På jobbet: Karl-Mikael Grimm gillar skolvardagen

Från politiken till skolgården

Ännu för fem år sedan var Karl-Mikael Grimm ett bekant ansikte inom Helsingforspolitiken. Sedan dess har kostymer och mötesrum bytts ut mot regnvantar och gympasalar. En comeback lockar inte, men det kommande riksdagsvalet ska han följa med intresse.

text&foto: mikaelaremes

jag delar inte in människor i de som gör och inte gör politik. Man behöver inte ha en politisk post för att påverka. Min tid med Centern, då jag hade förtroendeuppdrag, ställde upp i val och representerade partiet i olika nämnder, klassar jag främst som medborgarengagemang framom ett jobb.

Allt fick sin början då jag och min kompis besökte partikontoret direkt efter att vi tagit studenten. Vi ville se vad olika partier hade att erbjuda. Centern verkade som ett förnuftigt alternativ – partiet var jättelitet i Helsingfors, de behövde engagerade och det fanns möjlighet att få olika uppdrag inom verksamheten.

Vi togs genast emot med öppna armar. De var intresserade av oss, trots att vi bara var två oerfarna svenskspråkiga 19-åringar. Det gjorde ett stort intryck.

Till en början hade jag svårt med finskan. Jag var enspråkigt svensk, använde inte finska i min vardag och kunde knappt yttra två flytande meningar. Under mitt andra år i verksamheten började jag öppna munnen litegrann, och det gick riktigt bra. Mitt politiska engagemang är säkerligen en av de största faktorerna till att jag i dag är bekväm med att tala finska.

Mot slutet av mitt partiengagemang blev jag ordförande för Centerunga i Helsingfors. Jag var också med i ungdomsförbundets nationella styrelse – där hade ingen från Helsingfors suttit som ordinarie på 20 år. Jag blev alltid väldigt positivt bemött, trots att det fanns en förståelig

Karl-MikaelGrimm

• Ålder: 30. • Bor i: Helsingfors. • Jobb: Skolgångshandledare. • Känd för: Har varit aktiv inom politiken, bland annat som ordförande för Centerunga i Helsingfors. • Hobbyer: Fiske. Planerar också att återuppta fotbollen.

spänning mellan staden och landsbygden.

Under åren 2017–2018 luckrade regeringen Sipilä upp en del tillgänglighetsförordningar. Tillgänglighet- och funktionshinderfrågor kunde jag bra och hade jobbat mycket för. Då började motivationen ta slut. Men jag hade också fyllt 25 och började känna att engagemanget var otroligt tidskrävande. Förutom partistyrelsen satt jag i handikapprådet, svenska skolsektionen och var uppställd i kommunalvalet. Dessutom hade jag ett sekreterarvikariat, vilket inte riktigt var min grej.

Jag började inse att jag hade fullt upp, men inte nödvändigtvis längre med att driva politik. Vart skulle det leda mig? Sannolikt mot fler sekreteraruppdrag. Det var dags att testa något nytt.

påjobbet. Karl-Mikael Grimm trivs med sitt arbete som skolgångshandledare.

Jag har så gott som alltid jobbat med barn – mitt första sommarjobb var på dagis. Jag är ändå inte pedagog utan statsvetare. Nu har jag jobbat två år på Steinerskolan. Som skolgångshandledare har jag hand om ettor och tvåor och sköter om skolans eftermiddagsverksamhet, där jag bland annat håller sagostunder och sköter alldagliga sysslor, som att duka fram mellanmål.

Kännetecknande för Steinerpedagogiken är en rad unika ämnen, så som rörelsekonsten eurytmi, och det målas mycket färggrannt med specifika tekniker. Jag gillar särskilt filosofin kring att skapa själv. Till exempel lägger barnen ihop sina skolhäften och det sysslas mycket med träslöjd.

Vi vistas också flitigt i skogen för att hitta eget material. En gång skulle vi börja jobba på barkbåtar då ett barn konstaterade att eftis borde köpa mera bark. Då måste jag förklara att det inte är så barken kommer till.

Än i dag får jag regelbundet erbjudanden om förtroendeuppdrag, men har tackat nej till allt. Jag skulle helt enkelt inte ha tid att sköta dem ordentligt. Jag tänker också att det finns ett visst värde i att inte gå ut med starka politiska

Man behöver inte ha en politisk post för att påverka.

åsikter då man jobbar vid en skola, när man har att göra med många olika människor som alla tänker på sitt eget sätt.

Dagspolitiken följer jag inte längre speciellt noga, på grund av tidsbrist. Samhällsfrågorna som nu debatteras är dessutom väldigt annorlunda än då jag själv var inblandad – då fanns det mycket att tycka till om. I dag handlar det mesta om coronapandemin och Ukrainakriget, vilket inte brukar ge upphov till fruktbara och mångsidiga diskussioner, även om samhällsdebatten kanske så småningom verkar kvickna till igen.

Jag håller fortfarande kontakt med gamla kollegor från partifältet och kommer att följa med riksdagsvalet med intresse. Kanske hjälper jag till och med någon kompis med kampanjarbete.

Tidsmässigt tror jag den mest sannolika tidpunkten för en politisk comeback blir då jag pensionerar mig." •

sägdetmedbilder. ”Både föräldrar och barn besöker möteslokalen före det första mötet." Så står det på teckningen som är en del av en serie som redogör för övervakade trä ar mellan barn och deras föräldrar.

Serier kan hjälpa oss förstå svåra texter

text: evalamppu • illustration: janpitkäsalo

enbetydandedelav den vuxna befolkningen behöver lättläst text i vardagen. Forskning visar att bilder kan underlätta förståelsen ytterligare. Många olika grupper kunde gynnas av tecknade handlingar, som till exempel äldre, personer med bristfälliga språkkunskaper, svag läsförmåga eller kognitiva funktionsvariationer eller minnessjukdomar. –Studier visar att information som presenteras i bild är lättare att förstå och minnas, särskilt för personer med visuellt minne, säger Eliisa Pitkäsalo, som är universitetslektor i översättningsvetenskap vid Tammerfors universitet.

Pitkäsalo leder forskargruppen Sarjis projekt Rättvisa med tecknade serier som verktyg, som fokuserar på att visualisera juridiska texter och avtal. Hon forskar också inom projektet Från ord till bild, vars mål att göra socialtjänstens handlingar begripligare med tecknade serier. Projekten finansieras av Konestiftelsen och Finlands Akademi. – Tecknade bilder har färg, aktivitet och känslor. Människorna i dem har miner, gester och kroppsligt uttryck, vilket främjar förståelsen, säger Kirsi Günther, professor i socialt arbete vid Åbo universitet, som medverkar i båda projekten.

Också en van läsare kan ha svårt att förstå till exempel juridiskt och annat fackspråk. Om kunden får ett textdokument som ser komplicerat ut är det möjligt att hen aldrig läser det. – Administrativa texter innehåller ofta mycket terminologi och termer som är obekanta och svåra att förstå, eller så är språkets struktur komplicerad med långa meningar eller invecklad grammatik, särskilt för personer med svagt språk, säger Pitkäsalo.

De visuella handlingarna skapas i nära samarbete med beställaren. Arbetet kräver en kontinuerlig dialog och förståelse för när och för vad handlingen används. Bilden arbetas fram av en tecknare, vars version sedan testas i en målgrupp.

Socialtjänstens kunder har redan testat visuella handlingar, och många upplevde sig förstå den tecknade bilden bättre än det textbaserade dokumentet. Forskarna testar också visuella avtal bland hemvårdens kunder. Målet är att visuella dokument ska tas i bredare bruk i framtiden.

Enligt Pitkäsalo kan bilder också lätta på stämningen i tuffa situationer. – Många möten handlar om svåra frågor. Situationen är så spänd att man kanske inte minns något av det efteråt. Då kan det vara lättare att ta in information genom att titta på en bild. •

Lagberedningen har präglats av brådska.

Kluven respons på den nya funktionshindersservicelagen

Två steg framåt och ett steg bakåt. Ungefär så kan man sammanfatta de finlandssvenska organisationernas syn på den historiska funktionshindersservicelag som just nu manglas i riksdagen.

text: mikaelsjövall ● foto: shutterstock

iskrivandestund är det oklart om behandlingen av den nya funktionshindersservicelagen avancerar i riksdagen före julhelgen eller inte. Enligt planen ska lagen träda i kraft den 1 januari 2023, men många saker pekar på att det inte kommer att ske. Tills vidare finns inget datum inprickat för när lagen ska behandlas i plenum, lyder beskedet från riksdagen.

I slutet av november besannades farhågan: lagen som funktionshinderfältet efterlyst i årtionden fördröjs. Social- och hälsovårdsministeriet uppgav då i ett pressmeddelande att regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen ”för att trygga tjänsterna inom specialomsorgen även efter den första januari 2023 medan riksdagen fortsätter behandla funktionshindersservicelagen” – alltså förberedde man sig på att lagen inte blir klar i tid till årsskiftet. – Det är en fruktansvärt komplicerad lag som har ett väldigt stort tillämpningsområde, vilket också ökar de statliga kostnaderna. Det är säkert därför som behandlingen i riksdagen drar ut på tiden, säger Ulrika Krook, jurist med socialomsorg som specialområde.

Den nya funktionshindersservicelagen ska ersätta den nuvarande handikappservicelagen och specialomsorgslagen för att garantera den service som personer med funktionsnedsättning har rätt till när vårdreformen blir verklighet nästa år. – Den nya lagen är tyvärr otydligt skriven

Vi hoppas att resurskravet slopas eftersom det är diskriminerande.

Vanessa Westerlund, FDUV

Vi inser att det kan bli för dyrt att finansiera personlig assistans för alla.

Ulf Gustafsson, FMA

Den nya lagen är dåligt formulerad med bristande juridiska kvaliteter.

Veera Florica Rajala, FSS

och dåligt formulerad med bristande juridiska kvaliteter, vilket lämnar ett stort utrymme för tolkningar, säger Veera Florica Rajala, socialpolitisk sakkunnig på Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS).

Veera Florica Rajala ger ett konkret exempel på en fråga som vållar huvudbry. – Propositionen har en åldersbegränsning som fråntar äldre rätten att få den service som tillkommer andra personer med funktionsnedsättning. Det är oklart vad som avses med äldre. Var dras åldersgränsen och varför?

Frågan är av stor betydelse för FSS eftersom många drabbas av nedsatt syn på ålderns höst. – Det kan leda till att äldre synskadade blir förnekade belysningsanpassning, färdtjänst eller mobilitetsinstruktörer. Och det i sin tur innebär en förhöjd risk att skada sig. I värsta fall kan upp till 30000 personer få försämrade rättigheter, säger Florica Rajala.

Svenska hörselförbundet skjuter också ned åldersbegränsningen. – Det är svårt att definiera när och i vilken ålder en hörselskada har börjat. Åldersbegränsningen får inte vara en sparåtgärd, säger Ilona Salonen, verksamhetsledare för Svenska hörselförbundet.

Brådska och slarv

Salonen påtalar även andra problem. Målgruppen hörselskadade har trillat bort i den tabell som har fogats till lagförslaget. – Jag utgår från att det är ett misstag. Kom- munikationssättet får inte avgöra om man har rätt till service eller inte, säger Salonen.

Många som FUNK. talar med anser att lagberedningen har präglats av brådska, vilket har medfört slarvfel i den proposition som nu behandlas av riksdagen. Trots flera tillkortakommanden välkomnar de finlandssvenska förbunden ändå lagförslaget. – Det bästa med den nya lagen är att den utgår från individuella behov i stället för en diagnosbunden syn. Det här är också i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, säger Nina af Hällström, verksamhetsledare på SAMS, Samarbetsförbundet kring funktionshinder.

Personlig assistans

Ett annat framsteg är att förslaget tryggar rätten till personlig assistans även för personer som behöver stöd för att utforma och uttrycka sin vilja. Framsteget överskuggas ändå av att det så kallade resurskravet fortfarande ingår i lagförslaget. – Å ena sidan sänker man tröskeln för att vissa grupper ska få personlig assistans, men å andra sidan måste de berörda kunna formulera sitt behov av stöd. För många som har en intellektuell funktionsnedsättning leder det till att de blir utan assistans. Vi hoppas att resurskravet slopas eftersom det är diskriminerande, säger Vanessa Westerlund, sakkunnig på FDUV.

