9789185509652

Moderna historier Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt

Henric Bagerius & Ulrika Lagerlöf Nilsson (red.)

nordic academic press

Tryckningen av denna bok har finansierats av Per Lindecrantz’ fond och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga kräver förlagets särskilda tillstånd.

Nordic Academic Press Box 1206 221 05 Lund info@nordicacademicpress.com www.nordicacademicpress.com

© Nordic Academic Press och författarna 2011 Sättning: Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström, sbmolle.com Omslag: Maria Jörgel Andersson Omslagsbild: Fleminggatan i Stockholm år 1868. Oljemålning (beskuren) av C. P. Hallberg. Foto: Stockholm stadsmuseum.

Tryck: ScandBook, Falun 2011 ISBN: 978-91-85509-65-2

Innehåll 1. Det moderna samhällets framväxt – en komplicerad historia Henric Bagerius & Ulrika Lagerlöf Nilsson

7

2. Historikern och skönlitteraturen Henric Bagerius

17

3. Mellan förnuft och känsla

33

Ett konsumtionshistoriskt perspektiv på Emilie Flygare-Carléns Ett köpmanshus i skärgården

Pia Lundqvist

4. Ett nytt liv

65

Anne Charlotte Leffler och 1880-talets dräktreformrörelse

Henric Bagerius

5. Moderna strömningar och kyrkligt förnyelseprojekt

99

Runa och den kristna moraliska fostran kring sekelskiftet 1900

Ulrika Lagerlöf Nilsson

6. Trafik och tragik

125

Ett trafikhistoriskt perspektiv på filmatiseringarna av Stig Dagermans ”Att döda ett barn”

Carl Holmberg

7. Skönlitteratur och pornografi

149

Kärlek och den goda porren, 1965–1970

Tomas Nilson

Källor och litteratur

177

Om författarna

189

kapitel 1

Det moderna samhällets framväxt – en komplicerad historia Henric Bagerius & Ulrika Lagerlöf Nilsson Från tidigt 1800-tal och drygt hundrafemtio år framåt växte ett modernt samhälle fram i Sverige. Omfattande sociala, ekonomiska, politiska och tekniska förändringar bidrog till att skapa en alltmer kommersialiserad tillvaro i en alltmer globaliserad värld. I flera fall handlade det om långa och delvis tröga processer som omformade människors handlingsutrymmen, synsätt och tankemönster. Andra förändringar präglades av snabba skiftningar och omkastningar.

Följden blev ett komplext samhälle där gamla strukturer nöttes mot nya och där äldre uppfattningar ständigt utmanades av oprövade tankar och idéer.

Av tradition har offentliga handlingar setts som viktiga källor till det moderna samhällets framväxt. I statliga utredningar, politiska programförklaringar och mötesprotokoll från organisationer och föreningar beskrevs gärna det moderna projektet som något av en framgångssaga. Ekonomisk tillväxt, vetenskapliga framsteg och tekniska innovationer förväntades leda in i en framtid där människan var fri och behandlades rättvist. Men människans väg in i det moderna samhället var inte enkel. Den var både lång och mödosam – som i C. P. Hallbergs oljemålning på bokens omslag.

Moderniseringsprocesserna väckte motstridiga känslor hos människan. De gav framtidstro och höll hennes frihetslängtan vid liv men framkallade också utvecklingspessimism och gjorde henne rotlös. Förhoppningar blandades med farhågor. Det blir särskilt tydligt i skönlitteraturen.

7

moderna historier

Ambitionen med Moderna historier är att låta skönlitterära texter peka på paradoxer, diskrepanser och kontraster i några olika moderniseringsprocesser som ägde rum i Sverige under 1800- och 1900-talen. I boken skriver fem historiker om nya politiska tankeströmningar, materiella villkor, sociala förutsättningar och tekniska landvinningar som formade människors vardag och gjorde avtryck i den samtida skönlitteraturen. En gemensam utgångspunkt för vårt arbete har varit att skönlitterära texter är mångstämmiga: att de rymmer flera, skiftande röster med ibland motstridiga budskap.

Just därför kan skönlitteraturen tydligare än många andra av historikerns källor fånga samhällsrelationernas komplexitet. Samtidigt kan den bidra med ett helhetsperspektiv och visa hur de olika komponenterna hålls samman av en övergripande berättelse som gör samstämmigheten gripbar.

Två avgörande förutsättningar för det moderna samhällets framväxt var en kraftig befolkningsökning och en tilltagande industrialisering i Sverige under 1800-talet. Befolkningsökningen var ett faktum, trots att närmare 1,5 miljoner svenskar utvandrade under perioden 1850–1930. En av orsakerna till den omfattande emigrationen var att jordbruket befann sig i kris. Parallellt tog industrialiseringen fart på allvar i Sverige och de framväxande fabrikerna gav nya arbetstillfällen. I de allt större tätorterna runtom i landet utvecklades också nya sociala och ekonomiska mönster. Industrisamhällets klasser, borgare och arbetare, blev allt viktigare för den svenska samhällsutvecklingen. Den största delen av befolkningen bodde visserligen kvar på landsbygden, men effektiviseringen av jordbruket, de förändrade ägarförhållandena och utvecklingen av nya arbetsredskap och odlingsmetoder gjorde att även livet på landet förändrades.

En idéströmning som fick starkt fäste under 1800-talet var liberalismen, som satte den enskilda människans frihet i centrum.

Dess inflytande kom att påverka individens handlingsutrymme på en rad områden. En förändrad lagstiftning för näringsutövning innebar exempelvis att hantverkare fritt kunde etablera sig på landsbygden. Kvinnor fick efter hand utökad näringsfrihet.

I syfte att främja frihandeln avskaffades vissa tullar, och som en följd ökade utbudet av olika konsumtionsvaror. Många varor som 8

det moderna samhällets framväxt

tidigare endast hade nyttjats av ett högre socialt skikt spreds nu till alla samhällsklasser.

En stor politisk förändring under 1800-talet var att ståndsriksdagen ersattes med en tvåkammarriksdag 1866. Det konservativa etablissemanget utmanades av en stark och pådrivande liberal opposition. Dess inflytande i olika politiska frågor ökade väsentligt på grund av att en ny social gruppering i samhället, den så kallade medelklassen, snabbt funnit sin hemvist i liberalismen. Under 1800-talets sista decennier nåddes så Sverige av den internationella arbetarrörelsen, och 1889 bildades Socialdemokratiska arbetarepartiet med syftet att verka för en socialistisk samhällsordning. För såväl liberaler som socialister var arbetarfrågan central, men meningarna gick starkt isär när det gällde hur frågan skulle angripas.

Den senare delen av 1800-talet har kallats folkrörelsernas tid. Då tog inte bara den moderna arbetarrörelsen form utan också väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen och idrottsrörelsen.

Runt 1920 beräknas en fjärdedel av den svenska befolkningen ha varit organiserad i någon av de stora folkrörelserna. En grundläggande idé i folkrörelserna var samhällsfostran – anhängarna skulle fostras till goda och ansvarstagande samhällsmedborgare – och på många sätt bidrog människors engagemang i folkrörelserna till demokratins genombrott och till att den allmänna rösträtten genomfördes ett par decennier in på 1900-talet. Att så många människor samlades i förbund, föreningar och sammanslutningar som i demokratisk anda drev sina politiska, sociala eller religiösa hjärtefrågor skulle få stor betydelse för hur det moderna svenska samhället organiserades. Det har sagts att folkrörelserna växte fram som en reaktion mot det gamla, hierarkiska ståndssamhället där stora grupper av människor saknade inflytande över sin egen livssituation. En samhällsinstitution vars makt över människors liv ifrågasattes mot 1800-talets slut var Svenska kyrkan. Såväl socialistiska agitatorer som frikyrkliga predikanter vände sig mot tanken på en statskyrka som samhällets moraliska och religiösa uttolkare.

