16 minute read
Seniorerna samlas på sina egna villkor
Seniorerna avgör takten
Kravlös samvaro eller stadsäventyr – programmet för äldre medlemmar vid DUV i Mellersta Nyland avgörs av energinivåerna just den dagen. Det viktiga är ändå att få dricka kaffe.
text och Foto: mikaela remes
VarJe måndag eftermiddag fylls föreningens korridorer i Arabiastranden i Helsingfors av doften av nybryggt kaffe– det är ett tecken på att seniorklubben samlats.
DUV i Mellersta Nyland är en förening för personer med intellektuell funktionsnedsättning som ordnar 15 veckovisa klubbar på olika håll i huvudstadsregionen. Det finns något för alla: bingo, karaoke, pyssel, disco, bakning, motion och naturupplevelser, bland annat.
Klubbarna hade coronapaus i fysisk verksamhet under pandemin, men har nu försiktigt satt igång igen, och föreningen gläds över att de flesta hittat tillbaka till dem. – Jag väntar på att bobborna går bort. Jag tycker inte om dem. Det blir så långtråkigt, konstaterar seniorklubbsmedlemmen Kerstin.
När det inte gick att träffas på klubben körde handledarna runt till de boenden där klubbmedlemmarna bor och ordnade program på plats. Men nu sitter gänget samlat runt det stora bordet i Arabiastranden och ser fram emot jippon och besök till större evenemang.
Väntar. Kerstin skulle gärna se ett slut på pandemin.
triVs. Klubbmedlemmarna gillar den nya lokalen.
Viktig omväxling
Att få umgås med personer i samma ålder är viktig omväxling för deltagarna. Boendena inhyser människor i olika åldrar, och ibland känns vardagen stökig, berättar de. – Det känns bra för många att komma till en annan miljö. Också om man bor på samma boende kanske man inte umgås på samma sätt som man gör här, säger Marita Mäenpää, som är ansvarig ledare för seniorklubben. – Det är kiva att inte vara på boendet hela tiden, instämmer klubbmedlemmen Mikael.
Efter 25 år av verksamhet på den så kallade Tian i den livliga stadsdelen Sörnäs flyttade DUV i Mellersta Nyland till Arabiastranden förra hösten. Läget är betydligt lugnare, och en del medlemmar saknar stadsvimlet och att se spårvagnar vina förbi. Men inte alla. – Här trivs jag bättre än på Tian. Det här är mycket större. Här har vi en balkong. Och trafiken höll på att ta mig på nerverna. Swish swish, hela tiden, konstaterar Anita.
Den nya lokalen får beröm för att vara rymlig och ljus. Medlemmarna har fått påverka inredningen och har hjälpt till med att plantera blommor på balkongen. Snart dyker också julbelysningen och dekorationerna upp. Ännu har lokalen inget officiellt namn, men medlemmarna har fått ge förslag och det vinnande konceptet presenteras på föreningens julfest.
Lugnare tempo uppskattas
Seniorklubbens medlemmar är alla femtioplussare som åker in från två boenden i huvudstadsregionen. De räknar upp olika aktiviteter som de gjort tillsammans under den senaste tiden: allt från matlagning hos Marthaförbundet till promenader på Högholmen och mölkky på gården vid varmare väder. – Vi har varit på så många ställen att man inte kommer ihåg, konstaterar Anita.
Vad är det bästa med att komma hit?
– Kaffe! Och att promenera, det tycker jag om. Och spela. Och måla lite, säger Mikael. – Det var roligt att få prova på att laga mat. På boendet sköter handledarna matlagningen. Jag brukar fråga om jag får hjälpa till, men det brukar inte gå. En gång sade jag åt dem att jag ska duka, och det fick jag. Men alltid får man inte göra saker själv, fortsätter han.
Men ett lugnare tempo och fri samvaro uppskattas också. – Om man har för mycket program blir man trött. Ögonen går fast, säger Kerstin. – Vi följer programmet enligt humör, berättar Michael Mattlin, som är klubbens andra fritidsledare.
Före årsskiftet ska det lagas mer mat och ett besök till Helsingfors jultorg väntar. Under vintertid håller fritidsledarna också gympastunder, då många får mindre motion i vardagen.
