Vi på Sös, nr 1 2018 har tema Tekniken för bättre vård

NR 1 2018 ETT MAGASIN FÖR SÖS MEDARBETARE OCH PATIENTER

Tekniken

Smarta prylar, nya metoder och digitala guld­ gruvor

FÖR BÄTTRE VÅRD FORSKAREN MARTIN Förutspår akuternas söktryck två dagar framåt

NÄRAKUT ROSENLUND Sös nya granne

SJUKHUSCLOWNERNA 20 ÅR • BÄSTA INTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN • TIDEN VIKTIG VID SEPSIS OCH STROKE

/ INNEHÅLL

VI PÅ SÖS NR 1 2018

TEMA TEKNIKEN FÖR BÄTTRE VÅRD

6

6

10 LAXFILÉ ELLER LINSSALSA? VI TAR PULSEN PÅ DEN NYA SJUKHUSMATEN – Vad är du sugen på idag? frågar Malin en patient som precis kommit till avdelningen från en knäledsoperation. Menyn består av 12 rätter. Patienten funderar en kort stund och väljer sedan hemlagade köttbullar med gräddsås och potatismos. Nytt koncept, nya metoder och ny teknik får patienterna att vilja äta.

10

NÄRAKUT ROSENLUND EN EFTERLÄNGTAD VÅRDGRANNE I april öppnade nya närakuten på Södermalm som Sös hoppas ska minska söktrycket något på både sjukhusets barn- och vuxenakut. – Det är oerhört viktigt att vi har en säker och effektiv handläggning av de patienter som verkligen behöver vårdas här på Sös. Därför är vi glada att närakuten öppnat så de kan de ta hand om akuta men något mindre allvarligt sjuka patienter, säger Sös chefl äkare Eva Östblom.

ALLTID I VI PÅ SÖS

2

13 SNABBGUIDE

4 SÖS-SPANAT

18 TEMAREPORTAGE

8 KULTUR & LIVSSTIL

26 MEST FÖR MEDARBETARE

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

14

18

BILDREPORTAGE NY TEKNIK FÖR BÄTTRE VÅRD I bildreportaget kan du se några exempel på ny teknik.

Idag dyker smarta tekniska lösningar upp i vården som svampar ur jorden.

18

REKORDMÅNGA NOMINERINGAR TILL ÅRETS KVALITETSPRIS ”Minimera separation mellan mamma och nyfödd”, ”Fler protesbärare efter benamputation” och ”Förkortade väntetider för patienter med Kolorektalcancer” är några av de nominerade projekten.

- Vi har ökat fokus på kvalitet i alla sammanhang, säger Alicja Korszunowa, kvalitetsutvecklare på Kvalitetsoch utvecklingsavdelningen.

FÖLJ OSS!

3 MIKAEL RUNSIÖ HAR ORDET

9 PERSONPORTRÄTT

14

14 BILDREPORTAGE

facebook.com/sodersjukhuset twitter.com/sodersjukhuset www.linkedin.com/company/sodersjukhuset www.instagram.com/sodersjukhuset_ab

MIKAEL RUNSIÖ HAR ORDET /

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor … … OCH MED DEN KOMMER som alltid en extra utmaning i att bemanna

sjukhuset och ge våra medarbetare en välbehövd ledighet. Situationen på vår vuxenakut och flera slutenvårdsavdelningar har varit mycket ansträngd under en längre tid och när våra resurser inte riktigt räcker till så tvingas vi hitta nya lösningar och göra saker på ett annat sätt. Det är utmanande men samtidigt nödvändigt. för skador och sjukdomar som inte kan vänta.

13 Stroke si s och sep

vården – så ska s förbättra

24

NYA LOKALER, NY TEKNIK och nya arbetssätt är de stora övergripande åtgärderna för att förbättra situationen för vården. Vi är inne i en stor förändringsresa i Stockholm där hela strukturen för akut vård förändras och byggs ut för att patienterna ska hitta rätt vård direkt. Landets första intensivakut, närakuter (bland annat Rosenlunds närakut som öppnade 12 april) och fler vårdcentraler ihop med en stor informationskampanj ska tillsammans bidra till att akutsjukhusen bara vårdar de patienter som behöver våra resurser.

FÖRÄNDRING OCH UTVECKLING är inte alltid lätt när omvärlden förändras snabbare än vi hinner med och vardagens arbetsuppgifter är nog så utmanande men vi gör mycket som är riktigt bra. Våra kvalitetsresultat är på sina håll bland de bästa i landet, bland annat när det gäller behandling av hjärtinfarkt. Vår intensivvårdsavdelning blev nyligen utsedd till Sveriges bästa IVA, våra forskare letar framgångsrikt nya forskningsrön och behandlingsmetoder. Innovationsprojekt får medel av SLLs innovationsfond och det nya köket ska göra patienterna friskare med bra och god mat. För att inte tala om de fina insatser ni medarbetare gör varje dag för patienterna. Men inom vissa områden finns det mer att göra och i år satsar vi på att förbättra strokeprocessen och att upptäcka och behandla sepsis i tid. I det här numret berättar vi också om teknik som underlättar vården.

NOMINERADE TILL KVALITETSPRISET PRESENTERAS PÅ SIDORNA 18–21

ANTALET NOMINERINGAR TILL ÅRETS KVALITETSPRIS var ”all time high”, hela nio projekt har lyfts fram. Jag ser att det finns en stark vilja att göra rätt och ge den bästa vården till våra patienter. Och när förutsättningarna och resurserna är knappa så måste vi hitta nya sätt att arbeta på som är hållbara både för medarbetare och patienter.

MIKAEL RUNSIÖ, VD

Vi på Sös är Södersjukhusets magasin som vänder sig till sjukhusets medarbetare och patienter.

Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Kommunikationschef Hanna Ahonen, 1076 Redaktör: Ylva Hermansson, 1065, kommunikation.sodersjukhuset@sll.se Upplaga: 3 800 ex.

Grafisk formgivning: Fidelity Stockholm Repro och tryck: Danagård Litho Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös, om inget annat anges Illustrationer Cecilia Börjesson och Anna Baumgarten Utgivningsdag: 22 maj Nästa nummer: Hösten 2018

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

3

/ SÖS-SPANAT

Lagat med kärlek Snart finns den hemlagade maten och menyn med 12 olika rätter på alla Sös vårdavdelningar. Svårt att välja?

Vi på Sös har valt ut några favoriter! TEXT LINDA HAGDAHL, KOSTCONTROLLER FOTO TORKEL EKQVIST

FUNKAR ALLTID Kökets hemgjorda köttbullar serverade med gräddsås och potatismos. En populär rätt, som går hem hos de flesta.

MILD SMAK AV CITRON Basilikaöverbakad färsk laxfile med citronsås, bakade gulbetor, broccoli och potatismos. En rätt som är mild i smaken och lätt att tugga.

BALANSERADE SMAKER Citron- och rosmarinkryddad kycklingfilé med ugnsgrillade grönsaker, mild svartpepparsky och rostad potatis.

En balanserad rätt med lite mera smak, utan att på något sätt vara stark.

MUMS EFTER MATEN Mörk chokladtryffel med passionssmak, en perfekt munsbit till kaffet! Eller varför inte hallonmousse med kvarg och rostad kokos, en fräschare dessert med syrliga smaker.

