Vadå - solskydd på vintern?

Vadåsol skyddpåvintern?

JODÅ, DET ÄR BRA.HÄN G M ED OSS PÅ EN KORT VETEN SKAPLIG UTVIKN IN G OM VARFÖR!

konduktion N är varm inom husl uf t kom m er i kont akt m ed en kal l g l asrut a b örjar g l asm ol eky l erna p å y t an röra sig snab b are p å g rund av värm en. De här snab b rörl ig a m ol eky l erna växelverkar m ed l ång sam m are m ol eky l er oc h överför en d el av sin värm e t il l d em .

Det t a kal l as kond ukt ion el l er l ed ning , oc h i p rakt iken kom m er värm en f rån

Husmorsknepochvetenskap N är d et är skil l nad i t em p erat ur m el l an ut e oc h inne, f l öd ar värm e in el l er ut ur et t hus g enom fönst ren i först a hand . På vint ern när t em p erat urskil l nad en of t a är l ång t över 20 g rad er, är f l öd et som st örst .

Tre t y p er av värm eöverföring

inom husl uf t en at t snab b t l ed as g enom g l aset t il l ut sid an. Gla s leder

Kondukt ion (l edning)

nä mligen vä rme bra . Därför g år

Konvekt ion (st r ömning)

fönst ren än t il l exem p el g enom

m yc ket m er värm e förl orad g enom huset s väg g ar.

St r ål ning

Et t isol erand e l ag er vid fönst ren ?

Luf t l ed er inte värm e så b ra. Därför är

som et t sol skyd d el l er en g ard in ?

Gam l a husm orsknep är of t a

t våg l asfönst er ? som skap ar en sp al t

m inskar värm eförl ust en. De f l est a

kl oka. Läg g er vi t il l l it e

m ed st il l ast åend e l uf t - b ät t re än

vet enskap f år vi d essut om

enkel g l as. Men även t ext il a m at erial ,

kunskap som hjäl p er oss at t

som ul l är ?d ål ig a? p å at t l ed a värm e.

sl äkt ing som b y t t e g ard iner ef t er

först å, hur vi g anska enkel t

Därför är en avskärm ning f ram för

årst id ? Det f anns en kl ok anl ed ning

kan kont rol l era oc h p åverka

fönst ren isol erand e. Det hand l ar b åd e

t il l d et , som nu är b ort g l öm d .

d essa t re

Därför kör vi l it e vet enskap oc h t it t ar

värm eöverföring st y p er.

känner nog inst inkt ivt at t d et t a st äm m er m ed verkl ig het en. Kanske kom m er d u oc kså ihåg en äl d re

p å t re t y p er av värm eöverföring .

om l uf t en som f inns i sp al t en m el l an g ard inen/ sol skyd d et oc h m at erial et i sig .

För at t förhind ra värm eförl ust via et t

Det t a kal l as konvekt ion, oc h d et

fönst er, är en d ub b el c el l sg ard in ext ra

skap ar l uf t st röm m ar, som vi up p f at t ar

ef fekt iv; Förut om at t d en skap ar en

som d rag . Därför kan även et t rum

l uf t sp al t m ot rut an, har d en f l era

m ed t ät a fönst er up p l evas som

avskil d a l uf t f ic kor. Det t a b rom sar

d rag ig t .

värm el ed ning en oc h ökar al l t så

Om vi d rar ner el l er d rar för g ard iner

energ ief fekt ivit et en när rum m et ska

el l er et t invänd ig t sol skyd d , m inskar

värm as up p .

vi m äng d en varm l uf t som kom m er i kont akt m ed d e kal l a fönst errut orna.

Då b l ir d et m ind re kal l l uf t som sjunker, vil ket al l t så m inskar l uf t st röm m arna oc h rum m et känns m ind re d rag ig t .

Dessut om kom m er m ind re konvekt ion - l uf t rörel ser el l er l uf t st röm m ar g öra at t m ind re värm e g enerel l t f l öd ar m ot oc h d ärm ed g enom fönst ren.

Konvektion

Genom a tt minska luftrörelser spa ra r en a vskä rmning

Kal l l uf t är t ät are oc h t y ng re än varm

fra mför fönstren energi på två sä tt;

l uf t . Därför sjunker kal l l uf t m ot g olvet , oc h d en varm a l uf t en st ig er.

