Page 1

6256_Sök och hitta med Internet.qxp

2007-06-27

07:59

Sida 1

Sök och hitta med Internet SOM DU ROPAR FÅR DU SVAR

Öka dina kunskaper! Över en miljon personer har använt serien Visual för självstudier eller som kurslitteratur. 9 789178 827602

Bild på omslaget: StockByte/Matton Images

ISBN 978-91-7882-760-2

Sök och hitta med Internet – som du ropar får du svar

Varje dag ställs hundratals miljoner frågor till sökmotorerna på Internet. Man kan anta att detta gradvis gör jordens befolkning lite klokare givet att alla som söker hittar korrekta svar. Men så är inte alltid fallet. Sökmotorerna hittar bara en bråkdel (ett fåtal procent, kanske promille) av webbens totala informationsinnehåll. Bland de sidor som hittas har webbsideinnehavaren ofta "dopat" sina sidor med avsikten att de ska hamna så högt upp som möjligt i träfflistorna. Det är lätt att förstå att denna typ av digital doping (sökmotoroptimering) är populär eftersom den som dopat sig mest, i likhet med tävlande idrottsmän "vinner tävlingen" och mycket lättare kan sälja fler produkter och tjänster, föra fram sitt politiska budskap eller uppfylla andra syften. Samtidigt är sökmotoroptimering endast ett av flera exempel på fenomen på Internet som är viktigt att känna till då du ägnar dig åt att söka, hitta och inte minst bedöma information. Kompetens kring informationssökning - hur, var och vad du söker samt hur du bedömer det du hittar - är mer angeläget än någonsin tidigare och boken riktar sig till dig som oftast använder två tre sökord i Google och bär på en känsla att du missar något. Den känslan kommer du antagligen att ha även efter att ha läst denna bok, men förhoppningsvis i mindre omfattning och med en större förståelse kring varför det blev som det blev.

Bokens författare, Hans Erlandsson, är civilekonom och entreprenör inom IT-branschen med ett mycket långvarigt, brett och gediget för flutet inom Internet. Han har i mer än 15 år arbetat som chef, konsult, skribent och föreläsare för kunder såväl i Sverige som i andra länder. Hans har också skrivit böckerna Barn, unga och Internet samt Internet på resan.

Hans Erlandsson

Hans Erlandsson


6256.book Page 57 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

Del 2

RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten ......................... 58 14. Den färska webben – exempel.................................. 63 15. Den försvunna webben – exempel ............................ 69 16. Den fria synliga webben – exempel........................... 72 17. Den osynliga fria webben – exempel......................... 93 18. Den synliga och osynliga betalwebben..................... 101


6256.book Page 93 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN – EXEMPEL A. Databasinnehåll endast sökbart från en viss sida Den osynliga webben är i högsta grad tillgänglig; det är bara det att dess innehåll och databasinnehåll inte alltid nås via sökmotorerna. Den osynliga webben består således av alla de informationsresurser som sökmotorerna av olika skäl inte indexerar. Några exempel på informationsinnehåll i webbtjänster som sökmotorerna inte indexerar:

• Informationsinnehållet i Kungliga bibliotekets databas Libris, som nås via: www.kb.se, återfinns inte i Google

• Adresser du hittar på www.hitta.se återfinns inte i www.live.se • Jobbannonser i jobbsökardatabaser • Juridisk information • Fordonsuppgifter i fordonsregistret • Person- och adressregister • Fakta i uppslagsverk och faktasöktjänster Det finns således mängder av webbinnehåll som sökmotorerna inte kan eller vill indexera. Dessvärre jobbar olika sökmotorer på olika sätt, så vad som är osynligt i webben enligt Google är kanske inte detsamma när man använder Yahoo och så vidare. Men den osynliga webben är i varierande grad osynlig för sökmotorerna. Den består i huvudsak av information som är lagrad i databaser och annan typ av information som är svår för sökmotorerna att indexera, helt okända sidor, sidor som kräver inloggning och sidor som spärrats för indexering. Informationen inom själva databaserna går alltså inte att hitta via de vanliga sökmotorerna, åtminstone inte i dagsläget. Men databasbaserade ”webbframsidor” (vilket numera snarare är regel än undantag) är dock lättare att indexera, eftersom varje indexerad webbsida utgörs av en statisk instans av en dynamisk sida. Blev det rörigt nu? När du använder databasbaserade webbtjänster genereras sidan i samma ögonblick du begär den. Däremot kan dessa sidor ha kopplingar till en informationsdatabas som man endast kommer åt via formulärbaserade sökningar, som att till exempel söka fram en viss bok eller annan information via Libris, det vill säga ange vissa sökord och därefter klicka på Sök. Exempel: Google kommer åt att indexera Kungliga bibliotekets databasbaserade webbsida www.kb.se, men inte den information som återfinns i databasen Libris som nås via: www.kb.se

93

Osynliga webben består av de resurser som sökmotorerna av olika skäl inte indexerar.


