledarskap viktiga framtidsfrågor för regionen och samarbetet med Norrbottens Idrottsförbund känns naturligt och rätt. - Det sägs att idrotten förenar och jag är övertygad om att föreningslivet är en nyckelaktör för att vi ska lyckas med en bra, långsiktig integration så att vi blir fler invånare som bidrar till att utveckla vårt län, säger Gunnar Eikeland, vd Sparbanken Nord. 

23

Till vänster: Rosvik IK Brottarklubb samlar entusiaster i alla åldrar och är ett lyckat exempel på integration som stöds av Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

Om Norrbottens idrottsförbund Stödjer och utvecklar idrotten i Norrbotten. Det gemensamma kansliet för Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna verkar från huvudkontoret i Luleå med lokalkontor i Piteå och Gällivare. I dagsläget sysselsätts 20 personer. Förbundet jobbar aktivt med att stärka föreningarna via olika insatser där mycket av jobbet sker direkt ute hos föreningarna och kompletteras med centrala sammankomster och utbildningar.

Mångfaldsstipendium Sparbanken Nords Mångfaldsstipendium 2016 till Peter Henriksson, IFK Råneå »Peter Henriksson bygger broar mellan människor oavsett olikheter och ursprung. Han lever och lär efter idrottens värdegrunder och är ett föredöme med sin empati och känsla för människors lika värde« Stipendiet på 25 000 kronor delas ut i samarbete med Norrbottens Idrottsförbund och är avsett för en aktivitets- eller organisationsledare som aktivt arbetar för att öka mångfalden i föreningen och den norrbottniska idrotten.


24

NOTISER FRÅN REGIONEN

JOKKMOKK

Elitåkare kämpade i Nordenskiöldsloppet För andra året i rad genomfördes det 22 mil långa Nordenskiöldsloppet i Jokkmokk. Sparbanken Nord - Framtidsbanken är stolt sponsor till evenemanget som lockar många elitåkare från hela världen.

PITEÅ

Stöd till musiktävlingen Smask Sparbanken Nord - Framtidsbanken bidrog med 10 000 kronor för genomförande av delfinalen av »Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest 2017« i Piteå, den tävling som sedan 1991 har genomförts av sex musikhögskolor i Sverige, bland annat den i Piteå.

GÄLLIVARE

LULEÅ

ÖVERKALIX

Majblomman fyller 110 år

Special Olympics School Days

Lydnadskurs för draghundar

Sparbanken Nord - Framtidsbanken stöttar Majblomman som i år fyller 110 år. Organisationen tillkom med ändamålet att stötta barn som befinner sig i någon form av ekonomisk svårighet och är idag Sveriges största barnhjälpsorganisation. - Vi är jätteglada att vi blir uppmärksammade. Detta ger oss verkligen ett lyft, säger Lena Nordgren på Majblomman Gällivare. De som behöver hjälp söker bidrag av föreningen och den ekonomiska svårigheten kan bero på olika saker som sjukdom, arbetslöshet eller handikapp. Årets blomma är designad av 11-åriga Miranda Nilsson från Luleå.

Den 15-16 mars arrangerades den 16:e upplagan av Special Olympics School Days i Arcushallen i Luleå. För andra året i rad var även vuxna med utvecklingsstörning med. Drygt 180 elever från länets grundsärskolor deltog och nästan lika många gymnasieelever och vuxna var med och tävlade. Sparbanken Nord är sedan 2015 stolt sponsor av Parasport Norrbotten som arrangerar evenemanget i Norrbotten och som arbetar hårt för att alla ska få möjlighet att testa på idrott, oavsett funktionsnedsättningar.

Överkalix brukshundklubb bildades 1994 och har cirka 60 medlemmar. Klubben erbjuder många olika kurser, hundmassage och uppfödarutbildning. Sparbanken Nord - Framtidsbanken har stöttat dem under året med medel till bland annat lydnadskurs i draghundssport och till föreläsningar på klubben.