VARMT OCH VEGO Quinoa- och kikärtsbiffar serverade med korianderkryddad varm linssalsa, ajvarsås och grönsaksris. Vegan, glutenfri, laktosfri.

En mild och smakrik rätt med smak av kokos och koriander.

Lasagne med ricottaost och bladspenat serverad med varm tomatsås. En krämig och populär lasagne som går hem hos alla.

TEMAFRÅGAN / VARFÖR VILL DU BLI DET DU PLUGGAR TILL? Varje år är, grovt räknat, drygt 1100 högskolestudenter på Södersjukhuset för att studera och göra verksamhetsförlagd utbildning.

4

SARA ODDEN, PLUGGAR TILL

HAMPUS FORSBERG, PLUGGAR TILL

FYSIOTERAPEUT TERMIN 4.

LÄKARE, TERMIN 4.

LÄKARE, TERMIN 10.

– Jag drivs av att hjälpa andra människor och så gillar jag själv att träna. Som fysioterapeut får jag hjälpa andra till en bättre hälsa genom just träning.

– Som läkare får jag vara med och förbättra människors liv. Att vara läkare är att lösa problem och jag gillar att ständigt utmanas av nya svåra frågor och att hela tiden lära mig nya saker.

– Jag gillar blandningen mellan att teoretiskt lära mig om kroppens funktion och att träffa människor. Ingen annan dag är den andra lik och jag får samarbeta mycket med andra.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

AMANDA SVENSSON, PLUGGAR TILL

NYHETER PÅ SÖS /

Toppbetyg till Sös för vård av patienter med hjärtinfarkt Södersjukhuset ligger i topp bland sjukhusen i Sverige när det gäller vård av patienter med hjärtinfarkt, enligt Swedehearts kvalitetsindex för 2017.

Sös index ligger på 9,5 av 11, vilket innebär näst bäst totalresultat i Sverige.

Vi är dessutom bäst i landet på att åtgärda hjärtinfarkt där ett kranskärl är helt blockerat (STEMI), inom rekommenderad tid.

– Våra engagerade och kvalificerade medarbetare är förutsättningen för de utmärkta resultat vi ser i kvalitetsindex, säger Eva Strååt, verksamhetschef för Kardiologi på Södersjukhuset.

Kvalitetsregistret Swedeheart syftar till att stödja utvecklingen av behandling vid akut kranskärlssjukdom och hjärtinterventioner för att minska dödlighet och öka kostnadseffektiviteten i vården.

86%

Swedeheart har också till uppgift att skapa grund för forskning på området.

En forskare som använder Swedeheartregistret är Robin Hofmann. Han är kardiolog på Södersjukhuset och forskar på patienter med misstänkt hjärtinfarkt inom ramen för den så kallade Deto2xAmi-studien. I höstas var han och hans forskarkollegor de första i världen att kunna konstatera att syrgasbehandling

86 procent av patienterna känner sig delaktiga i sin vård och behandling. Södersjukhusets målvärde för 2017 var 75 %). Läs mer om våra resultat för 2017 i Södersjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse på Sös intranät (/patientsakerhetsberattelse) eller på Sös webb www.sodersjukhuset.se under Nyheter.

inte verkar ha någon effekt vid misstänkt hjärtinfarkt, hos patienter som har normal syresättning. Tidigare har man gett syrgas vid hjärtinfarkt utan att egentligen veta om det gör nytta eller inte.

– Vår studie fyller en helt central kunskapslucka kring behandlingen av hjärtinfarkt. För första gången kan vi konstatera att syrgasbehandling verkar sakna effekt, vilket innebär att sjukvårdspersonal slipper slösa tid och pengar på en onödig behandlingsmetod och helt kan fokusera på patienten. De svenska kvalitetsregistren ger unika möjligheter för forskningen. Faktum är att det inte hade varit möjligt att genomföra studien på det här sättet någon annanstans i världen, säger Robin Hofmann.

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST

Ny mötesstruktur ökar patientsäkerheten på MIVA/HIA

!

Tips

Genom att varje gång bjuda in några nya medarbetare (dag-/nattpersonal) till tisdagarnas patientsäkerhetsmöten, där aktuella avvikelser och avvikelsehantering diskuteras, blir fler medarbetare på MIVA/HIA informerade om vilka risker som finns på avdelningen. Genom den nya mötesstrukturen upptäcks också lättare fler risker, som kan åtgärdas innan en patient riskerar att komma till skada.

Vill du veta mer?

Kontakta Anna Alminge, vårdenhetschef på MIVA/HIA.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

5

/ PULSEN PÅ MATEN FRÅN SÖS NYA KÖK

… fr ån ngs avdelni kö ket

Det doftar gott …

Klockan är strax innan elva. På vårdavdelning 35E är det dags att servera dagens lunch.

Här har man Södersjukhusets nya måltidskoncept. Malin Andersson, måltidsansvarig, går runt mellan avdelningsköket och vårdsalar och tar upp lunchbeställningar.

Malin Andersson, måltidsansvarig på Sös.

”Med det nya måltidskonceptet är jag mer ute på avdelning och träffar patienter”

Titta in i köket på sidan 17, eller läs om fler rätter på sidan 4.

6

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

– VAD ÄR DU SUGEN PÅ IDAG? frågar Malin en patient som precis kommit till avdelningen från en knäledsoperation.

Menyn består av 12 rätter. Patienten funderar en kort stund och väljer sedan hemlagade köttbullar med gräddsås och potatismos. Patienten berättar att hon har diabetes och Malin rekommenderar en blåbärsglass utan tillsatt socker.

– Direkt efter en operation väljer nästan alla patienter att äta köttbullar.

Kanske är man lite omtöcknad och vill ha något som är välkänt och tryggt, köttbullar vet alla vad det är och det är den allra populäraste rätten hos oss, berättar Malin.

Tillbaka i avdelningsköket antecknar Malin patienternas beställningar på en whiteboard och förbereder sedan en bricka i en brickvagn för varje patient.

På så sätt missar hon ingen.

Sedan är det dags att värma maten.

Innan Malin lägger in portionsförpackningen i mikron går hon tillbaka till vårdsalen för att se att patienten är på sin plats och inte har försvunnit i väg för undersökning eller röntgen.

– Förut var jag mest inne i avdelningsköket. Med det nya måltidskonceptet är jag mer ute på avdelning.

Det tar mer tid att gå runt, men samtidigt är det positivt att träffa patienterna och jag får bättre kontakt med dem, säger Malin.

– Jag känner en större stolthet för maten nu. Det är bra mat som patienterna gillar och jag märker att tallriken oftare än förut är tom när jag kommer tillbaka, säger Malin samtidigt som hon bär ut brickan till patienten som beställt köttbullar.

I korridoren passerar Elisabeth Bohman, sjukgymnast.

– Sedan vi fick mat från Sös eget kök doftar det så gott här. Jag blir jättesugen och jag hoppas att vi medarbetare också kommer att kunna köpa maten, säger Elisabeth.

I dagrummet sitter Anna. Efter några dygn på Sös ska hon åka hem. Till lunch har hon valt lammgryta med ris.

– Maten är verkligen fantastisk här.

Den här grytan har jag valt flera gånger och den har lite sting i sig, berättar Anna.