6256del2.fm Page 94 Wednesday, August 22, 2007 1:36 PM

Storleken på den osynliga delen av webben är oerhört svår att uppskatta, faktiskt så svår att många väljer att avstå från att spekulera om det. Den kan vara 30, 300 eller 3000 gånger så stor som den synliga webben. De webbtjänster som använder dessa databaser är vanligtvis lätta att hitta fram via sökmotorer och andra söktjänster – men dess databasinnehåll förblir kvar

Läs mer om den osynliga webben! www.lib.berkeley.edu/TeachingLib/Guides/Internet/InvisibleWeb.html www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=7193 library.rider.edu/scholarly/rlackie/Invisible/Inv_Web.html www.internettutorials.net/deepweb.html

Ovan, en framsökning av handanteckningar gjorda om en avrättningsplats i Riala, Norrtälje kommun (www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/search.html). Notera kartlänken till Google Earth. Man kan tycka att allt digitalt som publiceras och görs åtkomligt på webben skulle kunna nås via en sökmotor och hämtas hem till den egna datorn med några enkla klick – men så är det inte. Då infinner sig frågan: varför är det på detta vis?

94


6256.book Page 95 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

Varför hittas inte informationsinnehållet i den osynliga webben via sökmotorerna? Den formella argumentationen kring varför den osynliga webben inte nås av sökmotorerna brukar handla om att det har med teknik att göra, det vill säga att webbservern antingen har försetts med en spärrfil för extern indexering eller att det helt enkelt inte är tekniskt möjligt att överföra informationen in i sökmotorns index. Men det finns fler förklaringar till detta, inte minst ekonomiska och politiska. Många av dem som innehar en webbtjänst som faller inom den osynliga webbens kategorisering, har lagt ner åratal av arbete och därmed mängder med investeringar för att åstadkomma vad de fått fram. Det absolut sista de vill, är att till exempel Google kommer förbi och “glufsar i sig” informationsinnehållet i den databas som tagit så lång tid att sammanställa. Helt plötsligt säger slutanvändare till varandra att de “hittat det på Google” istället för “via Libris, hitta.se, nationalencyklopedin” eller liknande.

B. Fördelar, nackdelar och andra aspekter Det finns en hel del guldkorn på den osynliga webben, men det finns också en hel del nackdelar med de resurser du hittar inom denna del av webben.

• Gott om skräp! Om du tycker det finns gott om skräp på den synliga webben så ska du veta att det finns gott om databaser som du kommer uppleva som totalt värdelösa på den osynliga webben också.

• Det är svårt att förstå hur en databas relaterar till en annan. Dessutom är det svårt att ta reda på varför de en gång i tiden upprättades överhuvudtaget, om de fortfarande förvaltas och i så fall av vem.

• Databaserna är svåra att hitta. Om du går ut på nätet och letar efter ”förteckningar” över resurser på den osynliga webben, har vissa av dessa förteckningar skräpats ner på så sätt att många av de länkar som påstås länka till en sökbar databas inte gör det alternativ länkar till en helt oanvändbar sida. Tack och lov går resurserna för det mesta att nå fram till via sökmotorer och ämneskataloger.

• Notera att det finns olika ”grader av osynlighet” på webben. Vissa webbsidor länkas inte från någon annan sida och är således totalt osynliga, medan andra länkas och till viss del indexeras. Läs mer! en.wikipedia.org/wiki/Deep_web

95


6256.book Page 96 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

C. Webbsidor med länkar till den osynliga webben Att hitta fram till den osynliga webbens resurser är en riktig utmaning!

För att hitta fram till specialiserade sidor med länkar till den osynliga webbens resurser kan du till exempel gå till väga på följande sätt:

• Använda renodlade ”databasförteckningar” som till exempel: www.completeplanet.com och Mölndals bibliotek bibliotek.molndal.se/ webbkatalog/qref.htm med flera. Men att söka runt i dessa webbtjänster utmanar såväl tålamod som kreativitet, eftersom man inte vet vilken databas som är den rätta.

• Du kan också ta hjälp av en jourhavande bibliotekarie (se sidorna 48 och 85) eller använda en ämnesguide (se sidan 89) för att hitta fram till rätt databas.

