9789147103393 by Smakprov Media AB

Östman

Peter Östman

Geografi 1

Geografi 1 MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING

Geografi 1 är utformad för gymnasieskolans kurs geografi 1. Böckernas grundtema är samspelet mellan människan och hennes omgivning samt den föränderliga geografiska omvärlden. Texten behandlar: • de processer som skapat människans omgivning: berggrund, jordar, vatten, klimat och växtlighet • människans utnyttjande av dessa resurser • de effekter människans aktiviteter har på miljön • befolkning, befolkningsutveckling och bosättning i olika delar av världen • värdet av kunskap, förståelse och upplevelser av platser och miljöer i såväl vårt eget land som i andra delar av världen • den hållbara utvecklingens möjligheter.

Geografi 1 MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING Best.nr 47-10339-3 Tryck.nr 47-10339-3

Geografi 1 nya ma tt.indd 1

11-02-17 10.38.46

TILL LÄSAREN Denna lärobok behandlar innehållet i gymnasiegeografins kurs 1. Dess grundtema är förhållandet mellan människan, resurserna och miljön samt den hållbara utvecklingen och dess möjligheter. Innehållet syftar också till att betona vikten av det geografiska perspektivet vid analys av omvärlden. I denna tredje upplaga har materialet omdisponerats för att stämma väl överens med den nya ämnesplanen. Kapitlet: ”Staden, stadsmiljön och framtiden” har flyttas fram till del 1. Skälet är att innehållet har hög aktualitet för alla elever, och att det på så sätt finns i närheten av övriga texter om befolkning, befolkningsutveckling och bosättning. Försörjningsaspekter i del 1 kompletteras och fördjupas i del 2, bl a i kapitlet: ”Näringsliv i förändring”. I boken finns också nyskrivet material bl a ett nytt kapitel: ”Hållbar utveckling – mänsklighetens framtid”. I det behandlas innebörden i begreppet hållbar utveckling, men naturligtvis också dess möjligheter och problem. Den hållbara utvecklingens perspektiv återfinns vidare i bokens samtliga kapitel. Ytterligare ett exempel på nyskrivna texter finns i kapitlet: ”En jord – många livsmiljöer”, där avsnittet om relationen mellan människa, resurserna och livsmiljön har utökats. Övriga texter är uppdaterade och ett stort antal fotografier är utbytta för att få en ännu mer precis och relevant komplettering av texterna. Vidare har ett antal nya kartor och ”rutor” tillkommit. De senare som en metod för att exemplifiera och förtydliga generella teman. Denna nya upplaga bygger på den tidigare ambitionen, nämligen att återspegla det sammanhållna geografiämnet. Det är ett behov som ökat med tiden. Ambitionen är vidare att läroboken ska spegla den ständigt föränderliga omvärlden, vara probleminriktad och intresseväckande. Samhällsutvecklingen talar för ett ökat behov av kunskap i geografi. Ett av skälen är globaliseringen, dvs att ökade kontakter kräver allt större kunskap och förståelse för förhållanden på andra platser och i andra livsmiljöer. Geografisk kunskap behöver vi såväl i yrkeslivet som för att få perspektiv på vårt eget liv och vår egen livsmiljö. Sådan kunskap behöver vi också för att motverka fördomar om andra människors livsmiljö och livsvillkor. Kunskaper i geografi stärker vår internationella kompetens liksom vår kompetens kring resurs- och miljöfrågor. Kunskap i geografi är därför viktig kunskap, och det finns därför goda skäl till att lära sig mer geografi! Jag önskar dig lycka till med läsningen och arbetet i geografi – världens ämne!

Peter Östman Univ.lektor, fil dr i geografi

Geo Titel 1 001-007.indd 3

11-02-08 12.21.16

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL KURS 1

K A P I T E L

2 Geografi – världens ämne

37 En jord – många livsmiljöer

3 4 4 5 6 7 7 8 9

Människan, resurserna och miljön Kretslopp och hållbar utveckling Resurserna och framtiden Geografi, naturgeografi, kulturgeografi Landskapet berättar Jordytan är som en mosaik Regional utveckling Läge, täthet, nätverk och spridning

9 9 10 10 11 12 14 17 17 18 21 23 23 24 25 27

Att överblicka jordytan Vad är en karta? Topografiska och tematiska kartor Kartor är spännande … ! Hur ser man höjdskillnader på kartor? Rutnätet över jorden Att avbilda jordytan Vad är mentala kartor? Olika världsbilder Världsbilden och kartor förr

37 39 39 40 40 41 41 43 43 45 45 45 47 47

KARTAN – GEOGRAFINS VIKTIGASTE HJÄLPMEDEL

K A P I T E L

Vad är GIS? Till vilken nytta? Två typer av GIS-teknik Till vilken nytta? Att fråga och söka svar Svenska kartor

29 Jorden – vår planet Avståndet gav nyckeln till liv Årstider betyder mycket! Var kan solen stå i zenit? Växling mellan vila och aktivitet Glöm inte tidsskillnaden… Jordklotet – vattenklotet Kontinenter och världsdelar

Geo Titel 1 001-007.indd 4

49 Hållbar utveckling

VAD ÄR FJÄRRANALYS? TILL VILKEN NYTTA?

K A P I T E L

29 31 32 33 34 36 36

De eldar upp stolar och äppelträd… Att förstå livsmiljöer De fyra sfärerna… … den femte sfären Möjligheter och problem! Resurser ger livsmiljöer Hot mot livsmiljöer Förr lokala miljöproblem, nu även globala! Att jämföra livsmiljöer Verkligheten blir alltmer komplex Globalisering märks alltmer! Varför globalisering? Globalisering – bra eller dåligt? Regionala och globala nätverk – vad är det? 48 Världsstäder i globala nätverk

– mänsklighetens framtid 50 Att ge människor ett bättre liv 51 51 53 55 55 55 56 56 57 58 60

VAD ÄR HÅLLBAR UTVECKLING?

Helhetssyn är viktigt! Vi behöver lära oss HOT MOT HÅLLBAR UTVECKLING

Befolkningsökning Livsstil Klimatförändring Vattenbrist Brist på demokrati ATT FATTA BRA BESLUT ATT SÄTTA UPP MÅL OCH PLANERA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

61 Millenniemålen

11-02-08 12.21.16

K A P I T E L

62 Människa, befolkning,

mänsklighet 62 64 65 66 67 68 70 71 73 75 75 77 78 78 79 81 81 81 83 85

Höga berg som livsmiljö Jordens tätbefolkade bygder Den obebodda jorden Hur många människor finns det? … och hur många blir vi i framtiden? Blir vi för många? Två viktiga framtidsproblem Varför är skillnaden i folkökning så stor? Hur kan folkökningen minskas? Den demografiska transitionen – vad är det? Den demografiska transitionen och befolkningsutvecklingen Färre barn föds Allt fler äldre! Olika problem! Vad berättar befolkningspyramiden? BEFOLKNINGEN I VÅRT LAND

Den svenska nationen Var bor svenskarna? Hur har befolkningen förändrats? Migrationen

K A P I T E L

89 Jordskorpan

– grunden för vår livsmiljö 90 Eldbergets utbrott 92 Mot jordens medelpunkt 94 KONTINENTALDRIFT – VAD ÄR DET? 95 Hur rör sig litosfären? 98 ENDOGENA KRAFTER SOM FORMAR NATURLANDSKAPET

98 Vulkaner 100 När marken skakar – jordbävningar 101 Kan jordbävningar förutsägas?

Geo Titel 1 001-007.indd 5

102 103 106 106 108 108 108 110 111 111 111 112 113 117 117 117 118 119 120 121

Ett oroligt hörn av världen Tsunami – en fruktad havsvåg JORDENS HISTORIA

Bergskedjebildningar BERGGRUNDENS BYGGSTENAR

Mineral Bergarter Bergartscykeln BERGGRUND TILL NYTTA

Berggrunden ger byggnadsmaterial Berggrunden ger råvaror Berggrunden ger smyckessten Ingen malm – inget samhälle NORDENS BERGGRUND