Malin berättar att även anhöriga är positiva.

– De kan köpa maten genom att swischa 85 kr. Det var faktiskt en anhörig som frågade mig om det var sant att maten jag hade serverat var patientmaten, hon trodde att jag hade ordnat mat från en restaurang intill, berättar Malin och skrattar.

TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST

PULSEN PÅ MATEN FRÅN SÖS NYA KÖK /

– Den här grytan har jag valt flera gånger och den har lite sting i sig! tycker patienten Anna, som äter lunch i dagrummet.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

7

/ KULTUR OCH LIVSSTIL

VI KAN INTE TA BARNEN HÄRIFRÅN, MEN

vi kan föra något annat hit – Sorlet eller skratten vi hör när vi gått ut från barnets patientrum – det är värt allt.

Då har vi lyckats föra in en annan känsla i rummet, säger Lotten Sjönneby och Susanne Flensted-Waleij, alias clownerna Dr Lowe och Rutan.

MED LEK, PRAT OCH MUSIK vill clownerna

möta sjukhusets barn där barnen vill mötas.

– Att känna av stämningen och snabbt hitta rätt med varje enskilt barn är det svåraste. Kanske passar det inte alls att vi kommer just nu? Samtidigt är det tjusningen och lyckan när man träffar rätt. När en tonårings mungipa lite överseende åker uppåt för att man ännu en gång, lika taffligt som tidigare, har spelat Lilla snigel på sin blockflöjt.

Eller när barnet som nyss varit tyst och ledset plötsligt fångar såpbubblor eller börjar prata, säger Susanne.

Det har gått 20 år sedan Lotten som barnsköterska såg barn i vården tappa leklusten och bli deprimerade. Efter teaterutbildning på folkhögskola bestämde hon sig. Hon skulle bli sjukhusclown. Idag består den ideella föreningen KulturSjukhuset av nio clowner som hjälper barn och ungdomar i vården att ta en paus från det sjuka.

20 Å R

– Vi skapar ”rum” i rummet, en ny känsla. Som clown kan du vara en tokig doktor, en dinosaurie eller en hund. Du kan vara glad, ledsen, pinsam, vad som helst. Bara du lyfter barnet. Ibland hittar vi på nya saker tillsammans, men en del barn vill ha precis samma sak som förra gången vi sågs. Det känns tryggt för dem, säger Lotten.

Idag är clownerna många gånger en naturlig del av vårdlaget. Det gör mötena med barnen så mycket bättre, trots kortare vårdtider där tiden för att bygga djupare relationer är knapp, och trots ökad konkurrens om barnens uppmärksamhet från paddor och telefoner.

– Ett par tygormar som inte vill tryckas ner i väskan fungerar ofta fortfarande för att vinna barnens blickar. Som sjukhusclown är du också 100 procent närvarande. Det känner barnen av och det är då fantasin och magin kommer fram, avslutar Susanne.

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

PATIENT ELLER NÄRSTÅENDE?

Sjukhusclownerna i KulturSjukhuset firar 20 år. Från att tidigare ha fått förklara vad de kan bidra med i vården, ses de nu som en naturlig del av vårdlaget. ”Sedan hoppas vi att clowneriet som fenomen och tankarna bakom tas upp i vårdutbildningarna.

Vården blir så mycket bättre med ett holistiskt perspektiv.”

8

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

Ser du oss clowner på Sös?

Säg hej! Har vi bara möjlighet så pratar vi en stund.

Det brukar bli väldigt fina möten.

PERSONPORTRÄTT /

”Behandlingen vid Sös har gett mig ett nytt liv” 16-åriga Linnéa Camel har varit svårt allergisk mot mjölk och ägg sedan födseln. Tack vare en behandlingsmetod som tagits fram på Sös har både Linnéa och hennes familj fått ett nytt liv.

NÄR LINNÉA VAR LITEN och familjen stekte pannkakor eller hon fick en droppe mjölk på sig svullnade Linnéa upp. Någon gång blev hon medvetslös efter att ha fått i sig mjölkprotein. Under flera år hade hon också svåra eksem och astma.

– Men det jobbigaste var ändå att jag ständigt blev sjuk och trött. Mitt immunförsvar var väldigt känsligt, jag klarade inte av skolan eller så många sociala aktiviteter, säger Linnéa.

På förskolan, i skolan och på resor tvingades hon ha med egen mat. På barnkalas hos kompisar fick alltid mamma eller pappa vara med. Oron fanns hela tiden där.

Adrenalinsprutorna likaså.

Så, när Linnéa var nio, frågade Sös barnallergolog och forskare Caroline Nilsson om Linnea ville prova en ny behandlingsmetod.

Linnéa skulle få testa en medicin som hindrar kroppens immunförsvar från att starta en allergisk reaktion. I skydd av medicinen

skulle hon sedan börja äta mjölk och ägg, först i små doser och sedan mer och mer. Behandlingen kallas oral immunoterapi och målet var att Linnéa till slut skulle kunna äta mjölk och ägg utan problem.

– Lite läskigt var det i början, men innan jag fick börja äta små mängder mjölk och ägg hemma fick jag först testa det på sjukhus, berättar Linnéa.

Behandlingen fungerar otroligt nog. Idag vågar Linnéa äta allt. Hon orkar med skolan, kompisar och kan gå iväg själv på saker. Varje dag äter hon en allergitablett, men till Sös behöver hon numera bara åka en gång i halvåret för kontroll.

– Behandlingen har gett mig en helt annan livskvalitet. Självklart är det en lättnad att kunna äta allt, men det bästa är att jag kan leva ett normalt liv. Jag är så tacksam för det.

Linnéa Camel 16 år, pluggar juridik och ekonomi på gymnasiet ”Tack alla barnsjuksköterskor som vinkade till mig när jag som liten gång på gång kom till Sös för behandling.

Trots allt som var tufft har jag aldrig förknippat Sös med något jobbigt.”

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

9

/ NÄRAKUTEN

10

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

NYA NÄRAKUTEN PÅ SÖDERMALM /

Närakuten Rosenlund

Efterlängtad vårdgranne I april öppnade nya närakuten på Södermalm, ett välkommet tillskott på Stockholms vårdkarta.

NÄR ”VI PÅ SÖS” TRÄFFAR Anna Norell, vårdenhetschef, råder febril aktivitet bland flyttkartonger och nyinköpt utrustning. Förväntan ligger i luften.

– Det känns jättespännande att få vara med och starta en ny vårdform.

Den nya närakuten på Södermalm lär få stor betydelse för invånarna i närområdet. Den har öppet kl 8–22 alla dagar och personalen kan göra både röntgenundersökningar av skelett, ultraljud, och så småningom även magnetkameraundersökningar. Att det dessutom är nära till Södersjukhuset underlättar för både patienter och personal ifall det skulle krävas en annan medicinsk kompetens.

– Vi har redan samarbetat med vuxenakuten och barnakuten på Sachsska på Sös i ett års tid. Vi har väl inarbetade rutiner, så det blir inga konstigheter, säger Anna Norell.

Hon syftar på det ”snabbspår” som startade förra våren. I avvaktan på att deras lokaler på Rosenlund skulle färdigställas ville verksamheten öppna upp, om än i mindre skala. Lösningen blev att de fick låna ett par rum inne på

Södersjukhusets akutmottagning.

