Vi på Sös nr 3, 2017 - Sös satsar för de akut sjuka

NR 3 2017 ETT MAGASIN FÖR SÖS MEDARBETARE OCH PATIENTER

LÄTTARE FÅ RÄTT VÅRD I STOCKHOLMS LÄN

Sös satsar FÖR DE AKUT SJUKA NICOLE STYR BYGGET Nu går första flyttlasset!

HEMLAGAT PÅ SÖS Nya köket slår upp portarna

SÖS NYA VD OCH CHEFLÄKARTRIO • DONATION: PHILIPS DÖD GAV LIV ÅT ANDRA • PODDTIPS!

/ INNEHÅLL

VI PÅ SÖS NR 3 2017

TEMA

13

10

10

SÖS SATSAR FÖR DE AKUT SJUKA

14

NÄRHETEN TILL DYGNETRUNTÖPPEN VÅRD HAR ALDRIG VARIT STÖRRE

18

14

Intensivakut, akutmottagning, närakut och husläkarjour. Vi beskriver Sös roll i vårdstockholm. Nicole Silverstolpe är Södersjukhusets programdirektör och styr sjukhusets om- och tillbyggnad.

13

STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP SKA GE JÄMLIK CANCERVÅRD OCH NÖJDARE PATIENTER Ett antal utvalda cancerdiagnoser har fått fördefinierade utredningsförlopp, från välgrundad misstanke om cancer till start av behandling.

Läs om hur vi jobbar med det på Sös.

ALLTID I VI PÅ SÖS

Utbyggnaden av Södersjukhuset har kommit mer än halvvägs och snart är det dags att flytta in i de nya lokalerna. För att göra processen så smidig som möjligt drivs projektet Klinisk driftsättning, som ska se till att Södersjukhusets verksamheter kan ta de nya lokalerna i bruk i tid och i rätt omfattning.

18

NU BLIR DET HEMLAGAT PÅ SÖS Att få i sig näringsriktig mat är viktigt för att bli frisk.

Men för kostchef Patric Gill och köksmästare Per Ekström, som nu börjar laga patientmat i Sös nya kök, är mat mer än att bara få i sig näring – för dem är måltiden en upplevelse som ska tillfredsställa alla sinnen. Sös tillagningskök för patientmat slår upp portarna!

FÖLJ OSS!

3 MIKAEL RUNSIÖ HAR ORDET

24 KULTUR & LIVSSTIL

4 SÖS-SPANAT

25 PERSONPORTRÄTT 2

twitter.com/sodersjukhuset

9 PERSONPORTRÄTT 1

26 MEST FÖR MEDARBETARE

www.linkedin.com/company/sodersjukhuset

13 SNABBGUIDE

2

BILDREPORTAGE KIKA IN PÅ BYGGET, OCH MÖT CAMILLA SOM GÖR SÖS REDO FÖR INFLYTT

V I PÅ S Ö S 3 / 2 017

14 BILDREPORTAGE

facebook.com/sodersjukhuset

MIKAEL RUNSIÖ HAR ORDET /

Rätt patient på rätt plats

rd Nya vå ti systeme l ms län Stockho

10

NU NÄR VINTERN BÖRJAT GÖRA SIG PÅMIND så kanske våren känns långt borta men tiden går snabbt och redan i maj 2018 går startskottet för Nya Karolinskas intensivakut. Intensivakuten kommer bara att ta emot patienter som kommer via ambulans eller remiss vilket innebär att många patienter kommer bli hänvisade till andra vårdgivare. I oktober startade arbetet med att omdirigera en del ambulanser från akuten i Solna till andra akutsjukhus för att övergången i maj ska bli så bra som möjligt.

DET GÖRS STORA SATSNINGAR PÅ SJUKVÅRDEN i länet och landstinget bygger upp ett nytt vårdsystem som syftar till att patienterna ska få rätt vård på rätt plats. I första hand ska invånarna söka vård på sin vårdcentral eller på någon av de nya närakuterna som öppnar runt om i länet och akutsjukhusen ska vara ingången för de patienter som behöver akutsjukhusets kompetens. Samverkan och fungerande nätverk mellan olika vårdgivare blir ännu viktigare framöver.

Vi behöver fundera på vår roll i det nya vårdsystemet och vilka patienter som vi ska vårda hos oss och vilka som kan få vård någon annanstans så att vi använder våra resurser på bästa sätt.

LÄS OCKSÅ INTERVJUN MED MIKAEL RUNSIÖ PÅ SIDAN 9

FÖR ATT KUNNA TA EMOT FLER PATIENTER och ge ännu bättre vård byggs Södersjukhuset om och till och nu börjar vi se resultatet av det. De nya huskropparna växer fram och redan i februari 2018 flyttar sjukhusets servicefunktion in i nya lokaler i vårt försörjningskvarter. I skrivandets stund har jag varit vd på Sös i ungefär en månad och jag känner stor tillit till det förändringsarbete som pågår. Vi har en del utmaningar framför oss men jag är övertygad om att vi klarar av dem om vi jobbar tillsammans; mellan professioner, verksamheter och vårdgivare.

14–17

MIKAEL RUNSIÖ, VD

Vi på Sös är Södersjukhusets magasin som vänder sig till sjukhusets medarbetare och patienter.

Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Kommunikationschef Hanna Ahonen, 1076 Redaktör: Ylva Hermansson, 1065, kommunikation.sodersjukhuset@sll.se Upplaga: 4 400 ex.

Grafisk formgivning: Fidelity Stockholm Repro och tryck: Danagård Litho Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös, om inget annat anges Illustrationer Cecilia Börjesson och Anna Baumgarten Utgivningsdag: 12 december Nästa nummer: Våren 2018

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

3

/ SÖS-SPANAT

KRÖNIKAN

3 TIPS FRÅN LEKTERAPIN

Att leka som vuxen!

Lekterapin på Sös fyller 60 år i år, och firar att de under så lång tid har hjälpt barn och unga att, genom lek, hantera en värld av sprutor och mediciner. Men också att ladda energi för att orka svåra behandlingar. Vi på Sös listar tre tips från Lekterapin på hur vi som vuxna kan inspireras av barnens lek!

PATIENTEN RÖR SIG OFTA genom vården över flera olika kliniker. Det ställer krav på vårdövergångar för vårdpersonal. Det ställer också krav på våra uppföljningssystem att kunna hantera data från flera olika källor samtidigt, till exempel sökord i journalsystem eller operationstider från operationsplaneringssystem.

För att kunna göra detta har vi därför byggt en datamodell i QlikView som knyter ihop data från flera olika källsystem för att analysera patientens resa genom sjukhuset. Verksamhetsutveckling på Sös måste kunna ta avstamp i definierade patientprocesser, istället för i begränsande silos, som det ofta är nu.

TEXT YLVA WERLINDER FOTO TORKEL EKQVIST

1

SLAPPNA AV

Att leka kan vara en avslappning och ett sätt att slippa vara produktiv.

Att vila hjärnan genom att sticka, spela mobilspel eller färglägga en mandala kan vara olika sätt för oss vuxna att koppla av.

2

DAGLIG UPPFÖLJNING av kvalitetsindikatorer kan till exempel göras kopplat till strokeprocessen, en av de patientprocesser som går igenom hela sjukhuset.

Med data som bas kommer faktabaserad verksamhetsutveckling vara möjlig. Men det ställer också krav på verksamheten att definiera patientprocesser och löpande arbeta med god kvalitet på inregistrerat data.

När jag retrospektivt tittar på mina snart 15 års arbete med verksamhetsutveckling – allt från utveckling av nya produkter till företagsrekonstruktioner – så är den gemensamma nämnaren för framgång de tillfällen då svåra beslut grundat sig på data.

FANTISERA

Som vuxen kan vi förbereda oss för svåra saker som vi är nervösa för genom att fantisera. Till exempel fantisera att vi får en spruta eller träffar en läkare, men också aktivt öva, till exempel löneförhandla framför spegeln eller att träna högt på hur vi tänker fria till någon vi älskar.

3

Jag är övertygad om att data utvecklar vården!

BEARBETA

Leken kan också vara en hjälp att bearbeta något jobbigt. Att leka de situationer som varit svåra, där någon kanske är sjuk, kan göra att barnet vågar sätta ord på sina tankar och känslor. Det är en stor del av det arbete som sker på Lekterapin. Som vuxen sker bearbetning i större del i samtal med nära och kära. Många använder även sociala medier för detta.

KOPPLAT TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE i våra patientprocesser är det också den vägen vi på Sös måste gå för att klara våra utmaningar. Drivkraften är att erbjuda verksamhetsnära uppföljning som gör skillnad för patienten. Data för patienten, med patienten!

ERIK SCHEDVIN

Controller, Södersjukhusets ekonomiavdelning

I vården pratar vi ofta om flöden. Att få jobbet att flyta på bättre. Men livet i övrigt snurrar också snabbt för många.

TEMAFRÅGAN / HAR DU NÅGOT TIPS FÖR ATT FÅ VARDAGEN ATT FLYTA PÅ I LAGOM TAKT?

4

CHRISTINA LINDBERG, BIBLIOTEKET

JOHAN WIESLANDER, INFODISKEN

NATALJA SUNDBERG,

– Jag är en tidsoptimist och tidigare när jag hade tre små barn var det så klart stressigt. Så mitt bästa tips är att inte ha små barn! Nä, men skämt å sido – allt har sin tid. Gör inte allt samtidigt.

Just nu vill jag lära mig spela dragspel.

Det räcker!

– För att minska vardagsstressen tror jag på att distrahera sig en stund med något man tycker om. Man kan ju inte stänga av sitt huvud om det är stressigt, men att distrahera sig med att till exempel titta på en tv-serie, det funkar för mig.

– Mitt bästa tips är att prioritera. Gå igenom det som behöver göras och tänka ut vad som är viktigast just nu och sen göra det först! Men sen är det också viktigt att kunna be om hjälp om man inte hinner med.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

KOMMUNIKATIONSAVDELNINGEN

NYHETER PÅ SÖS /

-50

MINUTER

Enkelriktat inläggningsflöde ger kortare väntetider I OKTOBER 2017 INFÖRDE SÖDERSJUKHUSET

en ny rutin för inläggning av patienter på vårdavdelning, så kallat enkelriktat inläggningsflöde. Syftet är att korta patientens väntetid på en vårdplats och samtidigt förbättra arbetsmiljön på akuten och vårdavdelningarna.

– Den största vinsten är kortare väntetid för patienten, som kommer snabbare till avdelningen. Men det tar

också bort onödiga arbetsuppgifter från vårdlagen på akuten, som får mer tid att bedöma och behandla patienten, säger Daniel Richter, läkare på internmedicin.

Direkt efter att beslut om inläggning är fattat bokar vårdplatskoordinatorn både en vårdplats och en patienttransport till avdelningen. Arbetsuppgifterna utfördes tidigare av vårdlaget.

– Förutom tidsaspekten kommer själva beslutet om inläggning att bli tydligare för patienten.

Arbetssättet testades i våras och efter bara två veckor noterades avsevärda resultat. Patientens väntan på vårdplats minskade med cirka 50 minuter, från i genomsnitt 57 till 9 minuter.

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST

Film tips!

VERAS UTSKRIVNINGSPLANERING en film om in- och utskrivning – En trygg och säker process för utskrivning är en viktig patientsäkerhetsfråga och har stor betydelse för hur patienterna uppfattar vården, säger Birgitta Wranne, kvalitetsutvecklare. Hur det ska gå till kan du se i nya filmen ”Veras utskrivningsplanering”. Filmen hittar du på https://vimeo.com/sodersjukhuset

”Jag är fantastiskt glad och stolt såklart. Det är otroligt viktigt att de här patienterna får uppmärksamhet och att vi pratar om hur vården kring dem kan förbättras” Sara Haile, specialistsjuksköterska på avdelning 57, prisades av Vårdförbundet vid årets vårdgala för sitt arbete med att starta en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med ”fönstertittarsjuka” eller Claudicatio Intermittens. Läs om Saras projekt på www.vardforbundet.se/vardforbundspriset

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

5

Har du som medarbetare en uppgift ?

/ PULSEN PÅ SÖS DONATIONSPROCESS

Sös donationsprocess Som akutsjukhus får Södersjukhuset in allvarligt sjuka patienter. Ibland är patienterna så sjuka att deras liv inte går att rädda. I vissa fall kan det finnas en möjlighet till organdonation. På sjukhuset finns donationsansvariga medarbetare som jobbar för att de avlidna patienternas vilja ska tas tillvara. Samtidigt måste många medarbetare samarbeta för att en organ- eller vävnadsdonation ska bli av. Så här funkar det.

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

Organdonation berör främst dig som jobbar på akuten, röntgen, operation, IVA (intensivvårdsavdelning) eller MIVA (medicinsk intensivvårdsavdelning), medan vävnadsdonation även gäller dig som jobbar på vårdavdelning och obduktion. Se din del i processerna här.

ORGANDONATION

HORNHINNEDONATION

SÖS AKUTMOTTAGNING En patient kommer in på akuten och är av okänd orsak medvetslös. Då tillkallas anestesiteamet och patienten intuberas inför röntgen. Intuberingen säkrar luftvägen och minskar risken för att eventuella hjärnskador förvärras.

SÖS RÖNTGEN På röntgen görs en datortomografi av patientens hjärna för att försöka se vad som har hänt.

Röntgenbilderna visar att patienten har drabbats av en stor hjärnblödning.

IVA/MIVA PÅ SÖS Patienten förs sedan till någon av intensivvårdsavdelningarna IVA eller MIVA och vårdas för sina allvarliga hjärnskador under ett par dygn. Tyvärr försämras patienten ytterligare och visar tecken på att ha utvecklat en total hjärninfarkt, dvs. har avlidit.

den avlidnes närstående. Vad tror de att den avlidne hade velat? Det är den avlidnes vilja som gäller. En donationsspecialiserad sjuksköterska, DOSS, rings in som stöd i samtalen med de närstående. Tolkar de närstående den avlidnes vilja som positiv kontrollerar man om patienten är medicinskt lämplig som donator.

Diagnostik för att fastställa total hjärninfarkt görs två gånger av en erfaren specialistläkare efter Socialstyrelsens protokoll. Om någon dör på detta sätt kan hen bli en möjlig organdonator. När patienten bekräftas avliden kontrollerar man donationsregistret – finns den avlidne med där? Om inte går frågan till

Från det att patienten har dödförklarats har vården 24 timmar på sig innan en eventuell donationsoperation ska ha påbörjats. En transplantationskoordinator från Transplantationskirurgiska kliniken kopplas in.

Screening görs för olika sjukdomar, en rad prover tas.

SÖS OPERATION Den avlidne transporteras till operation där en uttagsoperation görs. Operationen går i stort sett till som andra operationer.

TRANSPLANTATION Organen (till exempel hjärta, lungor, njurar, lever och bukspottkörtel) matchas för att hitta bästa lämpliga mottagare på väntelistan. Mottagarna rings in till sitt transplantationssjukhus innan uttagsoperationen påbörjas. Patienterna som får de tillvaratagna organen kan komma från hela Sverige och ibland från andra delar av Skandinavien. En organdonator kan också bli hornhinnedonator (se här bredvid).

6

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

VÅRDAVDELNING PÅ SÖS En patient avlider på vårdavdelningen.

Patientens ansvariga sjuksköterska ska nu följa checklistan och göra en kroppsundersökning, som en första viktig del i donationsutredningen. Från det att patienten avlider till det att hornhinnorna tas till vara får det som mest gå 48 timmar.

SÖS OBDUKTION OCH S:T ERIKS ÖGON SJUKHUS I SAMARBETE Den avlidne patienten förs till obduktion.

Varje morgon kontaktar S:t Eriks Ögonsjukhus obduktionsteknikerna på Sös och får veta vilka som har avlidit under föregående dygn. Därefter kontrolleras donationsregistret mot den avlidne patienten. Finns det ett ja i donationsregistret från den avlidne, eller om ingen uppgift är registrerad, kontaktar S:t Eriks Ögonsjukhus en av de två vävnadsdonationsutredarna på Sös.

VÄVNADSDONATIONSUTREDNING PÅ SÖS Vävnadsdonationsutredaren läser igenom den avlidnes journal i samråd med en specialistläkare på Sös för att se om patienten är medicinskt lämplig . Ser allt bra ut ringer vävnadsdonationsutredaren till den avlidnes närstående och lyfter frågan om hornhinnedonation. Om de närstående tolkar den avlidnes vilja som positiv eller om det finns ett ja i donationsregistret gör obduktionsteknikerna på Sös ett uttag av hornhinnorna som sedan transplanteras till patienter på S:t Eriks Ögonsjukhus.

PULSEN PÅ SÖS DONATIONSPROCESS /

– Det gäller att alla medarbetare vet hur de kan bidra för att en donation ska kunna bli möjlig, säger Johanna Elftman, sjuksköterska på IVA och en av de donationsansvariga på Södersjukhuset.

”Donation är en känslig fråga som kräver att vi stöttar och känner av de närståendes tankar, funderingar och reaktioner. Den här händelsen kommer följa dem resten av livet. En donation kan vara en tröst i sorgen.”

MEDARBETARE, PATIENT ELLER NÄRSTÅENDE? Oavsett vem du är, läs mer på sidan 8 om hur du tar ställning till donation.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

7

/ DONATION

TA STÄLLNING och våga ställ fr ågan För fem år sedan dog IVA-sjuksköterskan Helena Granbergs son Philip, som då var 15 år, av hjärtfel. Att hans donerade organ har gett sex personer ett nytt liv har varit ett litet ljus i allt mörker.

En bit av Philip finns kvar.

TROTS ATT PHILIP BARA var 15 år när han dog hade han hunnit ta ställning till donation. Han och mamma Helena hade pratat om det och Philip ville donera, när han någon gång skulle dö.

– Barn är ofta väldigt lätta att prata med, faktiskt även om svårare saker.

Att vi visste vad Philip ville gjorde det mycket enklare för mig och Philips pappa att fatta beslutet, mitt i all förtvivlan och sorg.

Philip skänkte flera organ. Han som fick Philips hjärta var en man, med fru och två små barn, som bara hade haft några månader kvar att leva. De var oändligt tacksamma och skickade ett anonymt brev.

– Det korta brevet betyder allt för mig. Jag är så stolt över Philip och glad

att vi kunde göra som han ville. För när beslutet om donation var fattat blev jag livrädd att Philip skulle få en infektion.

Att han skulle ha dött förgäves.

Donationen gjorde det också lättare att ta farväl av Philip.

– Det kanske låter konstigt, men jag skulle aldrig ha orkat vara med när de stängde av respiratorn. Med donationen slapp vi det samtidigt som Philips död fick en mening. Så ta ställning och våga ställ frågan. Om man är positiv till att ta emot ett organ så tycker jag också att man ska vara villig att ge bort ett, säger Helena Granberg.

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO PRIVAT

HAR DU TAGIT STÄLLNING TILL DONATION? Anmäl dig till donationsregistret, fyll i ett donationskort eller prata med en närstående. Alla tre sätt är lika giltiga. www.socialstyrelsen.se/donationsregistret www.livsviktigt.se.

Genom att själv ta ställning till donation slipper dina anhöriga ta beslutet i en svår situation. Fler donatorer behövs. Patienter dör idag i väntan på organ.

Hornhinnedonationer i sin tur kan ge synen tillbaka för ännu fler människor.

8

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

Helena är IVA-sjuksköterska men gör just nu verksamhetsförlagd utbildning på Sös för att bli operationssjuksköterska.

För fem år sedan dog hennes son Philip och blev donator.

PERSONPORTRÄTT /

– Vi får mer tid till det individuella mötet med patienten genom att standardisera vårdprocesserna, säger Mikael Runsiö, vd på Södersjukhuset.

”Att leda är att vara beredd på förändringar” Han beskriver sig som nyfiken och utvecklingsorienterad och väldigt vanlig.

– Jag gillar att snacka med människor om vanliga saker.

BESKEDET ATT Mikael Runsiö

skulle byta vd-stol, från Södertälje sjukhus till Södersjukhuset, kom snabbt och oväntat. Bara några dagar efter att han tillträtt fick han ta emot socialminister Annika Strandhäll som skulle besöka förlossningen på Södersjukhuset.

– Hon var extremt nöjd med besöket. För mig var det lärorikt och en fin möjlighet att se hur starkt förtroendet är för våra verksamheter, vi har så mycket att vara stolta över!

DEN FÖRSTA MÅNADEN på nya

jobbet har han försökt träffa så många medarbetare som möjligt.

– På Sös finns otroliga resurser och kompetenser. Utmaningen är att motivera oss att kunna ta hand om fler patienter och avlasta andra sjukhus (Karolinska Solna reds anm), samtidigt som vi utvecklar vården.

– Vi behöver våga släppa viss vård för att göra rätt saker, säger han och refererar till arbetet med den så kallade interna vårdkartan där Sös undersöker vilka patientgrupper som behöver akutsjukhusets resurser och vilka som skulle kunna få lika bra eller bättre vård hos någon annan vårdgivare.

Mikael Runsiö tycker också att sjukvården ska satsa mer på innovationer, både tekniska hjälpmedel och tjänsteutveckling.

– Det är vår skyldighet att studera och utnyttja nya tekniker, precis som vi är skyldiga att lyssna in patienten. Vi ska utmana oss själva och varandra, tänka tvärtom och inhämta nya perspektiv. Det är att vara förändringsbenägen!

TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS

Vad tycker du är viktigt … … för att utveckla vården?

Standardisering, samarbete, beslutsstöd. … i ledarskapet?

Vara en förebild all-in, närvarande i själ och hjärta, modig. … på jobbet?

Att ha kul och våga skoja med varandra.

FOTO CLAS FRÖHLING

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

9

/ SÖS SATSAR FÖR DE AKUT SJUKA

Akut vård i flera nivåer Intensivakut, akutmottagning, närakut och husläkarjour.

För den som snabbt insjuknar eller skadar sig har närheten till dygnetruntöppen vård aldrig varit större. Vi beskriver den nya akutvårdsstrukturen i Stockholms län.

I MAJ 2018 ÖPPNAR intensivakuten på

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Den ska ta hand om de allra svårast sjuka och skadade i länet, och är den första i sitt slag i Stockholm, och i Sverige också för den delen. Men låt oss ta det från början.

Stockholmsregionen är en av Europas snabbast växande storstadsregioner.

Behovet av vård växer i takt med att antalet invånare ökar, i runda slängar 35 000 personer per år. Så för sex år sedan, 2011, beslutade de styrande i landstinget att vårdkartan behövde ritas om, bland annat med fler vårdplatser på sjukhusen och helt nya vårdnivåer.

Vad betyder det då i praktiken?

Jag ringer till landstingets chefläkare Johan Bratt. Han ska precis resa iväg ett par dagar och hänvisar istället till Nicole Silverstolpe, programdirektör på Södersjukhusets programkontor*.

– Det betyder att det ska bli enklare för patienten att nå sjukvården och kunna söka på rätt vårdnivå.

De nya närakuterna ska kunna ta

emot ambulanser och ha tillgång till både laboratorium och röntgen. De har öppet längre, 08–22.00 alla dagar och kan ta hand om och färdigbehandla något mer resurskrävande skador och sjukdomar som fram till nu har tagits hand om av akutsjukhusen. Till exempel röntga och gipsa en fraktur, ta prover, hantera sårskador, misstänkt propp i benet och akuta allergiska problem.

Närakuten i Haga öppnade i juni och 2018 öppnar ytterligare tio närakuter.

– Sett ur Södersjukhusets perspektiv så är de väldigt viktiga. De kommer kunna avlasta vår akutmottagning som alltför ofta dras med långa väntetider och en orimlig arbetsmiljö.

Nästa år öppnar även intensivakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, som är avsedd för de allra svåraste patientfallen. Dit kommer patienter föras med ambulans, exempelvis traumafall och patienter med svåra strokesymtom, brännskador, tryckfallssjuka, kolmonoxidförgiftning eller i behov av hjärt-lungmaskin och ECMO. Patienter med akuta remisser från

andra sjukhus eller närakuter är också välkomna, liksom en del patientgrupper som redan behandlas på Karolinska, till exempel cancerpatienter vars tillstånd snabbt försämras.

– Intensivakuten är ju en del av tanken med att göra Karolinska i Solna till ett högspecialiserat sjukhus. Det är en poäng med att sällan förekommande åkommor behandlas av personer med större vana vid detta, säger Nicole Silverstolpe.

I och med omdaningen beräknas antalet akutsökande patienter minska på Karolinska Solna från cirka 85 000 till 15 000 årligen. Samtidigt behöver akutmottagningarna på Södersjukhuset,

Är du som privatperson det minsta osäker på vart du kan vända dig för att få den vård du behöver, ring 1177 Vårdguiden.

* Södersjukhusets programkontor: För att Södersjukhuset ska klara av att möta målen för framtidens hälso- och sjukvård (FHS) har sjukhuset förstärkt sin lednings- och förändringsskapacitet i form av ett Programkontor. Programkontoret ansvarar för att planera och implementera nya eller förändrade arbetssätt i verksamheterna, att inreda och utrusta dem med medicinteknik samt driftsätta de nya sjukhusbyggnaderna.

10

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

Akutvård i Stockholms län från 2018 Fem vårdnivåer: 1177 Vårdguiden Husläkarmottagningar/ Husläkarjourer/Jourläkarbil/ BUMM/Öppenvårds psykiatri Närakuter

HUSLÄKARMOTTAGNINGAR Husläkarmottagningarna fortsätter vara det mest närliggande och naturliga valet för vårdsökande med akuta sjukdomstillstånd. Andra vårdgivare får möjlighet att boka akuta tider på mottagningarna.

1177 VÅRDGUIDEN • Utvecklat regelverk kring vägledning • Tillförlitlig vårdutbudsinformation • Ökad möjlighet att direktboka tider hos vårdgivare

Öppet vardagar dagtid

Akutmottagningar

HUSLÄKARJOURER

Öppet 17–22 och helger 8–22

Intensivakut

BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSK MOTTAGNING (BUMM) • Öppet vardagar • Akuta tider för barn 0–1 år kan bokas

JOURLÄKARBIL

• Bedömning i hemmet kvällar, nätter och helger • Bokas av 1177 Vårdguiden

35 st

NYA NÄRAKUTER

206 st

11 st

PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDSMOTTAGNINGAR • Akuta tider för barn vardagar dagtid

18 st

• Akuta tider för vuxna alla dagar 8–22

9 st

• Hög kompetens särskilt för barn och äldre samt

10 st

möjlighet till konsultation från andra specialister

Alla närakuter ska ha enhetligt uppdrag med samma öppettider, verksamhetsinnehåll och resurser att omhänderta patienter med akuta sjukdomstillstånd.

• Öppet 8 –22 alla dagar • Tillgång till röntgen under öppettiden • Anknytning till akutsjukhus och geriatrisk klinik

• Observationsplatser för patienter i behov av övervakning

• Ambulansintag • Utredning och behandling av till exempel misstänka frakturer, hjärnskakning, större sår skador, misstänkt lunginflammation, misstänkt propp i ben och akuta allergiska problem

INTENSIVAKUT AKUTMOTTAGNINGAR VID AKUTSJUKHUS För barn och vuxna vid akutsjukhus öppna dygnet runt.

Akutmottagningar med varierande öppettider inom: • psykiatri • beroende • ögon • gynekologi • tandvård

Karolinska Universitetssjukhuset Solna får en så kallad intensivakut, kopplad till sjukhusets högspecialiserade uppdrag. Hit kan patienter komma i helikopter, ambulans eller via remiss.

• Prehospital bedömning som traumafall, strokesymptom för eventuell trombektomi, stora brännskador, tryckfallssjuka, kolmonoxidförgiftning, behov av hjärt-lungmaskin och ECMO • Patient som är under pågående behandling på Karolinska Universitetssjukhuset Solna • Akuta remisspatienter från annan vårdaktör efter kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset Solna • Patienter med akut hjärtinfarkt i Solna och Sundbyberg samt patienter med tidskritiska, livshotande sjukdomstillstånd inom sjukhusområdet

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

11

/ SÖS SATSAR FÖR DE AKUT SJUKA

”Sös kommer kunna ta emot fler svårt sjuka och skadade på den nya akutmottagningen som blir klar 2020” NICOLE SILVERSTOLPE, PROGRAMDIREKTÖR PÅ SÖDERSJUKHUSET.

Capio S:t Göran och Danderyds Sjukhus öka kapaciteten från och med 2018.

– Det är en av anledningarna till till att vi bygger en ny och större akutmottagning på Sös som invigs om två år, säger Nicole Silverstolpe.

Två år. Ett glapp på nästan 18 månader som andra aktörer behöver fylla.

– Det är förstås en stor utmaning att klara omställningen, både för landstinget och oss. Ett sätt är att fortsätta utveckla arbetssätten på akuten och inom slutenvården. Se till att de patienter som behöver en vårdplats snabbt kommer upp på vårdavdelning och att färdigbehandlade patienter kan åka hem eller tas om hand av annan vårdgivare för rehabilitering. Ett annat är att skapa nya samarbeten, till exempel med nya närakuten på Rosenlunds sjukhus som öppnar till våren. Redan nu har de en filial inne på Sös-akuten och samarbetet fungerar mycket bra.

Utöver närakuterna finns drygt 200 husläkarmottagningar i länet. Ett tiotal av dem kommer erbjuda jourmottagningar på kvällar och helger och även göra hembesök.

– Invånarna får fler möjligheter att söka akut vård, något som underlättar att få rätt hjälp snabbare. Det kan betyda att man får vård på andra ställen än förut. Är man det minsta osäker på vart man kan vända sig, så ring 1177 Vårdguiden. De ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt och arbetar nu med att utveckla rådgivning om de nya vårdformer som finns.

TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS FOTO TORKEL EKQVIST

12

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

Snabbguide

ILLUSTRATION: CECILIA BÖRJESSON

TILL STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP PÅ SÖS

Ett standardiserat vårdförlopp. Tiden från välgrundad misstanke till start av behandling är den ledtid som mäts.

Hur lång ledtiden får vara varierar mellan olika cancerdiagnoser, som alla har olika standardiserade vårdförlopp.

Start av behandling kan till exempel betyda operation, cytostatika, strålbehandling eller start av palliativ vård.

I slutet av 2014 beslutade Sveriges regering att införa nationella standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. Vad menas med standardiserat vårdförlopp och hur jobbar vi med det på Sös?

I OCH MED INFÖRANDET har ett antal

utvalda cancerdiagnoser fått fördefinierade utredningsprocesser som sträcker sig från välgrundad misstanke om cancer till start av behandling. Syftet med standardiserade vårdförlopp är att få till en mer jämlik cancervård i hela Sverige, och få nöjdare patienter som snabbare kan starta sin behandling.

Susanne Jörgensen på Sös kvalitetsoch utvecklingsavdelning är programledare för Sös standardiserade vårdförlopp. På sjukhuset pågår ett utvecklingsarbete för att få vårdförloppen att flyta. Fokus ligger på de diagnoser där Sös oftast står för bedömning, utredning och start av behandling av patienterna.