Jordens urtid Jordens forntid Fjällkedjans utveckling Jordens medeltid Jordens nutid EXOGENA KRAFTER SOM FORMAR NATURLANDSKAPET

121 Hur formas landskapet av vittring? 123 Hur formas landskapet av sluttningsprocesser? 125 Hur formas landskapet av rinnande vatten? 127 Hur formas landskapet av vågor och havsströmmar? 128 Hur formas landskapet av vind? 129 GLACIÄRER OCH ISTIDER 129 Glaciärer – floder av is 130 Istider 131 Landsänkning och landhöjning 133 Hur har landskapet formats av inlandsisen? 135 Andra spår efter istiden 135 Människan som exogen kraft 137 Exogena och endogena krafter – en sammanfattning 140 Jordmåner 142 Sverige

11-02-08 12.21.16

K A P I T E L

146 Vatten – en livsviktig resurs 146 150 151 152 153 155 156 156 157 159 159 160 162 165 166 167 168 170 171 172 173 175 177

Nilen – världens längsta flod Vattnets globala kretslopp Samspelet människa – vattenflöden Översvämningar Dammar Utan vatten inget liv

197 198 199 200 201 203 204

El Niño – det lilla gossebarnet Tromb – en fruktad virvelvind Hur påverkas klimatet av städer? Vad händer i städer vid inversion?

205

VÄXTLIGHETEN ÄR BEROENDE AV KLIMATET

205 206 207 208 209 209 211 212 213 215 216 217 217 219

Biosfären – jordens gröna tröja Tundra Barrskog Lövskog Macchia Öken Stäpp Savann Tropisk regnskog Olika livsmiljöer från pol till ekvator

VÄRLDEN TÖRSTAR – RÄCKER VATTNET?

Grundvattnet – en icke förnybar resurs? Vatten – tillgång och efterfrågan Vem äger vattnet? Vattenbrist kräver samarbete SVERIGES DAGLIGA VATTEN

Den blå planeten – haven Havsströmmar Tidvatten Människan i kustlandskapet Korallrev och mangroveskogar är hotade HUR UTNYTTJAR MÄNNISKAN HAVEN?

Modernt havsfiske – på sikt hållbart? Rikedomar på och under havsbotten Vem äger havens rikedomar? Havens nedsmutsning ÖSTERSJÖN OCH ÖSTERSJÖREGIONEN

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Internationella förhandlingar Klimatförändring leder till kamp om Arktis

SVERIGES KLIMAT OCH VÄXTLIGHET

Växtligheten Skogen och skogsbruket i Sverige Hur mår skogen?

K A P I T E L

220 Marken vi lever av K A P I T E L

179 Väder, klimat och växtlighet berör alla 179 Andrew drabbar Florida 181 Vad är en tropisk orkan? 182 Orkaner bäddar för översvämningskatastrofer 183 ATMOSFÄREN 185 Jordens energibalans 185 Lufttryck och vindar 187 De stora vindsystemen 191 Temperatur och nederbörd 192 Nederbördstyper 193 KLIMATTYPER 195 Sahel – torkans landskap

Geo Titel 1 001-007.indd 6

220 222 224 225 226 226 230

Den indiske risbonden Klimat och tillgång på jord sätter gränser Men människan kan påverka… … genom bevattning … och genom att skaffa sig kunskap Hur bedrivs jordbruksproduktionen? Mat för egen konsumtion eller för försäljning?

231 231 232 233 234 236 237 238

SJU JORDBRUKSTYPER

Svedjebruk Hackbruk Risodling Plantageodling Spannmålsodling Blandjordbruk Boskapsuppfödning

11-02-08 12.21.16

239 243 245 245 248 249 250 250 251 251

Kan jordbruket producera mer mat? Människan och jordförstöringen Kan jordförstöringen förhindras? Jordbruket och kulturlandskapet DET SVENSKA JORDBRUKET

Ett kapitalintensivt marknadsjordbruk Mjölk och kött är viktigast Stora skillnader mellan söder och norr Jordbrukspolitiken påverkar Framtiden

K A P I T E L

1 0

252 Människan, energin och miljön 252 Nordöstra Estland – hotat av en miljökatastrof 254 255

255 259 259 260 261 262 264

264 265 265 265 266 266 268

OLIKA ENERGIKÄLLOR ICKE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR

Om olja Om naturgas Om kol Om torv Fossila bränslen hotar livsmiljön Om kärnkraft

K A P I T E L

1 1

278 Staden, stadsmiljön och

framtiden 279 280 282 284 284 289 289 290 290 291 292 294 297 297 299 300 301 302

New York – världsstaden Städer kan ha olika uppgifter Varför har städer byggts på vissa platser? Hur får städer namn? Urbaniseringen – vår tids stora folkvandring Antika städer Medeltidsstäder Renässansstäder Industristäder Tjänste- och informationsstäder Hur används marken i städer? Tre stadsmodeller Stadsmiljön Stadens infrastruktur Närhet ger framgång Städer påverkar varandra Hållbar utveckling i städer Städer i Sverige

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR – ENERGIKÄLLOR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Om solenergi Om vattenkraft Om våg- och tidvattenkraft Om vindkraft Om geotermisk energi Om biobränsle ENERGI I SVERIGE

269 Om icke-förnybara energikällor 271 Om förnybara och betingat förnybara energikällor 273 Energiförbrukningen 274 På väg mot hållbar utveckling 274 Varuströmmar, energi och miljö 275 Det internationella miljöarbetet

Geo Titel 1 001-007.indd 7

11-02-08 12.21.16

Hållbar utveckling – mänsklighetens framtid Människors livsvillkor från förr till nu har förändrats mycket. Förr gick en stor del av tiden åt till att få fram mat till den egna familjen och till de djur man var beroende av. Kallt och dåligt väder kunde leda till missväxt på åkrarna, matbrist och i värsta fall till svält. Sjukdomar som inte gick att bota kunde drabba människor, kor och hästar och leda till problem med försörjningen. Det mesta människorna behövde måste de tillverka själva, och mycket av tiden gick åt till att skaffa ved för matlagning och för att värma bostäderna på vintern. Mycket av detta har förändrats med hjälp av ny kunskap, ny teknik och nya sätt att transportera varor och producera energi. Idag är livsvillkoren och problemen helt annorlunda. Miljöproblemen har blivit svåra i och med att vi i vissa fall överutnyttjar naturresurser och påverkar klimatet. Fattigdomen i världen är omfattande, liksom ojämlikheten mellan män och kvinnor och mellan olika samhällsgrupper. Det finns stora orättvisor vad gäller tillgång till resurser och villkor för handel, och stora skillnader i mänskliga rättigheter. Även om en del av dessa problem även fanns förr, så berör de så många fler människor idag. Allt detta är viktiga framtidsproblem, som kräver att alla tar ansvar och arbetar för hållbar utveckling. Att alla ska arbeta för hållbar utveckling bestämde ledarna för världens stater vid ett FN-möte 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien. Det beslutet syftar till att allt fler människor ska få ett bättre liv, och att det behövs ett bättre skydd för vår gemensamma miljö. Det är dock svårt att veta vad det innebär att nå hållbar utveckling. Vad behöver vi göra för att problemen ska bli mindre i framtiden? Utan att vi helt säkert vet detta, så måste vi ändå alla på olika sätt göra vad vi kan. Det kräver dels att vi skaffar oss kunskap om problemen och olika lösningar på problemen, dels att vi medverkar till att genomföra de lösningar som vi tror gynnar hållbar utveckling.

Geo 04 049–061.indd 49

11-02-08 12.32.43

Att ge människor ett bättre liv Nästan hälften av världens alla människor saknar tillgång till rent dricksvatten, tvättmöjligheter och toalett. Många av dem som saknar vatten bor i storstädernas slumområden. De dåliga hygeniska förhållandena leder till att det varje år dör 1,5 miljoner barn under fem år som en följd av bl a diarrésjukdomar och infektionsjukdomar. Denna situation är ett av de största hoten mot hållbar utveckling, och året 2008 utnämndes därför av FN till ”International Year of Sanitation”, dvs ett år då särskilda satsningar skulle göras för att förbättra de hygeniska förhållandena för fattiga människor. Ett viktigt steg för att förbättra deras situation är att ge dem tillgång till toalett. Svenskarna Anders Wilhelmson och Camilla Wirseen hoppas att deras engångstoalett ska förändra livet för Engångstoaletten, the Peepoo, hjälper till att lösa ett av mänsklighetens största problem.

hälften av jordens befolkning. Toaletten är ett experiment, men konstruktörerna tror att deras lösning ska fungera och ge många människor ett bättre liv. Toaletten ska testas i större skala i ett flyktingläger där hjälporganisationer kan hjälpa till med att sköta det praktiska. Engångstoaletten, som egentligen är en påse, ska kunna användas av vem som helst, var som helst. Efter att påsen använts stängs den och sedan kan man slänga bort den, utan några skadliga verkningar. Både påsen och innehållet bryts ned på några veckor, och resterna kan användas som gödningsmedel i t ex grönsakslandet. Påsen är luktfri i upp till 24 timmar efter att den har stängts, något som gör att man kan behålla påsen i huset under natten och göra sig av med den på morgonen. Det är en trygghet, inte minst för kvinnor som riskerar att råka ut för övergrepp när de går ut för att kissa på natten. Mänsklighetens framtid beror i hög grad på uppfinningar och att hitta tekniska och ekonomiska lösningar på viktiga problem. Ett sådant problem är bristen på hygeniska möjligheter och de hälsoproblem detta leder till. Om engångstoaletten fungerar bra har de båda svenskarna gjort en stor insats för hållbar utveckling.

ARBETSFRÅGOR

• Vad menas med hållbar utveckling? • Vilka är den hållbara utvecklingens tre dimensioner?

• Vad mäter Human Development Index

respektive ekologiskt fotavtryck? Vilken nytta kan vi ha av dessa mått?

• Vad kan vi som enskilda människor göra för att nå hållbar utveckling?

• Vad kan företag och stater göra? • Vad menas med ekosystem, ekosystemtjänst, tröskelvärde och resiliens?

• Vad ligger bakom resurskonflikter? • Hur kan vi komma fram till vad som är hållbar utveckling?

• Vilka är millenniemålen? • Vilka miljömål har den svenska riksdagen beslutat om?

Geo 04 049–061.indd 50

11-02-08 12.32.43

VA D Ä R H Å L L B A R U T V E C K L I N G ? Med hållbar utveckling menar vi att vårt sätt att leva inte ska förstöra eller försämra livsmiljöer och livsvillkor för framtidens människor. Det kan betyda sparsamhet och återanvändning av naturresurser eller att vi arbetar för att minska orättvisor mellan människor i olika livsmiljöer. Tre delar av samhällsutvecklingen måste samverka för att den ska vara hållbar: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga (som handlar om miljön och naturresurserna).

Social

Ekonomisk

Miljömässig

Den sociala omfattar bland annat utbildning, hälsa, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och minskade orättvisor mellan män och kvinnor. Den ekonomiska omfattar bland annat rättvis fördelning av resurser mellan stater och människor, möjligheter till arbete och försörjning, rättvis handel samt varutillverkning och varuförsäljning som inte hotar livsvillkoren för framtidens människor. Den miljömässiga omfattar bland annat hushållning med icke-förnybara naturresurser och endast utsläpp till luft, vatten och mark av sådant som människor, djur och växter tål. Det krävs också skydd för hotade växter och djur (bevarande av den biologiska mångfalden), men också skydd och bevarande av skönhetsvärden samt kulturella värden (t ex äldre värdefulla byggnader och byggnadstraditioner). Svårigheterna att nå hållbar utveckling är många. Ett exempel är att fattiga människor måste tänka på sin försörjning och överlevnad, även om detta skadar miljön eller skapar konflikter med andra människor. Det kan handla om att mark odlas på ett sådant sätt att det uppstår jorderosion (jordförstörelse), eller att kampen om begränsade naturresurser (t ex sötvatten och odlingsmark) leder till konflikter mellan enskilda människor, grupper av människor eller mellan stater. Ett av de viktigaste sätten att nå hållbar utveckling är därför att minska fattigdomen i världen. Andra svårigheter är att vi som lever under bra livsvillkor inte alltid tänker på de framtida följderna av vårt sätt att leva med en hög förbrukning av naturresurser och påverkan på miljön. Dålig kunskap om effekterna av vår livsstil eller att vi

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Alla tre dimensionerna är lika värda och lika viktiga. Tillsammans bildar de ett system där de påverkar varandra. Vid hållbar utveckling måste systemet vara i balans, dvs ingen dimension får dominera och motverka någon annan.

inte bryr oss om livsvillkoren för framtidens människor är problem i arbetet för hållbar utveckling. På lång sikt måste de sociala, ekonomiska och miljömässiga delarna av utvecklingen samordnas så att de inte motarbetar varandra utan samverkar till hållbar utveckling. En ekonomisk tillväxt som ger allt fler människor arbete och bättre livsvillkor får inte ske om den leder till ökade miljöproblem eller fler konflikter. Detta är den stora utmaning som världen står inför!

Helhetssyn är viktigt! Agenda 21 är en plan för arbetet med att nå hållbar utveckling. Den antogs av världens stater vid Rio-konferensen år 1992. I Agenda 21 betonas hur viktigt det är att se den framtida utvecklingen i ett helhetsperspektiv, dvs att se de samlade effekterna av samhällsutvecklingen. Så här inleds första kapitlet i denna plan: ”Människan står vid ett vägskäl i historien. Vi står inför möjligheten av en fortsatt ojämlikhet inom och mellan stater, ökad fattigdom, hunger, dålig hälsa och analfabetism och fortsatt förstöring av den miljö och de ekosystem som vi är beroende av för vår välfärd. En samordning av miljö- och 51

Geo 04 049–061.indd 51

11-02-08 12.32.43

ATT MÄTA HÅLLBAR UTVE C K LI N G

För att kunna avgöra om förhållanden på platser och i områden stämmer med hållbar utveckling måste vi kunna mäta sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. Det är inte alltid så lätt, men FN har tagit fram Human Development Index (HDI) som mäter utveckling med avseende på sociala och ekonomiska förhållanden. I begreppet används förväntad livslängd för att mäta hälsa. Utbildningsnivå mäts genom läskunnighet och skolgång medan levnadsstandard mäts i BNP per capita. När dessa faktorer vägs samman får man ett mått mellan 0 och 1. HDI över 0,8 visar på en hög utvecklingsnivå. Från 0,5 och upp till 0,8 räknas som medium mänsklig utveckling och länder med ett mått under 0,5 anses ha låg mänsklig utveckling. Sedan behöver vi ett mått på resursförbrukning och miljöpåverkan. Det mått som då ofta används är ekologiska fotavtryck. Det är ett uttryck för hur stor yta som behövs för att framställa de resurser som vi människor förbrukar och för att ta hand om avfallet. I genomsnitt har varje människa på jorden två hektar (en yta motsvarande fyra fotbollsplaner) till vårt förfogande. Detta bygger på antagandet att man skulle dela upp den produktiva ytan på jordens befolkning.Vi förbrukar dock mer resurser än vad som finns tillgängligt. Det genomsnittliga fotavtrycket för jorden är 2,7 ha. Det innebär att vi gör av med mer resurser än som återskapas, vilket märks genom t ex skogsskövling, överfiske och utrotning av vissa arter. På global nivå är fotavtrycket för stort. Det är dock en väldigt

ojämlik situation där Förenade Arabemiraten har ett fotavtryck på 9,5 ha och Haiti har 0,5 ha. Självklart ger inte vare sig Human Development Index eller ekologiska fotavtryck ett samlat mått på hållbar utveckling. I figuren nedan har dessa två mått kombinerats. På den liggande horisontella axeln mäts HDI, och på den stående, vertikala axeln ekologiska fotavtryck. På så vis sätts utvecklingsfrågorna i ett ekologiskt sammanhang.Vi ser hur situationen varierar i olika delar av världen. Högt värde (över 0,8) på HDI visar områden som har goda sociala och ekonomiska förhållanden, t ex stater i Nordamerika och Europa. Men vi ser samtidigt att dessa förbrukar mycket resurser, 6–10 hektar per person. Samtidigt ser vi att många stater främst i Afrika har lågt värde på HDI, och lågt värde på det ekologiska fotavtrycket. Människor lever där med ofta stora brister i sociala och ekonomiska förhållanden. Samtidigt är deras påverkan på resursförbrukningen liten. Utmaningen med hållbar utveckling är å ena sidan att få områden med dåliga sociala och ekonomiska förhållanden att utvecklas till bättre livsvillkor för människorna. Men utan att resursförbrukningen och miljöpåverkan ökar så mycket att livsmiljön försämras. Det innebär högt värde på HDI men lågt värde på ekologiskt fotavtryck (figurens nedre högra hörn). Å andra sidan måste de stater som har högt ekologiskt fotavtryck hitta lösningar för att minska sin resursanvändning samtidigt som livskvalité och hälsa är kvar på en hög nivå.

Human Development index och ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck (ha/inv) 10

Afrika Asien-Oceanien Europa

Latinamerika Mellanöstern och Asien 6

Nordamerika

MÅL 0 0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

Human Development Index (HDI)

Geo 04 049–061.indd 52

11-02-08 12.32.43

Vi har bevis för att delar av landområden som idag ligger nära polerna en gång har legat i tropikerna. Det finns t ex stenkolslager av ormbunksskogar på Spetsbergen och korallrev på bl a Gotland.

Azorerna och Tristan da Cunha är de delar av bergskedjan som når ovan vattenytan.

Hur rör sig litosfären? Jordskorpan är relativt sett tunnare än skalet på ett äpple. Jordskorpan tillsammans med översta delen av manteln bildar den fasta litosfären. Litosfären omsluter astenosfären med trögflytande magma som har hög temperatur. Uppvärmda av kärnreaktioner i det inre stiger konvektionsströmmar med hett material uppåt genom manteln på samma sätt som luft över eld. Dessa kraftiga, långsamma strömningar spräcker litosfären och flyttar på kontinenterna. Som en följd av detta är litosfären inte hel utan sprucken och består av ett tjugotal olika delar som rör sig i förhållande till varandra. Dessa delar kallas för litosfärplattor och rörelsemönstret för plattektonik. Jordbävningar och vulkanutbrott är lokaliserade till vissa stråk på jordytan och följer i huvudsak plattgränserna. Av kartan på s 96 framgår att det finns sju stora och ett antal mindre plattor. Deras gränser följer inte kontinenterna, och en platta består oftast av både en oceandel och en kontinentdel. Plattorna liksom flyter på astenosfären.

Plattorna glider isär.

2 Plattorna rör sig mot varandra och kolliderar A Subduktion Plattornas oceandel är tunnare än kontinentdelen. När en oceandel av en platta möter en kontinentplatta (en platta av såväl landmassa som oceanbotten) kommer oceanplattan att tryckas ned under kontinentplattan och dras ned i mantelns inre. Där smälter bergarterna till magma som eventuellt tränger upp till ytan igen och orsakar vulkanutbrott. I subduktionszonen utbildas också djuphavsgravar. Exempel på sådana finns öster om Japan, Filippinerna och utanför Sydamerikas västkust.

Vi kan skilja mellan tre olika typer av plattgränser: 1 Plattorna glider isär – spridning Den längsta sprickzonen på jorden sträcker sig genom hela Atlanten, från Norra ishavet till Antarktis. På den ena sidan om denna rör sig de Nord- och Sydamerikanska plattorna västerut, och på den andra glider den Eurasiska och den Afrikanska österut. Avståndet mellan Europa och Nordamerika ökar med i medeltal 1,7 cm/år. Det förekommer ofta jordbävningar i sprickzonen och vid vulkanutbrott väller det upp nytt material. Detta bildar undan för undan ny havsbotten (s k oceanbottenspridning) och har gett upphov till jordens väldigaste bergskedja; den Mittatlantiska ryggen. Island, Surtsey,

En platta pressas under en annan, subduktion.

B Konvergens När två kontinenter pressas mot varandra bildas en annan typ av plattgräns. Då båda kontinenterna är lika lätta, kommer ingen av dem att pressas ned i manteln, utan de sediment (avlagringar) och bergarter som befinner sig i kollisionszonen pressas samman, veckas och omvandlas. Det är vad som hände där den Indiska plattan kolliderade med den Eurasiska. Resulta-

Geo 06 089–145.indd 95

11-02-08 12.45.49

tet blev bergskedjan Himalaya. Sammanstötningen är ännu i dag inte avslutad, och en av världens mäktigaste bergskedjor fortsätter att höja sig. På liknande sätt trycker den afrikanska plattan på norrut, Medelhavet krymper och Alperna växer sig ännu högre. Orsaken till Alpernas uppkomst är just den plattkollisionen. Uralbergen är rester från en tidigare kollision mellan två kontinenter.

Plattor på samma nivå trycks ihop, konvergenszon.

L ITOSFÄ RPLATTOR I RÖRELSE

Siffrorna anger den rörelsehastighet i cm med vilken respektive platta rör sig per år. Den ljusa linjen A–B motsvarar profilen längst ned på detta uppslag.

Eurasiska plattan Nordamerikanska plattan

Juan-deFucaplattan

1 2

5 5

Arabiska plattan

4 Karibiska plattan

Filippinska plattan 4

Stillahavsplattan 10

Afrikanska plattan

3 Cocosplattan

9 6

18 Indisk-australiska plattan

Nazcaplattan

11 7

Sydamerikanska plattan

B 3

7 8 Antarktiska plattan

J O RDSKO RPAN LÄN GS ST E N B O C K E N S V ÄN DK RET S

A öbåge

S T I L L A H AV E T

subduktionszon djuphavsgrav

oceanplatta oceanplattans rörelseriktning

litosfären Moho-skiktet ing

magma

ävn

db jor

Öbågar och djuphavsgravar uppkommer där havsbottendelar av plattor kolliderar.

Geo 06 089–145.indd 96

översta manteln

n szo

astenosfär

Oceanplattan på 3 000–6 000 meters djup är kuperad och sprickbildningar är vanliga. Det är den vanligaste typen av landskap på havsbottnen.

11-02-08 12.45.50

3 Plattorna förflyttas längs med varandra När plattorna glider i olika riktningar bromsar den starka friktionen och ojämnheter hakar i varandra. Rörelsen upphör för en tid. Spänningen ökar och när den väl släpper utlöses jordskalv. När sådana drabbar tätt befolkade områden kan skadorna bli betydande. San Andreasförkastningen i Californien (se bild s 102) är den bäst kända plattgränsen av denna typ.

Plattorna skaver mot varandra.

T HE R ING OF F IRE

Jordbävningar registrerade under en nioårsperiod. De flesta jordbävningar och vulkanutbrott sker längs de stora plattgränserna i en ring runt Stilla havet

S Y D A ME R I K A

B spridningszon

kontinentplatta subduktionszon

vulkan

oceanrygg djuphavsgrav jordbävningszon

magma

jor db

ävn

ing

szo

Oceanryggar är bergskedjor som bildas när plattorna glider isär och magma strömmar upp. På vissa platser når de ovanför vattenytan som vulkaner. Mitt i oceanryggarna går en spricka där ny botten bildas.

Geo 06 089–145.indd 97

magma

En del av kontinentplattans berggrund omvandlas, veckas och lyfts upp. Det blir en stark oro i jordskorpan. Bergskedjor och djuphavsgravar bildas. 97

11-02-08 12.45.51

E N D O G E N A K R A F T E R (som formar naturlandskapet)

Vulkanen Kilauea på Hawaii får ett utbrott. Med ett dån slungas glödande sten (bomber) ut och lava rinner nedför sluttningarna.

ST RATO - E LLE R K ÄGE LV U LK AN E R

Vulkaner Plattektoniken har hjälpt oss förstå hur vulkanutbrott och jordbävningar uppkommer. Ungefär 80 % av vulkanerna är belägna vid litosfärplattornas subduktionszoner och några få på plattornas centrala delar, t ex vulkanerna på Hawaii (s k hot spots, se nästa sida). I medeltal har ca 50 av jordens vulkaner utbrott varje år. Aktiva vulkaner finns på alla kontinenter utom Australien. De flesta vulkaner är slocknade eller befinner sig i lång vila. Det är endast 500–600 som är aktiva. Många aktiva vulkaner finns på havsbottnen. En vulkan som inte har haft utbrott på flera sekler sägs vara vilande, men den kan plötsligt bli aktiv igen. Vulkanen Eldfell på ön Heimaey (Island) hade vilat i mer än 5 000 år vid utbrottet år 1973.

krater glödande trögflytande lava

bomber aska sidokrater

stelnad lava asklager

skiffer

magma

Strato- eller kägelvulkaner har en tratt- eller skålformig krater och är uppbyggda av omväxlande ask- och lavalager.Vulkaner med återkommande utbrott kan bygga upp käglor som är kilometerhöga. Sluttningarna är branta, brantast mot toppen.

Geo 06 089–145.indd 98

11-02-08 12.45.52

150°

180°

ASIEN

NORDAMERIKA

HOT SPOT

60°

vulkanö aktiv vulkan

tensr

40°

ygg

hav

vat nder ror u

plattans rörelseriktning

Empe

korallö

pla

tta

oceanplatta

Haw

rö

rel s

eri

aii-

öar

ktn

ing

astenosfär ”HOT SPOT” stillaliggande område

Förutom vid plattgränserna kan vulkaner bildas vid s k hot spots. En hot spot är ett område med stark radioaktiv värmeutveckling i mantelns övre del. Det uppvärmda materialet väller som magma genom sprickor i plattan upp på havsbottnen och bildar en undervattensvulkan. Allteftersom plattan rör sig bildas den ena vulkanen efter den andra som pärlor på ett snöre. Skissen visar Hawaiiöarna. Det heta området ligger f n under huvudön Hawaii. Nordväst om Hawaiiöarna ligger vulkanöar som en gång bildades när de låg över det heta området. En av Hawaiiöarnas vulkaner, Muna Kea, är jordens högsta berg, ca 10 200 meter högt. Huvuddelen ligger dock under havsytan.

Vid utbrotten ger vulkanerna ifrån sig aska, gaser och smält bergartsmaterial, lava, med olika egenskaper beroende på halten av kiseldioxid. Lavans egenskaper har betydelse för utbrottets karaktär, hur pass våldsamt det blir och hur mycket aska som kastas upp i atmosfären. Lavan avgör också vulkanens utseende. Basisk lättflytande lava med låg halt av kiseldioxid ger relativt platta sköldvulkaner. Lava med hög halt av kiseldioxid är seg och trögflytande och ger strato- eller kägelvulkaner med den typiska koniska vulkankäglan (se figur). Sådana vulkaners utbrott börjar ofta med en explosion och skikten byggs upp av omväxlande aska och lava. Etna och Vesuvius i Italien är exempel på denna vulkantyp. De vulkaner som är belägna vid litosfärplattornas sprickzoner (sprickvulkaner) där plattorna dras isär, t ex på Azorerna och Island, är ofta mindre explosiva. Den aska som vulkanerna spyr ut kan sväva omkring länge och förvandla dag till natt. Det mes-

20°

aktiv vulkan

ta faller dock ned i närheten av vulkanerna och ger ofta bördig jord. Trots det farliga grannskapet inbjuder därför vulkanerna till bosättning om det finns tillräckligt med vatten. Riskerna är numera mindre än tidigare då vulkaner ofta hålls under noggrann uppsikt, bl a med hjälp av mätinstrument på sluttningarna och med hjälp av satelliter. Om toppen av en vulkan störtar in uppkommer en jättekrater, en s k caldera, som kan fyllas med vatten och bli till en sjö. Ett vulkanutbrott kan pågå från en dryg halvtimme till flera år. Av de ämnen som frigörs vid utbrotten är 70–95 % vatten, som hamnar i atmosfären som vattenånga. Allt vatten som finns på jorden har kommit från jordens inre. Gaser som frigörs vid utbrotten är koldioxid och svaveldioxid, kolmonoxid, kväve och väte. Det vulkaniska stoftet håller sig svävande länge och kan med vindarna föras runt hela jorden. När vattnet i vulkaniska trakter sjunker djupt ned hettas det upp och stiger tillbaka till markytan som heta källor. Gejsrar kallas dessa heta, sprutande källor. Sådana finns bl a på Island, Nya Zeelands nordö och i Yellowstones nationalpark i USA. I Reykjavik får mer än 120 000 människor sin husvärme av billigt varmvatten som alstrats i berggrunden (geotermisk energi). 99

Geo 06 089–145.indd 99

11-02-08 12.45.55

När marken skakar – jordbävningar Det är jordbävningar som orsakar de största naturkatastroferna på jorden. De drabbar varje år minst 35 länder och dödar direkt fler människor än någon annan typ av naturkatastrof. Risken för jordbävning är störst där plattorna möter varandra (jämför kartorna på s 96, 97)

Jordbävningar orsakas av spänningar som släpper i jordskorpan och i den övre manteln. Det är spänningar som byggs upp genom att plattorna rör sig och griper tag i varandra. Efter en tid, som kan vara årtionden eller århundraden, har spänningarna blivit så stora att plattornas grepp om varandra släpper och vågor sänds genom jordskorpan (se figur). Då utvecklas en enorm energi som får hela området att skaka. Som regel frigörs denna spänning i en mycket kort stöt på något tiotal sekunder eller någon minut. Men under de följande dygnen är det vanligt med ef-

terskalv, dvs nya men mindre kraftiga jordbävningar. Dessa slutar först när plattorna finner ett nytt jämviktsläge. Jordbävningens centrum i jordskorpan, dvs där spänningarna släpper, kallas för jordbävningens fokus (se figur). Platsen på jordytan ovanför detta fokus kallas för jordbävningens epicentrum. Från jordbävningens fokus sprids vågor genom berggrunden, och störst skador blir det vid epicentrum eller i dess närhet. Rörelserna kan inträffa var som helst från jordytan och ned till mellan 600 och 700 kilometers djup. De största skadorna åstadkoms när fokus ligger relativt nära jordytan. Hur stora skadorna blir bestäms inte bara av avståndet från epicentrum, utan också av lokala förhållanden i berggrunden, som antingen förstärker eller minskar vågrörelserna.

Ñ Jordbävningens epicentrum, platsen på jordytan ovanför fokus. Jordbävningens fokus, den punkt där den största rörelsen äger rum.

