8
F örord
för mycket gnissel med EU:s omgivning. Ändå är den hittills och på lång sikt också den största utmaningen mot EU-projektet, oaktat den kris som euron och den europeiska skuldkrisen för närvarande är utsatt för. Även om det i sig är en utmaning att förstå EU:s alla facetter är det icke desto mindre en absolut nödvändig kunskap att tillägna sig för att som enskild individ kunna navigera i dagens Europa. Ett brett såväl kulturoch samhällsvetenskapligt som juridiskt grepp är en förutsättning för att å ena sidan fånga in en ökad fokusering på Europa och EU och å den andra göra detta i en alltmer sammanväxt och globaliserad värld. Syftet med denna bok är att följa upp denna ambition genom att beskriva, göra mera begripligt, och analysera det europeiska projektet – den Europeiska Unionen – i en värld som blir allt mindre eurocentrisk. Boken är flervetenskaplig i så motto att såväl historiska, juridiska som statsvetenskapliga perspektiv har styrt upplägget och framställningen. Genom att enstaka discipliners betraktelsesätt på den europeiska problematiken inte får stå ensamma ökas det kritiska och reflekterande tänkandet. Fler disciplinära infallsvinklar ger alltså problemområdet – det europeiska projektet – en mer allsidig och nyanserad bild av den Europeiska unionens tillblivelse, framväxt och funktion. Boken är uppdelad i fyra olika delar, som täcker in olika aspekter av den Europeiska unionen. En historisk del, I spänningsfältet mellan EU och det mångfacetterade Europa, för att ge den europeiska samtiden och framtiden en grund att stå på. En andra del, EU som politiskt system, som beskriver, analyserar och förklarar EU som ett politiskt system. En tredje del, Centrala dimensioner av EU som rättsordning, med fokus på en analys om hur EU egentligen kan förstås som rättsordning. Och slutligen den fjärde delen, Den europeiska unionen i en globaliserande värld, som tar upp och diskuterar på vilket sätt EU agerar i en alltmer global värld. Den inledande delen, I spänningsfältet mellan EU och det mångfacetterade Europa, skriven av historikern Hans-Åke Persson verksam vid Roskilde universitet, sätter in europatanken i tid och rum. Idén om ett samlat
Europa är inte ny. Tvärtom. Över tid har många europeiska projekt konstruerats, väldigt få lyckats och om så varit fallet har det inte sällan varit våld med i bilden. Dagens Europeiska union föddes ur ett Europa som efter två världskrig – eller snarare europeiska världskrig – lagt kontinenten i ruiner både mentalt och fysiskt. Ett ofattbart antal miljoner hade fått sätta livet till. Hela generationer hade raderats ut. I vissa delar av Europa, närmare bestämt i den del där skyttegravarna från första världskriget låg, hade den manliga generationen decimerats på ett markant sätt. Gossebarnen som föddes i samband med andra världskriget hade inte sällan förlorat såväl sin farfar som sin far i de stora europeiska krigen under 1900-talet. Andra européer drabbades inte lika hårt, i varje fall inte i Sverige och Danmark. En hel europeisk befolkningsgrupp näst intill förintades – och det utanför de regelrätta stridshandlingarna. De europeiska judarna var inte vid något tillfälle en del av några av de stridande parterna. De skulle dö för att de var judar – varken mer eller mindre. De europeiska erfarenheterna är med andra ord väldigt olika. Det är därför värt att notera att de som arbetar inom eller med EU, det vill säga politiker, tjänstemän och andra befattningshavare, är människor med olika politisk, kulturell, nationell och individuell bakgrund. Den här bokens historiska del kommer att reflektera såväl över vad det europeiska arvet har fört med sig in i den Europeiska unionen som unionens egen och väldigt skiftande utveckling och framväxt, inte sällan med stora framgångar och ibland svårartade motgångar. Fokus ligger främst på den resa som de europeiska staterna har gjort fram till idag, mot en alltmer sammanfogad och integrerad kontinent. Efter den historiska delen följer del II, EU som politiskt system, skriven av statsvetaren Rikard Bengtsson, verksam vid Lunds universitet. Delen består av fyra olika kapitel, som i tur och ordning handlar om EU som: institution, interaktion, integration och idé. De fyra rubrikerna tjänar syftet att vaska fram, förklara och förstå ett till synes kaotiskt och svårfångat europeiskt politiskt system, som också beskrivits på många olika sätt, bland