Så balanserar vi solens effekter för klimat, folkhälsa och ett robust samhälle.
En rapport om samhällsnyttan med solavskärmning och energieffektivisering, av Svenska Solskyddsförbundet.
Branschorganisationen Svenska Solskyddsförbundet samlar företag verksamma inom solskyddsbranschen. Vi vill främja en robust och ansvarsfull bransch som levererar vackra, säkra och miljömässigt hållbara solavskärmningar för människors hälsa och komfort i vardagen.
Solskydd för resiliens
Kylstrategier
Kommunernas ansvar
Har vi kunskap?
Värme och folkhälsa
Intervju:
Mindre aktiv kyla
Förskolor
Vård- och omsorgsboenden
Kontorslokaler
Du och jag
Du som har ansvar för fler Kommuner och regioner
När det blir för varmt eller för kallt använder vi onödigt mycket energi för att skapa sunda inomhusmiljöer. Det är både ohållbart och kostsamt. Men vi kan göra någonting åt det.
Klimatförändringarna är vår tids stora samhällsfråga och en svår utmaning för hela mänskligheten. Ett alltmer oförutsägbart klimat skapar allvarliga problem för både folkhälsa och samhällsfunktioner. Vad många inte insett är att solavskärmning är en del av lösningen.
Svalare inomhusmiljöer behövs för folkhälsans skull. Mer frekventa värmeböljor påverkar människors välbefinnande och produktivitet och i förlängningen påverkar det samhällets förmåga att fungera. Samhällets sköraste invånare är särskilt utsatta. Äldre, barn, sjuka och socioekonomiskt utsatta personer riskerar faktiskt livet när det blir alltför varmt.
Dessutom måste vi energieffektivisera vårt samhälle. Att vi minskar vårt gemensamma energibehov, innan ny energi tillförs, är en grundbult i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Om vi i stället väljer att producera kyla i motsats till att avskärma värme, riskerar vi att öka energibehovet och förvärra klimatkrisen.
Detta är också utgångspunkterna för EU:s princip ”Energy Efficiency First”. Därför måste avskärmning före avkylning fungera som en självklar princip i vår omställning till ett hållbart samhälle.
Det pågår en hel del arbete med klimatanpassning ute i landet. Samtidigt visar våra kartläggningar att varannan kommun fortfarande saknar en plan för anpassning till ett förändrat klimat. Även när en sådan finns saknas oftast en plan som inkluderar solens påverkan – både positiv och negativ.
För att öka medvetenheten om solskydd som en investering för både hälsa och klimat vill Svenska Solskyddsförbundet se gröna avdrag för solavskärmning. Det skulle kunna bidra till att utveckla ROT-systemet till att bli en katalysator för energieffektivisering.
Solavskärmning är förstås inte den enda lösningen, men bristande kunskap och ineffektiva styrmedel gör att vi i dag går miste om fördelarna av en enkel lösning för bättre folkhälsa, energieffektivisering och i förlängningen samhällets resiliens.
Margareta Bergetun Förbundssekreterare, Svenska Solskyddsförbundet.
Margareta Bergetun Förbundssekreterare, Svenska Solskyddsförbundet.
Det finns en stor okunskap – både hos allmänhet, företag och offentlig verksamhet – om hur solljus kan användas både för energieffektivisering och ökad folkhälsa. I en opinionsundersökning av Verian gjord på uppdrag av Svenska Solskyddsförbundet svarar bara fyra av tio svenskar (41 procent) att de tror att solskyddslösningar i hög grad kan bidra till energibesparingar på sommaren. Ett viktigt syfte med Svenska Solskyddsförbundets rapport är därför att bidra till att fylla igen den kunskapsluckan.
Rapporten redovisar även hur stor del av landets kommuner som har antagit en realistisk ”solplan”. Vår förhoppning är att samma kommuner, och alla andra som äger eller förvaltar fastigheter, kan använda rapporten som kunskapsunderlag i arbetet med dessa planer.
Slutligen vill vi i rapporten ge konkreta förslag på hur politiken på ett energieffektivt sätt kan främja mer hälsosamma inomhusklimat.
Planlägg, bygg och renovera för en varmare värld
Sol och värme är ofta härligt men för att vi ska må bra och fungera i vår vardag är vi beroende av att kunna söka upp skugga utomhus och ett gott inomhusklimat.
Hälsoeffekterna av värmeböljor är omfattande och varierar från milda till allvarliga. De inkluderar symtom som nedsatt allmäntillstånd, utmattning, uttorkning vilket ökar risken för blodproppar och hjärtsvikt och i värsta fall leder det till dödsfall.
Visste du att över 60 000 européer dog till följd av värmeböljan 20221?
Redan vid 24-26 grader påverkas vår arbetsförmåga påtagligt. 2,3 Individuella förutsättningar gör att många påverkas redan vid lägre temperaturer.
Äldre och personer med kroniska sjukdomar är särskilt känsliga. Barn är också sårbara. Dels på grund av en begränsad förmåga att reglera kroppstemperaturen, dels på grund av deras sämre riskuppfattning och förmåga att skydda sig själva.4
Den globala uppvärmningen är en realitet och därmed kommer dessa hälsoproblem att öka. Problemen är redan påtagliga för svaga grupper och i socioekonomiskt svagare områden, och vårt oförutsägbara klimat riskerar att förvärra situationen ytterligare. Därför behöver vi planlägga, bygga och renovera för en varmare värld.
1 Ballester, Quijal-Zamorano, Fernando Méndez Turrubiates m.fl. 2023, Heat-related mortality in Europe during the summer of 2022
2 Tang, Wargocki, Wyon, Lian, 2021, “Cognitive performance was reduced by higher air temperature”
3 Seppänen m.fl., 2006, “Effect of temperature on task performance in office environment”
4 Folkhälsomyndigheten, 19 maj 2022, artikelnummer 22084, ”Hälsoeffekter av värmeböljor – en kunskapssammanfattning”
Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv ska energieffektivitet behandlas som en energikälla i sig.5 Det innebär bland annat att energieffektivitetslösningar ska betraktas som förstahandsalternativ i samband med investeringsbeslut. Principen benämns som ”Energieffektivitet först”, det vill säga att vi i första hand ska minska vårt energibehov och därefter täcka det återstående behovet med hållbara energikällor.
Visste du att solavskärmning förbättrar isolerförmågan på en fönsterkonstruktion med drygt 40 %?
Att förbättra energieffektiviteten i befintliga byggnaders fönstermiljö kan snabbt, billigt och enkelt få betydande effekt, både för enskilda familjer och för företag, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och offentliga institutioner. När vi planlägger, bygger och renoverar för en varmare värld, måste vi göra det enligt principen avskärmning före avkylning.
Visste du att under rätt förutsättningar kan solavskärmning helt eliminera kylbehovet7?
Principen om energieffektivitet först kan tillämpas genom avskärmning före avkylning. Det betyder att fönstermiljön måste optimeras vad gäller värmelaster innan man dimensionerar, investerar i eller faktiskt nyttjar någon form av anläggning som skapar rumskyla.
I alla byggnader som använder någon form av kylanläggning, leder solavskärmning som kontrollerar inflödet av solljus till minskning av energin som går åt till att producera kyla.6 Reducerad eller eliminerad rumskyla ger en direkt besparing både ekonomiskt och energimässigt. Effekten är ofta mycket påtaglig för lokaler och offentlig verksamhet.
Principen energieffektivitet först kan även komma till uttryck genom avskärmning före uppvärmning. Invändiga solskydd och gardiner kan nämligen också förhindra värmeförluster, kallras och drag –och på så vis optimera fönstermiljön även under den kalla delen av året.
