9789152334065 by Smakprov Media AB

Roland Dansell • Dan Phillips

Koncernredovisning i praktiken

Koncernredovisning i praktiken har reviderats och finns nu i en sjunde omarbetad upplaga. Det som framförallt drivit denna omarbetning är att det nya K3-regelverket från Bokföringsnämnden nu fastställts i sin slutliga form och tillämpas från och med 2014. Samtliga texter och exempel i boken har, där det är relevant, uppdaterats till nu gällande regelverk. Vidare har hänvisningar till BFNAR 2012:1 (K3) infogats och övriga lagar och rekommendationer har uppdaterats där det är aktuellt. För de koncerner som tillämpar internationell redovisningsstandard, IFRS, har också uppdatering gjorts där det skett förändringar jämfört med när den sjätte upplagan presenterades under 2011. Koncernredovisning i praktiken vänder sig till yrkesverk samma som arbetar praktiskt med koncernredovisning och till personer som ska lära sig koncernredovisningens grunder. Koncernredovisning i praktiken har skrivits av Roland Dansell, verksam som marknadsområdeschef på Grant Thornton och Dan Phillips, auktoriserad revisor och redovisningsexpert på EY.

Roland Dansell • Dan Phillips

ISBN 978-91-523-3406-5

(523-3406-5)

9 789152 334065

Koncern redovisning i praktiken

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se info@ekonomionline.se

Order/Läromedelsinformation Telefon: Telefax:

08-587 642 10 08-587 642 02

Projektledare/redaktör: Grafisk form: Bildredaktörer:

Karin Sörensen Fresh Design, Åsa Lundberg och Gunilla Svanteson Fresh Design

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2015

Förord till den sjunde omarbetade upplagan Koncernredovisning i praktiken har återigen reviderats och finns nu i en sjunde omarbetad upplaga. Det som framförallt drivit denna omarbetning är att det nya K3-regelverket från Bokföringsnämnden nu fastställts i sin slutliga form och tillämpas från och med 2014. Samtliga texter och exempel i boken har där det är relevant uppdaterats till nu gällande regelverk. Vidare har hänvisningar till BFN AR 2012:1 (K3) infogats och aktuella lagar och rekommendationer uppdaterats där det är aktuellt. För de koncerner som tillämpar internationell redovisningsstandard, IFRS, har också uppdatering gjorts där det skett förändringar jämfört med när den sjätte upplagan presenterades under 2011. Det utkast till nytt K3-regelverk som föregående upplaga baserades på hade enligt vår uppfattning den nackdelen att det inte i tillräcklig omfattning fanns anvisningar och exempel som kunde utgöra ett stöd vid tillämpningen. Även om viss utveckling skett kvarstår detta problem i den slutliga rekommendationen från Bokföringsnämnden. Det medför att stöd kommer att behöva sökas i de standarder som utgivits av IFRS eller från tidigare normgivare. Även om boken nu anpassats till det nya K3-regelverket har vi där det är relevant valt att behålla tillämpningsanvisningar enligt rekommendationer från Redovisningsrådet, dock med tydlig kommentar när så är fallet. Att söka stöd i det internationella IFRS-regelverket ter sig logiskt eftersom K3 i sig är en förflyttning i den riktningen. Avslutningsvis har det i vanlig ordning hänt en del när det gäller systemleverantörerna inom koncernrapporteringsområdet och kring hur ett koncernrapporteringssystem kan införskaffas. Vi riktar återigen ett tack till Bertil Sahlberg, som varit oss behjälpliga även vid denna uppdatering. Stockholm i september 2015 Roland Dansell

Dan Phillips

Innehåll 1 Historik och bakgrund.............................................7

Vad är en koncern? Varför koncernredovisning?

8 11

Vad innebär koncernredovisning?

2 Lagar och rekommendationer Nationell lagstiftning

15 16

Nationella rekommendationer 22

Internationella standarder

IFRS 3 – Business Combinations

3 Metoder för upprättande av koncernredovisning............................................... 31 Förvärvsmetoden 31 Poolningsmetoden 35 4 Förvärv av dotterföretag........................................ 39 Dotterföretag eller inte? 40 Redovisningsprinciper 42 Förvärvsanalys 42 Eliminering av aktier i dotterföretag 56 Förvärv under pågående räkenskapsår 63 Stegvisa förvärv 64 Särskilda överväganden för K3-företag 64 Förvärv av dotterföretag för IFRS-företag 66 Förvärvsmetoden 67 Justering av förvärvsanalysen 72 Omvända förvärv 73 5 Minoritetsintresse.................................................. 79 Beräkning av minoritetsintresse 79 Redovisning av minoritetsintresse 80 Klyvningsmetoden 81 Enhetssyn 84 Exempel enhetssyn med full goodwill 86 Särskilda överväganden för K3-företag 88 Redovisning av minoritetsintressen för IFRS-företag 89 4