Mindre va rm luft cirkulera r mot fönst ret , och dessutom

N är varm l uf t kom m er i kont akt m ed

kommer ma n kunna sä nka tempera t uren i rummet ,

en vint erkal l fönst errut a sval nar d en

eftersom det kommer a t t uppleva s som mindre dra gigt .

al l t så - oc h sjunker.

Strål ning Värm est rål ning hand l ar - p rec is som d et l åt er - om at t värm e kan f ärd as

Om d u är i et t varm t rum en kal l vint erd ag , i närhet en av et t kal l t fönst er, kom m er d u at t känna d ig ?rug g ig ? även om t erm om et ern visar en ac c ep t ab el t em p erat ur. Det b eror p å at t värm en al l t id st rål ar f rån varm t t il l kal l t .

ut an någ ot ?m ed ium ? (al l t så i p rinc ip i ry m d en) m el l an ol ika förem ål .

varjegradär femprocent

Därför st röm m ar en m änniskas krop p svärm e m ot d en kal l a y t an av et t fönst er, om p ersonen st år nära. Om t em p erat urskil l nad en är st örre än 15 g rad er så känns d et som at t m an f ryser. Ju st örre g l asy t a oc h t em p erat urskil l nad d est o st örre Med invändiga solskydd och gardiner kan du ofta sänka temperaturen.

Om du sänker värmen inne med en grad minskar din energianvändning för uppvärmning med ungefär fem procent.

up p l evs d et t a så kal l ad e st rål ning sd rag .

En g ard in el l er et t invänd ig t sol skyd d kom m er ju at t vara varm are än d en kal l a fönst errut an, vil ket g ör at t m änniskor i rum m et kom m er at t känna sig varm are oc h b ekväm are - ä ven med ett pa r gra der sva la re inomhus.

Gratisvärme!

Sol skyd d förknip p as m est m ed at t vi vil l m inska solvärm en p å som m aren.

Men d et är vikt ig t at t vi oc kså kan t il l åt a m er inf l öd e p å vint ern.

Båd e l jus oc h värm e är energ i, m en värm e är kop p l at t il l p art ikel rörel se i et t m at erial . Varm t b l ir d et av sol ens l jus om st rål arna t räf f ar et t ob jekt .

N är sol st rål arna ab sorb eras av Kortvågig strålning går igenom glaset.

Långvågig värme tar sig inte lika lätt genom glas - speciellt inte om man bromsar konduktion, konvektion och strålning!

ob jekt et , konvert erar m at erial et d ess kort a våg l äng d er t il l l ång våg ig värm e.

Det är d et t a som händ er när sol en p asserar g enom et t fönst erg l as.

sol skyddskajobba!

Därför är d et av y t t erst a vikt at t m an f akt iskt använd er g ard iner oc h sol skyd d akt ivt .

På vintern nä r stå r solen lå gt ka n vi få

För om m an g l öm m er sin d ub b el c el l sg ard in nere p å d ag en, kan hel a b esp aring en

ett rejä lt och vä lkommet

f rån nat t en g å förl orad !

vä rmetillskott, så skä rma a v med

Med aut om at ik kan d u använd a avanc erad e inst äl l ning ar för energ ief fekt ivit et , för at t

förnuft!

st y ra sol skyd d oc h g ard iner.

Annars kan enkl a rut iner hjäl p a t il l at t f å ut m axim al energ ief fekt ivit et ur d in fönst erm il jö.

Tä nk så hä r på vintern: Norma lt ka n du ha det nerdra get nä r det ä r mörkt och uppdra get nä r det ä r ljust. Speciellt viktigt a tt ett östligt fönster inte ä r övertä ckt på förmidda gen, och a tt vä stliga fönster ä r fria på eftermidda gen. Möjligen ka n norrfönster ka n va ra a vskä rma t en större del a v dygnet. Men se upp med kondens på fönstren på grund a v a lltför lite luftcirkula tion.

För mer informa t ion om solskydd och energi, besök vå r hemsida . www.solskyddsforbundet .se För mer rå d och hjä lp, konta kta gä rna en a v vå ra medlemma r