Om deltagarna åker iväg på klubbverksamhet beror på orken just den dagen. Men samvaron har också en uppiggande effekt. – Ibland säger deltagarna att de inte skulle orka komma. Men så dricker vi kaffe och talar skräp, och så brukar det kännas bättre efteråt, konstaterar Michael. – Två timmar kan kännas som en väldigt kort tid. När klockan börjar närma sig fyra kan man få höra att de nog gärna skulle stanna ett tag till, säger Marita. •
Biografer fick tillgänglighetsdirektiv
de Finländska biograFerna har
fått tillgänglighetsdirektiv som ska öka möjligheterna för alla att ta del av kultur. Anvisningarna har tagits fram av Tillgänglighetsforumet för film, som består av organisationer inom filmbranschen och på funktionshinderfältet.
Förutom den fysiska miljön tar direktivet ställning till övriga aspekter som påverkar tillgängligheten, så som textning för personer med nedsatt hörsel samt att den personliga assistentens biobiljett borde vara gratis. Särskilt inhemska filmer har länge varit problematiska ur tillgänglighetssynvinkel, och forumet uppmuntrar nu biosalonger att fästa uppmärksamhet vid deras textning.
Biografer förutsätts lägga ut detaljerad information om tillgänglighet och textning på sina webbplatser. Avsikten är att alla biobesökare ska känna sig välkomna och trygga i biosalongen. ●
Regi: Paavo Westerberg I rollerna: Alexander Wendelin, Ulriikka Heikinheimo, Vuokko Hovatta, Robert Kock, Pia Runnakko, Cecilia Paul, Joachim Wigelius Lilla Teatern i Helsingfors
den besynnerliga händelsen med hunden om natten baserar sig på Mark Haddons prisbelönta roman med samma namn. Simon Stephens dramatisering har vunnit pris på Broadway och West End, och pjäsen ses nu för första gången i Helsingfors.
I handlingens centrum finns 15-åriga huvudpersonen Christopher. Han kan räkna alla primtal till 7507 och känner till namnen på alla huvudstäder i hela världen. Men han kan inte äta mat som är gul eller brun. Han tycker inte om att umgås med andra människor men han besitter ett unikt perspektiv på världen och tillvaron – drag som i originalverket tolkats representera autismspektret.
Då Christopher börjar nysta upp det brutala mordet på grannens hund, blottläggs också förtigna familjehemligheter som tar honom på en resa genom normativa människors värld. Det blir ett vackert och känslosamt äventyr om livets under i en lekfull och visuell gestaltning. ●
i lkka s aastamoinen
Amos Rex får certifikat för autismvänlig konstupplevelse
H eimo s omas U U tU
konstmuseet amos rex har som första museum i Finland fått certifikatet Autismvänlig av Autismstiftelsen. Tanken bakom certifikatet är att göra tjänster och upplevelser mer tillgängliga för personer inom autismspektrat.
Museets autismvänlighet innebär bland annat att det finns tydliga skyltar på utställningsområdet, att störande sinnesintryck minimeras och att det finns möjlighet att förbereda sig inför besöket i förväg.
På sin webbplats har Amos Rex bland annat sammanställt anvisningar för hur museet är uppbyggt och hur man rör sig i utrymmet. Avsikten är att redogöra för detaljer som för den vana besökaren kan kännas självklara, men som kan skapa osäkerhet hos andra. Därtill utbildas personalen i att bemöta besökare med olika behov.
Autismstiftelsen tror att dylika "bruksanvisningar" gynnar också andra än personer inom autismspektrat – till exempel minnessjuka eller personer som bekantar sig med modern konst för första gången. "Jag hoppas att vi kan hjälpa museer i deras arbete för tillgänglighet, och hoppas att främjandet av tillgänglighet så småningom blir en del av vardagsrutinerna både hos Amos Rex och på övriga fältet", konstaterar Elsa Hessle, chef för publikarbete vid Amos Rex. ●
Anvisningar för ett autismvänligt besök hittas på amosrex.fi/sv/autismvanligaanvisningar
Det finns kraft i representationen
Att professionalism inom det kreativa fältet inte kräver ett visst utseende, språk eller specifik funktionsförmåga är självklart för skådespelare Kim Gustafsson. På Svenska dagen prisbelönade Kulturfonden honom för gränsöverskridande produktioner och ett engagemang för minoriteter. Bland annat hjälper han personer med funktionsnedsättning hitta sin inre konstnär.
text och Foto: mikaela remes
teater möter utbildning
”Jag har nog haft viljan att stå på scen ända sedan jag varit liten. Först trodde jag att jag skulle bli pianist. Men på musikinstitutet såg jag hur de som var riktigt bra på piano spelade med en känsla som jag aldrig hade. Då visste jag att det inte var min grej.