Flera historiker har pekat på första världskriget som en brytpunkt i den modernhistoriska utvecklingen. Trots att Sverige inte deltog som krigförande part påverkades landet av den ekonomiska 9

moderna historier

depression som följde; under hela 1920-talet var den svenska arbetslösheten betydande. Tiden efter första världskriget utmärktes av såväl framtidstro som utvecklingspessimism. De tekniska innovationerna under tidigt 1900-tal hade visat på stora möjligheter men väckte nu också stark oro. Det stod klart att nya maskiner och andra uppfinningar inverkade på människors förhållande till samhället, naturen och varandra.

Om 1800-talet hade varit liberalernas glansperiod, blev Socialdemokraterna det ledande partiet och vägvisaren i svensk politik under större delen av 1900-talet. Under mellankrigstiden sjösatte Socialdemokraterna sin idé om den svenska modellen, som byggde på att konflikter på arbetsmarknaden skulle lösas i samförståndsanda. Det var också nu som idén om det svenska folkhemmet lanserades. En av de grundläggande tankarna i folkhemsprojektet var att överbrygga klassklyftorna, och som strategi förespråkades konsensus framför konflikt. Visionen om ett modernt och harmoniskt samhälle gällde alla aspekter av medborgarnas liv, från mer övergripande samhällsförhållanden till den enskilda människans situation. Folkhemstanken skulle också förverkligas i privatlivet med ett välordnat hem där hushållsarbetet utfördes med tekniska hjälpmedel och efter vetenskapliga föreskrifter.

Uppbyggnaden av ett välfärdssamhälle blev något av ett signum för den senare delen av 1900-talet i Sverige. Efter andra världskrigets slut påbörjades ett socialt reformarbete som bland annat resulterade i en allmän sjukförsäkring, en allmän arbetstidsförkortning och en förlängning av den lagstadgade semestern. Under 1960-talet började dock den socialdemokratiska välfärdsmodellen att ifrågasättas. En stark vänsterrörelse växte fram. Framför allt var det unga människor som gjorde uppror mot det politiska etablissemanget och ville rikta blickarna mot nya tolkningsmodeller av samtiden.

De vände sig mot det de uppfattade som samhällsförtryck i olika former: kapitalism, imperialism, sexualmoralism. Protestandan höll i sig under 1970-talet, då flera alternativa rörelser med fred, frihet och solidaritet som slagord växte sig starka. Ett brott i Socialdemokraternas politiska dominans kom 1976 då Sverige för första gången på mer än fyrtio år fick en helt borgerlig regering. Därefter 10

det moderna samhällets framväxt

har regeringsmakten legat ömsom hos Socialdemokraterna, ömsom hos de borgerliga partierna. Det socialdemokratiska paradbegreppet ”folkhem” har dock levt vidare och på senare år även fyllts med nytt innehåll av borgerliga politiker.

Komplexiteten i det moderna samhällets framväxt – från ett jordbrukssamhälle över ett industrisamhälle till dagens tjänstesamhälle – låter sig inte beskrivas på ett par sidor. Men om de historiska utvecklingslinjerna som dragits här i bokens inledning är alltför tunna och raka, får de följande uppsatserna ses som ett försök att med skönlitteraturen som källa ge en mer sammansatt bild. Dåtidens skönlitteratur ger oss inblick i en rad moderniseringsprocesser som pågick i det svenska samhället; där vimlar av moderna historier som kan bidra till en fördjupad förståelse av samhällsomvandlingen under 1800- och 1900-talen.

Bokens bidrag Historikers intresse för vad skönlitteraturen kan berätta om det förflutna är stort. Ändå är det rätt få som har använt dramatik, prosa och poesi för att besvara historiska frågor om hur det moderna samhället växte fram. Henric Bagerius inledande uppsats om historikern och skönlitteraturen tar upp några exempel på modernhistorisk forskning där litterär fiktion utgjort ett viktigt källmaterial.

Det metodiska angreppssättet har varierat. Vissa historiker har behandlat romaner och noveller som kulturella uttryck för tankar och idéer i samtiden, andra har betraktat dem som kommunikativa handlingar med påverkan på sin samtid. I Moderna historier utgår vi från att litterär text och historisk kontext växelverkar. Följaktligen vill vi se skönlitteraturen som dialogisk: 1800- och 1900-talens skönlitterära texter speglade samhällsförändringar, men texterna förändrade också samhället.

Efter Henric Bagerius metodiska reflexioner följer fem bidrag som belyser olika moderniseringsprocesser i det svenska samhället utifrån skönlitterära källor. Pia Lundqvists uppsats har 1800-talets framväxande konsumtionssamhälle i blickfånget. En ökad mängd varor gav en snabbt stigande konsumtion, och ett mer varierat va11

moderna historier

ruutbud skapade nya vanor och behov. Det framgår också av tidens romaner, där föremål av olika slag ofta fungerar som referenspunkter som förtydligar handlingen och förstärker personernas och platsernas karaktär. Emilie Flygare-Carléns stora roman Ett köpmanshus i skärgården (1860) visar på olika förhållningssätt till konsumtion. Till stor del är det ett slags måttfull njutningskonsumtion som romanen skildrar. Men njutning får inte övergå i vällust. När habegäret tar överhanden kan konsekvenserna bli ödesdigra. Flygare-Carléns roman förtydligar en moralisk aspekt som man lade på konsumtion under 1800-talet: människor skulle konsumera förnuftigt och rationellt – även om konsumtionen väckte känslor och skänkte njutning.

Vid sidan av njutningskonsumtionen skildras i Ett köpmanshus i skärgården även en social, kommunikativ konsumtion med vilken romanfigurerna uttrycker olika identiteter. Det gäller inte minst kvinnornas iscensättning av sitt kön. Ett köpmanshus i skärgården har beskrivits som Emilie Flygare-Carléns mest radikala inlägg i tidens diskussion om relationen mellan män och kvinnor, manlighet och kvinnlighet. Men romanens skildringar av den egensinniga Majken i sin fotsida armérock står ändå i skarp kontrast till de kontroversiella och kritiserade kvinnoporträtt som en yngre generation kvinnliga författare tecknade under 1880-talet. Åttitalister som Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell och Victoria Benedictsson ville skapa debatt om kvinnors villkor i samhället, och de väjde inte för att beskriva kvinnors kroppslighet och sexualitet. Även Flygare-Carlén hade blivit beskylld för att återge osedligheter i romanen Ett rykte (1850), och när hon många år senare fick en av Lefflers noveller uppläst för sig lär hon ha slagit ihop händerna och förvånat utropat: ”Och då kallade man min ’Ett rykte’ osedlig!”1 I sin uppsats om Anne Charlotte Leffler och 1880-talets dräktreformrörelse för Henric Bagerius en diskussion om borgerliga kvinnors relation till sina kroppar och kläder i en tid när den hårt snörda midjan hade blivit en symbol för kvinnors politiska, sociala och ekonomiska ofrihet. Våren 1886 bildades Dräktreformföreningen med målet att lösgöra kvinnokroppen från det trånga snörlivet och göra den friare. Leffler var en av initiativtagarna. Hon arbetade ihärdigt för en reformerad kvinnoklädsel och återkom ofta till kvinnors rätt 12

det moderna samhällets framväxt

att hävda en individuell frihet – rätten att klä sig, röra sig, tänka och handla som de själva ville. Men som framgår av hennes romaner och noveller var frigörelseprocessen inte enkel. Hon beskriver hur komplex modets makt var i borgerliga kretsar: svårigheterna att som kvinna leva med snörliv och svårigheterna att vara utan det. På så vis fördjupar hon vår förståelse av den svenska dräktreformrörelsen.

Ett återkommande tema i den kvinnliga 1880-talslitteraturen är tidens dubbelmoral, som ursäktade att ogifta män hade sexuellt umgänge men fordrade att ogifta kvinnor levde i avhållsamhet.

Ofta fick kyrkan stå som representant för den förtryckande och förljugna sexualmoralen. Anne Charlotte Lefflers novell ”Aurore Bunge” (1882), för att ta ett exempel, avslutas med en vigselakt där en biskop med myndig stämma välsignar den gravida Aurores kärlekslösa äktenskap med en skuldsatt baron som mot pengar lovat att erkänna faderskapet till hennes barn. I 1880-talets sedlighetsdebatt ansattes kyrkan hårt av radikala debattörer, och kritiken banade väg för förnyelse. För att kyrkan inte skulle förlora sin position som samhällets moraliska uttolkare krävdes att den kyrkliga verksamheten moderniserades och att kristen etik förmedlades till folket på nya sätt och med nya ord. Som en följd växte en romantisk uppbyggelselitteratur fram, ett slags fromma berättelser som ofta hade en tydlig sensmoral.

Ulrika Lagerlöf Nilssons uppsats handlar om en av det tidiga 1900-talets mest lästa författare. Elisabeth Beskow, mer känd som Runa, ville med sina kärleksromaner sprida det kristna budskapet och ge sina läsare rättesnören som skulle göra det lättare för dem att leva som goda medborgare i det moderna samhället. Hennes böcker skulle vara ett alternativ och en motvikt till den alltmer vågade populärlitteraturen som hon och många med henne menade fördunklade människors moraliska begrepp och uppmuntrade dem till ett lättsinnigt leverne. Därmed inte sagt att Beskows romaner är tillbakablickande eller att de saknar komplexitet. Vissa frågor som behandlas – exempelvis hur det kristna budskapet förhöll sig till den framväxande arbetarrörelsens program – var brännbara, och samtidens läsare gavs inte alltid entydiga svar. Beskow ville att moraliska ställningstaganden skulle grundas på en personlig 13

moderna historier

gudsrelation. I så måtto måste hon ses som en modern kraft i den svenska kyrkligheten vid sekelskiftet 1900.

I kyrkliga kretsar, kanske främst frikyrkliga, var Elisabeth Beskows romaner populära långt fram i tiden. Där sålde de även efter att samhällsfrågorna som behandlas i dem hade förlorat sin aktualitet och det litterära landskapet hade förändrats radikalt. Första världskriget öppnade för en modernistisk inbrytning i svensk skönlitteratur med skildringar av trasiga individer i en främmande värld, och när mellankrigstidens borgerliga och proletära realism följdes av fyrtiotalismen blev uttrycken för människans vilsenhet allt tydligare. I skönlitteraturen gestaltades en alltmer motsägelsefull och kaotisk världsbild.

Carl Holmbergs uppsats om filmatiseringarna av Stig Dagermans lovordade novell ”Att döda ett barn” (1948) tar sin utgångspunkt i privatbilismens utbredning efter krigsslutet 1945. Bilen stod för demokrati och framtidstro i det moderna välfärdsbygget, men efter två blodiga världskrig fanns också en medvetenhet om att tekniska framsteg inte bara var av godo. Känslan var dubbel. Å ena sidan kunde bilen frigöra energi och överbrygga avstånd. Å andra sidan hade ett vidunder skapats som, i likhet med moderna massförstörelsevapen, tilläts döda och lemlästa i ständigt stigande antal.

Psykoanalysens och djuppsykologins genombrott under 1900-talet stärker ytterligare bilden av människans motstridiga förhållande till en ständigt pågående teknisk utveckling. I 1940-talets litterära klimat med dess tydliga psykologiska influenser blev bilen – som vi möter den i romaner, noveller och filmer – en metafor för den moderna människans slitningar mellan en livsbejakande frihetslängtan och en inneboende dödsdrift.

En utvecklingslinje i det moderna samhället är individens frigörelse, och den berör Tomas Nilson i sin uppsats om ett medvetet försök på 1960-talet att skapa god skönlitterär pornografi. Alltsedan åttitalisternas utmanande samhällsrealism hade skönlitterära skildringar av sexualitet blivit allt vanligare och alltmer närgångna, och ofta hade de orsakat våldsamma debatter om hur öppet erotisk skönlitteraturen fick vara. Med 1960-talets politiska uppvaknande och växande vänsterengagemang följde en ny kultursyn där gränserna mellan det finkulturella och det populärkulturella var flytande, och 14