• Söka med hjälp av en generell sökmotor. Exempel på förteckningar över resurser i den dolda webben www.completeplanet.com bibliotek.molndal.se/webbkatalog/qref.htm techdeepweb.com

96


6256.book Page 97 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

D. Exempel: Bibliotekskataloger Det finns gott om bibliotekskataloger över bibliotekens bokbestånd i såväl Sverige som andra länder, och många av dem är tillgängliga online. Om du har lånekortet tillgängligt kan du i vissa fall till och med reservera böcker online, i vissa fall låna hem såväl eBöcker som eMusik direkt hem till den egna datorn. Men att kryssa fram i bibliotekssverige på Internet kan ibland bli lite rörigt, eftersom antalet webbplatser är många och för att sidorna ibland presenterar ofärdiga projekt. För mig som bibliotekskund blir det rörigt.

Ibland får jag uppfattningen att biblioteken själva lever kvar i föreställningen att ett visst bibliotek har sina böcker och att de ska sökas upp lokalt. Men när jag och många med mig går in på ”biblioteket” via webben så blir biblioteket ett enda bibliotek och det fysiska biblioteket blir då endast ett uthämtnings- och inlämningsställe. Visst, det verkar ganska naturligt hur huvudkategorierna forskningsbibliotek relaterar till folkbibliotek och skolbibliotek, men om det sedan är ett specialbibliotek, ansvarsbibliotek, högskolebibliotek, kommunbibliotek eller annat verkar vara mer viktigt för biblioteksväsendet och de som jobbar där än för mig som privatperson.

Exempel på biblioteksdatabaser i Sverige www.libris.kb.se www.bibliotek24.se www.bibliotek.se

97

Det finns gott om bibliotekskataloger över bokbestånd i såväl Sverige som andra länder online.


6256.book Page 98 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

E. Exempel: Språk, ordböcker, faktasök, lexika Det finns gott om språkresurser, ordböcker, faktasök och lexikon med mera som återfinns både i den synliga som den osynliga webben. Här blir således distinktionen lite vag mellan vad som finns inom respektive del, men innehållet du hittar i följande webbtjänster hittar du inte via sökmotorerna:

• ordboken.nu, Akademiens Ordbok • AskOxford.com, Cambridge Dictionaries • Engelskt lexikon (lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html – superbra!) • onelook.com

F. Exempel: Hälsa och läkemedel Det finns gott om medicinska databaser runt om på nätet. Det kanske mest kända lekmannaexemplet av uppslagskaraktär för oss svenskar är produktinformationskatalogen FASS (www.fass.se), med vars hjälp vi hittar information om olika mediciner:

98


6256.book Page 99 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

G. Exempel: Infomine – vetenskapliga databaser Du kanske redan har testat de fria vetenskapliga sökmotorerna som beskrivits tidigare på sidan 80. På infomine.ucr.edu återfinns en databasförteckning som eventuellt skulle ha kategoriserats in som vetenskaplig sökmotor:

H. Exempel: Adress- och telefontjänster Det fanns en tid när många av oss glatt delade med oss av våra mailadresser ute på nätet. Sen kom spammarna igång och en hel generation med Internetanvändare bytte mailadress. Tittar vi på den svenska delen av adresser och telefonnummer till privatpersoner och företag så har vi självklara och marknadsledande alternativ som eniro.se och hitta.se:

Därutöver hittar du en hel del mer djuplodande information om våra medmänniskor via infotorg.se (endast för företag) och kreditupplysningsföretag som www.e-information.se med flera.

99

För att söka adresser och telefonnummer på global nivå kan du till exempel använda webbtjänsten: www.infobel.com


6256.book Page 100 Wednesday, August 22, 2007 11:47 AM

I. Mer om den osynliga webben Det ligger i sakens natur att den osynliga webbens storlek och karaktär är svår att analysera. Vem som helst kan faktiskt hävda vad som helst om denna del av webben eftersom den faktiskt är helt eller delvis osynlig, vilket därmed egentligen gör det omöjlig att argumentera i frågan.

Sökmotorerna blir bättre och bättre på att indexera och hitta innehållet i den osynliga webben. De drivs självklart av att fånga upp mer och mer innehåll eftersom det genererar ännu mer trafik och därmed skapar en bättre kommersiell bas för verksamheten – och därmed ett högre värde på sökmotorföretaget.

100

Profile for Smakprov Media AB

9789178827602  

RESURSERNA 13.Kartan, kompassen och verkligheten.........................58 14.Den färska webben – exempel.....................................

9789178827602  

RESURSERNA 13.Kartan, kompassen och verkligheten.........................58 14.Den färska webben – exempel.....................................

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded