15 minute read
Juristen har ordet: Fri rörlighet, men inte för alla
eliasvartio
Skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS
Fri rörlighet bra måttstock på likabehandling
globaliseringenharfört mycket gott med sig: ekonomisk tillväxt, minskad fattigdom, utökade möjligheter och fri rörlighet. Samtidigt fördelas dess frukter fortfarande ojämlikt. En av grupperna som ännu inte kunnat dra full nytta av fri rörlighet är personer som stöter på olika slags hinder på grund av sin funktionsnedsättning. Fri rörlighet är en bra måttstock då det kommer till likabehandling. I ena ändan av spektret finns extremt begränsad rörlighet med segregation, institutionalisering och olika former av kontroll, och i den andra ändan finns den fria människan, som rätt så obegränsat kan ta sig till världens alla hörn, och fritt välja sin plats i samhället.
hinderförpersonermed funktionsnedsättningar finns överallt – inom Norden, EU och globalt. Särskilt har rörlighet från globala syd till globala nord visat sig vara en utmaning. Exempelvis kan familjeåterföreningens krav hindra familjeliv för personer med funktionsnedsättning. Den som befinner sig i Finland kan ha mycket svårt att nå upp till de höga inkomsterna som krävs för att ge familjemedlemmar uppehållstillstånd. Å andra sidan kan en familjemedlem med funktionsnedsättning utomlands möta hinder i processen – kravet att identifiera sig vid närmaste finska ambassad kan vara omöjligt om ambassaden ligger tusentals kilometer bort i ett främmande land.Inom Norden har vi byggt upp ett fint system med bland annat möjligheter till studieutbyte. SAMS har emellertid fått kännedom om fall där personer som fått en anpassad grundutbildning inte fått åka på utbyte, på grund av tillämpningskriterier som stänger dem utanför. Det vore viktigt att granska möjliga element av diskriminering också inom det nordiska samarbetet, för att se till att vi faktiskt erbjuder lika möjligheter för alla.
det finns också exempel på lovande utveckling. Enligt artikel 20 och 21 i Europeiska unionens funktionssätt ska varje unionsmedborgare ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Detta ledde år 2018 till ett prejudikat inom EU-rätten* att det strider mot EU-lagstiftning att vägra personlig assistans för en studerande utomlands, eftersom det i praktiken förhindrar fri rörlighet. Rättsligt sett vore det konsekvent att samma logik skulle tillämpas i fråga om andra nödvändiga stödformer i vardagen, som exempelvis boende med vissa vård- eller stödinsatser.Viktigt vore även att laglighetsövervakarna här hemma skulle se till att fri rörlighet inom Finland inte godtyckligt äventyras. Det ska vara möjligt att fritt bosätta sig på olika orter i Finland. Trots att tillämpningen av funktionshinderservicelagen kan variera, borde det göras lättare att flytta över servicebeslut från en kommun eller ett välfärdsområde till en annan.
om lika möjligheter för alla ska bli verklighet bör även vår rätt att röra oss fritt vara lika värd, oberoende av funktionsvariationer. Annars kan mänskliga rättigheternas tillgång liknas vid George Orwells klassiker Djurfarmen, där alla djur visserligen är jämlika men några djur är mera jämlika än andra.•
*5.7.2018, c-679/16, eu:c:2018:601; se även HFD 2018:145
noterat
FDUV söker familjestödjare
Är du anhörig till någon med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning och känner att du gärna vill hjälpa och stödja andra i motsvarande situation? Då är kanske ett familjestödjaruppdrag något för dig. FDUV kommer att utbilda nya familjestödjare under 2023 och efterlyser nu intresserade. Som familjestödjare erbjuder du kamratstöd till anhöriga, oftast föräldrar eller syskon. Du kan till exempel ge råd då ett barn med funktionsnedsättning föds eller får sin diagnos, då barnet börjar skolan, blir vuxet, flyttar hemifrån eller då föräldrarna blir äldre. Du behöver inte ha alla svar, din uppgift är att dela med dig av dina erfarenheter, att vara någon med insyn i funkisvardagen som anhöriga kan vända sig till då de behöver bollplank eller bara få prata av sig. En del träffas fysiskt, andra håller kontakt per telefon eller e-post. Att vara familjestödjare är ett frivilliguppdrag. Du får utbildning av FDUV och vi ordnar årligen träffar för familjestödjarna så att de kan utbyta erfarenheter. Läs mer på fduv.fi/familjestod och kontakta Camilla Forsell om du är nyfiken på att bli familjestödjare. •
sofia jernström
▸ camilla.forsell@fduv. , 040 673 9695
Hälsoorganisationerna oroade över sin autonomi
Möjligheten att agera självständigt och ta egna beslut är grundläggande förutsättningar för tredje sektorn som nu kan stå hotade. Det visar årets Organisationsbarometer, som besvarats av över hundra nationella social- och hälsovårdsorganisationer och nästan tusen lokalföreningar.