– Mitt ansvar i arbetet är bland annat att etablera processledare och processägare för varje cancerdiagnos vårdförlopp. Personer som jag coachar så att de tillsammans med representanter för sina egna verksamheter och nyckel-

personer i andra berörda verksamheter på Sös kan hitta nya arbetssätt och förbättra de befintliga för att nå målet.

En viktig del för att kunna starta patienternas behandling i tid är också att snabbt boka in patienterna på läkarbesök, röntgenundersökningar, provtagningar m.m. och informera patienterna om tiderna. Detta gör så kallade SVF-koordinatorer som för varje diagnos finns utsedda på Sös, finansierade av Regionalt cancercentrum i SLL. – Standardiserade vårdförlopp är att tänka patientprocess. Hur ser patientens väg ut från misstanke om cancer till start av behandling? Verksamheterna behöver både se över sina egna rutiner och arbetssätt och hitta sätt att tätare samarbeta över verksamhetsgränserna.

Det kräver tid och resurser men målet är en mer jämlik vård och nöjdare patienter, säger Susanne Jörgensen.

Cancerdiagnoser som har hela sina standardiserade vårdförlopp på Sös Prostatacancer, bröstcancer, cancer i urinblåsa och övre urinvägar, maligna lymfom, malignt melanom, myelom, tjock- och ändtarmscancer, kronisk lymfatisk leukemi, njurcancer och testikelcancer.

Mer information För medarbetare, se intranätet #standardiserade vårdförlopp.

För patienter och närstående finns mer information hos Regionalt Cancercentrum, www.cancercentrum.se

TEXT YLVA HERMANSSON

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

13

/ BILDREPORTAGE

Klinisk driftsättning ska göra Sös redo för den

stora fl ytten Utbyggnaden av Södersjukhuset har kommit mer än halvvägs och snart är det dags att flytta in i de nya lokalerna. För att göra processen så smidig som möjligt drivs projektet Klinisk driftsättning, som ska se till att Södersjukhusets verksamheter kan ta de nya lokalerna i bruk i tid och i rätt omfattning. I projektet ingår att testa utrustning och funktioner i lokalen, att utbilda medarbetare i nya system, utrustning och arbetssätt samt att förbereda själva flyttprocessen.

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST, RAINER TIHVAN OCH CLAS FRÖHLING

Vilka är engagerade i den kliniska driftsättningen?

– Vi organiserar arbetsgrupper från verksamheten som arbetar med driftsättning, utbildning och flytt. De gör riskanalyser, planerar hur det ska gå till och förbereder checklistor inför flytt, berättar Camilla Packendorff som arbetar på Sös programkontor* och är projektledare för klinisk driftsättning.

Hur lång tid varje verksamhet behöver för klinisk driftsättning beror på flera faktorer bland annat lokalens storlek, hur många medarbetare som berörs och vilket utbildningsbehov de har.

– Det är viktigt att medarbetarna får möjlighet att iordningställa lokalerna, lära sig hitta allt och göra funktionskon-

troller. Vi behöver också genomföra praktiska utbildningar och simuleringar på plats innan själva flytten. Rätt utbildning och förberedelse för medarbetarna medför ett effektivare och mer patientsäkert arbete redan från driftstarten.

Flera projektledare från Programkontoret, som ansvarar för genomförandet av framtidsplanen på Sös, stöttar arbetsgrupperna i arbetet.

Vad är roligast med arbetet?

– Att få träffa så många medarbetare och lära sig nya saker. Arbetet som projektledare kräver både självständighet, man måste tänka ut mycket själv, och samarbete med andra projektledare och organisationer. Det är väldigt

utmanade och varierande och jag kan till stor del styra och prioritera arbetet själv.

Finns det några orosmoment?

– Det finns såklart en oro att vi får fler förseningar och att verksamheterna inte kan avvara tillräckligt med resurser för att kunna genomföra arbetet.

I februari och april 2018 kommer de första verksamheterna, Servicegruppen samt Obduktion och bårhusverksamheten, att driftsättas. Totalt kommer Södersjukhuset att driftsätta 50 000 kvadratmeter inom ramen för projektet. Över tusen medarbetare från olika verksamheter berörs.

* Södersjukhusets programkontor: För att Södersjukhuset ska klara av att möta målen för framtidens hälso- och sjukvård (FHS) har sjukhuset förstärkt sin lednings- och förändringsskapacitet i form av ett Programkontor. Programkontoret ansvarar för att planera och implementera nya eller förändrade arbetssätt i verksamheterna, att inreda och utrusta dem med medicinteknik samt driftsätta de nya sjukhusbyggnaderna.

14

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

BILDREPORTAGE /

”Vi har tagit lärdom av andra sjukhus när vi har arbetat fram metoden för klinisk driftsättning.

Nu har vi en tydlig process, där vi vet i vilken ordning allt kan göras.”

CAMILLA PACKENDORFF PROJEKTLEDER DEN KLINISKA DRIFTSÄTTNINGEN FÖR SÖS NYA HUS.

Första huset som blir klart för inflytt är byggnaden för logistik och service där bland annat Sös internpost, varumottagning, basvaruförråd och textilstation kommer finnas.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 017

15

/ BILDREPORTAGE

16

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

Många medarbetare engageras i planeringsarbetet. Tidplanen för hela driftsättningen sträcker sig till 2020.

BILDREPORTAGE /

Äntligen dags! Helena Lindstedt är enhetsledare på Sös servicegrupp och är en av de första att flytta in i de nya husen. I februari 2018 går flyttlasset.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

17

/ SÖS NYA KÖK

NU BLIR DET

Hemlagat på Sös Att få i sig näringsrik mat är viktigt för att bli frisk. Men för kostchef Patric Gill och köksmästare Per Ekström, som nu börjar laga patientmat i Sös nya kök, är mat mer än att bara få i sig näring – för dem är måltiden en upplevelse som ska tillfredsställa alla sinnen.

18

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

SÖS NYA KÖK /

Med det nya köket kommer ett helt nytt måltidskoncept.

Brett utbud av rätter och en flexibel meny som anpassas efter säsong och patienternas behov, säger kostchef Patric Gill och köksmästare Per Ekström.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

19

/ SÖS NYA KÖK

”Är man sjuk har man ofta dålig aptit, därför har vi en bred meny med maträtter som tilltalar många och som de flesta känner igen” PATRIC GILL, KOSTCHEF – NATURLIGTVIS SKA MATEN vara näringsrik, men det spelar ingen roll hur bra maten är om inte patienten äter upp den. För att man ska lockas att äta ska det också smaka gott och det ska se inbjudande ut, säger Patric Gill.

Patric Gill och projektgruppen för det nya köket har under hösten arbetat intensivt med alla praktiska detaljer inför öppnandet av köket. I november var det färdigbyggt och nu i december ska köksmästare Per Ekström, som ansvarar för den dagliga driften av köket, tillsammans med fyra nyanställda kockar börja provlaga och provsmaka maten och menyerna.

– Jag ser fram emot att laga god mat från grunden och att skapa ett nytt

Bildtext

20

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

köksteam, säger Per Ekström.

– Hela idén med det nya köket är att vi nu lagar maten hos oss! Nu har vi kontroll över hela kedjan, från inköp av råvaran till att patienten äter den. Det gör det enklare att göra korrigeringar och anpassa maten efter våra behov, menar Patric Gill.

Både Patric Gill och Per Ekström har lång erfarenhet inom matbranschen.

Patrics föräldrar drev ett brukshotell i Västmanland och han växte upp i köket. På senare år har han främst intresserat sig för den offentliga måltiden som helhet. Han har jobbat som avdelningschef för gymnasieskolorna i Västerås och köksmästare på Kost i Västmanland som levererar mat till

sjukhusen i Uppsala och Västerås. Per i sin tur har arbetat som kock på olika företagsrestauranger i Stockholm, han har också jobbat på hotell, både i Sverige och utomlands, bland annat i Schweiz, Österrike och Danmark.