100

Geo 06 089–145.indd 100

11-02-08 12.45.55

K L I M AT F Ö R Ä N D R I N G A R Det har alltid funnits naturliga klimatförändringar. Därom vittnar bl a arkeologiska fynd från jordbrukskulturer i Sahara och spår av istider och mellanistider som avlöst varandra. En istid och en värmeperiod omfattar en cykel på omkring 100 000 år. Under den senaste istiden, som slutade för ca 8 500 år sedan, var vattenståndet i havet betydligt lägre än det nuvarande. Det gynnade utbredningen av växter, djur och människor, då det endast var relativt små vattenytor som skilde Asien från Nordamerika, Australien från ostindiska övärlden och Storbritannien från övriga Europa. Det är troligt att det är astronomiska faktorer som orsakar dessa cykler av nedisningar och värmeperioder. Instrålningen till jorden påverkas av att jordens bana kring solen ändras från en elliptisk till en mer cirkelrund och tillbaka igen. Den cykeln tar ca 110 000 år. Jordaxelns lutning varierar också i förhållande till solen. För närvarande pekar sydpolen mot solen när jorden i sin bana är närmast den. En långsam svängning får till följd att nordpolen så småningom lutar in mot solen, när jorden är som närmast. Ett sådant varv brukar ta ca 26 000 år.

vara frusen. Men på kort tid har atmosfärens halter av växthusgaser ökat. Det har skett genom förbränning av främst olja och kol i samband med uppvärmning av bostäder, industri- och kontorslokaler och ökad trafik som drivs med bensin eller diesel. Men också genom utsläpp från jord- och skogsbruket. På så sätt har alltmer av solens långvågiga energi (se s 185) kommit att stängas inne i atmosfären, och detta leder till en långsam uppvärmning av luften. Inom FN:s IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) arbetar en internationell expertpanel på att få fram en bild av hur klimatet kan utvecklas under det kommande seklet. Naturvetare från mer än 60 länder samarbetar med ekonomer och samhällsvetare. Projektet stöds av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och av FN:s miljöprogram (UNEP).

Jorden allt varmare!

Andra faktorer som påverkar framtidens klimat är samspelet mellan atmosfär, havsströmmar och istäckta områden. Även vulkanutbrott kan få stor betydelse om väldiga stoftmängder i atmosfären begränsar instrålningen från solen under en längre tid.

Jordens klimat håller på att bli varmare. Sedan slutet av 1800-talet har den globala årsmedeltemperaturen vid jordytan ökat med 0,8 grader. Klimatmodeller som forskare gjort upp för att försöka beräkna den kommande utvecklingen pekar på att jordens medeltemperatur under det närmaste seklet kan komma att öka med mellan 1,4 °C och 5,8 °C. Uppvärmningen förväntas bli starkare nära polerna och svagare vid ekvatorn.

Inom modern klimatlära har verksamhet som berör miljövård blivit en allt viktigare del eftersom halten av luftföroreningar bl a är beroende av förhållanden i atmosfären. Den faktor som starkast bidrar till klimatförändring anses vara växthuseffekten.

En höjning av medeltemperaturen med två grader skulle vara en större klimatförändring än vad människan upplevt under de senaste 10 000 åren. En höjning med fem grader skulle ge ett varmare klimat än jorden har haft under de senaste tre årmiljonerna.

Växthuseffekten är i sig inte ett problem utan en av förutsättningarna för att liv ska kunna finnas på jorden. Utan växthusgaser i atmosfären, t ex koldioxid, vattenånga och metangas, skulle jordens medeltemperatur vara ca 33 grader lägre än idag – dvs minus 18 grader och vår planet skulle

En konsekvens av att jordens klimat blir varmare är att havsnivån kan komma att stiga. Det är svårt att exakt bestämma världshavens nivåförändringar. Men med hjälp av satellitmätningar vet vi idag att havsnivån stiger med drygt tre millimeter per år. Den viktigaste orsaken till 201

Geo 08 179–219.indd 201

11-02-08 12.53.40

GL OBA L TEMPERATURF ÖRÄNDRIN G 1856– 2008

avvikelse från medeltemperaturen 1856–1900 °C

HELA JORDEN

+0,5

0,5 1860

1880

1900

1920

Diagrammet visar hur den globala årsmedeltemperaturen förändrats under perioden 1856-2008. Temperaturen utgår från avvikelsen från medeltemperaturen under perioden 1856-1900. Blått betyder kallare än genomsnittligt, orange varmare.Vi ser att jordens temperatur från ca 1920 blivit varmare, särskilt i slutet av perioden. Temperaturökningen har dock inte varit jämn över hela jorden, det finns områden som under denna tid fått sänkt temperatur. Källa: Naturvårdsverket

denna förändring antas vara ökad avsmältning av glaciärer och termisk expansion, dvs när havsvattnets temperatur blir högre ökar också vattnets volym. Enligt modeller som IPCC-forskare gjort uppskattas höjningen av världshavens yta till mellan 30–110 cm under det kommande århundradet. Då får lågt liggande länder som Nederländerna och Bangladesh svåra problem liksom alla de miljonstäder som ligger vid kusten. I Sverige kommer troligen en höjning av havsnivån inte att få så stor effekt på grund av att den motverkas av landhöjningen (se s 131). Eventuellt kommer delar av Falsterbohalvön och andra strandområden i Skåne och Halland att läggas under vatten. Det finns forskare som anser att de senaste årens ovanligt talrika och kraftiga stormar har ett samband med växthuseffekten. Det är inte enbart tropikerna som drabbats, utan även våra breddgrader har utsatts för fler oväder än normalt med storm- och orkanstyrka i vindbyarna.

1940

1960

1980

2000

Att havsytan stiger är den vanligaste framtidsbilden men det finns forskare som säger tvärtom. När atmosfären blir varmare ökar avdunstningen och det blir mer regn och snö. Glaciärerna växer och tar hand om överskottet av vatten. De och molnen reflekterar mer solljus, vilket borde få till följd att lufttemperaturen blir lägre och havsytan sjunker något istället för att höjas. Det finns även andra faktorer som kommer att påverka framtidens väder, och vi vet ännu inte med säkerhet hur det kommer att bli. Klimatologiska förändringar blir det, och de kommer att föra med sig stora, svårlösta problem. Det kan bli så att vi får det varmare och fuktigare på våra breddgrader och att jordens torrområden får ännu mindre nederbörd. Som så många gånger tidigare kommer i så fall de redan fattiga att drabbas hårdast. Ett varmare klimat i Sverige skulle medföra att det blir kortare vinter och längre sommar och därigenom en längre vegetationsperiod. Det kan ge fördelar för jordbruket. För världen i övrigt är det förändringar i nederbörden som avgör hur det kommer att gå med jordbruk och livsmedelsproduktion. I varmare klimat avdunstar mer fukt från markytan, och det är också av betydelse när och hur nederbörden faller. I länder med stor folktäthet, där en stor del av befolkningen lever av jordbruk, kan även små förändringar av vattentillgången innebära katastrof.

202

Geo 08 179–219.indd 202

11-02-08 12.53.40

Internationella förhandlingar Förhandlingar mellan jordens länder har förts om en minskning i utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Utifrån en i framtiden högsta tillåten utsläppsmängd har bestämts hur mycket varje land ska tillåtas släppa ut. Från 1 januari 2005 blev det inom EU tillåtet att handla med ländernas utsläppsrätt. Det betyder att ett land som släpper ut mindre än tillåtet har rätt att sälja den återstående mängden utsläpp till ett land som önskar släppa ut mer än tillåtet. Ett viktigt steg inför hotet om klimatförändringar är FN:s klimatkonvention som antagits av ca 200 länder. Enligt denna konvention ska mängden växthusgaser i atmosfären begränsas till en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. Reglerna för hur detta ska gå till anges i det s k Kyotoprotokollet. År 2004 hade detta godkänts av tillräckligt många länder för att träda i kraft. Dock inte av USA och Kina, några av de allra största utsläppsländerna. År 2009 samlades världens länder i Köpenhamn för att enas om ett nytt avtal för att minska mängden växthusgaser i atmosfären och på så sätt minska risken för klimatförändringar. Resultatet blev en besvikelse, eftersom ländernas regeringar inte var överens om hur detta skulle gå till. De utvecklade i-länderna ville skriva ett helt nytt avtal, medan utvecklingsländerna ville hålla kvar Kyotoavtalet och komplettera detta med fler bindande regler (regler som länderna måste följa). Det var också stor oenighet om hur kostnaderna skulle fördelas mellan de olika länderna för att betala de olika åtgärder som krävs för att minska klimatförändringarna.