NOTISER FRÅN REGIONEN

25

PAJALA

Torne-Lainioälvskamp även i sommar Region Norrbotten och Sparbanken Nord - Framtidsbanken stöttar Torne-Lainioälvskampen. Till sommaren arrangeras kampen för femte året i rad. Arrangör är Byapuls Junosuando och Kangos IK som arrangerar föreläsningar och gemensamma träningar med målet att stimulera till god hälsa och en aktiv och sund livsstil. Läs mer om kampen på: facebook.com/tornelainioalvskampen

Fiskevårdsprojekt ARJEPLOG

Bidrag till Arjeplogs konstförening Arjeplogs konstförening stöttas av Sparbanken Nord Framtidsbanken med 40 000 kronor för restaurering av Mimmi-kåtan. Föreningens ordförande Vanda Wallström tog emot checken på Sparbanksdagen i november 2016. - Mimmi-kåtan är en ovärderlig tillgång för Arjeplog som vi gärna stöttar så den kan finnas kvar, säger Stephan Jansson.

ÖVERTORNEÅ

Tornedalsloppet firar 50-årsjubileum Sparbanken Nord - Framtidsbanken stöttar Norrbottens Tornedalsloppet som i år firar 50 år. Det första loppet vanns av Janne Stefansson, Sälens IF och flerfaldig Vasaloppssegrare.

PITEÅ

Lagkamrat blev »Årets samhällsprojekt« Projektet Lagkamrat har utsetts till Årets samhällsprojekt av tidningen Sport & Affärer. Verksamheten som går ut på att damfotbollsspelare arbetar deltid med aktiviteter inom äldrevården betecknades som »Projektet där alla blir vinnare« och man syftar här på både äldrevården, damfotbollsspelarna, föreningarna och samhället i stort. Sparbanken Nord är en av initiativtagarna till projektet som nu är igång i både Piteå och i Skellefteå.

Sparbanken Nord - Framtidsbanken har gett anslag till Arvidsjaurs fiskevårdskrets, som vill främja ungdomars intresse för fiske i Nyborgstjärn - en centralt och vackert belägen sjö mitt i Arvidsjaur. - Vi vill göra sportfisket lättillgängligt och vi vill att barn och ungdomars intresse för fiske ska utvecklas. Många barn och ungdomar är bundna vid sina datorer. Vi tycker att det är viktigt att de får komma ut i friska luften, säger Peter Manner. Vad använder ni pengarna till? - Största delen handlar om att plantera fisk. Vi har också planerat handledning på individuell nivå. Planen var att få pensionärer att ta sig an ungdomar i Arvidsjaur, men där har vi inte nått hem än. Men vi har kvar ambitionen att erbjuda handledd verksamhet även utanför tätorten. - Vi har haft en aktivitet i Abborrträsk med ett tjugotal barn och ungdomar där man fiskade gädda och abborre. Vi hade också en fiskekväll i augusti där vi också hade med barn och ungdomar från flyktingmottagningen. Sällan har jag träffat så många tacksamma ungdomar och vuxna som i det här projektet. Många föräldrar har kommit och tackat för att det är så roligt att ungdomar kommer ut ur sina rum. Vad är det bästa med att fiska? - För mig är det ju att se glöden i ungdomarnas ögon. Det är den största belöningen. Allt fiske har sin tjusning. Sen är det ju alltid trevligt att vara ute och fiska och grilla och den sociala kontakten.


26

REGION

TE XT

Henrik Örtenvik

_

Fjällräddningen FOTO

ATT TÄNKA PÅ I FJÄLL OCH TILL HAVS Vad ska man tänka på när man vandrar i fjällen? Det vet Norra Lapplands Fjällräddarförening, en organisation som Sparbanken Nord – Framtidsbanken stöttar.

D

en civila Fjällräddningen är en organisation som sträcker sig genom fjällregionen från Dalarna i söder till Treriksröset i norr. Det finns ungefär 400 frivilliga fjällräddare som med sin natur, skotervana och klättringskunskaper är redo att bistå människor i nöd. De civila fjällräddarna i Norrbotten är 72 till antalet och är organiserade i Norra Lapplands Fjällräddarförening. De arbetar på uppdrag av polismyndigheten som även utbildar, fortbildar och utrustar fjällräddarna. De har en utryckningstid på en timme. Ett databaserat system som kallas rapid reach ringer vid alarm och samtidigt skickas ett sms och talar om vad som hänt och att de ska ta sig till en viss plats. Ulf Lundkvist är insatsledare för det civila fjällräddarna i Gällivare, sedan 15 år tillbaka och har haft ett uppdrag som civil fjällräddare sedan 1996.