Hemlagade pannkakor och köttbullar med potatismos Med det nya köket kommer ett helt nytt måltidskoncept. Patienten kommer att kunna välja mellan tolv huvudrätter, två soppor, tre råkostsallader och sex desserter.

– Är man sjuk har man ofta dålig aptit, därför har vi en bred meny med maträtter som tilltalar många och som de flesta känner igen. Menyn är inte helt klar men jag kan avslöja att publikfavoriten hemlagade köttbullar och hemlagat potatismos kommer att finnas med, och pannkakor förstås, säger Patric Gill.

Menyn varierar över säsong och högtider och anpassas efter behov där ett utrymme för sex stycken ”temarätter” finns anpassad för avdelningen.

Till exempel kommer Sachsska barnoch ungdomssjukhuset att ha fler maträtter som barn gillar.

Efter att kockarna har lagat maten i köket kyls den snabbt ner för att bevara smaker och hållbarhet, sedan läggs den i portionsförpackningar och levereras till kylskåp ute på avdelningarna.

När det är dags att äta värms maten i mikrougn.

– Det visuella är viktigt och därför kommer vi använda en unik förpackning med avdragbar underdel. Med den kommer maten att bli upplagd på tallriken precis så inbjudande som kocken har tänkt sig, säger Linda Hagdahl, delprojektledare i måltidsprojektet och kostcontroller.

SÖS NYA KÖK /

Maten kyls snabbt ner och läggs i unika portionsförpackningar med avdragbar underdel. Med den nya förpackningen kommer maten att bli upplagd på tallriken precis så inbjudande som kocken har tänkt sig. Dietisten Agnes Renberg och delprojektledaren och kostcontrollern Linda Hagdahl tillsammans med projektledaren Birgitta Andersson i Sös basvaruförråd.

dag i något som kallas för måltidsresan.

Måltidsresan gjordes ihop med Sös innovations enhet för tjänstedesign och Malin Bergner på Sös programkontor.

– Det var oerhört lärorikt och vi upptäckte bland annat att patientmåltiden inte alltid är en prioriterad fråga, berättar Birgitta. Nu hoppas och tror vi att vällagad mat ska höja måltidens status och att vi börjar prata mer om matens betydelse för patientens tillfrisknade, säger Birgitta Andersson.

– Med den valfrihet som nu införs blir det också enklare för vårdpersonal och patient att tillsammans planera in måltiden och anpassa den efter till exempel en undersökning, menar Linda Hagdahl.

Vällagad mat stärker måltidens status Under utveckling av måltidskonceptet provade projektledare Birgitta Andersson att vara patient under en

TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST

Kan även närstående och medarbetare äta patientmaten?

Närstående kan köpa maten från start. Projektet hoppas också inom kort kunna erbjuda medarbetare möjligheten att köpa mat från köket.

Och vad hände med kändiskocken Markus Aujalay som tidigare har synts i samband med Sös patientkök?

Jo, han är fortfarande en del av projektet och är bollplank till Per och Patric för utveckling av måltiderna.

ILLUSTRATIONER: CECILIA BÖRJESSON

Inventering via Ipads I början av januari 2018 kommer de första avdelningarna att börja servera mat från köket. Tre månader senare kommer alla avdelningar att ha installerat det nya konceptet.

– Det är mycket nytt att lära sig för vårdavdelningarna, som nya arbetssätt och verktyg för att det ska fungera på bästa sätt. Det får ta tid, säger Linda Hagdahl.

Ett nytt verktyg som utvecklas är ett inventeringssystem via Ipad. När patienten har valt sin måltid registreras den genom ett enkelt klick på en Ipad inne på avdelningen och nere i köket får man då veta direkt vad avdelningskylskåpet behöver fyllas på med.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

21

/PERSONPORTRÄTT OMVÄRLD /

Lyssna på en podd!

Hur gör man för att lyssna på en podd och vilka poddar är bra? Här hjälper vi dig komma igång.

TEXT YLVA WERLINDER

VAD ÄR EN PODD? En podd är ett radioprogram som går att ladda ned. Du kan lyssna när du själv vill via din mobil.

Du laddar först ner en app som distribuerar poddar, till exempel Poddcaster. Sedan söker du på poddens namn där, för att ladda ner och lyssna.

OM KRISEN KOMMER EN PODD FRÅN MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP Hur många dagar klarar du dig om krisen kommer?

Hur länge räcker maten i ditt skafferi? Vill du lära dig mer om hur samhället fungerar i en kris och vad du själv kan göra för att förbereda dig? Då är detta podden för dig.

PÅ DJUPET EN PODD FRÅN SOCIALSTYRELSEN Vad är ett gott bemötande i vården? I senaste avsnittet pratar man om hur ett bra bemötande kan bli mer än en trivselfråga, och istället handla om kvalitet, att bygga tillit och göra patienten mottaglig för att ta emot vård.

22

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

FREJA EN PODD OM DET SENASTE INOM KVINNOSJUKVÅRD Vestibulit (samlagssmärtor) är första ämnet i den här poddserien från Danderyds sjukhus. ”Sex ska inte göra ont”, säger gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke i podden. Hon uppmanar alla kvinnor med smärta i underlivet att söka hjälp.

RONDEN EN PODD MED ”TRE LÄKARE. ETT SAMTAL. INGEN ORDNING” En podd som heter ”Ronden” måste vi självklart tipsa om.

Ett annorlunda samtal om allt och inget mellan tre läkare. ”Att gråta inför chefen” och ”Lik och bastubad” heter några av samtalen.

Martin Larsson är specialistläkare i internmedicin, endokrinologi och diabetologi (läran om kroppens hormonbildande organ) och märker att många uppskattar att han är mer när varande på avdelningen, i och med det nya arbetssättet med ronden.

Färgkodade patienter och sammansvetsade team i

NY TYP AV ROND Prioritetsstyrd rond, så kallas det nya arbetssätt som just nu etableras på vårdavdelningarna inom internmedicin. Ett av flera projekt där man inför nya metoder för att få tydligare samordning, tryggare vård och bättre in- och utflöde på sjukhuset.

RONDEN ÄR DET FORUM där sjukvårdspersonal samlas för en genomgång av alla patienter på en vårdavdelning. Där fattar man beslut om provtagningar, behandlingar och gör upp en plan för patientens fortsatta vårdtid. Traditionellt sett har läkaren varit den som lett ronden, och man har tagit hand om patienterna i samma ordning som de ligger på salen.

Med prioritetsstyrd rond sker ronden istället i ett team av vårdpersonal och patientens behov avgör i vilken ordning ronden sker. Genom att teamet gör ronden tillsammans är tanken att man undviker dubbelarbete och missförstånd i informationsöverföringen.

De patienter som har störst behov prioriteras först, de färgmarkeras som röda. Därefter de som kan skrivas ut, gula, och slutligen de som ska vara kvar eller som ska till annan vård, gröna och blåa. När teamet startar ronden på morgonen så vet varje patient vilken tid den kan förvänta sig att träffa vårdteamet för rond.

Sara Eklöf är vårdenhetschef på avdelning 80 och ser många fördelar

med prioritetsstyrd rond.

– Vår stora vinning med det här är att man får en bättre sammansvetsad grupp och samarbete mellan yrkesgrupperna. Om man inte är trygg med varandra, då vågar man inte fråga när man inte håller med, eller när man inte vet – och då sker misstag i vården. Om vi inte har samma bild av varför vi gör det vi gör för patienten, då blir det inte patientsäkert.

I OCH MED DET NYA ARBETSSÄTTET tar ronden nästan hela dagen, eftersom varje patient görs helt klar innan man går vidare till nästa. Martin Larsson är specialistläkare på avdelning 80 och kan se att läkarens roll blir annorlunda.

– Att jag som patientansvarig läkare är mycket mer närvarande på avdelningen uppskattas av många. Samtidigt så tar ronden längre tid och mycket av mitt administrativa arbete är kvar att göra när ronden är klar. Men genom att vi arbetar i team så kan vi också komma till beslut snabbare för en patient. Och för de som ska gå hem är det självklart uppskattat!