Upp till 71 procent av organisationerna uppskattar att de riskerar utsättas för press från finansiärers håll och på grund av politisk styrning. Tre av fyra organisationer anser att finansiärernas riktlinjer för beviljandet av finansiering påverkat hur de formar sin verksamhet och väljer sina målgrupper. Var tredje organisation upplever att finansiärerna eller andra externa aktörer lägger sig i interna angelägenheter och minskar möjligheterna att framföra samhällskritik.
Samtidigt visar barometern att socialsektorns organisationer spelar en betydande roll i att stödja befolkningens digitala färdigheter. Över hälften av de nationella organisationerna och en tredjedel av lokalföreningarna hjälper sina målgrupper med användningen av digitala tjänster. Det är en viktig roll, men paraplyorganisationen SOSTE, som producerar Organisationsbarometern, påminner att den offentliga sektorn har en skyldighet att se till att alla hänger med i den digitala utvecklingen. • För personer med funktionsnedsättning kan det vara svårt att föreställa sig livet med en baby. Har man förutsättningar för att klara av det?
Med hjälp av en babysimulator kan man prova på att vara förälder och sköta om en baby med nattning, matning, blöjbyten och annat som det innebär. Babysimulatorn är en docka, en babyrobot, som är programmerad att bete sig som en riktig baby.
FDUV har en babysimulator som kan lånas kostnadsfritt från förbundets kontor i Helsingfors. Lånetiden är två veckor och instruktioner medföljer. Babysimulatorn bokas av Lotta Vaskola-Åminne. •
bild ur broschyren
Vill du prova på föräldralivet?
▸ lotta.vaskola-aminne@fduv. , 040 162 7202
"Klimatdebatten glömde minoriteterna"
Klimatkrisen hotar hela planeten, men sårbara folkgrupper riskerar drabbas av extra svåra konsekvenser. Hittills har funktionshinderrörelsen ändå inte varit inbjuden till de diskussionsbord där världen samlats för att hitta lösningar.
text: mikaelaremes • illustration: miukkikekkonen • foto: åsem.p. pulk, sámediggi
då orkanen katarina slog till mot New Orleans år 2005 var nästan hälften av dödsoffren personer med funktionsnedsättning eller invånare på äldreboenden. I fjol dog tolv personer på ett boende för utsatta grupper när staden Sinzig i Tyskland drabbades av plötslig översvämning. Båda är dystra exempel på ödesdigra konsekvenser av ett klimat som orsakar allt våldsammare väderfenomen.
Doktor Michael Stein vid Harvard Law School i USA är en av världens ledande experter inom funktionsrättslagstiftning och var med och tog fram FN:s funktionshinderkonvention. Han räknar upp de största klimatförändringsrelaterade hoten för personer med funktionsnedsättning: värmeböljor, översvämningar, orkaner och bränder. Enligt Stein finns det än så länge lite medicinsk forskning kring klimatförändringens följder för hälsan, men man vet exempelvis att värmeböljor leder till större behov av akutvård och försvårar reglering av kroppstemperatur för personer med ryggmärgsskador.
Klimatförändringen tillspetsar existerande orättvisor och tillgänglighetsproblem i samhället och hotar särskilt dem som redan lider av fattigdom, arbetslöshet och bostadsbrist –på många håll i världen är dessa personer med funktionsnedsättning. Ironiskt nog har denna del av befolkningen bidragit minst till förekomsten av klimatfarliga utsläpp. – Vi måste reflektera över det faktum att 80 procent av personerna med funktionsnedsättningar som direkt berörs av klimatförändringen bor i låginkomstländer. Deras levnadsvanor har inte värmt upp vårt klimat, ändå drabbas de hårt av konsekvenserna, säger Michael Stein.