Varför blir man fjällräddare? - Jag fick se fjällräddningen agera på en lavinolycka i slutet på 80-talet och lämnade in en intresseanmälan. På den tiden fick man en orange anorak, sen var man fjällräddare. Från början förstod man inte vad man gav sig in på, men med tiden så såg man nyttan med det vi gjorde. Att få vara med och rädda en människas liv, det är en härlig känsla. Man har ett naturintresse och gillar att vara ute och hjälpa till. Med åren har polismyndigheten trimmat organisationen och vi har blivit mer professionella genom utbildning, fungerande kommunikationsutrustning även i fjällmiljö samt hjälpmedel för att ta hand om skadade. - Det viktigaste är att vara en lagspelare och att gruppen fungerar. Ingen är en supermänniska på fjället, vi arbetar som ett lag. Vill man bli fjällräddare idag börjar man som rekryt och det kan pågå i flera år. Som ordinarie fjällräddare får man gå en grundutbildning och lära sig om sjukdomar, att ta hand om skadade, navigering m.m.

Hur många utryckningar gör ni per sommar? - Jag har lagt mellan 20 och 25 dagar per år på uppdrag, övning samt patrullering under storhelger på våren de senaste åren. En del utryckningar kan ta några timmar, andra flera dygn. Vi sökte en försvunnen dansk medborgare på Allak i totalt tio dygn, förra vintern sökte vi en äldre man i en vecka.Vi är väldigt tacksamma för att vi fått pengar till ett tält och övrig utrustning av Sparbanken Nord så vi kan öka möjligheten att ligga kvar ute på fjället med en hel patrull vid uppdrag och slipper åka fram och tillbaka mellan hem och den plats där uppdraget pågår. Vad är det vanligaste misstaget som ovana resenärer gör? - Det vanligaste när turister försvinner är skoterolyckor, föraren leker med skotern och gör illa sig. Vi har också ett antal per säsong där man slår runt med sin fyrhuling. Sedan har vi de som kör vilse. Man kanske


REGION

har köpt en GPS, men kan sedan inte hantera den och får problem. Det här är min egen bedömning, men förr i världen litade man mer på sig själv och hade en kompass i bästa fall. Nu förlitar man sig blint på den teknik som finns och tappar orienteringen helt. Sen har vi också de som inte förberett sig och överraskas av vädret och inte har med sig någon vindsäck som skydd. Vissa fortsätter att köra skoter trots dåligt väder och hamnar vilse. Vad bör man tänka på när man beger sig ut i fjällen? - Se till att verkligen tänka till före man åker och vara förberedd så att man har den fysiska konditionen, rätt utrustning och kan använda den. Välj lätta kläder som skyddar mot vind och väta, och som andas när ni blir varma. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas till väder och vind. Bra utrustning behöver inte vara dyr och en klokt packad ryggsäck bör inte vara för tung. På Fjällsäkerhetsrådets

webbplats finns checklistor med tips på lämplig utrustning för olika aktiviteter. - Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat. Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behövs framför allt utanför markerade leder. Användning av kompass kräver dock kunskaper – instruktioner finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. Använd gärna GPS, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt. - Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller via SMHI. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar. - Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och

27

hjälptelefoner. De flesta gör klokt i att följa lederna, det gör det enklare att hitta och är ett säkrare alternativ om ni av någon anledning skulle behöva hjälp. Tänk på att röda kryss markerar vinterleder, som inte alltid är lämpliga att följa på sommaren. - En annan jätteviktig sak är att det aldrig är fel att vända. Ser man att det börjar bli tufft är det alltid bättre. En nödsändare är också bra att ha med sig. Man kan inte förlita sig på mobiltäckningen i fjällen.  Läs mer om Fjällräddningen på: www.fjallraddningen.se


28

ARVIDSJAUR

T EXT

STRAIGHT OUTTA SÁPMI

Henrik Örtenvik

_

Amanda & Stina FOTO

När Amanda Stenberg och Stina Larsson på Sandbackaskolan i Arvidsjaur skulle börja med sitt UF-projekt ville de göra något som speglade och hedrade deras samiska arv. Projektet utmynnade i målarboken ”Åtta årstider med Jon-Ailo” som också är en berättelse om det samiska året. De hoppas att boken kan bidra till att sprida kunskapen om samernas liv.