”Om man inte är trygg med varandra, då vågar man inte fråga” SARA EKLÖF, VÅRDENHETSCHEF

VAD ÄR PRIORITETSSTYRD ROND? • Patientens behov avgör i vilken ordning ronden sker på vårdavdelningen.

• De som prioriteras först är instabila, nyinskrivna och patienter som kan skrivas ut.

• Ett vårdteam rondar en patient i taget och gör klart varje patient innan nästa patient rondas.

TEXT YLVA WERLINDER FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

23

/ KULTUR & LIVSSTIL

Vildmarksmedicin – INTE BARA FÖR ÄVENTYRARE TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

Boken Vildmarksmedicin innehåller handfasta tips men syftet är också att skapa en förståelse. Utan konventionell sjukvård med olika undersökningsmetoder ligger allt medicinskt fokus på symtom. Boken vänder sig till alla, inte bara äventyrare: – Absolut. Inom akutsjukvård pratar man om ”the golden hour”. När något händer är den första timman ofta avgörande för den fortsatta utvecklingen.

Utanför Stockholm har vi en stor skärgård och den faktiska väntetiden på hjälp kan bli lång, säger Olivia Kiwanuka.

MEN DET VIKTIGA ARBETET börjar långt innan expeditionen men – Jag skulle säga att planering och riskanalys innan är det viktigaste av allt. Förutom rätt utrustning handlar det om att ta reda på så mycket som möjligt om hur man ska gå tillväga innan något händer. Exempelvis hur lång tid det skulle ta för en räddningshelikopter att rycka ut har stor betydelse för beslut om att evakuera.

ALLTID I RYGGSÄCKEN • Litet set sjukvårdsprodukter (plåster, tryckförband, elastisk linda) • Silvertejp (kan användas till mycket!)

• Säkerhetsnålar • Ficklampa (även dagtid) • Något att göra upp eld med • Vatten • Överlevnadsfilt

OLIVIA KIWANUKA, författare till boken Vildmarksmedicin, är till vardags läkare på verksamhetsområde Kirurgi, forskarstuderande och expeditionsläkare.

Resorna har gått till Svalbard, Borneo, Kilimanjaro och platser i Kina och Nepal.

FOTOGRAF: MAX-MICHEL KOLIJN

OLIVIA KIWANUKA BÖRJADE fjällvandra som 20-åring och har alltid gillar att resa.

När hon studerade till läkare föll sig valet naturligt att delvis studera utomlands, samtidigt som hon på fritiden deltog i olika expeditioner. Som läkarstudent var hon ofta den mest sjukvårdskunniga i sällskapet och när en medresenär skadade sig eller blev sjuk var det till henne man vände sig till. Lärdomen väckte intresset som förde henne till vidare studier i vildmarksmedicin (sjukvård i extrema situationer).

Nu har hon skrivit en bok i ämnet.

– Det svåraste är ofta inte det akuta omhändertagandet, utan gråzonerna.

När någon blir sjuk eller skadar sig finns fem möjliga vägar: fortsätta som planerat, fortsätta med förändringar, avvakta, avbryta kontrollerat eller evakuera fortast möjligt, säger Olivia Kiwanuka.

KANSKE HAR DU REDAN märkt på trängseln i personalmatsalen att torsdagar är en populär dag. Men visste du att det varje torsdag går åt cirka 2000 pannkakor*?

I genomsnitt betyder det två pannkakor per person eftersom det som mest kommer cirka 800–1000 gäster. Till pannkakorna serveras 50 liter glass och 26 liter grädde.

*Pannkakorna är ekologiska och köps färdiga.

Det finns även glutenfria, av dem går det endast åt ett fåtal.

24

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

ILLUSTRATION: CECILIA BÖRJESSON

Många pannkakor blir det

PERSONPORTRÄTT /

MÖT

Södersjukhusets tre chefläkare

EVA TILLMAN

ANNE KIERKEGAARD

EVA ÖSTBLOM

Eva Tillmans ansvarsområden som chefl äkare omfattar många olika frågor kopplade till bland annat hygien, vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Hon ansvarar för Sös läkemedelsenhet och deltar i möten med Sös läkemedelsråd och LANS (läkemedelsanasvariga läkare). Hon arbetar också med frågor kopplade till avvikelser och anmälningsärenden.

Utöver detta är hon ansvarig för fastighetsfrågor och deltar i styrgrupper för olika byggprojekt.

Vad ser du som de största utmaningarna på Sös?

– Det stora akutuppdraget som sannolikt också kommer att bli större i framtiden. Och trångboddheten i sjukhusets lokaler är ständiga utmaningar.

Anne Kierkegaard ser utmaningen i att attrahera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare och chefer på sjukhuset. Som chefl äkare ansvarar hon för kvalitet och kvalitetsindikatorer. Hon ansvarar också för områden inom IT och e-hälsa, bland annat digitalisering och informatik, informationssäkerhet samt frågor kopplade till larm, sökare och telefoni. Som chefl äkare deltar hon även i diskussioner om avtal och strategisk produktionsstyrning på sjukhuset.

Vad ser du som din viktigaste uppgift?

– Att bidra till att vi behåller fokus på kvalitetsfrågorna så att Sös patienter får bästa möjliga vård. Och att visionen om att vara Sveriges ledande akutsjukhus uppnås.

Som en av Södersjukhusets tre chefläkare ansvarar Eva Östblom bland annat för patientsäkerhetsfrågor. Hon sitter som representant i etiska rådet och i flera andra styrgrupper på Sös och inom SLL. Att bidra till att vården på Sös fungerar så bra som möjligt och att skapa samarbeten där knepiga frågor kan lösas gemensamt, ser hon som sin huvuduppgift.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är väldigt roligt att ha en så stor spännvidd på frågorna, att det är en blandning av relativt avgränsade frågor och frågor som är otroligt omfattande och löper över lång tid.

Eva Tillman har arbetat för Röda Korset i Kambodja och Pakistan. Hon har också spelat basket på elitnivå och vunnit SM.

Anne Kierkegaard arbetar aktivt sedan många år med funktionshinderfrågor och är initiativ tagare till KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska Institutet.

Eva Östblom är utbildad naprapat och har drivit en egen mottagning i Åre. Hon började sedan läsa medicin för att bli ortoped – men det blev pediatrik och barnläkare istället.

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST

*Till chefl äkarnas funktionsbrevlåda SOS Funk Chefl äkare kan du som medarbetare skicka frågor och synpunkter.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

25

/ MEST FÖR MEDARBETARE

Hjälp att hjälpa – vid smärta Vid behov kommer även sektionens sjuksköterskor och psykolog ut på vårdavdelningen och hjälper till att följa upp patienten. Våra sjuksköterskor ansvarar också för att följa upp patienter som haft mer avancerad smärtlindring vid operation, så som epidural eller intravenös smärtbehandling via pump, säger Charlotte Levin.

ILLUSTRATION: ANNA BAUMGARTEN

VISSTE DU ATT du kan ta stöd av Sös Smärtsektion om din patient har mycket besvär med smärta?

– Om du vårdar en inneliggande patient med smärtproblematik, kan ansvarig läkare skriva en remiss för konsultation av smärtläkare, berättar Charlotte Levin som är chef för Smärtsektionen.

Smärtsektionen består för närvarande av åtta medarbetare: två läkare, en psykolog, tre sjuksköterskor, en sekreterare och en chef. I och med förändringar med framtidens hälso- och sjukvård, har sektionens uppdrag förändrats. I dag jobbar Smärtsektionen mer med inneliggande patienter och allt mindre med öppenvårdspatienter.

Samtidigt sköts behandling av patienters smärta primärt av medarbetare på avdelningen där patienten vårdas.