Att dra nytta av redan befintliga solskydd under kalla vinternätter, är en enkel men ofta förbisedd åtgärd. Invändiga gardiner eller solavskärmningar förbättrar fönstrens isolerförmåga.8
I vissa fall kan man nästan halvera U-värdet på äldre fönsterkonstruktioner vilket förstås resulterar i betydande energibesparingar.9
När vi planlägger, bygger och renoverar för en varmare värld, måste vi även göra det enligt principen avskärmning före uppvärmning.
Med denna rapport vill vi påvisa att samhället behöver effektivare solavskärmning för att bli mer miljömässigt och socialt hållbart. Därför måste solavskärmning beaktas som folkhälso-, energieffektiviserings- och säkerhetsaspekt av beslutsfattare, fastighetsägare och förvaltare på alla nivåer.
5 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791
6 Se bl.a. Berglund, 2023, ”Val av solavskärmning: Simuleringar för att identifiera lämplig solavskärmning för kontorshuset Vråken”, samt Bülow-Hübe, 2003, ”Energibesparing med solskydd i kontor” och Hutchins, 2015, ”High Performance Dynamic Shading Solutions For Energy Efficiency And Comfort In Buildings”
7 Henshaw, Farmer, George, 2023, “Salford Energy House Thermal Performance of Blinds and Shutters Testing”
8 Ibid.
9 Solskyddsförbundets egna beräkningar med ESBO, samt bl.a. Fraunhofer, 2009, ”Untersuchung der Potenziale von innen liegenden Sichtund Sonnenschutzsystemen zur Verringerung des Heizwärmebedarfs von Gebäuden”
Ta din ålder och multiplicera den med 0,9. Det är din inomhusålder.
Din tvååring har spenderat 657 av sina 730 dagar inomhus.
Om vi har turen att leva till 90, kommer de flesta av oss att ha tillbringat 81 år inne.
Staplarna i diagrammet visar medeltemperaturen per år. Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år.
Samhället blir mer sårbart i en varmare värld när till exempel hälso- och sjukvård får en högre belastning, invånarnas livsvillkor är ojämlikt fördelade, energiförbrukningen ökar och produktiviteten minskar. Hantering av solens effekter är därför en fråga om samhällets resiliens.
Klimatförändringarna gör att värmeböljor bli allt vanligare, intensivare och mer långvariga. De senaste tio årens forskning visar på ökad känslighet för höga temperaturer även i Sverige, i form av både dödlighet och sjuklighet.10
I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rapport ”Värmens påverkan på samhället” listas hur viktiga samhällsfunktioner riskerar att påverkas negativt till följd av värme.11 Det rör sig om allt ifrån ökad dödlighet och belastning på hälsooch sjukvård till bakterietillväxt i dricksvattentäkter och försämrad eldistribution.
När människor blir för varma drabbas även samhällsekonomin genom minskad produktivitet och tillväxt. Enligt forskningen orsakade värme en global förlust på 470 miljarder arbetstimmar under 2021.12
Kloka strategier för solavskärmning, inte minst på samhällsnivå, kan påverka områden som energiförsörjning, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och i viss mån skydd och säkerhet positivt.
I en varmare värld kommer vi behöva kloka lösningar för att kyla lokaler och bostäder, för att skapa drägliga inomhusklimat.
Användningen av luftkonditionering och andra kylmaskiner har ökat på global nivå, så även i vår del av världen.13 Den kunskap som finns om kylbehovet i Sverige i framtiden är fortfarande begränsad, speciellt om man jämför med kunskapen om vårt uppvärmningsbehov, där en väl utbyggd infrastruktur ger oss data. Kunskapsbristen beror på att kylaproduktionen ”göms” i den sammanlagda energiförbrukningen för bostäder och många lokaler.
Men i de undersökningar och rapporter som ändå finns, är man överens om att kylbehovet i Sverige kommer att öka i takt med klimatförändringarna, även om osäkerheten är stor kring hur stor ökningen blir.14
Profus rapport från 2021 nämner en möjlig ökad efterfrågan av komfortkyla med omkring 1,3 TWh under kommande decennier, till följd av klimatförändringarna.15
Klimatsignalens påverkan på kylbehov och effekt i Sverige
Kylbehovet (Kan öppna fönster)
Kylbehovet (Kan öppna fönster)
Kylbehovet (fönster stängda)
Kylbehovet (fönster stängda)
Diagram: Klimatsignalens påverkan på kylbehovet i Sverige från nuläget till 1,5 respektive 2 graders uppvärmning. Den relativa förändringen för kyleffekt gäller de högsta 1% av effekttopparna (3h effekttoppar) under den modellerade perioden. (Bild Energiforsk16)
(Kan öppna fönster)
(fönster stängda)
Tabell 1
1
Kyleffekt (kan öppna fönster)
Kyleffekt (kan öppna fönster) Kyleffekt (fönster stängda)
(fönster stängda)
“Många får en bild av smältande isar och döende isbjörnar när man tänker på klimatförändringarna. Den bilden borde bytas ut mot en bild av oss människor eftersom klimatförändringarna påverkar vår egen hälsa och liv” *
Kylbehovet (Kan öppna fönster) 8,3 % 17,6 % Kylbehovet (fönster stängda) 6,9 % 14,7 %
10 Folkhälsomyndigheten, 19 maj 2022, artikelnummer 22084, ”Hälsoeffekter av värmeböljor – en kunskapssammanfattning”, s2
ffekt (kan öppna fönster)
Kyleffekt (kan öppna fönster) 3,6 % 7,8 %
11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, juni 2015, MSB870, ”Värmens påverkan på samhället”, s 16
ffekt (fönster stängda)
Volume 400, Issue 10363, P1619-1654, 5 november 2022, “The 2022 report of the Lancet Countdown on health and climate change”
Kyleffekt (fönster stängda) 3,2 % 7,1 %
13 Se bl.a. ”The Future of Cooling”, s.19, Global Cooling Pledge for COP28 Global Cooling Watch, Energiforsk, ”Klimatförändringarnas inverkan på fjärrvärme och fjärrkyla”, s.22, Profu, 2021, “Kartläggning av kylamarknaden 2021”, s.3
14 Profu, 2021
15 Ibid.
16 Energiforsk, ”Klimatförändringarnas inverkan på fjärrvärme och fjärrkyla”, s.22
* Lundgren-Kownacki, 2018, “The heat is on: Evaluation of workplace heat stress under a changing climate”,s 12
Miljoner enheter
Fläktar och avfuktare
Centralt kanalsystem
och avfuktare
Fläktar och avfuktare
En graf från IEAs rapport The Future af Cooling, som illustrerar att hushållens ägande av olika mekaniska kylmaskiner kommer att skjuta i höjden när inkomsterna ökar. Inte minst i många varma länder, där det blir ekonomiskt överkomligt samtidigt som ett varmare klimat gör någon form av kyla oumbärligt.
Delat AC system
Delade hushåll med minst en AC
Visste du att mekanisk
kylning står för 20 % av den globala elförbrukningen och är en av de främsta drivkrafterna bakom den globala efterfrågan på elektricitet19?
Mindre AC system (rum) Ägandegrad
Centrala kanalförsedda system
Centrala kanalförsedda system
Energiforsk har i en rapport om klimatförändringarnas inverkan på fjärrvärme och fjärrkyla, bedömt ett ökat behov på mellan 7–17 procent beroende på hur mycket varmare klimatet blir, och förutsättningarna för naturlig avkylning via vädring.16
Värt att notera är att efterfrågan på en dräglig inomhusmiljö genom komfortkyla även ökar bland privatbostäder, då människor som får en vana av komfort på arbetet även vill ha det i hemmiljön.17
Tabell 1
Tabell 1
Fläktar och avfuktare Centrala kanalförsedda system
Fläktar och avfuktare Centrala kanalförsedda system
Kunskapen om hur mycket värmepumpar i dag används till kylaproduktion är begränsad. Vi vet dock att försäljningen av antalet portabla luftkonditioneringsapparater har ökat i Sverige år efter år.18
Delade AC system
Paradoxen är att ökad kylanvändning – på grund av klimatförändringarna – ökar energianvändningen, vilket driver på klimatförändringarna ytterligare. Därför behöver vi passiva kylstrategier, som inte förbrukar energi. Detta är redan en självklar del av lösningen i många andra länder.