Under år 2010 fortsatte världens länder att mötas för förhandlingar om åtgärder för att minska klimatpåverkan och klimatförändringar. Detta för att förbereda ett stort klimatmöte i Cancun i Mexico under december 2010. Vid mötet deltog representanter för 194 länder. Ett resultat blev att det tidigare målet från Kyotoavtalet om att rika länder ska minska sina utsläpp med 25-40 procent till år 2020, jämfört med 1990 fastställdes. Men det gick inte att komma överens om en förlängning av Kyotoavtalet, vilket varit målet för många länder. En förlängning sköts därför upp till nästa klimatmöte i Durban i Sydafrika år 2011. Allmänt sett har därför resultatet av såväl mötet i Köpenhamn som i Cancun varit magert. Nu är förhoppningen att mötet i Sydafrika ska ge ett resultat som mer bidrar till hållbar utveckling. ”Sluta snacka och visa på handling”. Demonstration vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december 2009. Demonstranterna vill att politikerna ska fatta bindande och konkreta beslut om åtgärder för att minska människans påverkan på klimatet.

Det man var överens om var att temperaturökningen i atmosfären inte får bli högre än två grader till år 2050. Det betyder att rika länder kraftigt måste minska sina utsläpp av växthusgaser och att utvecklingsländer måste begränsa ökningen i sina utsläpp. Hållbar utveckling kräver också att befolkningar som redan drabbats av klimatförändringar får hjälp att anpassa sig till de nya förhållandena. Köpenhamnsmötet gav dock till resultat att en klimatanpassningsfond inrättades. Ur den kan stater söka pengar om de drabbats av klimatförändringar som lett till översvämningar, jordskred m m. 203

Geo 08 179–219.indd 203

11-02-08 12.53.40

Filippinska lantarbetare i diskussion med poliser sedan lantarbetarna dagen innan ockuperat en jordbruksegendom för att få egen mark att odla. Stora jordbruksegendomar i många utvecklingsländer hindrar fattiga lantarbetare från att få en bättre försörjning genom tillgång till egen mark. Jordreformer syftar till att lösa det problemet, men många gånger är det svårt att genomföra en sådan förändring. Det beror bl a på att de stora jordegendomarna ofta ägs av människor med politisk och ekonomisk makt. Men en jordreform behövs många gånger för hållbar utveckling.

Att hyra jordbruksmark i andra länder Ett sätt att minska på risken för matbrist i framtiden är att länder hyr odlingsmark i andra länder. Så har den sydkoreanska staten gjort när den hyrde 1,3 miljoner hektar (lika mycket som halva Sveriges åkerareal) på Madagaskar under 99 år. Syftet är att odla mat och biobränsle för den egna befolkningen. På liknande sätt har den etiopiska staten, som äger all mark i Etiopien, hyrt ut stora jordbruksområden till investerare från SaudiArabien, Indien och Kina. Inget av hyran går till det fattiga etiopiska folket, där miljontals människor svälter eller har för lite mat. Att länder hyr ut jordbruksmark till andra länder stämmer illa med hållbar utveckling,

om inte hyran används för att minska på en eventuell matbrist i det egna landet eller används för att ge landets människor ett bättre liv på annat sätt.

Klimatförändring påverkar matproduktionen Om den globala atmosfärens temperatur ökar med två grader kommer detta att påverka möjligheterna att framställa mat. En högre temperatur minskar nederbörden och ökar genom större avdunstning torkan. Därför kan en temperaturhöjning få stor betydelse för framtidens matproduktion. Men en sådan förändring kommer att få olika följder i olika delar av världen (se karta s 242). I stora områden, främst i fattiga utvecklingsländer i Afrika, södra Asien, Mellanamerika och Sydamerika, kan ett varmare och torrare klimat försämra möjligheten att odla. Det är ett bekymmer eftersom folkökningen är som störst i dessa delar av världen. I andra delar av världen, främst i tempererade klimatområden, kan en temperaturhöjning i

241

Geo 09 220–251.indd 241

11-02-09 07.31.07

stället öka möjligheten att producera mat. Vill vi stå upp för hållbar utveckling kan det kräva att de länder som får bättre odlingsmöjligheter hjälper de länder som får ett sämre jordbruk med mat till deras befolkningar. Tjeckien drabbades år 2002 av svåra översvämningar längs floderna Moldau och Elbe. Det berodde på mycket kraftiga regn i början av augusti. Den stora bilden är tagen den 16 augusti 2002 och den infällda bilden den 13 augusti 2003. Översvämningen kostade 18 människor livet och 200 000 människor var tvungna att lämna sina hem. Klimatförändringar som leder till fler översvämningar påverkar, liksom ökad torka, den framtida matproduktionen.

FÖR ÄNDRINGEN I JORDBRUKETS S KÖ RDAR FRAM T I LL 2050 VID E N G E NOMSNITTLIG TEMPERATU RH Ö J N I N G M E D T V Å GRADE R Procentuell skillnad i avkastning mellan nuläget och 2050 i % över 25 10 till 25

VÄSTRA EUROPA 2%

0 till 10 0 till –10 –10 till –25

ÖSTEUROPA OCH CENTRALASIEN 7%

CANADA OCH USA 1% MELLANÖSTERN OCH NORRA AFRIKA 11%

under –25 ingen data

CENTRAL- OCH SYDAMERIKA 6%

AFRIKA SÖDER OM SAHARA 15%

SÖDRA ASIEN 18% ÖSTRA ASIEN OCH STILLAHAVET 12%

AUSTRALIEN OCH NYA ZEELAND 2,7%

242

Geo 09 220–251.indd 242

11-02-09 07.31.08

BILDFÖRTECKNING GEOGRAFI 1 3 Ron Giling/Still Pictures/Lucky Look 5 NASA GSFC/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 11 Länsstyrelsens Arkiv, Östergötland 13 Peter Östman 20 Kungliga Biblioteket/KBMA 21 Metria 22 Kulturgeografiska Institutionen vid Stockholms Universitet 28 Ulrika Jangblad 30 Metria 32 Peter Östman 33 Peter Hoelstad/Scanpix 35 Eddie Gerald/Alamy/Lucky Look 38 IRIN 39 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 41:1 Robert Fried/Alamy/Lucky Look 41:2 Andrew Holt/Alamy/Lucky Look 41:3 Higuchi/Mauritius/Ina Agency 41:4 NorthScape/Alamy/Lucky Look 42 Thony Belizaire/AFP/Scanpix 43 Tony Karumba/AFP/Scanpix 45 Bazuki Muhammad/Reuters/Scanpix 46 Henry Diltz/Corbis/Scanpix 50 Ashley Wheaton/Peepoople 54 NASA 56 Mohammed Seeneeen/AP/Scanpix 57 Sven Torfinn/Panos Pictures 59 Natacha Pisarenko/AP/Scanpix 60 Henrik Montgomery/Scanpix 61 Torbjörn Arvidson/Nordic Photos 63 Lars Åström/NordicPhotos 66 Keren Su/Corbis/Scanpix 70 Thomas Raupach/Still Pictures/Lucky Look 74 Erich Stering/Scanpix 78 Chris Steele-Perkins/Magnum/IBL Bildbyrå 85 Library of Congress, Washington 86:1 Scanpix 86:2 Heidi Levine/Sipa/Scanpix 88 Björn Larsson Ask/Scanpix 90 K. Ronnholm/G S F Picture Library 98 James L. Amos/Corbis/Scanpix 101 Ahn Young-joon/AP/Scanpix 102 David Parker/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 103 Joanne Davis/AFP/Scanpix 105:1, 2 Digitalglobe/AFP/Scanpix 105:3 AP Photo/Karim Khamzin/Scanpix 108 Karl-Erik Perhans 109 Karl-Erik Perhans 112 Bryan Alexander/NordicPhotos 113 LKABs Arkiv 117 Karl-Erik Perhans 121 Karl-Erik Perhans 122 Dick Clevestam/Naturbild/Johnér Bildbyrå 123 Magnum/IBL Bildbyrå 124 Scanpix 125 Lantmäteriet 127 Lars Bygdemark/Lantmäteriet 131 Bengt A. Lundberg/Kulturmiljöbild 134 Göran Hansson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 136 Karl-Erik Perhans 140 Peter Östman 142:1 Lantmäteriet 142:2 Axel Ljungquist/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 143 Karl-Erik Perhans 144:1 Bengt A. Lundberg/Kulturmiljöbild 144:2 Jan Rietz/NordicPhotos 144:3 Claes Grundsten/Scanpix/Bildhuset