Hon anser ändå att den nya lagen, trots alla brister, är välkommen. – Det är den största lagändring som har gällt FDUV:s målgrupp de senaste 50 åren. Vi hoppas att lagen godkänns av riksdagen med

Det är svårt att definiera när och i vilken ålder en hörselskada har börjat.

Ilona Salonen, Hörselförbundet

Det bästa med den nya lagen är att den utgår från individuella behov.

Nina af Hällström, SAMS

Det är en komplicerad lag som har ett väldigt stort tillämpningsområde.

Ulrika Krook, jurist

vissa justeringar, säger Vanessa Westerlund.

Psykosociala förbundet är inne på samma linje. – Den nya lagen är efterlängtad. Det är bra att man nu frångår diagnostänket. Resurskravet är däremot problematiskt. Till exempel de som har drabbats av schizofreni kan ha svårt att precisera vilken typ av hjälp som de behöver, säger Henrik Lagberg, styrelsemedlem på Psykosociala förbundet.

Trots att resurskravet väcker kritik finns det flera organisationer som visar en förståelse för att kravet har kommit till. –Vi inser att det kan bli för dyrt för samhället att finansiera personlig assistans för alla personer med funktionsnedsättning. Vi kan godta resurskravet i dess nuvarande form om det är det pris vi måste betala för att lagen ska godkännas, säger Ulf Gustafsson, verksamhetsledare för FMA – Funktionsrätt med ansvar. •

Vadåförlag?

• I samband med social- och hälsovårdsreformen stiftas en ny lag om funktionshinderservice, där det bestäms om tjänster för personer med funktionsnedsättning. Den slår ihop handikappservicelagen och specialomsorgslagen till en enda lag. Reformen började förberedas för över 20 år sedan. • Till tjänster som lagen bestämmer om hör bland annat stöd för boende, hjälpmedel, personlig assistans och undervisning av teckenspråk. • Målet är att beakta individuella behov och inte utgå från diagnoser när man bestämmer vem som har rätt till service. • Tidigare har kommunerna och samkommunerna ordnat funktionshinder-

service. När vårdreformen träder i kraft går ansvaret för servicen över till välfärdsområdena. Specialomsorgsdistrikten som skött tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning kommer att upplösas. • Under lagberedningens gång har lagstiftarna hört olika experter, kommuner och intresseorganisationer för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Lagen har ändå fått kritik från fältet, bland annat för att vara alltför mångtydig och medföra ökade levnadskostnader för vissa grupper. • Lagen är tänkt att träda i kraft 1.1.2023.

Om riksdagen inte hinner behandla lagen före årsskiftet ska nuvarande service tryggas genom en lagförändring tills den nya lagen är klar.

2E – Twice exceptional

• Begreppet dubbelt exceptionell beskrivs som begåvning med förhinder. Det innebär att en person har en kombination av särskild begåvning och en funktionsnedsättning. Vanligen besitter personen hög potential som kan vara svårupptäckt om omgivningen enbart fokuserar på hens svårigheter.

Funktionsnedsättning möter särskild begåvning

Duktig i skolan, samtidigt som vardagen präglas av funktionshinder? Välkommen till det dubbelt exceptionella barnets värld.

text: piabackman-nord • illustration: shutterstock

vi behöver komma ifrån bilden av att vi antingen har en stark eller svag elev – de kan båda vara samma person.

Det säger specialpedagogen Pia Rehn, som förklarar hur det kan gå till när man upptäcker att en elev är dubbelt exceptionell, eller 2E som står för engelskans twice exceptional. Föräldrarna kan ha märkt barnets begåvning hemma, där skolans krav på inrutade arbetssätt saknas, medan utmaningarna blir tydligare i skolvardagen. Ofta kommer diagnosen först på grund av problem i skolan, och först under vidare utredningar upptäcks det att eleven också har en ovanligt stark förmåga inom något ämne eller enligt tester.