Oproportionerligt lidande
I främsta linjen för klimatförändringens följder står personer med funktionsnedsättning som tillhör ursprungsfolk, en minoritet inom minoriteten. Ursprungsfolken beräknas uppgå till 360 miljoner personer världen över och dessa utsätts för oproportionerligt lidande då hela näringar och traditionella livsstilar hotas.
Sametingsråd Runar Myrnes Balto berättar att klimatförändringen redan är vardag på den norska sidan av Sameland. –Särskilt kustsamerna är beroende av fisket som hotas av att haven värms upp och försuras. Renskötsel är en annan viktig del av samisk kultur
Är det rättvist att ursprungsfolk bestraffas dubbelt i klimatkampen?
Runar Myrnes Balto, Sametingsråd
som nu försvåras av att nya rovdjur emigrerar norrut och vintrarna blivit opålitliga. När marken smälter och fryser turvis leder det till att renarna inte hittar mat i naturen, och renskötarna måste transportera stora mängder mat till djuren.
Forskning visar att oron inför framtiden orsakar påfrestningar för ursprungsfolkens psykiska hälsa. Inom dessa samfund är personer med funktionsnedsättning i hög grad beroende av sina medmänniskor ifall de själva inte kan delta i den traditionella livsstilen, och berörs därmed indirekt.
Samtidigt som samerna oroar sig har man försökt göra den traditionella livsstilen mer tillgänglig. – Vid Sametinget gav vi nyligen finansiering till ett renskötseldistrikt som ville bygga en ramp till området där renarna samlas, för att en rullstolsburen person ska få möjlighet att ta del av traditionen, säger Myrnes Balto.
Ledarskap behövs
Experter bedömer att personer med funktionsnedsättning så gott som helt lämnats utanför den pågående klimatdiskussionen. Inte ens FN:s millenniemål för hållbar utveckling nämner funktionsnedsättning i klimatsammanhang.
Michael Stein konstaterar att det fanns något väldigt symboliskt i att Israels energiminister i fjol inte kom in med sin rullstol på FN:s årliga klimatkonferens COP, det viktigaste forumet för klimatdiskussion – ingen hade tänkt tanken att det kunde finnas folk med funktionsnedsättning bland deltagarna.
Men COP har också gjort små framsteg. I fjol nämnde dess klimatrapporter ordet funktionsnedsättning för första gången. Det här är ett steg mot inklusion och erkänsla, menar Stein. – Människor med funktionsnedsättning måste tas med i diskussionen. De har inte funnits på klimatrörelsens agenda, inte heller har de beaktats av de stora etablerade medborgarorganisationerna.
Enligt Stein borde funktionshinderfrågor bli en självklar del av till exempel planeringen av nationella klimatåtgärder och politiska klimatbeslut.
Hos samerna väcker kampen mot klimatförändringen motstridiga känslor. En stor paradox är att övergången till grön energi skapar nya problem för befolkningen. Vindkraftparkerna är ett av de största hoten mot renskötsel då stora markområden tas ur bruk. – Man kan fråga sig om det är rättvist att vi blir dubbelt bestraffade. Vi måste redan betala ett enormt pris då klimatförändringen påverkar våra näringar, och ska vi sedan dessutom ge bort våra marker till vindkraften, säger Runar Myrnes Balto.
Enligt samisk filosofi ska den som använt sig av naturens gåvor inte lämna spår efter sig. Michael Stein menar att världen i sin jakt på lösningar för klimatkrisen gör klokt i att lyssna på olika minoriteter – till exempel har vi en hel del att lära oss av ursprungsfolkens uråldriga hållbarhetstänk. •
Kampen för en vardag utan våld
Våld, diskriminering och isolering är vardag för många kvinnor med funktionsnedsättningar i EU-kandidatlandet Montenegro. På gräsrotsnivå pågår ändå mycket arbete för att läget ska förbättras. Så småningom har lokala organisationer lyckats få sina röster hörda.
text&foto: bengtsigvardsson
idenlillastaden Rožaje i norra Montenegro får kvinnoorganisationen NVO IKRE:s kontor sällsynt besök när 35-åriga Sabina Dacié kliver in i lokalen. Med ett amputerat högerben är hon en av de få kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar som vistas hos organisationen. – Det här beror på att de nästan aldrig lämnar sina hem, säger Sabina.