6 Interna transaktioner.............................................. 97 Internförsäljning 97 Internvinster 98 Internvinst i varulager 98 Internvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 104 Interna mellanhavanden 108 Utdelningar 109 Koncernbidrag 113 Interna transaktioner i IFRS-företag 115 7 Försäljning av dotterföretag............................. 119 Försäljningspriset 119 Analys av vad som säljs 120 Effekter i koncernredovisningen av försäljningen 121 Försäljning under pågående räkenskapsår 125 Försäljning av utländska dotterföretag 125 Försäljning av dotterföretag för IFRS-företag 125 8 Omräkning av utländska dotterföretag......... 127 Omräkning av utländska dotterbolag 128 enligt dagskursmetoden Särskilda överväganden för K3-företag 137 Redovisning av omräkningsdifferens vid försäljning av självständigt dotterföretag 137 Genomsnittskurs i resultaträkningen 137 Fastställande av övriga omräkningskurser 138 Omräkning av företag verksamma i länder med hög inflation 138 Valutasäkring (hedging) av investering i dotterföretag 138 Omräkning av utländska dotterföretag för IFRS-företag 139 Omräkning av företag verksamma i länder med hyperinflation för IFRS-företag 140 Valutasäkring (hedging) av nettoinvestering i utländska dotterföretag för IFRS-företag 141 Monetära metoden 144

9 Redovisning av andel i intresseföretag.......... 151 Intresseföretag eller inte? 151 Metoder för redovisning av andel i intresseföretag 153 Anskaffningsvärdemetod 154 Kapitalandelsmetoden 158 Upplysningar 165 Särskilda överväganden för K3-företag 166 Joint ventures 166 10 Omstruktureringar............................................... 179 Omstrukturering genom intern försäljning av dotterföretag 179 Omstrukturering genom fusion 185 Särskilda överväganden för K3-företag 191 Koncernmässig omstrukturering för IFRS-företag 191 11 Eget kapital............................................................ 193 Avstämning av eget kapital för de enskilda företag som omfattas av koncernredovisningen 193 Avstämning av koncernens egna kapital 194 Avstämning av eget kapital för K3-företag 195 Avstämning av eget kapital för IFRS-företag 196 Beräkning av fritt eget kapital i koncernen 198 Att tänka på för utländska dotterföretag 199 12 Redovisning av kassaflöden................................. 201 Lagar och rekommendationer 202 Förslag till tillvägagångssätt vid upprättande av kassaflödesanalys 203 Omräkningsdifferenser 203 Minoritetsintressen 207 Förvärv och avyttring av dotterföretag 208 Kassaflödesanalys för IFRS-företag 211

13 Nyckeltalsberäkning för koncerner................. 213 Koncernredovisningens effekter på nyckeltal. 213 Nyckeltalsberäkning för koncerner som är IFRS-företag 216 14 Årsredovisning...................................................... 219 Lagar och rekommendationer 219 Upprättande av årsredovisning enligt BFN K3 220 Förvaltningsberättelse 222 Koncernresultat- och balansräkning 223 Sammanställning över förändringar i eget kapital 224 Kassaflödesanalys/Finansieringsanalys 224 Redovisningsprinciper och noter 224 Delårsrapport 229 Årsredovisning för IFRS-företag 229 15 Arbetsmetodik och dokumentation................ 235 Arbetsmetodik under löpande år 235 Arbetsmetodik vid bokslut 236 Koncernavstämningar 239 Dokumentation 239 16 Systemstöd för koncernrapportering.............. 243 Historik 243 Drivkraften bakom utvecklingen 244 Förbättringsområden 245 Generella styrkor och svagheter hos dagens system 246 Sammanställning av systemleverantörer 248 Genomförande av upphandling 250 Kritiska framgångsfaktorer för lyckad upphandling och implementering 254 Litteraturförteckning Sökord Bildförteckning

256 258 264

Kapitel 1

Historik och bakgrund Som mycket annat inom redovisningsområdet har koncernredovisning sitt ursprung i USA. Redan runt sekelskiftet upprättade General Electric den första koncernredovisningen. I Sverige väcktes intresset för koncernredovisning i slutet av 1920-talet. Några svenska storbolag upprättade en slags koncernbalansräkningar redan under 1930-talet. Vid denna tidpunkt fanns det ännu ingen lagstiftning som reglerade upprättandet av koncernredovisning. Det var först i 1944 års aktiebolagslag, som krav ställdes på att aktiebolag skulle upprätta koncernredovisning. En av orsakerna till att kravet på koncernredovisning infördes i aktiebolags lagen var Kreugerkraschen i början av 1930-talet. I Kreugers företagsimperium ingick många bolag med olika räkenskapsår och därmed olika bokslutstidpunkter. Mellan bolagen såldes tillgångar före respektive bokslutstidpunkt, vilket gav upphov till vinster hos de säljande bolagen. Därigenom kunde alla bolag redovisa vinster i sina respektive årsbokslut, trots att tillgångarna inte sålts till någon extern köpare utanför intressegemenskapen. När bubblan sedermera sprack visade det sig att bolagens tillgångar var övervärderade och att bolagens vinstmedel inte motsvarades fullt ut av reella tillgångar. Transaktionerna hade inte givit denna effekt om det funnits krav på att upprätta koncernredovisning där interna vinster och interna mellan havanden (fordringar och skulder) elimineras.