Överenskommelsen “Global Cooling Pledge”, som kom till stånd under COP 28, uppskattar att passiva kylningslösningar kan minska en byggnads behov av att producera kyla med mer än 25 procent. 20
Det som kallas ”passiva kylningstekniker och -lösningar” är åtgärder som inte kräver aktiv energianvändning. Det kan till exempel vara användning av isolerande material, reflekterande ytor, naturlig ventilation och förstås solavskärmning. Alla dessa åtgärder håller inomhustemperaturen på en lägre nivå, utan tillförsel av energi.
Tillsammans åtar sig länderna bakom “Global Cooling Pledge” att implementera dessa strategier, och på så vis ska man minska behovet av energikrävande luftkonditioneringssystem, vilket kommer att bidra till lägre utsläpp och en mer hållbar hantering av klimatförändringarna.
Sverige verkar dessvärre stå utanför överenskommelsen “Global Cooling Pledge”. 21 Men att vår representation på COP 28 valde bort “Global Cooling Pledge”, betyder inte att svenska beslutsfattare, fastighetsägare, kommuner och andra förvaltare har råd att bortse från överenskommelsens innehåll.
17 Profu, 2021
18 Se bl.a. SVT Nyheter, 4 juli 2020, Sveriges Radio, 29 juli 2019, Dagens PS, 10 oktober 2022, Dagens industri, 18 juni 2023
19 Se bl.a. Global Cooling Watch Keeping it Chill och UN Enivonment Programme 2023, Key messages , s 1
20 Ibid.
21 Johns-Wickberg, 7 december 2023, HVAC&R NEWS, “Countries commit to Global Cooling Pledge”
Konsekvenserna av ett varmare klimat i kombination av energiutmaningarna kommer till stor del behöva hanteras på kommunal nivå. Det handlar både om klimatanpassning och utsläppsminskande åtgärder. Mycket bra sker ute i landet redan, men Sveriges kommuner och andra samhällsbyggare jobbar inte tillräckligt metodiskt med hur solens energi påverkar eller kommer att påverka miljöer som människor vistas i.
I vår enkätundersökning som skickades till Sveriges kommuner i mitten av 2023, svarade endast en tredjedel att de hade en klimatanpassningsplan över huvud taget. I dessa planer låg fokus på att klimatet i första hand väntas bli blötare.
Totalt 74 procent av kommunerna uppgav att planen också tog hänsyn till att klimatet väntas bli varmare. Det är givetvis bra, men innebär samtidigt att en fjärdedel av de klimatanpassningsplaner som finns faktiskt inte tar en varmare värld i beaktande.
När värmeböljorna blir fler och längre är risken att denna brist på strategi hos många kommuner skapar kortsiktiga, dåliga och rent av kontraproduktiva åtgärder.
Enkätsvaren om kommunernas strategiska arbete med energihushållning bekräftar ytterligare denna brist på framförhållning, då endast 45 procent uppger att de har en plan för energieffektivisering. Endast 21 procent av dessa planer inkluderar passiva kylstrategier i offentliga byggnader och miljöer. Det är alldeles för lite.
Har kommunen en klimatanpassningsplan?
Visste du att inte ens hälften av sveriges kommuner har en klimatanpassningsplan?
Tar planen hänsyn till att klimatet i kommunen blir blötare, varmare och torrare?
Har kommunen en energieffektiviseringsplan?
Från Svenska Solskyddsförbundets kommunenkät om klimatanpassning och energieffektivisering
De flesta vuxna människor förstår intuitivt att skugga innebär svalka under varma dagar. Men få förstår till fullo sambandet mellan energihushållning och solavskärmning.
Kunskapsbristen handlar bland annat om hur mycket svalare man faktiskt kan få det – helt utan eller med begränsad mekanisk kyla – om solavskärmning samtidigt nyttjas på rätt sätt.
Förståelsen är begränsad för att solavskärmning är ett medel för hur vi nyttjar solen som naturresurs året runt. Solenergi genom fönster är ett välkommet tillskott av värme under uppvärmningssäsongen. Därför bör man vara försiktig med permanent avskärmande lösningar, som motverkar eller förhindrar denna gratisresurs.
Vår kommunenkät visar också att bara 28 procent av kommunernas energieffektiviseringsplaner inkluderade strategier för passiv uppvärmning och undvikande av värmeläckage via fönster och andra glaspartier.
I vilken grad tror du att solskydd, såsom markiser, persienner eller gardiner, kan bidra till energibesparing på sommaren?
Visste du att bara fyra av tio svenskar förstår sambandet mellan solskydd och energibesparing på sommaren?
Tar den hänsyn till att offentliga byggnader och miljöer ska gå från aktiv kylning (AC) till passiv kylning (skydd från solens värme)?
Visste du att mediantemperaturen är högre i områden med socioekonomiska utmaningar23?
Värme och folkhälsa
Människors hälsa påverkas både direkt och indirekt av att klimatet förändras i Sverige och Folkhälsomyndigheten har identifierat värmeböljor som en av de största klimatrelaterade riskerna för folkhälsan i Sverige. 22
Riskgrupper inkluderar äldre personer (särskilt över 80 år), personer med kroniska hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Även personer med diabetes och ensamboende med funktionsnedsättningar har en ökad känslighet.
Kroppen reglerar sin temperatur under värme genom ökad blodcirkulation i ytliga blodkärl och ökad svettning, vilket leder till vätske- och saltförluster samt ökad belastning på hjärtat. Negativa hälsoeffekter uppträder ofta kort tid efter exponering för höga temperaturer, vanligtvis samma dag eller inom 1–2 dagar.
I Sverige har nya studier visat en ökning i dödlighet under ihållande värmeböljor de senaste åren. 2018 ökade dödsfallen med cirka 700 jämfört med tidigare somrar.
Tyvärr ligger arkitektur, stadsplanering och fastighetsförvaltning steget efter de alltmer extrema väderförhållandena.
Tätorter och urbana miljöer drabbas hårdare av värmeböljor än omkringliggande områden vilket är en konsekvens av den så kallade värmeöeffekten. Förutom hälsoaspekten finns här även ett jämlikhetsperspektiv.
SVT kartlade med hjälp av data från MSB, de platser där sommardagarnas yttemperaturer varit som högst under 2020-2022. 24 Det visade sig att fattigare områden med socioekonomiska utmaningar i snitt var en till två grader varmare på ytan än andra områden. Ett hälsosamt och drägligt liv i ett varmare Sverige riskerar alltså att bli en klassfråga.
Vår enkät visar dessvärre att inte ens 20 procent av kommunerna anger att de ställer krav på effektivt solskydd i upphandlingar av offentliga byggnader och utomhusmiljöer. Det är beklagligt, då stadsplanering och arkitektur är de strukturella faktorer som i högst grad påverkar temperatur och ljus i våra privata och gemensamma livsmiljöer, både inomhus och utomhus.
Kommunenkäten visar också på brister när det gäller tillgång till solavskärmning för en hälsosam inomhusmiljö, både vad gäller äldreboenden, skolor och förskolor. Främst är det för höga inomhustemperaturer som ökar risken för dödsfall och akuta sjukdomar, men utomhustemperaturer kan bli mer betydelsefulla i framtiden.
Att skapa skugga för små barn och äldre är särskilt angeläget. Äldre och sjuka behöver skugga under varma sommardagar. Barn behöver också skyddas mot UV-strålning.
Visste du att ca 20 % av förskolebarnen inte har tillgång till solskydd för en hälsosam inomhusmiljö?