Vad som händer i hemmen stannar ofta där – var tredje kvinna i Montenegro har utsatts för våld i nära relationer. Kvinnor med funktionsnedsättningar är inte förskonade. – Våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar är ett dolt problem, men många utsätts för både psykiskt, fysiskt och ekonomiskt våld, säger Sabina, som sitter i styrelsen för en lokal funktionsrättsförening.
I fjol startade NVO IKRE ett program i norra Montenegro för kvinnor med funktionsnedsättningar som utsätts eller riskerar utsättas för våld. – Jag har aldrig upplevt våld. Jag respekterar mig själv och accepterar min funktionsnedsättning. Därför inleder jag bara relationer med personer som också gör det, säger Sabina.
Rožaje ligger på över 1 000 meters höjd och en stor del av bebyggelsen klänger på sluttningar. Allmänna transportmedel är inte anpassade, och i den mån det finns ramper är de undermåliga. – Jag känner nästan inga kvinnor med funktionsnedsättningar som går ut. De är osynliga, säger Sabina.
Konservativa, patriarkala värderingar är starka, både i privata hem och inom rättsväsende och myndigheter. Många kvinnor ser det som normalt att bli fysiskt bestraffade av sina män eller manliga släktingar. Våldet polisanmäls sällan. När det gäller kvinnor med funktionsnedsättningar anmäls våld i princip aldrig.
lobbar. Munevera Sutovic och Velida Hodzic är allti-allo respektive chefssamordnare på IKRE i Rožaje.
– Vi har fått lära oss att vara tysta och aldrig säga ifrån. Många kvinnor tror dessutom att våld endast kan vara fysiskt och känner inte till begreppen ekonomiskt och psykologiskt våld, säger Sabina.
Van vid diskriminering
Med sina cirka 628000 invånare är Montenegro ett av Europas minsta länder. Enligt statistiken har kring 60 000 av invånarna någon form av funktionsnedsättning. Över en tiondel av dem är arbetslösa, och över sextio procent av dessa är kvinnor.
För 15 år sedan fick Sabina kallbrand i höger ben, vilket ledde till att det måste amputeras. Hon miste då sitt jobb i en butik och har varit arbetslös sedan dess. – Jag får funktionsnedsättningsbidrag, men det är så lågt att ingen kan leva på det. Jag klarar mig eftersom jag bor hos mina föräldrar, säger hon.
I vissa familjer snor anhöriga kvinnornas bidrag. Alla känner inte ens till att de har rätt till bidrag – eller att de har rättigheter överhuvudtaget. Det beror delvis på att ännu för
samordnare. 30-åriga Anđela Miličić är socionom och koordinator på Montenegros största funktionsrättsorganisation UMHCG.
cirka 20 år sedan gick nästan inga flickor med funktionsnedsättningar i skolan. – Det är först på senare år som man har börjat med inkluderande undervisning och lärarassistenter, säger Sabina.
År 2009 ratificerade Montenegro FN-kon- ventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Året därpå fick landet kandidatstatus till EU. Lagarna är anpassade till EU:s och konstitutionen garanterar lika rättigheter och förbjuder diskriminering. Sabina säger dock att diskrimineringen mot personer med funktionsnedsättningar är omfattande. Kvinnor är mer utsatta än män. – För ett tag sedan utlystes till exempel en ledig kontorstjänst. Arbetsgivaren ville anställa en person med funktionsnedsättningar, men när jag sökte tjänsten fick jag svaret ”vi anställer endast män”, säger hon.
Ett glasklart fall av diskriminering, men Sabina anmälde det inte. – Jag antar att det beror på att jag har vant mig vid att bli diskriminerad.
Polisanmälde maken
Även om en våldsutsatt kvinna vänder sig till polisen är risken stor att inget händer. Det berättar 33-åriga fyrabarnsmamman A.K., som inte vill uppge hela sitt namn.
A.K. har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. För sex år sedan gifte hon sig och flyttade in hos makens familj. – Både min man, hans systrar och mamma
började slå mig. De sa att de gjorde det för att jag är ful och korkad, säger A.K.
En gång polisanmälde hon maken. – De sa att åt honom att sluta slå mig. Sedan bad de mig att förlåta honom, säger hon.