Särskild begåvning är ingen diagnos, men IQtester kan ge en uppfattning om saken. Samtidigt kan dylika test inte mäta människans kreativa förmåga eller begåvning inom alla ämnen. Begåvningen kanske märks när eleven utövar en hobby eller intresserar sig för ett skolämne. – Jag tar oftast upp adhd eller autism plus

pedagoger. Specialpedagog Pia Rehn och specialklasslärare Sami Horttana vill hellre fokusera på styrkor än svagheter hos eleverna.

särskild begåvning eftersom det har forskats mest i det, och eftersom det är svårt att upptäcka. Funktionsnedsättningen kan också vara dyslexi. Barnet kanske har väldigt lätt för att prata och uttrycka sig, medan skrivandet blir en stor utmaning, säger Pia Rehn.

Höga prestationskrav

Vanligtvis finns det ingen direkt koppling mellan funktionsnedsättningen och särbegåvningen, så de är oberoende av varandra – samtidigt som de förstås påverkar varandra. Många tror felaktigt att särbegåvning, eller särskild begåvning som Pia hellre kallar det, enbart gör att eleven har det lätt i skolan. Så behöver det inte alls vara. – Känslan av mening eller meningslöshet styr mycket, och förstås intresset. Gör jag något vettigt? Känner jag mig trygg? Det här barnet kan ha ett stort behov av att få diskutera sådant som är aktuellt i samhället, som ett politiskt val eller krig. Barnet kanske bär på en oro som det inte förväntas kunna förstå i så hög grad som det gör.

En särskilt begåvad elev kan också brottas med höga prestationskrav. Har man dessutom en funktionsnedsättning kan kraven kännas övermäktiga. – När folk säger ”du som är så smart borde ju kunna...” till den unga väcker det prestationsångest om man inte klarar en viss sak. Det blir ett glapp mellan ens förmåga och funktion.

Pia Rehn tror att de flesta mår bra av att få sätta namn på sina svårigheter, och få en diagnos – om en sådan finns med i bilden. Det gäller också för dubbelt exceptionella – men att upptäcka ”dubbelheten” kan kräva mera tid och resurser. – Jag är personligen lite emot att lägga mera resurser på särskilda begåvningar, då bristen på resurser överlag är så stor i skolan. Vi har redan väldigt många elever med funktionsnedsättningar och diagnoser som vi jobbar med varje dag, säger Sami Horttana, specialklasslärare i Raseborg.

Enligt Sami Horttana är begreppet dubbelt exceptionell fortfarande rätt okänt i Finland. Han har ibland stött på elever som kunde passa in på beskrivningen för 2E, och reagerat på det i efterhand när han blivit bekant med begreppet. – Det händer inte ofta att jag reagerar på det, och gissar att det handlar om att skolvärlden kan skapa utmaningar för en särbegåvning att komma fram. Man reagerar mera på utmaningar.

Med andra ord riskerar en särskild begåvning och vad den medför hamna i skuggan av funktionsnedsättningen i skolvardagen. Däremot anser Horttana att man med de enskilda eleverna jobbar mycket med att försöka se styrkor i stället för problem. – Jag upplever att lärare vill lyfta fram styrkorna framom svårigheterna hos sina elever. I slutändan handlar det ju om att vara expert på sin egen elev, och att kunna ta utmaningarna tillsammans vartefter de kommer. Men det skulle behövas en tydligare ansvarsfördelning i samhället gällande på vems bord det ligger att uppmärksamma olika utmaningar hos barnen.

Pia Rehn anser att hela samhället skulle tjäna på att förstå att en person kan vara väldigt begåvad och ha nedsatt funktionsförmåga på en och samma gång. Det gäller skolan, men också kommunerna och senare inom arbetslivet. – Vi måste inse att största delen av den vuxna befolkningen med utmaningar ännu är odiagnosticerad. Vi behöver kunna se samma behov hos vuxna som hos barnen i skolan. Om man inser sina arbetstagares särskilda behov, styrkor och intressen kan de nå sin allra högsta potential. •