När jag sedan stod på teaterscenen för första gången insåg jag att det är så här det ska kännas. Men tanken om att teater skulle bli mitt yrke kom ganska sent. Det var när jag vågade söka in till Teaterhögskolan och kom in. Då gick det upp för mig att oj, jag ska verkligen göra det här.
På Teaterhögskolan hade man kring millennieskiftet precis avskaffat läkargranskningar i samband med inträdesprovet. Tanken var att de nya studerandena inte skulle ha några ”fel”. De som kom in råkade alla vara vita och ha samma midjemått. Inte för att det var uttalat att det skulle vara så, men så gick det i praktiken.
Om du som kille skulle spela soldat eller Romeo måste du klippa håret, för annars går det ju inte. Du måste göra din röst djupare för en androgyn röst passar inte mansroller. I dagsläget ser situationen väldigt annorlunda ut.
Under min tid studerande jag ändå med de första rasifierade personerna och sedan dess har Teaterhögskolan exempelvis haft sin första studerande som gått utbildningen med tolk.
approachen är den samma,
utfallet Varierar ” Utöver produktionerna som jag medverkar i undervisar jag tiondeklassare i drama och modersmål och har svenska för invandrare på Borgå folkakademi. Där startade vi nyss också Kreamix, en helt ny konstutbildning för personer med funktionsvariationer. Tre dagar i veckan kommer deltagarna till skolan för att jobba med bildkonst, keramik, teater och musik. Utbildningen ordnas för första gången som ett pilotförsök i höst. Så småningom utmynnar den i en utställning på Kulturhuset på Grand här i Borgå, och en föreställning med teater och musik. Att fler och fler Under åren har jag människor får sina röster undervisat olika slags grupper, och utvecklat en hörda har ett egenvärde. approach som innebär att jag sällan gör medvetna anpassningar. Det är naturligt att övningar utfaller på olika sätt, beroende på hur mycket gruppen talar svenska, hur gamla de är, hur de rör på sig. Det avgör också till exempel hur mycket vi använder oss av repliker. När jag tidigare jobbat med DUV byggde vi exempelvis ett julfestprogram där det fanns stumma roller och sådana med fokus på överkroppen. Men det är inte bara för personer med funktionsnedsättning som rollerna skräddarsys, alla har sina behov.
representation har ett egenVärde
”Utanförskap är intressant ur ett konstnärligt perspektiv. Den som är utanför ser saker på ett annat sätt än den som hela tiden befinner sig i mainstreamen. Att fler och fler människor får sina röster hörda har ett egenvärde. Men det ger också mervärde för själva konsten. Den blir intressantare och bredare, bättre. Det gör gott åt de historier som vi berättar och blåser dammet från knutarna. Sannolikt påverkas mitt intresse också av att jag själv som gay och finlandssvensk hör till en dubbelminoritet. Jag växte också upp som den enda finskspråkiga i ett totalt svenskspråkigt område i Pellinge. Där var det bara jag och mamma som talade finska. Jag har också bakgrund av mobbning, Många minoriteter har det pågick jättelänge. De här fått huvudet över ytan. förtecknen tror jag har lett till att det känns ganska självklart att jobba med minoriteter. Nu är jag inne i en fas där jag skärper mitt fokus. Kulturfondens pris var kanske den sista puffen som fick mig att inse att det jag sysslar med som bäst är det jag helst vill göra. Klart att det är roligt att göra film och musikaler för en stor scen, det hoppas jag få göra igen. Men att jobba med minoriteter är min specialitet, och på den banan tänker jag fortsätta.
allt fler får sina röster hörda
”Just nu pågår en enorm och övergripande förändring på fältet. Många minoriteter har fått huvudet över ytan, och jag tror att representationen hela tiden breddas.
Som regissör vill man ju ge rollen åt den person som man tror kunde göra rollen på bästa sätt. Och det kan ju vara precis vem som helst. Men hittills har mönstret varit väldigt ensidigt. Ibland skulle det till exempel vara roligt att se en gay man i en gayroll.
Jag tror att diskussionen om representation följer en pendelrörelse. I något skede kommer vi att vara i en situation där vi anser att vem som helst kan spela vad som helst. Men för att komma dit måste minoriteterna först få en chans.•
Kim Gustafsson
vem: Skådespelare, författare, ansvarig lärare i teater vid Borgå folkakademi. ort: På vandring som snusmumriken: i Svenskfinland, ibland i Norge och i Grekland. ålder: 45 hobby: Körsång aktuell med: Nyländska Svenska dagenpriset för sin insats som brobyggare på det nyländska teaterfältet.