Finns det tillgång till skuggiga platser utomhus för kommunens samtliga förskolor?
Finns det tillgång till skuggiga platser utomhus för kommunens samtliga äldreboenden?
22 Folkhälsomyndigheten, artikelnummer 21268, 2021, ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys”, s.10, Ibid
23 Nationella expertrådet för klimatanpassning, 9 februari 2022, ”Första rapporten […] Kapitel 12: Människors hälsa, s. 476
24 SVT Nyheter, 2023, Den ojämlika värmen | SVT Nyheter
Antal diagnosticerade fall av hudtumörer per 100 000 invånare i Sverige 1970-2021 (ålderskorrigerat till befolkningen år 2000). Inkluderar ej basalcellscancer. Antalet diagnosticerade hudcancerfall har stigit kraftigt de senaste decennierna.
Visste du att antalet hudcancerfall har mer än fördubblats sedan år 200025?
Vi ser ett ökande antal hudcancerfall i Sverige, en utveckling som accelererar sedan 20 år tillbaka. 26
Framför allt är det yngre barn som riskerar att utsättas för ohälsosamma nivåer av UV-strålning.
Det finns nämligen en stark koppling mellan att bränna sig ofta under barn- och ungdomsåren, och att drabbas av malignt melanom som vuxen. 27
Små barn har inte hunnit utveckla sitt pigment som skydd, och allt för mycket sol i unga år kan leda till hudförändringar och i värsta fall cancer i vuxen ålder.
Det finns flera undersökningar som visar att det är just de yngre barnen som löper högst risk att utsättas för skadlig UV-strålning i sin vardag. 28
Detta handlar om hur de leker och rör sig; Att sitta i sandlådan, lära sig cykla, springa runt och leka på öppna ytor är sådant som barn mellan 1 och 4 år gör, även i stekande sol, medan äldre barn mer aktivt söker sig till skuggan.
25 Naturvårdsverket, Sveriges miljömål – säker strålmiljö/hudcancer
Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor gav under 2023 ut en rapport, som visar vikten av att planera för skugga och blandade miljöer som både ger skydd och stimulerar rörelse och utevistelse, för en lagom mängd solstrålning. 29
Enligt vår enkät – och flera andra likartade undersökningar – saknar dock många skolor och förskolor fortfarande skuggiga platser utomhus.
Många kommuner har de senaste åren börjat ta sitt ansvar, gjort utredningar och inventeringar och aktivt åtgärdat alltför skuggfattiga miljöer. I dessa utredningar finns stort fokus på växtlighet och trädskugga, vilket i och för sig är utmärkt.30
I verkligheten är det dock inte så enkelt. Många förskolegårdar är små och byggda på mark där det är svårt eller till och med omöjligt att plantera skuggande växtlighet i.
Att förskolor placeras på tak på till exempel parkeringshus förekommer. Trädskugga blir då ett önskemål bara på pappret. Samtidigt nämns ofta andra lösningar som solskydd och solsegel som temporära och det är mycket olyckligt.31 En bra fristående solskyddslösning är absolut att betrakta som en varaktig lösning. Dessutom gör uppfattningen om att dessa lösningar är tillfälliga, att man investerar i undermålig och till och med farlig utrustning på våra förskolor.
26 Strålsäkerhetsmyndigheten, juni 2023, Rapport från SSMs vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2022 , s. 5
27 Naturvårdsverket, Sveriges miljömål – säker strålmiljö/hudcancer
28 Strålsäkerhetsmyndigheten, juni 2023, Rapport från SSMs vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2022, s. 10
29 Ibid.
30 Lunds kommun, diarienummer KS 2021/0732, 9 november 2022, Utemiljö vid skolor i Lunds kommun, 2022, Sundsvalls kommun, 8 juli 2020, Bra miljö i förskolan
31 Dahlman, 30 maj 2022, Värmebölja i förskolans utemiljö, s. 32
Intervju: Marie Claude Dudois
”Sverige kan sluta helt med mekanisk kylning”
MARIE-CLAUDE DUBOIS
Docent vid Lunds universitet. Utbildad i Kanada och Sverige. Marie-Claude Dubois verkar inom fälten energieffektivt byggande, hållbar arkitektur, dagsljus och belysning samt agritecture.
Undervisar både på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och på Lunds universitet. Tidigare miljöspecialist på White Arkitekter.
Går det att bygga hälsosamma bostäder och arbetsplatser i Sverige som samtidigt är energieffektiva? Marie-Claude Dubois, docent i hållbar arkitektur på Lunds universitet menar det. Dynamiskt solskydd är ett sätt.
– I Quebec, där jag växte upp, var temperatursvängningarna stora. Under oljekrisen på 70-talet räddades vi av vattenkraft, men insåg hur sårbara vi skulle vara utan energieffektiva hus, säger Marie-Claude Dubois.
I dag är hon docent i hållbar arkitektur och arbetar inom avdelningen för energi och byggnadsdesign på Lunds universitet. Hon har forskat på energieffektiv arkitektur och dagsljusets betydelse för inneklimat och hälsan – nu är även klimatfrågan och stadsodling en parameter.
– Just nu elektrifieras transportsektorn, befolkningen växer och det råder elbrist. Att inte öka elanvändningen är en svår ekvation, men genom solskydd minskar vi kylbehovet och spar viktig energi.
Det görs i stor utsträckning, men vi behöver bli bättre, särskilt på stadsnivå, menar hon. Se till att vi har rätt solskydd i rätt fönster, under rätt tid och av rätt användare.
– Stadsplanerare kan arbeta med stadens takytor än mer. Om vi ersätter svarta tak med gröna eller reflekterande material får vi svalare hus. Planterar vi träd som skuggar marken och tänker på förtätningen av staden kan vi nyttja naturlig ventilation och dagsljusinsläpp maximalt, säger Marie-Claude.
I Sverige varierar ljusinsläpp och värmeinstrålning från solen kraftigt från dag till dag och mellan årstider. Att välja dynamiska solskyddslösningar som kan anpassa sig efter klimatet är viktigt.
Väl fungerande solskydd kan minska kylbehovet med upp till 30 procent. Men för att kunna undvika mekanisk kylning behövs mer.
– I vår forskning har vi observerat tio åtgärder för att minska uppvärmning och kyla. Det är när du använder alla tio åtgärder som du kan minska kylbehovet till noll och uppvärmningsbehovet med upp till 80 procent, säger Marie-Claude.
– Sverige har bra förutsättningar för energieffektivt byggande och för att kunna använda passiva lösningar i stor utsträckning. Vi har förhållandevis strikta byggregler, säger Marie-Claude.
Boverket är den myndighet som har störst inflytande över hur vi bygger i Sverige och att vi bygger så energieffektivt som möjligt. Vi har begränsningar för övervärme och tydliga riktlinjer kring uppvärmning.
– Det står inte i byggreglerna att du måste ha solskydd, däremot ger man tydliga förutsättningar som måste uppnås. För att lyckas med dem är solskydd ofta en effektiv lösning.
Våra sköraste drabbas värst
Det finns en direkt koppling mellan temperatur och förmågan att arbeta. När det blir för varmt sjunker arbetsförmågan drastiskt för varje stigande grad. Men de som lider mest av ett samhälle som inte genomför klimatanpassningar är i första hand de redan sköra.
– Barn, äldre och de som lider av kroniska sjukdomar är känsligare för värme än friska vuxna. Socioekonomiskt utsatta lever och arbetar oftare i byggnader av sämre kvalitet och i områden med färre träd. De är dessutom ofta mer trångbodda, vilket i sig höjer temperaturen, säger Marie-Claude.
Tack och lov ser Marie-Claude en ökade kunskap inom byggnadsfysik, energieffektivt byggande och vilka parametrar som samspelar för att minska behov av uppvärmning och kylning. Särskilt hos yngre arkitekter.