Patienterna som sökte för akuta besvär bedömdes som vanligt av sjuksköterskorna i det yttre triaget. Beroende på tillstånd fick de sedan träffa en läkare från Rosenlunds närakut eller från Södersjukhuset. Det visade sig snabbt att ett 50-tal sökande om dagen kunde hjälpas av teamet från närakuten. Nu kommer kapaciteten ligga omkring 100 per dag. På Södersjukhuset hoppas man att det kan lätta något på söktrycket på både barn- och vuxenakuten.

– Det är oerhört viktigt att vi har en säker och effektiv handläggning av de patienter som kommer in till oss och verkligen behöver vårdas här. Det är därför mycket välkommet att närakuten öppnar, så att de kan ta hand om akuta men något mindre allvarligt sjuka patienter, säger Eva Östblom, chefläkare på Södersjukhuset.

”Samverkan över alla gränser är central i sjukvården. Som patient ska du alltid känna dig trygg med att du får rätt vård, på rätt plats och i rätt tid” EVA ÖSTBLOM, CHEFLÄKARE PÅ SÖS.

DEN NYA STRUKTUREN för akutvård bygger på att alla vårdgivare informerar om och hänvisar patienterna till rätt instans, något som kan upplevas både svårt och oetiskt i det ögonblick som →

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

11

/ NYA NÄRAKUTEN PÅ SÖDERMALM

– Medarbetarna ser mycket fram emot att få jobba med både barn och vuxna, säger Anna Norell, vårdenhetschef Närakut Rosenlund.

personen står i kassan. Anna Norell förstår känslan och uttrycker själv en farhåga över att patienter ska tycka att det är långt att gå nedför backen till Rosenlund. Samtidigt är hon trygg med att samarbetet med Sös-akuten kommer att fungera.

– Vi hjälps åt att hänvisa patienterna till rätt ställe om den situationen skulle uppstå. ÖPPNANDET AV DEN NYA intensivakuten

på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer också att påverka patientströmmarna till och från Södersjukhuset. Den 1 maj stängdes den ordinarie akutmottagningen i Solna.

– Eftersom Karolinska Solna nu är ett högspecialiserat sjukhus tar de emot färre patienter än tidigare, antalet har minskat från cirka 85 000 till 15 000 per år. Merparten av patienterna ska istället hänvisas till andra aktörer, de flesta till närakuterna eller till Danderyd och S:t Göran, men en del av de kommer också till oss. Omstyrningen hand12

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

lar om ambulanstransporter men även om att hänvisa de patienter som själva uppsöker intensivakuten att gå till rätt vårdform, säger Eva Östblom.

Frågan som genast dyker upp är hur detta kommer att påverka väntetiderna på Södersjukhusets akutmottagning, om fler patienter kommer hit.

– Vistelsetiden påverkas dels av tillgången på vårdplatser på våra vårdavdelningar, dels av hur många patienter som uppsöker akuten. Och som alltid prioriteras de allra svårast sjuka.

Vi har sedan en längre tid ett ansträngt läge som främst beror på att vi inte kan bemanna tillräckligt många vårdplatser och det påverkar patientsäkerheten och arbetsmiljön negativt. ÅTERIGEN KOMMER SAMTALET in på vikten av att hänvisa patienterna till rätt vårdform från början, så att de inte riskerar vänta i timtal innan de träffar doktorn.

– För att underlätta att vi gör likvärdiga bedömningar så används ett

gemensamt hänvisningsstöd som komplement till den medicinska bedömningen. Det innehåller drygt 2 000 symtombeskrivningar och ”brådskandegrader”. Sen gör vi förstås en rad åtgärder för att förbättra omvårdnaden av de patienter som tyvärr måste vänta länge på en vårdplats, inte minst de äldre, säger Eva Östblom.

Ett sådant exempel är distriktssköterskorna som arbetar på akuten. Deras uppgift är att måna om att de äldre patienterna mår så bra som möjligt.

I många fall försöker de ordna en plats direkt på en geriatrisk avdelning så att patienten inte behöver flytta mellan vårdavdelningar på Södersjukhuset i avvaktan på att de överförs till geriatriken.

– Samverkan över alla gränser är central i sjukvården. Som patient ska du alltid känna dig trygg med att du får rätt vård, på rätt plats och i rätt tid.

TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS FOTO TORKEL EKQVIST

AKUT VÅRD /

Snabbguide Vårdcentral, husläkarjour och närakut. I Stockholms län finns det många vägar till vård. Här reder vi ut begreppen.

Under våren har en ny struktur för akutsjukvården rullats ut. För invånarna finns det nu fem vårdformer att välja mellan om de snabbt behöver hjälp. Men många val kan också vara för virrande.

Under året pågår en stor informationskampanj som ska lära dig att välja rätt.

ger medicinska råd och vägledning dygnet runt.

Till att börja med behöver du inte alltid besöka en vårdcentral eller ett sjukhus när du är sjuk. Vid lättare sjukdom som till exempel förkylning vårdar man sig bäst själv hemma.

TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS

är första valet när du behöv ver trä äffa en läkare eller sjuksköterska.

för vårrd när liv vet ärr i fara.

för skador och sjukdomar som inte kan vänta.

Osäker på hur allvarlig din skada eller sjukdom är?

Börja alltid med att ringa 1177.

Vid livshotande tillstånd ring 112.

1177 VÅRDGUIDEN ger

dig råd om egenvård och talar om vart du kan gå. Ring 1177, ladda ner appen eller surfa in på webben.

MEN INTENSIVAKUTEN DÅ?

VÅRDCENTRALEN är ditt första val när du behöver träffa läkare eller sjuksköterska.

De tar emot både barn och vuxna. Många har drop-in tider och akuttider samma dag.

På kvällar och helger finns det husläkarjourer i länet som du kan besöka.

NÄRAKUTEN

hjälper den som har allvarligare skador och sjukdomar som inte kan vänta, till exempel benbrott, hjärnskakning eller akut allergi. På närakuten finns både röntgen och laboratorium.

AKUTEN gäller när livet hänger på en skör tråd.

För dig som har riktigt allvarliga eller livshotande skador och sjukdomar. Stockholms akutmottagningar har öppet dygnet runt.

Jo, den tar emot de allra svårast sjuka och skadade patienterna som kommer med ambulans eller helikopter, eller den som har fått remiss från ett annat sjukhus.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

13

/ BILDREPORTAGE

Tekniken för bättre vård

Ny teknik dyker upp i vården som svampar ur jorden. I Sös nya tillagningskök för patientmat finns smarta grytor och effektiva förpackningsmaskiner.

Servicegruppens nya kärltvätt tvättar effektivt över hundra återvinningskärl varje dag. På Endoskopiskt centrum får kirurgerna enklare rätt bilder på monitorerna med nya styrsystemet. Och 5 april delade SLLs innovationsfond ut årets andra omgång pengar till innovationsprojekt i landstinget, däribland två teknikfokuserade Sös-projekt.

Teknik för bättre vård

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

14

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

BILDREPORTAGE /

STYRSYSTEM PÅ ENDOSKOPISKT CENTRUM Anders Sonden, kirurg, utför endoskopiskt ultraljud (EUS) på Endoskopiskt centrum, Sös.

Patienten som blivit sövd övervakas av anestesisjuksköterskan Emma Nordqvist.