Det blir svårare för personer med funktionsnedsättning och deras familjer att klara sig i Afghanistan, efter att talibanerna tagit makten där.
Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. I augusti tog talibanerna över makten där. Talibanerna är en extrem muslimsk rörelse som vill styra över landet. Nu blir landet ännu fattigare och det är svårt för andra länder och organisationer att hjälpa dem som har det svårt. Särskilt personer med funktionsnedsättning och kvinnor har det svårt i Afghanistan.
Ali Ahmadi är från Afghanistan. Ali har en synskada. – I Afghanistan tror man att en funktionsnedsättning är ett straff från Gud, säger Ali. I Afghanistan tror vissa människor också att funktionsnedsättningar smittar, och vill inte umgås med personer som har en funktionsnedsättning. När Ali var liten flyttade han till Iran och fick studera på högskola. Men på grund av sin synskada fick han inget jobb i Iran, så han flydde till Finland. Här har han hittat jobb.
Ali är rädd att personer med funktionsnedsättning får det svårare nu i Afghanistan. Där är funktionsnedsättning något man skäms över eller försöker gömma. Om man har en funktionsnedsättning kan man inte jobba och då blir det svårt att klara sig. – Mina vänner och släktingar i Afghanistan ber ofta om pengar för att klara sig i vardagen, säger Ali. Talibanerna kan också vara våldsamma mot dem som har en funktionsnedsättning.
Marjo Heinonen jobbar på Stiftelsen Abilis. Abilis hjälper personer med funktionsnedsättning som bor i världens fattigaste länder. Men just nu kan de inte hjälpa dem som bor i Afghanistan. Abilis kan inte skicka pengar dit, för det kan hända att talibanerna tar dem. – Talibanernas syn på funktionsvariationer är skrämmande, säger Marjo. Hon är orolig att talibanerna ska behandla personer med funktionsnedsättning ännu sämre, att de ska låsa in dem.
Många människor har flytt från Afghanistan sedan talibanerna tog makten. Många som bor kvar vill lämna landet.
Ali Ahmadi
text: carina Frondén
Det blir välfärdsområdesval i januari
Nästa år ordnas valfärdsområdesvalet för första gången i Finland. I välfärdsområdesvalet väljer man representanter till välfärdsområdesfullmäktige. År 2023 delas Finland in i välfärdsområden och där bestämmer välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktige bestämmer hur äldrevården, hälsocentralerna och brandstationerna fungerar.
Varje välfärdsområde har ett eget fullmäktige. Representanterna i fullmäktige väljs för fyra år åt gången.
Alla andra än Helsingforsbor får rösta i valet. Det beror på att Helsingfors stad inte hör till något välfärdsområde.
Partierna stället upp kandidater i välfärdsområdesvalet. Du kan rösta på en kandidat som är uppställd i ditt eget välfärdsområde. Varje kandidat har ett eget kandidatnummer.
Om du får rösta i valet får du en anmälan om rösträtt i december eller i januari. Anmälan kommer per post eller elektroniskt. Där står var du kan rösta på valdagen.
När du röstar ska du följa coronareglerna: använd munskydd och handdesinfektionsmedel.
Valdagen är 23.1.2022. Du kan också rösta på förhand under tiden 12.1–18.1.2022.
Du kan läsa mera om valet på www.valfinland.fi.
Källa: Justitieministeriet, Selkokeskus och LLCenter: Välfärdsområdesvalet 2022 – Lättläst broschyr
händelsekalendern Vintern 2021–2022
Händelsekalendern finns också på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender
På grund av coronaläget kan det bli ändringar i evenemangen. Kontrollera detaljer med arrangörerna.
DECEMBER 2.12 kl. 17–19 digitalt Webbinarium: Välfärden angår alla
Välkommen på webbinarium på Zoom! Du får veta mera om välfärdsområdesvalet i januari och varför valet är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättning.
Som talare fungerar: · Johanna Lindholm, specialsakkunnig på Kommunförbundet · Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för FDUV · Veera Florica-Rajala, specialsakkunnig vid Näkövammaisten liitto · Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid Psykisk Hälsa Finland rf
Anmäl dig senast 29.11 via ▸ samsnet.fi/handelsekalender.
Evenemanget skrivtolkas.