F

ör den som kan sin hip hop är boktiteln ”Straight outta Sápmi” en 80-talsreferens till Hip hopgruppen NWA:s låt “Straight outta Compton”, som handlar om medlemmarnas uppväxt i en stadsdel i Los Angeles. Det kan te sig som en udda blinkning till en tid långt innan de föddes. Men det finns en baktanke. - Jag hade sett filmen med samma namn bara några veckor innan vi skulle tänka ut vårt namn. Vi satt och bollade idéer och ville ha något starkt, något som når ut till både barn och vuxna men även till människor från andra länder som är här och turistar, förklarar Amanda Stenberg. Boken är framtagen i samarbete med tecknarna Joel och Isak Hultdin som skapat illustrationerna efter deras instruktioner. Den är

både en målarbok och en saga om ett renskötarliv som betraktaren kan färglägga. Texten till boken är skriven på fyra språk utöver svenska: syd-, lule- och nordsamiska,

samt engelska. De hoppas att boken kan bidra till att sprida kunskapen om samer. - Vi ser ett stort behov av att sprida kunskapen och förståelsen för samernas liv. Vi tycker också att det är viktigt med en tidig introduktion till det samiska samhället. Det finns bara en målarbok utöver den vi nu gjort och den säljs inte ens längre, berättar Stina Larsson. Boken sålde snabbt slut Boken har fått stor uppmärksamhet i Norrbotten och försäljningen gick över förväntan. På drygt två månader sålde de slut sitt lager på 360 böcker. Nu när UFprojektet är avklarat känner de en stolthet över att ha bidragit med något och hoppas att de har fyllt ett hålrum. - Nu finns det något för barn i den samiska världen att göra på sitt eget språk. Andra intresserade kan också köpa den och få ökad förståelse. Det är så aktuellt med planer på gruvor och konflikter med samer. Det känns viktig att lyfta de samiska frågorna, säger Stina Larsson.

”Svårt att uppskatta tid” De beskriver UF-projektet som både lärorikt och mycket stressande. - Det har varit jättekul, men också mycket jobb. Det är svårt att uppskatta tid på rätt sätt och allt tar längre tid än man tror. Stressen har tärt på oss. Men nu när vi har boken i handen är det lätt värt det, säger Amanda Stenberg. 

Ung Företagsamhet Sparbanken Nord är guldsponsor till Ung Företagsamhet och stöttar alla UF-företag i verksamhetsområdet med goda råd, gratis bankgiro, internetbank och företagskonto. Det är ett sätt att lyfta både ungdomar och entreprenörsskap.


KULTURPRISET

29

T EXT

Maria Åström

_

Sotarn FOTO

Hej Sofia, du har ju fått en del utmärkelser sedan tidigare, vad betyder det att få Sparbanken Nords kulturpris? Såklart skoj! De flesta priser har jag fått som nykomling, så det är väldigt kul att mitt arbete väcker intresse även nu. Du själv har ju uppmärksammats som skådespelare i dramaserien Midnattssol under fjolåret. Vad säger du om reaktionerna på serien? Det var en ny utmaning då jag inte skådespelat förut, känner mig en erfarenhet rikare. Debatten som följde var väldigt väntad och välkommen från min sida. Både angående rasism, exotism och populärkultur som journalism. Vad har du inbokat för 2017? Något framträdande i Norrbotten? Jag åker till USA i maj. Sedan blir det en härlig festivalsommar med Kirunafestivalen som Norrbottenstopp. Kan du berätta något om dina internationella engagemang? Det jag sjunger om utifrån min världsbild i Sápmi är det många som känner igen sig i även i andra delar av världen. Och jag känner igen mig i människor på andra sidan jorden. Vi bor på samma jord, har samma hem och samma önskan att få existera på egna villkor. Det är egentligen inga konstigheter, ändå sitter det ofta fast i maktstrukturer. Jag sjunger mycket om enighet och att stå samman, och den globala

» Jag känner igen mig i människor på andra sidan jorden«

Sparbanken Nords kulturpris 2017 Sofia Jannok har utsetts till årets mottagare av Sparbanken Nords kulturpris med motiveringen: »Trots sin ungdom är hon en av de mest etablerade artisterna i Sápmi. Sofia Jannok har genom sitt breda engagemang och musikaliska förmåga visat upp en del av den samiska kulturen för världen och satt Norrbotten och Sverige på den internationella kulturkartan.«

urfolks- och miljörörelse jag varit med i visar att vi verkligen kan få rösterna hörda om vi står enade. Musiken bär över alla tänkbara gränser, så det är mitt sätt att påverka. Vad inspirerar dig mest - främst med tanke på musikskapandet? Livets stora ytterligheter. Kärlek, existens, rättvisa, dramatik. Mina låtar speglar livets stora element; rätten att finnas, kärleken till livet och vidderna där allt det utspelar sig. 