145 Karl-Erik Perhans 147 ARDEA 149 Per Klaesson/Scanpix/Bildhuset 152 Camerapress/IBL Bildbyrå 154 ChinaPhotoPress/IBL Bilbyrå 155 Stuart Owen Fox/The Silent Picture Show 158 Richard T. Nowitz/Corbis/Scanpix 161 Hallings Foto, Östersund 166 Peter Östman 167 Alberto Biscaro/Materfile/IBL Bildbyrå 168 Bruce Coleman Ltd 169 Peter Östman 170 Bryan Alexander/NordicPhotos 172 Ministry of International Trade and Industry, Japan 174 ©Seabased 175 Stephen Bond/Alamy/Lucky Look 176 Peter Nordquist/Starling Air/Scanpix 178 Metria 180 B. Wisser/Liaison/Gamma/IBL Bildbyrå 181 Fred Espenak/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 190 K. Larsson/Megapix/Pixelfactory Bildbyrå 194 Heine Pedersen/Scanpix/Bildhuset 195 Steve MacCurry/Magnum/IBL Bildbyrå 197 Scanpix 198 Natural Selection Stock/Naturbild/Johnér Bildbyrå 199 Ragnar Andersson/NordicPhotos 200 P. Andersson/Scanpix 203 Niels Quist/Alamy/Lucky Look 204 ©Beluga Shipping GmbH 206 Lennart Mathiasson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 207 S. Bogoanov/G S F Picture Library 208 Bo Brännhage/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 209 Color Point/IBL Bildbyrå 210:1 S. Bergerot/E Robert/Sygma/Corbis/Scanpix 210:2 Marc Riboud/Magnum/IBL Bildbyrå 211 Michel Setboun/Rapho/IBL Bildbyrå 212 M. Hirons/G S F Picture Library 213 NRSC LTD/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 214 Per Klaesson/Scanpix/Bildhuset 218 Alf Linderheim/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 221 Peter Östman 225 Raymond Gehman/Corbis/Scanpix 227 Henry Philippe/Gamma/IBL Bildbyrå 230 Peter Östman 231 D. Hiser/Tony Stone Images/Getty Images 233:1 Peter Östman 233:2 Leo de Wys Inc/Steve Vidler 235 Bruce Coleman Ltd 236 A. Sacks/Tony Stone Images/Getty Images 237 Georg Sessler/Scanpix/Bildhuset 238 Job Roger/Gamma/IBL Bildbyrå 241 Jes Aznar/AFP/Scanpix 242 Michal Ruzicka/AFP/Scanpix 243 Gerd Ludwig/Corbis/Scanpix 244 P. Kindlund 246 G. Ricatto/NordicPhotos 247:1 Klas Rune/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 247:2 Peter Östman 249:1 Thomas Wester/Scanpix/Bildhuset 249:2 LFR Media AB 253 B. Stern/Liaison/Gamma/IBL Bildbyrå 256 T. Leeson/NordicPhotos 257:1 Sarah Leen/National Geographic/Getty Images 257:2 AP/US Coast Guard/Scanpix 258 George Osodi/Panos 260 Piel Patrick/Gamma/IBL Bildbyrå

313

Geo Register 1 307-314.indd 313

11-02-09 08.22.39

261 Richard Gardner/REX/IBL Bildbyrå 263 OKG AB 265 Nils-Johan Norenlind/NordicPhotos 266 Blue Lagoon 267 L. C. Marigo 270 Jan Töve/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 272 Hans Blomberg/Vattenfall 274 S. Ferry/Liaison/Gamma/IBL Bildbyrå 275 Alfred Eisensraedt/Time Life Pictures/Getty Images 277 Reuters/Scanpix 279 FPG/R. Laird/NordicPhotos 281 National Snow and Ice Datacenter/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 283:1 Popperfoto IBL Bildbyrå 283:2 Yann Arthus-Bertrand/Corbis/Scanpix 285:1 Bruno Barbey/Magnum/IBL Bildbyrå 285:2 Dale Sanders/Masterfile/IBL Bildbyrå 291 ImageState/Alamy/Lucky Look 293 London Aerial Photo Library/Corbis/Scanpix 295 SPOT @ CNES @ SSC Satellitbild 1991 296 Jon Arnold/Images Ltd/Alamy/Lucky Look 299 Leif Davidsson/Megapix/Pixelfactory Bildbyrå 302 Sundsvalls Museum Omslag travelstock44/Alamy/Lucky Look Brad Wrobleski/Masterfile/Scanpix (infälld bild) Diagram, kartor och teckningar Jonas Askergren/SvD. Återgiven med tillstånd av Svenska Dagbladet 272 Bånges Grafiska Form AB 7, 8:2, 12:1, 3, 15, 19:2, 39, 51, 52, 69, 71, 76, 79, 83, 84, 85, 94, 102, 114, 148, 151, 176, 188, 214, 223:2, 233, 339, 245, 254, 261, 268, 273, 274, 283, 294, 300 samt eftersättsblad (nederst) Hachette Guides Bleus 164 Liber Kartor 8:3, 10, 42, 44, 46, 48, 59, 65, 72, 80, 82, 87, 107, 112, 158, 165, 182, 191, 193, 204, 205, 222, 223:1, 228, 231, 235, 236, 238, 242, 243, 255, 259, 264, 271:2, 287, 288, 298 samt försättsblad Mattias Liljedahl 24 Gunnar Lindblad 16, 17, 120 Erik Magnusson 6, 8:1, 93, 96, 97, 98, 99, 115, 116, 126, 127, 128, 129, 130, 136, 137, 138, 139:2, 141, 150, 156, 160, 163, 166, 168, 180, 181, 184, 185, 186, 189, 192, 199, 200, 224, 229, 246, 262, 292, 296 Naturvårdsverket. Diagrammet är hämtat ur boken ”En varmare värld”. Data från Climate Research Unit vid University of East Angela, England 202 Reuters/DN Grafik. Återgiven med tillstånd av Reuters 154 Jan Rojmar 100 Grafik: Stefan Rothmaier/Karin Bojs © DAGENS NYHETER 104:1 Jan Olof Sandgren 23 Seabased AB 174 Hans Sjögren eftersättsblad (överst) SMHI 216 Nicklas Steorn och Marie Trotz 25, 26 Svenska Grafikbyrån 104:2 Sveriges Nationalatlas (SNA) 12:2, 36, 131, 132, 133, 145, 219, 250, 271:1, 306:2 Typoform AB/Jan Wilhelmsson och Thomas Widlund 9, 19:1, 31, 32, 110, 118, 119, 135, 139:1, 173, 197, 215

314

Geo Register 1 307-314.indd 314

11-02-09 08.22.39

Den infällda omslagsbilden visar klättring i en canyon (ravin) i Utah i USA. Bakgrundsbilden visar centrala Hong Kong i Kina.

ISBN 978-91-47-10339-3 © 2010 Peter Östman och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Formgivning: Bånges Grafiska Form AB Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Dimograf, Polen 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30 fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Geo Titel 1 001-007.indd 2

11-02-08 12.21.16

Peter Östman

Geografi 1 MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING

LIBER

Geo Titel 1 001-007.indd 1

11-02-08 12.21.14

Östman

Peter Östman

Geografi 1

Geografi 1 MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING

Geografi 1 MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING Best.nr 47-10339-3 Tryck.nr 47-10339-3

Geografi 1 nya ma tt.indd 1

11-02-17 10.38.46