– Jag ser gärna att byggnadsfysik finns med i arkitektutbildningen, oavsett var du studerar. Politiska beslutsfattare behöver också värdera energieffektiva byggnader högre i sin stadsplanering.
Men en klimatklok byggnad, som klarar både värme och kyla blir dyr, och bostadsbristen är stor. Marie-Claude menar att vi måste lyssna på vetenskapens varningar och förbereda samhället för ett mer instabilt och oförutsägbart klimat, och samtidigt kunna ge alla tak över huvudet.
– Om vi planerar städer med skuggande träd, solskydd, reflekterande tak och klok förtätning med naturlig ventilation och dagsljusinsläpp, drabbas vi inte lika hårt. Vi kan och bör förbereda oss redan nu, säger Marie-Claude.
Hälsa – solavskärmning för värmekomfort och dagsljus
Som nämnts tidigare vet vi att det finns klara samband mellan inomhustemperaturer och människors prestationsförmåga och hälsa. När klimatet blir mer oberäkneligt har vi mycket att vinna på att hålla nere inomhustemperaturen och att i första hand välja en passiv lösning som solskydd.
Varför blir det (för) varmt?
Både ljus och värme är energi, men värme är kopplat till partikelrörelse i ett material. Varmt blir det av solens ljus först när strålarna träffar ett objekt. När solstrålarna absorberas av objektet, konverterar materialet dess korta våglängder till långvågig värme. Det är detta som händer när solen passerar genom ett fönsterglas och värmer upp rummet innanför.
Medan den kortvågiga energin passerar genom glasrutan, gör den långvågiga energin (värmen) inte det på samma sätt. När värmen väl satt sig i byggnadens strukturer och inredning är det därför svårt att bli av med den och sänka temperaturen.
Våra beräkningar visar att en ordinär familjevilla i Västsverige utan solavskärmning varje år har drygt 900 timmar då temperaturen överstiger 27 grader inomhus.32 Med solavskärmning minskar antalet timmar med dessa övertemperaturer till mer modesta 31.33
Att hindra oönskad solinstrålning redan innan den tar sig in genom fönstren är alltså ett oerhört effektivt sätt att förhindra övertemperaturer. Värmen stoppas bäst med en utvändig avskärmning.
Solavskärmning handlar lika mycket om att släppa in och maximera ljus och bibehålla utsikten, som att skärma av solen som värmekälla.
För att maximera dagsljusinsläpp är rörliga eller flexibla lösningar idealiska.
Vi spenderar nästan all vår tid inomhus. Samtidigt vet vi att naturligt dagsljus är nödvändigt för att vi människor ska må bra. Begreppet dagsljus innebär att ljuset kommer från solen och alltså är ”naturligt”. Det kan vara direkt eller indirekt men aldrig artificiellt.
Det mänskliga ögat är anpassat till det naturliga dagsljusets våglängder, vilket gör att inget annat ljus är bättre för oss.
Människan har en 24-timmarsrytm. Rytmen kontrollerar sömn, uppvaknande, reaktionsförmåga, prestation, kroppstemperatur med mera. Kanske allra viktigast; dygnsrytmen styr vår produktion av hormonerna melatonin, som är vårt sömnhormon, och kortisol. Kortisolbrist kan bland annat orsaka depression och fetma.35
Visste
du att produktiviteten ökar med upp till 15 % på platser med mer generös tillgång av naturligt dagsljus34?
Det är också vetenskapligt bevisat att vi mår bättre om vi har utsikt i vår inomhusmiljö – helst mot något grönområde.
Ibland uppstår konflikt mellan dagsljustillgång och energieffektivitet, eftersom hälsoaspekter kräver stora ljusinsläpp inomhus och energihushållning vinner på små.
Rätt solavskärmning balanserar behoven av ljusinsläpp och energieffektivitet.
32Egna beräkningar i simuleringsverktyget ESBO, som används för att beräkna optimering av byggnader och deras försörjningssystem. ESBO är baserat på byggsimuleringsverktyget IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE)
33 Svenska solskyddsförbunder, 6 oktober 2022
34Edwards, Torcellini, 2002, A Literature Review of the Effects of Natural Light on Building Occupants , s. 10
35Lowden, Arbetsmiljöverket, 2019, Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende, s. 41
Europeiska beräkningar pekar mot att smart nyttjad solavskärmning kan ge en besparing på uppåt 20 procent av en kontorsbyggnads hela värme- och kylbehov.36 Våra egna beräkningar för en ordinär villa i Västsverige visar på liknande resultat.
För att förstå hur solavskärmning kan bidra till energibesparingar behöver man titta på en byggnads energibalans, det vill säga inte bara hur mycket energi som förbrukas, utan även hur mycket som går till spillo och hur mycket som tillförs.
Solavskärmning bidrar till mindre energiförbrukning i form av minskat behov av aktiv kyla, vilket ger en stor potential till besparing för lokaler och offentlig verksamhet.
Om en byggnad blir överhettad beror på dess läge, orientering i landskapet och omgivning. Formgivning och konstruktion har också stor betydelse, liksom ventilationen. I takt med att vi har fokuserat på att isolera mot kyla har moderna hus, och då främst passiv- och lågenergihus, fått ökade problem med överhettning.
Att enbart kyla bort problemet med överhettning är i de flesta fall både dyrt och miljömässigt ohållbart.
Visste du att om du sänker temperaturen en grad kan du spara 5 % i uppvärmningskostnad40?
Våra beräkningar visar, att det i en vanlig familjevilla i Västsverige, utan solavskärmning, skulle gå åt cirka 8000 KwH om enbart kyla skulle användas för att reducera övertemperaturer. Överfört till en kontorsbyggnad – där kraven och förväntningarna från brukarna normalt är betydligt högre – blir det uppenbart att det rör sig om betydande kostnader för fastighetsägare och förvaltare.
I stället kan en utvändig avskärmning reducera värmelasterna med uppåt 80–90 procent.
Solavskärmning kan också sänka energiförbrukningen på vintern, genom att de fungerar som en extra isolering för fönster och andra glaspartier. Fönstren utgör vanligtvis runt 5–10 procent av ytterskalet i de flesta hus – vanligen finns omkring 20–25 kvadratmeter fönsteryta på en normalstor villa – men står samtidigt för cirka en tredjedel av värmeförlusterna.37, 38
När det är skillnad i temperatur mellan ute och inne flödar värme in eller ut ur ett hus genom i första hand fönstren. På vintern, när temperaturskillnaden ofta är långt över 20 grader, är flödet som störst.
Ett invändigt solskydd som fälls ner på natten eller då en lokal är tom reducerar värmeförlusten rejält. Anledningen är att luft inte leder värme särskilt bra. Av samma anledning är tvåglasfönster – som skapar en spalt med stillastående luft – bättre än enkelglas. Men även textila material, som ull, är ”dåliga” på att leda värme. Därför är en avskärmning framför fönstren isolerande. Det handlar både om luften som finns i spalten mellan gardinen/solskyddet och materialet i sig.
En engelsk undersökning, som utgick från ett fönster med U-värde på 1,52, uppmätte reducerade (alltså förbättrade) värden på mellan 13–37 procent, beroende på typ av avskärmning och material.39
Kallras känner de flesta till. Det orsakas av att den kalla luften är tyngre än den varma och faller därför neråt framför det kalla fönstret. Ju kallare glasyta och ju högre fönstret sitter, desto värre blir kallraset. När den kalla luften rasar ersätts den av ny luft ovanifrån, och det skapas en luftström – det drar. Detta gör att det känns kallare än vad det egentligen är.
Strålningsdrag är ett annat fenomen, som beror på att värmen alltid rör sig från varmt till kallt. Därför strömmar en människas kroppsvärme mot den kalla ytan av ett fönster, om personen står nära. Om temperaturskillnaden är större än 15 grader så känns det som att man fryser. Ju större glasyta och temperaturskillnad desto större strålningsdrag.