A.K. förlät honom och våldet fortsatte. Vid två tillfällen har hon lämnat honom. – Men båda gångerna sa min socialarbetare åt mig att återvända hem, vilket jag gjorde. Jag hade ju ingen annanstans att ta vägen.
För cirka ett år sedan flyttade hon, maken och barnen till egen lägenhet. Då slutade maken att slå henne, men han använder fortfarande verbalt och psykiskt våld. A.K. har deltagit i tre av NVO IKRE:s workshops utan makens vetskap. På dem får kvinnorna lära sig att känna igen olika former av våld och var de kan söka hjälp. – På workshopparna pratar vi, gråter ut och tröstar varandra. Samtidigt får vi lära oss om våra rättigheter. Jag har blivit starkare av att träffa andra i min situation. Tidigare trodde jag att jag var ensam, säger hon.
I Montenegro fungerar inte samhällsinstitutionerna som ska stöda kvinnor med funktionsnedsättning. Det finns till exempel inga skyddade boenden. – Vi har utmärkta lagar, men polis, rättsväsende
• Ligger på Balkanhalvön. • Har en yta på 13 800 kvadratkilometer och cirka 628 000 invånare. • Landet var åren 1918–2003 en del av det forna Jugoslavien. Montenegro utropade sin självständighet 2006. • Hör till militäralliansen Nato och fick status som EU-kandidatland 2010. • Är ett av Europas minsta och fattigaste länder. • Genom EU deltar Finland i att finansiera utvecklingsprojekt som gör satsningar på landets basservice och infrastruktur.
huvudstad. Montenegros huvudstad Podgorica är huvudstad i ett av Europas nyaste och minsta länder. karta: shutterstock
och socialarbetare agerar inte utifrån lagarna, säger Velida Hodzic som är chefssamordnare på NVO IKRE. Organisationen lobbar gentemot myndigheterna för att lagarna ska implementeras och för att våldsoffren ska få adekvat stöd. Programmet sponsras av FN och EU och hittills har 200 kvinnor deltagit i workshoppar i åtta olika kommuner. Majoriteten av deltagarna har intellektuella funktionsnedsättningar. – Den målgruppen har det lättare att gå ut. Det finns ett stort behov av att nå ut till fler kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar.
Mot ett självständigt liv
I huvudstaden Podgorica finns landets största funktionsrättsorganisation, Association of Youth with Disabilities of Montenegro, UMHCG, som bland annat ger rådgivning och gratis juridisk hjälp till personer med funktionsnedsättningar. Men inte ens i Podgorica finns skyddade boenden att hänvisa till. Det bidrar till att offer ogärna vill blanda in polis eller andra myndigheter. – Kvinnorna är rädda för att bli utsparkade av sina familjer. Det är samma sak när det gäller verbalt våld på arbetsplatser. De tiger i rädsla för att förlora sina jobb, säger Anđela Miličić, som är samordnare vid UMHCG.
En del av lösningen ligger i att bli mindre beroende av de som utövar våldet. Att leva ett självständigt liv är dock dyrt i Montenegro.
– Montenegriner med funktionsnedsättningar har rätt till några dagars rehabilitering varje år och till standardiserade hjälpmedel. Behöver man något individanpassat får man betala själv. Jag får själv bekosta min fysioterapi, säger Anđela, som har tetraplegi, förlamning från nacken nedåt.
Hon har arbetat på UMHCG sedan 2015 och har därmed råd med eget anpassat boende, något som är mycket ovanligt. Många är beroende av hjälp från familjen.
I Podgorica är endast två kommunala stadsbussar tillgängliga. Trottoarerna i de äldre stadsdelarna är bara några decimeter breda. I de moderna delarna börjar dock ramperna bli fler. – Och nya byggnader, till exempel skolor, är vanligen tillgängliga. Det beror till stor del på vårt lobbyarbete, säger Anđela.
Lobbyarbete och juridik är organisationens främsta medel mot diskriminering och för att funktionshinderkonventionen ska förverkligas. I kampen mot kvinnovåld samarbetar man med andra frivilligorganisationer, ordnar egna upplysningskampanjer och deltar vid olika manifestationer.
Om landet blir medlem i EU tror Anđela att situationen för såväl kvinnor som män med funktionsnedsättningar blir avsevärt bättre. – Då kommer EU förhoppningsvis sätta hårdare press på regeringen att följa lagar och konventioner. •