Endoskopiskt centrum på Sös samlar expertis och forskning kring endoskopiska undersökningar av mag-tarmkanal och luftvägar. Vid endoskopiskt ultraljud används ett ultraljudsendoskop, en böjlig, styrbar slang försedd med videooptik och ultraljudsgivare som förs in i kroppen genom munnen. På så sätt går det att se och undersöka organ, se genom tarmväggar och lokalisera närliggande organ.

I samband med en endoskopisk undersökning kan läkarna också ta vävnadsprover för mikroskopisk analys och utföra behandlingar.

Nu finns ett nytt smart styrsystem på plats på Endoskopiskt centrum (se nedan).

Lena Sandström, undersköterska, styr belysning och väljer vad som ska visas på de olika takhängda monitorerna i kirurgens sal på Endoskopiskt centrum. Från salens nya styrsystem kan hon lätt styra om bland bildkällorna och placera rätt bild på rätt monitor, men även ställa in vilken musik som ska spelas, om önskemål finns. Den nya tekniken är överskådlig, enkel att använda och tanken är att tekniken ska finnas på de 24 nya operationssalar som byggs på Sös.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

15

/ BILDREPORTAGE

ENKLA MATBESTÄLLNINGAR Sedan årsskiftet kan fler och fler vårdavdelningar på Sös beställa mat från Sös nya tillagningskök för patientmat. I samband med det nya köket har ett helt nytt måltidskoncept tagits fram med flexiblare menyer och där patienterna kan äta när de själva vill istället för på förbestämda tider. En app har också tagits fram där du som medarbetare enkelt inventerar och beställer mat till dina patienter och deras närstående från Sös nya kök för patientmåltider.

ONLINE-INSKRIVNING Vårdavdelning 35E ansvarar årligen för inskrivning och eftervård av cirka 2000 planerade höft-, knä- och ryggoperationer. Inom innovationsprojektet ”Min ortopedoperation” ska vårdavdelningen utveckla en online-inskrivning för de patienter (cirka 30 procent) som inte tycker att dagens inskrivning à 4 timmar på plats på avdelningen ger så mycket mervärde och som kan ta till sig information digitalt. Behov och utvecklingsområden har tagits fram med stöd av Sös Innovations tjänstedesignsenhet. Bland annat har medarbetare på avdelning 35E själva fått prova hur det är att skrivas in som patient, för att sedan ändra processen och testa på nytt.

KÄRLTVÄTTEN I februari flyttade Sös servicegrupp delar av sin verksamhet till försörjningskvarteret (hus 74), det första av de nya husen vid Sös att bli klart för inflytt. En ny teknisk lösning som underlättar Servicegruppens arbete är den helt automatiserade kärltvätten. Tidigare användes en vanlig

16

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

handhållen högtryckstvätt för att göra rent sjukhusets återvinningskärl för glas, papper och wellpapp.

Nu fästs kärlen, hissas upp i den nya kärltvätten, och görs effektivt rena med högtryck, varmvatten och rengöringsmedel. En tidsvinst som märks då över hundra återvinningskärl från sjukhusets 55 miljörum tvättas minst en gång per dag.

BILDREPORTAGE /

PATIENTKÖKET Maten som lagas i nya tillagningsköket läggs snyggt i portionsförpackningar som sedan värms och serveras upplagd på porslinstallrik när patienten själv vill äta.

Konceptet minskar mängden mat som slängs med runt 40 procent.

En enorm miljövinst.

Sedan årsskiftet kan fler och fler vårdavdelningar på Sös beställa mat från Sös nya tillagningsskök för patientmat (läs mer på sidorna 6–7). I den 200 liter stora kokgrytan i Sös nya tillagningskök för patientmat kyls maten direkt i grytan på mindre än en timme.

- Maten får längre hållbarheten och smak och konsistens behålls, säger Patric Gill, kostchef i Sös patientkök.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

17

/ SÖS KVALITETSPRIS

REKORDMÅNGA NOMINERINGAR TILL SÖS

kvalitetspris – Vi har ökat fokus på kvalitet i alla sammanhang.

Medarbetare och chefer arbetar med kvalitetsutveckling överallt på sjukhuset, mer eller mindre, systematiskt.

Det senaste året har Kvalitetsavdelningen, chefläkare, controllers och verksamhetsutvecklare utvecklat system för uppföljning, återkoppling och förbättring av resultat, säger Alicja Korszunowa, kvalitetsutvecklare på Kvalitets- och utvecklingsavdelningen.

TEXT ANNIKA LINESKÄR OCH JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST OCH CLAS FRÖHLING

OCH DE NOMINERADE ÄR →

18

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

SÖS KVALITETSPRIS /

Minimera separation mellan mamma och nyfödd Kvinnokliniken och Neonatalvårdssektionen har utvecklat ett mobilt neonatalt team som kan vårda nyfödda barn med andningsstörning tillsammans med mamman. Tidigare separerades de två då mamman vårdades på uppvakningseller BB-avdelningen medan barnet vårdades på neonatalvårdsavdelning.

Genom minskad separationen underlättas anknytningen. Föräldrarna känner sig tryggare och blir också mer delaktiga i sitt barns vård.

Strokeprocessen – ett arbete för att förbättra såväl det akuta omhändertagandet som hela vårdkedjan för patienter med stroke Ett snabbt omhändertagande i det akuta skedet liksom rätt rehabilitering har oerhört stor betydelse för att minska dödligheten och bestående skador vid en stroke.

Genom förbättringsarbetet kortas tiden från att patienten anländer till att de får behandling. Dessutom får fler patienter komma direkt till strokeenhet, vilket innebär bättre vård för patienter med stroke.

Läs mer om hur Sös jobbat med att förbättra det akuta omhändertagandet vid stroke på sidan 24.

IVA förbättrar omhändertagandet av intensivvårdspatienter Inte nog med att IVA, intensivvårdsavdelningen, i år korades till årets intensivvårdsavdelning av SIR (Svenska intensivvårdsregistret) – nu är de också nominerade till kvalitetspriset.

Det är viktigt att all intensivvård föregås av samråd med patienter och närstående, och en medicinsk bedömning av möjligheten med intensivvård, så att en behandlingsstrategi kan göras från början.

Ett team bestående av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare har arbetat med att förbättra rutinen kring beslut om behandling. Nu finns en behandlingsstrategi inom 24 timmar i 96 procent av fallen vilket är bäst i landet.

Fler nomineringar på nästa uppslag →

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

19

/ SÖS KVALITETSPRIS

Fler protesbärare efter benamputation Genom ett nytt vårdprogram på verksamhetsområde Ortopedi har det blivit möjligt för fler patienter att bli protesbärare efter en benamputation. Medarbetare från infektion-, ortoped-, medicin- och kärlkirurgavdelningar men även externa samarbetspartners som Team Olmed, Geriatiken och Gåskolan har varit delaktiga i arbetet.

20

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

SÖS KVALITETSPRIS /

Prostatacancercentrum Två kliniker har etablerat ett gemensamt centrum som utvecklat standardiserade processer kring remisshantering, utvecklat konferenser där samtliga yrkeskategorier är involverade i patientens behandling och även utvecklat patientens mottagningsbesök. Behandlingstiden har minskat och projektet har också förbättrat arbetsmiljön.