– Det finns sjukhusövergripande riktlinjer för till exempel användning av olika avancerade smärtlindringsmetoder och dokumentation som rör smärta, säger Charlotte Levin. Du som arbetar på en avdelning som vårdar patienter med avancerad smärtlindring kan också lära dig mer på de utbildningar om smärtlindring som vi erbjuder vid flera tillfällen varje termin. Vi planerar att starta korta workshops varje vecka där medarbetare kan komma och ställa frågor. Om du är ny på Sös, eller vill veta mer, prata med din chef som ansvarar för att du deltar i våra utbildningar, säger Charlotte Levin.

TEXT JOHANNA GRÉEN

Prisade Sös:are Sös-föreningen Opuscula Medica prisade i november 2017 års Matts Halldin pris, ST-priset för förbättringsarbete, Årets AT-läkare och Årets Sös:are. Dessutom två nya priser: Bästa magisteruppsats och Sös innovationspris. Samtidigt gav Sös AT-läkare pris till Bästa AT-handledare-Här är vinnarna! Läs juryns motiveringar på www.sodersjukhuset.se/opusculamedica

Sös innovationspris Andreas Claesson, verksamhetsområde Kardiologi, Sös

26

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

Matts Halldin pris Leif Svensson, verksamhetsområde Kardiologi, Sös

Årets Sös:are Eva Tillman, chefl äkare Sös

Årets AT-läkare Caroline Rönnlund, AT-läkare, Sös

ST-priset för förbättringsarbete Ida Bergman, verksamhetsområde Kvinnosjukvård/ förlossning, Sös

Bästa magisteruppsats Linda Geupel, verksamhetsområde Specialistvård – Handkirurgi, Sös

Bästa AThandledare Ruth Kalvelage, verksamhetsområde Akut, Sös

MEST FÖR MEDARBETARE/ – Med en gemensam organisation samlar vi nu vår kompetens inom hela HR-området för att både attrahera nya medarbetare och behålla våra nuvarande – alla är lika viktiga. Jag ser fram emot att få forma och leda den samlade kompetensen för att stötta i HR-arbetet.

Maria Svedberg, ny HRchef sedan 1 september och ansvarig för den nya HR-sektionen. Förutom HR-chef Maria Svedberg består sektionen av fyra HR-specialister och 14 HR-partners. Tidigare har varje HR-partner varit anställd på respektive verksamhetsområde.

Sök pengar från Innovationsfonden Har du en idé kring en innovativ produkt, tjänst eller metod som kan förbättra hälso- och sjukvården? Något som kan underlätta din jobbvardag? 1–31 januari 2018 kan du söka pengar från SLL:s Innovationsfond, även för projekt som tidigare fått medel. 15 miljoner kronor ska fördelas och Sös Innovation kan hjälpa dig med ansökan. Många på Sös har fått medel så ta chansen! Läs mer på intranätet.

Tur att det finns sadelskydd – NÄR HÖSTEN BJUDER PÅ VÄXLANDE VÄDER I mitten av oktober bjöd Hälsoteamet på en vecka med roliga aktiviteter för att inspirera till friskvård och välmående. En av aktiviteterna var en tipspromenad runt Södersjukhusets fina närområde. Några som inte lät vädret hindra dem från att klura ut svaren på frågorna var chefl äkare Eva Tillman, Anne Kierkegaard och Eva Östblom.

Sös på Instagram Den härliga bilden publicerades på Hälsoteamets instagramkonto #sossatsarfriskt. Följ dem för tips och aktiviteter hos Hälsoteamet!

Inom kort kommer även Södersjukhuset att starta ett officiellt Instagram. Där ska vi som arbetar här berätta om vår vardag på Sös. Vill du vara med och berätta med bilder?

Kontakta johanna.green@sll.se mer information.

Norska tv-serien Skam goes Sös Verksamhetsområde Kardiologi har gjort en egen version av den norska succéserien Skam. I Sös version – som gjorts för att rekrytera nya medarbetare – får tittaren följa med sjuksköterskan Hilda en helt vanlig dag på jobbet. Se filmen på: www.sodersjukhuset.se/skam

Vi på Sös – nu för både medarbetare och patienter

REDAKTIONEN

Johanna Gréen skribent johanna.green@sll.se

Ylva Hermansson redaktör ylva.hermansson @sll.se

Ylva Werlinder skribent ylva.werlinder@sll.se

Sofia Sjöman Waas skribent sofia.sjoman-waas @sll.se

Annika Björndell skribent annika.bjorndell@sll.se

Anja Steiber skribent anja.steiber@sll.se

Torkel Ekqvist fotograf torkel.ekqvist@sll.se

För första gången vänder sig Vi på Sös både till Södersjukhusets medarbetare och patienter. Magasinet ska på ett lustfyllt och lättillgängligt sätt ge båda läsargrupperna en större inblick i sjukhusets verksamhet. Fokus är att inspirera till nya tankar och idéer, genom att sprida goda exempel på sjukhuset, lyfta aktuella och engagerande medarbetare, ge bakgrund i viktiga frågor och tips i vardagen. En tidning att pausa med på arbetsplatsen eller i väntrummet.

Har du tips på vad du skulle vilja se mer av i tidningen? Hör gärna av dig till oss på kommunikation.sodersjukhuset@sll.se. Nästa nummer kommer under våren. God jul och en gnistrande vinter önskar vi från redaktionen!

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 7

27

TEMA SÖS SATSAR FÖR DE AKUT SJUKA Sophie Bagger-Jörgensen, Ellenor Söderlund och Mikael Axelsson-Lindkvist.

På mottagningen arbetar också anestesisjuksköterskorna Helena Claesson och Karin Glavstedt.

Utökad anestesimottagning på Sös I januari 2016 startade Anestesimottagningen för patienter som ska opereras på Sös. Här bedöms patienterna av anestesiläkare och anestesisjuksköterskor.

– VID STARTEN TOG VI endast emot bröstcancerpatienter men succesivt har fler opererande verksamheter anslutit sig.

Nu har vi även patienter som ska opereras för gallsten, övervikt, ortopediska och urologiska patienter samt patienter som ska genomgå aborter, säger Sophie Bagger-Jörgensen, enhetsledare på mottagningen.

– Innan vi hade en samlad mottagning fick anestesiologerna gå ifrån operationsverksamheten för att göra bedömningar inför operation, det gav en dålig kontinuitet

i verksamheten, säger Mikael AxelssonLindkvist, anestesiläkare på mottagningen.

Anestesi betyder ”utan känsel”.

Patienten kan bli sövd eller få annan typ av bedövning. Vilken anestesi beror på patientens önskemål och hälsa samt vilket ingrepp som ska göras. Ibland används också den mer omoderna termen narkos.

– Som specialistsjuksköterskor inom anestesi, har vi kompetensen att bedöma men vi har inte fått utnyttja den förrän nu, säger Sophie BaggerJörgensen.

De flesta patienter behöver inte besöka mottagningen. Bedömningen görs då med hjälp av en ifylld hälsodeklaration och medicinska riktlinjer.

– Ofta ringer vi patienterna. Men om patienten vill komma hit är hen naturligtvis välkommen att besöka oss, säger Ellenor Söderlund, anestesisjuksköterska.

TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST

På Sös sjuder det av initiativ för bättre vård Fler exempel på slipade arbetssätt på Sös är enkelriktat inläggningsflöde (sidan 5), Sara Hailes arbete för patienter med ”fönstertittarsjuka” eller Claudicatio Intermittens som fick Vårdförbundspriset 2017 (sidan 5), prioritetsstyrd rond (sidan 23) och Sös nya måltidskoncept med flexibla menyer och enkla beställningssystem (sidorna 18-21). På Sös jobbar vi också för att effektivisera och utveckla våra standardiserade vårdförlopp för olika cancerdiagnoser (sidan 13).

Sös roll i nya vårdstockholm Intensivakut, akutmottagningar, närakuter, husläkarjourer och 1177.se. Läs VD Mikael Runsiös ledare på sidan 3 och reportaget på sidorna 10–12.