30

REGION

T EXT

Henrik Örtenvik

_

Sparbanken Nord FOTO

Personalmiljonen - lekterapin När jag skulle ge min del av personalmiljonen var ändamålet självklart. Pengarna skulle gå till Lekterapin på Sunderby sjukhus som jobbar för att barn och föräldrars vistelse på sjukhuset ska underlättas med hjälp av lekar, filmer och leksaker.

V

i har varit inlagda på sjukhuset några gånger, då sonen hade problem med förkylningsastma när han var liten. Det som gör deras arbete fantastiskt är att sonen aldrig grämde sig över att åka dit. Istället frågade han direkt efter leksaksgaraget, skotern och andra saker som han lekt med tidigare vistelser. Då har de verkligen lyckats med sitt jobb! Lekterapin är, som sjukhuset själva beskriver det, barnets “frizon” där barn och ungdomar tillsammans med föräldrar och syskon kan leka, spela spel, lyssna på musik, spela biljard - vara barn helt enkelt, inte bara en patient. Förutom lekavdelningen uppsöker lekterapeuterna Mats Lindvall och Carola Dahlroth

också patienter som av olika anledningar inte kan lämna sina rum. Jag besökte Lekterapin i februari månad och överraskade dem med checken på 5000 kronor. Det var en glad Mats Lindvall som tog emot checken. -Jättekul, åh vad roligt! För oss betyder det att vi kan köpa in något extra roligt för barnen som vistas här på sjukhuset. Jag har funderat på att köpa in en radiostyrd båt till vår konstgjorda sjö här, så att barnen kan komma ut från. Och kanske några radiostyrda bilar. Vi brukar köra med dem i korridoren utanför lekterapin. Det är så viktigt för barnen att få komma ut från sina rum och se något annat.  Läs mer om Henriks och hans kollegors utdelningar på: www.sparbankennord.se/framtidsbanken /personalmiljonen

Personalmiljonen Sparbanken Nord – Framtidsbanken avsätter de närmsta fem åren 100 miljoner till viktiga verksamheter i Norrbotten. Nu tar banken nästa steg genom att involvera all personal i arbetet med lokal och regional utveckling. »Personalmiljonen innebär att alla våra medarbetare har 5000 kronor var att dela ut till ett valfritt ändamål i regionen. På detta sätt hoppas vi fånga upp fler goda initiativ, både stora och små, som lätt försvinner i mängden i andra sammanhang« säger Sparbanken Nords vd Gunnar Eikeland.


»Vi som bor i Arvidsjaur har nära till naturen och norrskenet. Vårt samhälle är alldeles lagom stor, här känner och värnar människorna om varandra. Vi har vår vackra storgata, en levande, välkomnande handelsgata med fina butiker. Och i slutet av gatan tornar vår fina kyrka fram. Arvidsjaur är ett samhälle som sjuder av liv, i allt från biltestverksamhet till vår flygplats som är ett nav i regionen. Arvidsjaur är en kommun att vara stolt över.« Birgitta | Sparbanken Nord, Arvidsjaur

Ett magasin från Sparbanken Nord. Art direction: Helikopter Brand Design Foto: Tomas Bergman, Marcus Tiburzi, Jörgen Medman, SVT, Dennis Krogh-Vennemo, Carl-Johan Utsi, Henrik Örtenvik, Fjällräddningen, Sparbanken Nord, Sotarn, Anna Olsson, Anette Larsson, Adam Klingeteg, Amanda Stenberg, Stina Larsson Typsnitt: Swedbank Sans, Adobe Garamond Tryck: Lule Grafiska


Följ utdelningarna som Sparbanken Nord - Framtidsbanken gör på sparbankennord.se och facebook.

ARJEPLOG ARVIDSJAUR GÄLLIVARE JOKKMOKK KIRUNA PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN ÖVERKALIX ÖVERTORNEÅ

Magasin Utsikt 2017  

Sparbanken Nord – Framtidsbanken investerar tid, pengar, idéer och engagemang i samhällsnytta och regional utveckling.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you