Förkortade väntetider för patienter med Kolorektalcancer Tack vare införandet av ett så kallat standardiserat vårdförlopp för patienter som behandlas för Kolorektalcancer (cancer i tjock- eller ändtarm) har man lyckats minska väntetiderna.

På verksamhetsområde Kirurgi arbetar en förbättringsgrupp tillsammans med onkologiska kliniken, röntgen och andra vårdgivare med att minska vänte- och kötider för patienten, exempelvis genom förbokade röntgentider och mottagningsbesök.

Ett bättre omhändertagande av patienter med urinretention Urinretention (svårighet att tömma urinblåsan) är en vanlig åkomma som kan få allvarliga följder om det behandlas fel.

I samarbete med akutmottagningen har

Urologiska kliniken bland annat lyckats minskat antalet akuta återbesök för patienter som drabbas av återkommande urinretention.

Barnet i centrum – före, under och efter utredning Utredningsteamet på Nacka BUM gör neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomar 4–18 år. Teamet har utvecklat ett stöd, utformat för olika åldersspann, för att göra barnet delaktigt i sin egen utredning. Efter avslutad utredning erbjuds också alla barn att komma tillbaka för en egen genomgång tillsammans med den utredande psykologen.

VEM VINNER 2018 ÅRS KVALITETSPRIS? Priset delas ut i Södersjukhusets aula den 25 maj.

Fler patienter kan behålla körkort och lässyn Sedan 2007 har Ögonkliniken behandlat patienter med åldersrelaterade ögonförändringar med sprutinjektioner i ögat.

Behandlingen har inneburit att ett stort antal patienter har kunnat behålla sin

lässyn och körkortssyn. Under tio år har kliniken ständigt utvecklats för att fler patienter ska få möjlighet att behandlas, bland annat har lokalerna byggts om för att bättre passa verksamhetens behov.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

21

/ FORSKNING

Forskning för bästa vård Varje år disputerar ett tiotal medarbetare från vården på Sös kring forskning om våra stora folksjukdomar. Forskarna drivs ofta av nyfikenhet, tillsammans med viljan att göra gott för sina och vårdens patienter. ”Vi på Sös” har intervjuat fyra av dem som disputerade 2017.

Camilla Wendt

Piotr Kasina

Helena J Rolandsdotter

Magnus Jonsson

Verksamhetsområde Bilddiagnostik och onkologi

Verksamhetsområde Ortopedi

Verksamhetsområde Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Verksamhetsområde Kirurgi

Vad forskar du om?

Knappt fem procent av all bröstcancer orsakas av medfödda sjukdomsanlag i bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2. I ytterligare cirka 15 procent har den drabbade en eller flera nära släktingar som också haft bröstcancer (så kallad familjär bröstcancer). Vilka ärftliga riskfaktorer som finns vid familjär bröstcancer vet man ännu inte.

Nämn ett av dina forskningsfynd När jag tittade på familjer med familjär bröstcancer såg jag ett samband mellan livmodercancer och bröstcancer. Vilka genetiska riskfaktorer kan ligga bakom dessa förhöjda cancerrisker? Förhoppningen är att vi i framtiden kan erbjuda medlemmar i familjer med familjär bröstcancer en individuell cancerriskbedömning (genom genetisk testning), lika som det idag görs för dem som har bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 i släkten.

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST OCH RAINER TIHVAN

22

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

Vad forskar du om?

Idag genomgår fler och fler patienter i världen höftprotesoperation, drygt 17 000 i Sverige varje år. Operationerna går oftast bra men med fler patienter totalt sett ökar också antalet komplikationer. I min avhandling har jag tittat på infektioner och blodproppar efter höftprotesoperationer.

Nämn ett av dina forskningsfynd Venösa blodproppar är den vanligaste medicinska komplikationen efter höftproteskirurgi. Vi har visat att en ny familj av läkemedel, så kallade NOAK, sänker risken för dessa blodproppar med drygt 50%, utan att risken för andra komplikationer ökar.

Våra fynd kan leda till ny praxis, i Sverige men även i världen.

Vad forskar du om?

Min forskning är klinisk grundforskning där jag tittat på kliniskt utfall och immunologiska förändringar i blod och i tarmslemhinna vid diagnos, och efter olika kortisonfria behandlingar, hos barn och ungdomar som är nyinsjuknade i ulcerös kolit och Crohn’s sjukdom.

Nämn ett av dina forskningsfynd Jag har hittat en möjlig prognostisk markör för att skilja ulcerös kolit från Crohn’s sjukdom. Nu ska jag undersöka om flytande kostbehandling som ofta ges till barn med Crohn’s sjukdom, även kan fungera infl ammationsdämpande på barn med ulcerös kolit.

Vad forskar du om?

Varje år drabbas 25 000 personer i Sverige av stroke.

Drygt 3000 av dessa orsakas av förträngning av halspulsådern (karotisstenos). Min forskning handlar om hur man på bästa sätt behandlar personer med karotisstenos för att minska risken för stroke i framtiden. Jag har bland annat analyserat två olika metoder att behandla karotisstenos; öppen operation och stentbehandling (ofta kallad ”ballongvidgning”).

Nämn ett av dina forskningsfynd Mina studier visar tydligt att öppen operation av karotisstenos på ett bättre sätt än ”ballongvidgning” skyddar mot stroke såväl på kort sikt, som på lång sikt. Studierna har bidragit till den minskande användningen av ”ballongvidgning” i Sverige.

Sös forskare

Forskningsområden vid Södersjukhuset

På Karolinska Institutets institution på Södersjukhuset (KI SÖS) bedriver många av Södersjukhusets forskare framstående medicinsk forskning vid sidan av sina kliniska tjänster. Men medarbetare från Sös forskar också inom medicin på andra institutioner, och bedriver pedagogisk forskning. Genom forskningen kan patienterna få en nytänkande vård, baserad på de senaste forskningsrönen.

Hjärt- och kärlsjukdomar inklusive stroke och diabetes; Reproduktiv och sexuell hälsa; Akutsjukvård, anestesi och intensivvård; Sjukdomar i rörelseapparaten, inklusive osteoporos; Kirurgiska folksjukdomar, inklusive bröstcancer; Pediatrik, lung- och allergisjukdomar, diabetes och neonatalvård; Medicinsk pedagogik och implementeringsvetenskap; Patientsäkerhet.

FORSKNING /

Vad får folk att söka akuten just idag?

I Sös-kirurgen Martin Nordbergs kommande avhandling kan du läsa om vad som påverkar människors beslut att söka vård på en akutmottagning. Och hur vi kan förutse hur många som kommer till akuten de närmaste 48 timmarna.

– När jag frågar patienter på akuten varför de kom just idag svarar många att ”Det går ju inte över, nu får det vara nog.” Men varför fick de nog just idag?

De kanske har varit sjuka i över en vecka. Det verkar vara fler faktorer än just din sjukdom som avgör om du söker till akuten eller inte.

Martin Nordbergs resultat är intressant både ur ett samhälleligt, politiskt och ekonomiskt perspektiv. Men också ur ett mänskligt perspektiv, kopplat till jämlikhet.

• Omvärldsläget i stort verkar påverka människors beslut att söka till akuten.