Webbinariet är en del av kampanjen Välfärden angår alla.
7.12 kl. 16–17.30 digitalt Nätcafé om arbetsplatsmobbning
Vad är arbetsplatsmobbning och hur kan man förebygga mobbning på en arbetsplats? Som gäster har vi en psykolog och en arbetsgivare som berättar mer om ämnet.
Nätcaféet ordnas av projektet Steget vidare och Steg för Steg och riktar sig till personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning.
Nätcaféet ordnas via programmet Zoom. Länken hittar du i FDUV:s eller Steg för Stegs webbkalender.
Mera information: erika.backman@fduv.fi, 040 642 8206. ▸ fduv.fi/kalender
9.12.2021 kl. 10–15.30 SFVhuset i Helsingfors Hörselrågivarfortbildning
Välkommen på ett fysiskt hörselrådgivartillfälle till SFV-husets tredje våning. På programmet står information om hjälpmedel för TV och telefoner och beskrivning av hur hörapparatjusteringar in situ (på plats) och i fritt fält går till, samt filter till hörapparaterna. Anmälningar till siw.ostman@horsel.fi
8.12, 10.12 kl. 09:30–12 digitalt och på SAMS kontor i Vasa & Helsingfors Frukostsnack om funktionshinder: Dubbla roller
I år ordnas SAMS juridiska ombuds årliga funktionsrättsseminarium som en serie frukostsnack.
Två evenemang ingår: 8.12 Barn och unga som omsorgsgivare, på distans och på SAMS kontor i Vasa. Vi diskuterar om barn och unga som befinner sig i en situation där de blivit omsorgsgivare. 10.12 Intressebevakning, på distans och på SAMS kontor i Helsingfors.
Många anhöriga har en viktig roll som intressebevakare, men kan det uppstå intressekonflikter när en person har dubbla roller?
Anmäl dig senast 6.12 via ▸ samsnet.fi/handelsekalender.
10.12 kl. 18–21 Bock's corner, Vasa SAMS vänverksamhets julfest i Österbotten
Välkommen på julfest för SAMS vänpar, frivilliga och stödpersoner i stora salen på restaurang Bock's Corner! Vi bjuder på tre rätters middag, sjunger allsånger och har annat smått program. Anmälan via samsnet.fi/handelsekalender.
Frågor? Kontakta frivilligkoordinator Irene Bäckman, 050 431 8888 irene.backman@samsnet.fi
15.12 kl. 19 digitalt Finlands Lucia livesändning
Välkommen och se live på Facebook när Finlands Lucia uppträder på DUV i Mellersta Nylands julfest! Du kan se på livesändningen via DUV i Mellersta Nylands Facebook-sida. Du kan se på sändningen på egen hand hemifrån eller på SAMS kontor i Vasa (Rådhusgatan 23), med glöggservering för SAMS vänner kl. 18.30–20.00.
Om du vill delta på plats, vänligen anmäl dig och din vän till koordinatorn Irene Bäckman, per mejl irene.backman@samsnet.fi eller per telefon på 050 431 8888.
15.12 kl. 17.30–18.30 digitalt & på SAMS kontor i Vasa Handledningsträff för frivilligvänner: Välmående
Välkommen på Handledningsträff för frivilligvänner! Vi får besök av psykologen Anders Englund som handleder i välmående inom frivilliguppdrag och avslappning. Du kan delta antingen på distans via Microsoft Teams eller på plats på SAMS kontor i Vasa (Rådhusgatan 23). Länken för dem som deltar på distans och instruktioner för att delta skickas på förhand till alla som anmält sig till träffen.
Anmäl dig senast 13.12 via ▸ samsnet.fi/handelsekalender.
FEBRUARI 17–20.2.2022 Himos, Särkisaari läger och kursgård Kurs: Kul för unga
För unga 13–20-åringar med erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller missbruk i familjen. Häng med och kom och njut av livet i slalombacken eller ute i skidspåret! Målet är att erbjuda möjlighet för unga att stärka sin självkänsla och få ett avbrott i vardagen genom att göra positiva och roliga saker tillsammans. Vi kommer att satsa på att alla kan välja; att skida eller åka slalom och att lära sig- den som ännu inte kan. Spela spel, umgås och ha det kul. Träffa andra som har en liknande situation.
Kursen är helt avgiftsfri.
Ansök senast senast 20.1.2022 via Psykosociala förbundets hemsida ▸ fspc.fi/kurser/vara-kurser.