Genom att minska kallras och strålningsdrag kan temperaturen inomhus sänkas ett par grader, vilket förstås sparar ytterligare energi.
Gratis värme
Tillförseln av värme och ljus via fönster är i praktiken en gratis energivinst, som ett flexibelt solskydd kan hjälpa till att optimera och spara energi. Här handlar det om att i möjligaste mån ha en lösning som släpper in maximalt med ljus och värme och endast skärmar av när det verkligen behövs. Vinsten är dels en maximalt utnyttjad solvärme, dels ett minskat behov av artificiell belysning.
besparingspotential för kontor, offentlig verksamhet och kommersiella fastigheter. I takt med ökad användning av luftkonditionering i människors hem, ökar inverkan även på privatpersoners energiförbrukning.
Solavskärmning och gardiner kan sänka energiförbrukningen på vintern, genom att de fungerar som en extra isolering på fönster och andra glaspartier. Ju enklare fönsterkonstruktion,desto större skillnad. Men även moderna isolerglas kan förbättras.
Med dagens led-teknik är kanske energibesparingen mindre än vad den var förr, men fördelarna i form av bl.a. färgåtergivning och välbefinnande är fortfarande stora.
36Hutchins, 2015, High Performance Dynamic Shading Solutions For Energy Efficiency And Comfort In Buildings , s. 27
37Öfverholm, Anthesis , 2021, Förstudie Typhus och värmeförluster - Komplettering till förstudien Hårda paket är det bästa klimatet vet, s. 14
38Energimyndigheten, webbplats, Energieffektiva fönster och dörrar
39Henshaw, Farmer, George, 2023, Salford Energy House Thermal Performance of Blinds and Shutters Testing , s. 6
40 Energimyndigheten, webbplats, Spara energi – några enkla tips
Skolor
I en skola behövs ofta solsavskärmning för att undvika övertemperaturer. I vår del av världen, med lågt stående sol på vår och höst, är besvären inte nödvändigtvis som störst sommartid. I en skolmiljö måste hänsyn tas till att det finns lekande barn; Det sparkas boll och klättras, vilket gör att det på vissa platser eller våningsplan måste finnas anpassade lösningar.
Förskolor
Även i förskolor behövs normalt avskärmning för att undvika övertemperaturer. Och man behöver i ännu högre grad än i skolor med äldre barn ta hänsyn till att utemiljön är en plats för lek. Det är också nödvändigt att små barn skyddas från stark sol i sin utemiljö på grund av riskerna med att utsättas för UV-strålning i ung ålder. Notera att behovet inte bara finns sommartid!
I miljöer där äldre eller sjuka människor vistas är det extra viktigt med ett hälsosamt inomhusklimat. Med fler och längre värmeböljor är övertemperaturer i äldreboenden en realitet. Att brukare och personal kan hantera solskydden och använda dem på rätt sätt är avgörande. En oanvänd fönstermarkis eller persienn hjälper ingen. Det är också viktigt att utemiljöerna på vård- och omsorgsboenden kan erbjuda skugga de varmaste dagarna.
Kontorslokaler
I lokaler med installerad kyla, behöver man balansera värmeinstrålningen genom fönster och glaspartier året runt, för att hindra att aktiv kyla används i onödan. När solen står lågt under vår, höst och vinter kan risken för att kylaggregaten går i onödan vara stor.
Flerbostadshus
Den vanligaste orsaken till att gemensam solavskärmning behövs i ett flerbostadshus är solvärmelaster och övertemperaturer den varma årstiden. Det är dock stor skillnad mellan olika fastigheter. Olika boendeformer har även olika förutsättningar för att hitta en lösning som passar de flesta brukare; en bostadsrättsförening kan försöka komma överens om optimala gemensamma lösningar, vilket är svårt i en hyresfastighet.
I en hyresfastighet ligger i de flesta fall fokus på robusthet och minimalt underhåll. En kartläggning i Hem & Hyra visar att många kommunala bostadsbolag till och med undviker att installera solavskärmning helt och hållet.41
Ansvarsfrågan kring solskydd i hyresfastigheter – inte minst persienner – är ett omdebatterat område.42 Så behöver det inte vara, och i en varmare värld kommer valet att avstå från att installera solavskärmning i sin hyresfastighet, inte vara möjligt på samma sätt som idag.
Solavskärmning är en enkel lösning som skapar bättre livs- och arbetsmiljöer och energieffektiviserar dessa miljöer året runt.
Vi anser att bristande kunskap och ineffektiva styrmedel gör att vi i dag går miste om de stora vinsterna för miljö, folkhälsa och samhällets resiliens som smart solavskärmning kan bidra till.
41Hem & Hyra, 20 juni 2023, Kartläggning om persienner 42Familjens jurist, 9 oktober 2020, webbplats, Ansvar för persienner i en hyresrätt , Lawline, 30 april 2019, webbplats, Är hyresvärden skyldig att bekosta persienner?, Nyköpingshem, 27 januari 2021, webbplats, Vem tillhör persiennerna?
Som enskilda individer kan vi med små medel göra mycket för att förbättra våra vistelsemiljöer. Det viktigaste är faktiskt kunskap och rutiner, som gör att vi verkligen använder det vi har i fråga om solskydd eller gardiner.
Bra rutiner när det blir för varmt:
• Stoppa värmen innan den kommer in – helst på utsidan av huset.
• Håll fönster och dörrar stängda. När det fläktar lite känner vi oss svalare. Därför är det många som öppnar fönstren när det är varmt ute. Men om det är varmare ute än inne hjälper inte vädring – då får man in den varmare luften, som våra välisolerade hus har svårt att bli av med.
• Nattvädra! Ett bra sätt att hantera en värmebölja är att bara vädra på natten när det är svalt. Måste du vädra på dagen skall du aldrig öppna fönstren på solsidan.
• Använd solskydden i rätt tid. Viktigt att tänka på när man lämnar ett rum som inte är solbelyst för tillfället, men som blir det efter ett tag. Då kan det vara för sent.
Att använda solavskärmning rutinmässigt på vintern låter udda i mångas öron, men det är också bra.
Kanske kommer du också ihåg en äldre släkting som bytte gardiner efter årstid? Det fanns en klok anledning till det. Den som tar för vana att nyttja invändig solavskärmning och gardiner kan ofta sänka termostaten något under vintern då drag och kallras minskar.
På vintern när solen står lågt får vi ofta ett välkommet värmetillskott. Därför är viktigt att faktiskt använda gardiner och solskydd aktivt. Enkla rutiner hjälper till att få ut maximal energieffektivitet ur fönstermiljön.
Tänk så här på vintern: Normalt kan du ha det nerdraget när det är mörkt och uppdraget när det är ljust. Särskilt viktigt att ett östligt fönster inte är övertäckt på förmiddagen, och att västliga fönster är fria på eftermiddagen. Möjligen kan norrfönster kan vara avskärmat en större del av dygnet. Men se upp med kondens på fönstren på grund av alltför lite luftcirkulation!
Fastighetsägare, förvaltare och arbetsgivare har ett mer långtgående ansvar att skydda sina fastigheter och brukare mot dålig inomhusmiljö som till exempel drag och övertemperaturer på ett energieffektivt och hållbart vis.
I miljöbalkens andra kapitel, paragraf två, finns ett krav om att den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap.
Att ha koll på byggnadens värmesystem, ventilation och andra installationer är förhoppningsvis självklart för de flesta med ansvar för inomhusmiljön. Men i en varmare värld behöver kunskapskravet vara mer långtgående. Bland annat behövs mätdata och rutiner för att hantera och utföra mätningar på plats.
Fastighetsägare, förvaltare och arbetsgivare behöver också kunskap om brukarnas upplevelser. Ett fungerande system för klagomål och felanmälningar är därför viktigt.