De dagar de stora medierna rapporterar många negativa nyheter (där ord som krig, terror, oro, larm och sjuk finns med) verkar fler patienter söka sig till Stockholms akutmottagningar än andra dagar.

• Många som inte är sjukvårdsutbildade verkar ändå ha någon slags förmåga att bedöma sjukdom. Cirka 50 procent av tillfrågade privatpersoner gjorde rätt prioritering av beskrivna patientfall.

• Ju fler som söker efter information på 1177 (oavsett sökning) desto fler kommer till akuten närmaste dygnet.

Martin Nordberg är kirurg och har jobbat på Sös i snart 13 år, varav en stor del på akutmottagningen. Han drivs av nyfikenhet och av att försöka förstå människors beteenden.

Ett sidoprojekt är mjukvaran som kan förutspå inflödet av patienter till Stockholms akuter de närmaste 48 timmarna, timme för timme, med hjälp av patientstatistik från TakeCare. Viktig information för resursfördelning och bemanning, men också för styrning i vården. I en studie som genomförs med 1177 kommer värdet av denna information att utvärderas.

- Påverkar prognoserna vilka råd sjuksköterskorna ger dem som ringer? Och kan det ändra beteendet för var och när patienterna söker vård? Det är frågor vi kommer titta vidare på.

• Kön, ålder och socioekonomisk bakgrund påverkar om du får rådet från 1177 att söka akutsjukvård, men också hur väl du följer rådet du får.

– Som kvinna verkar du oftare få rådet att stanna hemma och ta hand om dig själv. Rådet att söka till akuten ökar med stigande ålder, om du är man och från fattigare förhållanden. När det sedan gäller hur väl du följer de råd du får ökar följsamheten om du är kvinna, med ökande ålder och om du kommer från rikare förhållanden. Fler och större studier behöver göras men mina resultat visar ändå att här finns saker att jobba på, både för sjukvården och samhället i stort.

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

23

/PERSONPORTRÄTT TIDEN VIKTIG VID /SEPSIS OCH STROKE

Akut sepsis kan ge svåra konsekvenser, som njursvikt eller vävnadsdöd i kroppsdelar som måste amputeras.

Rutiner och standarder

SKA FÖRBÄTTRA FÖR PATIENTEN

Under 2018 satsar Södersjukhuset på att förbättra omhändertagandet av personer som drabbats av stroke eller sepsis – patienter som inte har tid att vänta på rätt vård.

VARJE ÅR KOMMER närmare 1 500 personer med stroke (propp eller blödning i hjärnan) eller TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) till akutmottagningen, det är den största gruppen patienter som läggs in på sjukhuset. Satsningen på strokesjukvården omfattar både akut behandling och tidig rehabilitering,

24

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

med hjälp av erfarna team på strokeavdelning.

– Vid akut stroke kan varje minut rädda upp till två miljoner hjärnceller.

Med rätt insatser kan vi begränsa hjärnskadorna och minska risken för återinsjuknande, efter både stroke och TIA, säger Emma Lindbäck, sektions-

chef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhuset.

Enligt internationella riktlinjer är det viktigt att den akuta strokebehandlingen påbörjas inom 30 minuter efter ankomst till sjukhus. För att patienten sedan ska kunna återhämta sig är det avgörande att rehabilitering i team

TIDEN VIKTIG VID SEPSIS OCH STROKE /

Strokesjuksköterskor kan nu ge trombolysbehandling direkt på röntgen.

startar omgående efter insjuknandet.

– Under våren öppnar vi åtta nya vårdplatser och förbättrar den akuta handläggningen i samarbete med akuten och röntgenkliniken.

Med riktlinjen ”Stroke på Sös” vill Emma Lindbäck och hennes kolleger höja den allmänna strokekompetensen hos övriga medarbetare på sjukhuset.

– Vi vill lära alla vad som gäller om en person i vår närhet drabbas av stroke.

TILL SÖS-AKUTEN KOMMER också många patienter med Sepsis, ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Både gamla och unga drabbas, men patienterna kan vara svåra att upptäcka eftersom symtomen påminner om andra diagnoser.

– De kan ha feber och frossa, men många patienter är feberfria, vilket gör det svårare att sätta diagnos. Man ska vara uppmärksam på sepsis vid plötsliga symptom, som exempelvis allmän svaghet, ansträngd andning, diarré, kräkningar och förvirring, säger Hampus Nordqvist, infektionsläkare på Södersjukhuset.

Nu införs ”Sepsis-larmet” som aktiverar alla kliniker på Sös som vårdar patientgruppen. Sedan hösten 2016 har en arbetsgrupp tagit fram lokala rutiner och checklistor, och stora delar av personalen på akutmottagningen har

– Sepsislarmet startar i ambulansen eller på akuten, säger Hampus Nordqvist, infektionsläkare.

utbildats. Liknande arbetssätt finns bland annat på sjukhusen i Region Skåne och Östersund.

– Målet är att snabbt kunna identifiera patienterna för att ge rätt behandling, säger Hampus Nordqvist.

– Små justeringar i omhändertagandet av patienten kan få stora effekter för arbetsfördelning och organisation.

Ett nytt arbetssätt kan medföra krav på ledarskapet och i sin tur påverka arbetsmiljön och trivseln på arbetsplatsen.

PARALLELLT MED STROKE OCH SEPSIS

TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS

arbetar Södersjukhuset med att förbättra den övergripande hanteringen av patienter som vårdas på en avdelning.

– Det kan handla om att ronden behöver omstruktureras eller att rutinerna för utskrivning inte är anpassade efter patientens behov, säger Birgitta Wranne.

Hon är kvalitetsutvecklare och ingår i en förbättringsgrupp med chefer, läkare och sjuksköterskor från avdelningarna. Gruppens roll är att samordna aktiviteter över klinikgränserna för att skapa gemensamma arbetssätt, från det att läkaren på akuten beslutar att patienten behöver läggas in och vidare till vårdavdelning och så småningom utskrivning till annan vårdgivare eller till hemmet.

– I fjol identifierade sjukhuset olika aktiviteter för en gemensam struktur i slutenvården, oavsett diagnos hos patienten. Vi kartlade sedan hur dessa påverkar andra områden, som arbetsmiljö, ledarskap och bemanning, säger Birgitta Wranne och nämner införandet av personcentrerad rond.

FOTO TORKEL EKQVIST

Ett urval aktiviteter för att samordna omhändertagandet av patienter i slutenvård.

• Utskrivningsplanering påbörjas inom 24 h efter ankomst till avdelning.

• Hälsoplan i journalsystem.

• Visualiserad vårdplanering / digital tavla.

• Avdelning tar emot nya patienter före kl 12.

• Omfördelar arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier.

• Tydliggör arbetsfördelning.

• Strukturerar ronden.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

25

/ MEST FÖR MEDARBETARE

”Ni är fantastiska, jag vet”

”Stort Grattis Thorleif och alla medarbetare på Iva SöS Visste redan att ni var bäst !

Mitt är hos er ”

”Min mamma låg där i höstas. Allt. Precis allt var så bra det kan vara i en svår situation.

Underbar personal.”