Det kan tyckas självklart, men bra solavskärmning är multi-funktionell, och kan alltså lösa flera olika problem och uppfylla flera olika önskemål. Samtidigt kan ogenomtänkta val skapa dyra, oväntade och ovälkomna effekter.
Vi vet att det går att åstadkomma energibesparingar bara genom ändrade beteenden och den som är verksamhets- eller lokalansvarig behöver involvera brukarna. Detta är utmanande och möjligen räcker inte instruktioner och brukarmanualer till, utan det behövs kanske även incitament och individuell mätning. Men framför allt är automatik och smarta styrsystem nyckeln till ett optimalt nyttjande.
Mycket av ansvaret för åtgärder för att planera och balansera solens effekter på samhället ligger på regional och kommunal nivå, bland annat inom ramen för stadsplanering och fastighetsförvaltning.
I Solskyddsförbundets kommunenkät framgick att många kommuner bedriver ett arbete med klimatanpassningsplaner – om än inte i den utsträckning som är önskvärd eller nödvändig. Inte minst verkar det i vissa fall saknas åtgärdsplaner kring ett varmare klimat och värmeproblematik. Här behövs tydligare strategier.
Samhällsplanering
Vad gäller samhällsplanering är det viktigt att kunna identifiera faktiska och potentiella problemområden och ta itu med dem i ett tidigt skede, för att säkerställa långsiktiga lösningar med både energieffektivitet och hälsa i fokus. Inte minst gäller detta i offentliga inköps- och upphandlingsprocesser, där risken annars finns för kostsamma korrigeringar i senare skede. Att inventera och säkerställa sitt eget fastighetsbestånd bör vara ett av de första stegen.
Energieffektiviseringsplaner
Regionala och kommunala energieffektiviseringsplaner behöver också innehålla strategier kring passiva lösningar för att möta ett mer utmanande inomhusklimat på grund av värmeböljor och ett generellt varmare klimat.
Kunskapsspridning
Nyttan av kunskap kan inte överdrivas; Både på individ och samhällsnivå behövs medvetenhet och kunskap. Kommuner och regioner bör ta informationsuppdraget ett steg längre och säkerställa att dess invånare har tillgång till kunskap om hur de kan agera när det blir för varmt eller för kallt, utan att använda för mycket energi. Detta är av största vikt inte bara för komfort och ekonomi; Studier har visat att värmevarningssystem och information minskar den värmerelaterade dödligheten.44
43Folkhälsomyndigheten, 19 maj 2022, artikelnummer 22084, ”Hälsoeffekter av värmeböljor – en kunskapssammanfattning”, s. 25
Svenska Solskyddsförbundet har skapat ett kunskapsstöd för att hjälpa till med just kunskap om solavskärmning. Tanken är att vår guide om solavskärmning ska hjälpa kommuner, bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och förvaltare att få bättre kontroll över eventuella inköp och minimera fel.
En digital guide för dig som funderar på eller har bestämt dig för solavskärmning.
När det blir för varmt eller kallt använder vi onödigt mycket energi för att skapa ett sunt inomhusklimat. Solavskärmning löser mycket av problemen. Vid funderingar på egenskaper, krav och önskemål för en planerad solskyddsanläggning, hoppas vi att dessa råd ska vara till hjälp.
I guiden finns bland annat;
Guiden hjälper kommuner, bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och förvaltare att få bättre kontroll över inköpen och minimera fel, vilket ger långsiktighet och kvalitet som är kostnadseffektiv för alla inblandade.
- Råd kring kravställning och önskemål
- Information och råd om barnsäkerhet
- En produktguide
- En videokurs med grundläggande kunskap om solskydd
- En checklista inför inköpet
- En lista på vanligt förekommande fel
- Exempel på upphandlingsunderlag för olika typer av miljöer
Politiken bär ett stort ansvar att skapa effektiva normer för mer hälsosamma och energieffektiva inomoch utomhusklimat.
Att minska energibehovet, innan ny energi tillförs, måste vara en grundbult i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Alla medborgare ska kunna lita på att på offentlig förvaltning utgår ifrån EU:s princip ”Energy Efficiency First”. En självklar del i detta måste bli att avskärmning före avkylning tillämpas både vid upphandlingar och drift av verksamheter.
Genom rätt åtgärder kan energibehovet för nedkylning och uppvärmning i både nya och gamla fastigheter minskas rejält.
Våra förslag inkluderar därför;
• Regeringen bör införa gröna avdrag för solavskärmning. På så vis stimuleras marknaden och därmed en hållbar omställning. Det ökar kunskapen om att solavskärmning är en investering för både hälsa och klimat och främjar också innovationskraften i hela branschen.
• ROT-systemet bör utvidgas till ett stimulansprogram för energieffektivisering. ROT syftar i dag avgränsat till att stimulera byggbranschen. För åtgärder som ökar energieffektiviseringen bör ROT-avdraget utökas till 50 procent. Montage av solavskärmning bör uttryckligen ingå. ROT-avdraget bör även utökas till fler sektorer, som till exempel flerbostadshus och bostadsrättsföreningar.
• All fastighetsförvaltning bör omfattas av krav på behovsanalys av solavskärmning som del i byggnadens klimatanpassning. Effektiv solavskärmning minskar eller eliminerar helt behovet att producera kyla i en byggnad.
• Solavskärmning med smart styrteknik bör tillföras Boverkets uppräkning av klimatskärmsåtgärder, som motiverar bidrag för energieffektivisering i småhus. Smart teknik möjliggör optimal solavskärmning utifrån väderlek och årstid. Det sparar energi både på kort och lång sikt.
• Installation av smart styrteknik för in- och utvändig solavskärmning bör inkluderas i Grön Teknik-stödet.
• Stödet till energieffektivisering i flerbostadshus bör säkerställas för en längre period. Det bör omfatta solavskärmning och installation av smart styrning av befintlig eller ny avskärmning.
• Stödet för anpassning av gemensamma utrymmen i hyres- eller bostadsrättshus som bebos av äldre måste reformeras. Syftet med stödet anges vara att stimulera till fler boenden för äldre. Syftet bör tydligt inkludera att stimulera åtgärder som främjar de boendes hälsa på ett energieffektivt sätt. Utvändig solavskärmning monterad på den gemensamma fasaden bör uttryckligen ingå.
• Regeringen bör ge lämpliga myndigheter i uppdrag att samordna och ta fram kunskapsstöd om sambandet mellan för varma livsmiljöer och samhällets funktionalitet. Detaljerad kunskap om hur värme påverkar arbetsmarknad och viktiga samhällsfunktioner saknas för en svensk kontext. I andra delar av Europa och i USA är området mer utforskat.
Branschorganisationen Svenska Solskyddsförbundet är en liten organisation med stora ambitioner. Tillsammans med våra medlemmar vill vi göra nytta både på individ- och samhällsnivå. På förbundets kansli ligger nästan hela vårt fokus på att sprida kunskap om att solavskärmning handlar om folkhälsa, energieffektivitet och resiliens –hållbarhet på riktigt.
Som tur är finns många företag och samhällsaktörer i olika branscher som driver motsvarande frågor och har likartade mål med sitt arbete. Vi gläder oss speciellt åt Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd om temperatur inomhus som kom under våren 2024. Råden och den nya tillsynsvägledningen har större fokus på höga temperaturer och ett föränderligt klimat, vilket gör det enklare att kontrollera och åtgärda problem när människor har det för varmt eller kallt inomhus, på ett energieffektivt sätt.
Många branschorganisationer, företag och föreningar möts också under Energieffektiviseringsföretagens paraply, där vi tillsammans kan driva frågor kring energihushållning och effektanvändning framåt och arbeta för bättre lagar och regler.
Vi ser också med glädje att vår del av byggsverige får alltmer uppmärksamhet i media och att aktörer från både stora byggentreprenörer, glasbranschen, arkitekter och enskilda kommuner och företag söker samarbete och kunskap hos solskyddsbranschen.
För när det blir för varmt eller för kallt använder vi onödigt mycket energi för att skapa sunda inomhusmiljöer. Så enkelt är det. Och det måste vi göra någonting åt.
Bülow -Hübe, Dubois, Hemphälä, Rogers, 2022, Ljus - en kunskapssammanställning
Bülow-Hübe, Gao, Tillberg, Warfvinge, Persson, 2021, Nuläge termisk komfort - – en kunskapssammanställning Christian Johansson, Berth Olsson, 2012, Tekniska systemlösningar för att undvika övertemperaturer
Dan Staniaszek Judit Kockat Arianna Vitali Roscin, 2020, A review of EU Member States’ 2020 long-term renovation strategies, BPIE
Erik Gråd, Agneta Persson & Saga Ekelin, 2021, GRÖN LOGIK - Den samhällsekonomiska potentialen från energieffektivisering i byggnader Fitton, Swan, Hughes, Benjabe, 2017, The thermal performance of window coverings Good Homes Alliance (GHA), British Blind and Shutter Association (BBSA), 2023, Shading for housing- Design guide for a changing climate Guidehouse Germany GmbH, 2021, Solar shading – Synergising mitigation of GHG emissions and adaptation to climate change
Helena Bülow-Hübe, 2021, Fönsterfysik och energitransport genom fönster Hem & Hyra, artikel, 2023, Persienner ingen självklarhet
Henrik Persson, FOI, 2023, Klimatförändringar och svensk säkerhet
International Labor Organization, 2019, Working on a warmer planet Jansson, Schneider, Mårtensson m.fl., 2021, Rum för skolans utemiljö
Naumann, Russo, Formetta m.fl., 2020, Global warming and human impacts of heat and cold extremes in the EU
Peter Ylmén, Jutta Schade, 2021, Termisk inomhuskomfort vid värmeböljor
Svenska Solskyddsförbundet, 2023, Solavskärmning för ett mer hållbart och tryggt samhälle
Ulla Janson, Dennis Johansson m.fl. 2022, Analys av varmvattenbehov i äldreboenden för möjliggörande av god inomhuskomfort
Sveriges Byggindustrier, 2018, ELSA - Solavskärmningar med integrerade solceller UNEP, webbsida, Global Cooling Pledge
Myndigheter och offentliga organisationer
Energimyndigheten, 2023, Scenarier över Sveriges energisystem 2023
Energimyndigheten, webbsida, Balansgång när äldre byggnader ska spara energi
Folkhälsomyndigheten, 2017, Ljus och hälsa En kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö
Folkhälsomyndigheten, 2018, Värmestress i urbana inomhusmiljöer
Folkhälsomyndigheten, 2019, Värme och människa i bebyggd miljö
Folkhälsomyndigheten, 2021.Miljöhälsorapport 2021 – Barns miljörelaterade hälsa
Folkhälsomyndigheten, Folkhälsa i ett förändrat klimat – Folkhälsomyndighetens mål och handlingsplan för klimatanpassning 2021–2024
Folkhälsomyndigheten, Miljöhälsoenkät
Folkhälsomyndigheten, 2024, Allmänna råd om temperatur inomhus HSLF-FS 2024:10
Folkhälsomyndigheten, 2024, Tillsynsvägledning om temperatur inomhus
Fossilfritt Sverige, 2018, Färdplan – Fossilfri bygg- och anläggningssektor
Malmö stad, 2022, Energistrategi
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012, Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2022, Värmebölja och höga temperaturer - Faktablad med information till fastighetsägare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/SMHI, 2021 Fysisk planering i ett varmare klimat Region Örebro, 2023, Förskolegårdar i Örebro
Strålsäkerhetsmyndigheten, webbplats, 2023, Skolgårdars utformning kan skydda barn från för mycket sol Sveriges kommuner och regioner, 2009, Ta det kallt – Strategier för komfortkyla Uppsala kommun, översiktsplan, 2016, Planering för en varmare stad
• Dagsljus – Ljus från solen, direkt eller indirekt men aldrig artificiellt
• Energibalans - Beskriver hur mycket energi som tillförs och avges från en byggnad. Tillskott och förlust alltså, där tillskottet kan vara aktivt eller passivt, köpt eller gratis. I denna text beskriver vi i första hand energibalansen i miljön kring fönster och andra glaspartier.
• Effektanvändning – Användning av energi vid en given tidpunkt. Det finns många fördelar med att jämna ut effektanvändningen och undvika effekttoppar i elsystemet, som inträffar när effektuttaget är som högst.
• Gröna avdrag – Används ofta för de befintliga och specifikt definierade avdragen för grön teknik (solceller, laddstolpar, batterier som lagrar el). I denna text använder vi begreppet mer generellt om avdrag som gynnar hållbara lösningar framför ohållbara.
• Kallras - Nedåtgående luftrörelse orsakad av att luft närmast glasyta kyls av glasyta med lägre temperatur.
• Klimatanpassningsplan – En plan för åtgärder för anpassning av samhället till klimatförändringar idag och i framtiden.
• Klimatskärm – Benämning av en byggnads ”skal”, dvs golv, tak, ytterväggar med fönster och dörrar.
• Kylaproduktion – Framställning av kyla för inomhusmiljöer. Kan vara i form av fjärrkyla eller lokala kylmaskiner. Energieffektiviteten skiljer stort mellan olika tekniker.
• Resiliens – Motstånds- och återhämtningskraft. I denna text främst kopplat till klimatförändringar, men även till ekonomi, sociala system och organisationers förmåga.
• Smart styrteknik – Styr- och reglerteknik, i denna text av solavskärmning. Styrning innebär att ”rätt sak händer”, reglering avser även att det görs en återkoppling av styrningen. Smart används ofta i denna vidgade betydelse, och avser då uppkopplad, digitaliserad och optimerad.
• Solavskärmning – En produkt, byggprodukt eller byggnadsdel vars främsta syfte är att skärma av solens instrålning i en byggnad. I dagligt tal använder vi ofta ordet solskydd, vilket exkluderar integrerade solskyddande element av mer arkitektonisk karaktär. Solavskärmning kan vara in- eller utvändig, placerad mellan fönsterglas och vara fast eller rörlig.
• Solstrålning - Kortvågig elektromagnetisk strålning bestående av UV, synligt ljus och IR. Våglängder inom området 320–2500 Nm når jordens yta.
• Strålningsdrag - Kroppsvärme vandrar mot kalla ytor, vanligtvis ett kallt fönster. Uppstår när skillnaden mellan kroppstemperatur och glasets temperatur överstiger 15 grader.
• Termisk komfort – Hur ett utrymme upplevs med avseende på temperatur och drag. Människor upplever vanligtvis komfort när den operativa temperaturen är mellan 20–24 grader.
• UV-strålning - Elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än ljusstrålningen. Ger solbränna och även hudskador. UV-strålningen orsakar även blekning av till exempel textilier.
• U-värde – Anger värmegenomgångskoefficient, dvs beskriver materialets isoleregenskaper, anges i W/m2 K. Ju lägre U-värde desto bättre är materialets eller produktens isoleringsförmåga.
• Värmelast – Värmetillförsel; Kan vara styrt genom uppvärmningssystem, eller mer okontrollerat från exempelvis människors närvaro och aktiviteter, och förstås solens påverkan, inte minst vad gäller värmetillförsel via fönster och andra glasade ytor.
• Värmeöeffekten - Beläggning, asfalt, cement och liknande absorberar och håller kvar värme. Då denna typ av ytor tar mer plats i urbana miljöer uppstår ”värmeöar” som värmerelaterade hälsoproblem och energiförbrukning. Se till exempel SMHI.