”Grattis till er. Ni är fantastiska som gör det möjligt för ”våra” sjuka mammor att få träffa sina små barn nere på neo ”

Många hejarop när Södersjukhusets IVA blev Årets intensivvårdsavdelning TIDIGARE I VÅRAS fick intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset utmärkelsen Årets IVA 2018. Priset delas årligen ut av Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) och uppmärksammar intensivvårdsavdelningar som arbetat med förbättringsarbeten. När nyheten om utmärkelsen publicerades på Sös Facebooksida blev många engagerade.

Under första dagarna valde hela 680 personer att trycka på gilla-knappen, och kommentarerna strömmade in.

Grattis IVA säger även vi på redaktionen!

IVA fick priset med nomineringen: ”För sitt förbättringsarbete med att förbättra rutinerna för, och följsamheten till, beslut angående behandlingsstrategi.”

Arbetet har fått en stor inverkan på patientvården och gett fina resultat i SIR (Svenska Intensivvårdsregistret).

IVA har även skapat ett system för att skicka data till SIR. Systemet används numera av andra intensivvårdsavdelningar inom Stockholms läns landsting.

– Det här priset betyder oerhört mycket för intensivvårdsavdelningen på

Gå med Sös i Stockholm Pride Parade I sommar är det dags igen! Södersjukhuset kommer att gå i Stockholm Pride Parade. Årets parad går lördag 4 augusti.

Paraden startar från Kungsholmen cirka kl. 13.00 och går till Östermalms IP. Vill du vara med? Anmäl dig på Sös intranät, #prideparad.

26

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

4 AUG 2018

Södersjukhuset. Det visar att vi utvecklar och förbättrar våra arbetssätt, och att vi har en kvalité i vårt ständiga förbättringsarbete. Ett stort tack till alla fantastiska medarbetare på IVA, det här är ett pris till alla våra medarbetare, sa Thorleif Rosander, vårdchef på Intensivvårdsavdelningen.

FOTO RAINER TIHVAN

MEST FÖR MEDARBETARE/

Slöseri med tid och många onödiga pappersutskrifter

IT I VÅRDEN LIGGER EFTER

Framtidens vårdinformationsmiljö ska bli mer mobil och ge bättre arbetsmiljö och större patientinflytande.

Idag är flera av landstingets it-system långsamma och delar inte information med varandra.

Patienterna tvingas ofta bära sin egen patientinformation, samtidigt som viktig data saknas för forskning och utvecklingsarbeten.

Nu ska landstinget upphandla en ny vårdinformationsmiljö. Det över-gripande målet är att ge patienter möjlighet att vara delaktiga i sin vård och att möjliggöra nya arbetssätt som förenklar och effektiviserar arbetet för medarbetare inom vården.

Ett trettiotal av Sös medarbetare är hittills involverade i arbetet.

Planen är att den nya vårdinformationsmiljön ska börja införas i landstingets verksamheter från 2020 och framåt.

Läs mer och se filmer om Framtidens vårdinformationsmiljö på www.vardgivarguiden.se/fvm För Sös-frågor – kontakta Emma Ekerdal Loven, emma.ekerdal-loven@sll.se

Sedan november förra året finnss Södersjukhuset på Instagram. ”Följ med oss en helt vanlig dag på jobbet!

Små och stora vardagliga händelser på ett av Sveriges största akutsjukhus.”

Medarbetare på Sös är de som gör inläggen och de bilder som engagerar mest är de som visar vård på riktigt eller medarbetarnas teamträning. Lite bakom kulisserna, det man sällan som privatperson får se och det som inspirerar kollegorna. Fina bilder på Sös omgivningar gillas också, vid sidan av brokiga strumpor på Rocka sockorna-dagen och filmer på medarbetarnas julluncher och luciatåg.

En blandning av stort och smått. www.instagram.com/sodersjukhuset_ab Vi söker fler medarbetare som vill bidra till Sös instagramkonto. Kontakta kommunikation.sodersjukhuset@sll.se.

REDAKTIONEN

Vi på Sös

Ylva Hermansson redaktör ylva.hermansson@sll.se

Johanna Gréen skribent johanna.green@sll.se

Sofia Sjöman Waas skribent sofia.sjoman-waas@sll.se

Annika Björndell skribent annika.bjorndell@sll.se

Anja Steiber skribent anja.steiber@sll.se

Torkel Ekqvist fotograf torkel.ekqvist@sll.se

– för medarbetare och patienter Vi på Sös vänder sig numera till både Södersjukhusets medarbetare och patienter. Magasinet ska på ett lustfyllt och lättillgängligt sätt ge båda läsargrupperna en större inblick i sjukhusets verksamhet.

Fokus är att inspirera till nya tankar och idéer, genom att sprida goda exempel på sjukhuset, lyfta aktuella och engagerande medarbetare, ge bakgrund i viktiga frågor och tips i vardagen. En tidning att pausa med på arbetsplatsen eller i väntrummet.

Har du tips på vad du skulle vilja se mer av i tidningen? Hör gärna av dig till oss på kommunikation.sodersjukhuset@sll.se.

Nästa nummer kommer under hösten. En varm och solig sommar önskar vi från redaktionen!

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 8

27

TEMA TEKNIKEN FÖR BÄTTRE VÅRD

Finsk-norska greppet minskar förlossningsskador Ida Bergman är ST-läkare inom obstetrik och gynekologi och forskare som intresserat sig särskilt för förlossningsskador. Hon gick sin läkarutbildning i Finland och när hon flyttade till Sverige slogs hon av hur vanligt det verkade vara med sfinkterskador (skada på ändtarmsmuskeln) jämfört med i Finland.

I Finland har man en lång tradition av att tillämpa speciella handgrepp vid förlossningen (en metod som sedan vidareutvecklats i Norge) och Ida Bergman ville ta reda på hur metoden skulle kunna leda till goda resultat på Sös.

– En allvarlig förlossningsskada kan leda till ett livslångt lidande. Obehag och oro relaterat till en komplicerad bristning kan ha en mycket negativ inverkan på den nyblivna mamman och på lång sikt försämra hennes livskvalitet, berättar Ida Bergman.

Under 2016 bildade Sös en ”sfinktergrupp”, vars främsta mål var att sänka andelen sfinkterskador på förlossningsavdelningen.

Resultaten av arbetet med den nya ”finsk-norska” tekniken har varit mycket goda och förra året fick Ida Bergman föreningen Opuscula Medicas ST-pris för bästa förbättringsarbete.

TEXT ANNIKA LINESKÄR FOTO TORKEL EKQVIST

Tips!

Har du fött barn på Sös och vill veta mer om bristningar? Välkommen på drop-in-bäckenbottenträffar, mer info: sodersjukhuset.se/backenbotten

Forskning och förbättringar går hand i hand Ida Bergman visar det ”finska greppet”. I Norge har tekniken utvecklats så att fokus läggs även på framfödandet av barnets axlar.

Läs mer

Tack vare medarbetarinsatser på kardiologen ligger Sös i topp när det gäller vård av hjärtinfarkter (Swedehearts kvalitetsindex).

Swedeheart-registret har också möjliggjort Robin Hofmanns prisade och banbrytande forskning (Sidan 5).

om förbättringar och nya metoder för bättre vård på sidorna 18–21. I år var det rekordmånga nomineringar till Södersjukhusets kvalitetspris.Kvalitetspriset har delats ut sedan år 2006.

Priset är ett erkännande för utvecklingsarbeten som pågår i verksamheterna med nytta för patienten.