1 HISTORIK OCH BAKGRUND

Genom 1944 års aktiebolagslag infördes krav på att minoritetsintressen skulle avskiljas, interna mellanhavanden och interna vinster elimineras samt att koncernens disponibla medel skulle uppges i förvaltningsberättelsen. I 1975 års aktiebolagslag skärptes kraven ytterligare på koncernredovisningen, och även i samband med senare revideringar av 1975 års lag har nya krav tillkommit. 2005 skedde en omfattande uppdatering av aktiebolagslagen, vilket dock inte väsentligen påverkat de krav som gäller vid upprättande av koncernredovisning. Regler och anvisningar för hur koncernredovisning ska upprättas har främst framgått av rekommendationer från Bokföringsnämnden (BFN) och Redovisningsrådet (RR). Genom tillkomsten av årsredovisningslagen, 1995, har även detaljerade regler avseende upprättande av koncernredovisning införts i lagstiftningen. För noterade bolag gäller sedan 2005 att de ska upprätta koncernredovisning i enlighet med standarder utgivna av IASB (International Accounting Standards Board). Från och med 2014 gäller vid upprättandet av årsredovisning att s.k. större företag, (se vidare nedan), har att följa det nya K3-regelverket när koncernredovisning upprättas, vilket i praktiken ersätter de riktlinjer som tidigare utarbetats av Redovisningsrådet. Detta behandlas vidare i kapitel 2. Nedan följer en kortfattad introduktion till koncernredovisning och dess innebörd. Av kapitel 3–9 framgår en mer omfattande och detaljerad beskrivning av de vanligast förekommande frågeställningarna inom koncernredovisningsområdet.

Vad är en koncern? En koncern består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag samt eventuella intresseföretag. Moderföretag är ett företag som direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna i ett annat företag. Det till mer än hälften ägda företaget är dotterföretag. Företag där ägandet motsvarar minst 20 % och högst 50 % av rösterna är intresseföretag. I undantagsfall kan även företag där ägandet inte uppgår till mer än 50 % av rösterna medtagas som dotterföretag i koncernen. Detta är dock endast aktuellt om koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande över företaget.

1 HISTORIK OCH BAKGRUND

Ett bestämmande inflytande kan exempelvis uppnås genom att den som äger aktier eller andelar i ett företag enligt avtal förfogar över mer än hälften av rösterna eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelsens ledamöter eller motsvarande ledningsorgan. En annan situation när bestämmande inflytande utan röstmajoritet kan föreligga är när en ägare enligt avtal har rätten att utforma och styra det andra företagets strategier. Som dotter företag redovisas dock inte ett företag där moderföretaget endast i egenskap av huvudägare, men med en ägarandel som understiger 50 % av rösterna, har en praktisk majoritet på bolagsstämman eller jämförbart beslutande organ genom att övriga aktier eller andelar är spridda på många små ägare. Vid bedömningen om ett företag är dotterföretag eller inte ska även indirektägande via andra dotterföretag beaktas vid beräkningen av koncernens ägarandel. Indirekt ägande via intresseföretag får dock inte räknas. I den följande framställningen utgås från att både moderföretag och dotter företag är aktiebolag. Reglerna äger dock samma tillämpning i de fall där dotterföretag är handelsbolag eller ekonomisk förening. Enligt exemplet ovan äger moderföretaget A motsvarande 100 % av rösterna i företag B, som i sin tur äger motsvarande 30 % av rösterna i företag C. Moderföretaget A äger vidare direkt 30 % av rösterna i företag C. Koncernen kommer att bestå av moder- företaget A, det helägda dotterföretaget B samt dotterföretaget C, ägt till 60 % av rösterna (30 % direkt av moderföretaget A och 30 % A 100 % B via dotterföretaget B).

100 %

B 30 %

30 %

1 HISTORIK OCH BAKGRUND

Företag A

70 %

50 %

51 %

Företag B

Företag C

Företag D

40 % 31 %

Företag G

100 %

Företag E

100 %

Företag F

100 %

Företag H 20 %

40 %

Företag I

I koncernredovisningen för koncernen ovan kommer alla företag där företag A direkt eller indirekt kontrollerar mer än hälften av rösterna att ingå. Det innebär att dotterföretagen B, D, E och F kommer att medtagas eftersom det direkta ägandet från företag A i samtliga fall överstiger 50 % av rösterna. Företag D är en underkoncern bestående av företagen D och H, vilket innebär att de konsoliderade resultat- och balansräkningarna (koncernredovisningen) för D och H kommer att medräknas i företag A:s koncernredovisning. Företag I kommer också att ingå i företag A:s koncernredovisning genom att koncernintresset, direkt och indirekta ägande, förfogar över mer än 50 % av rösterna (0,4 + 0,51 x 0,2) = 50,2 %). Företagen C och G kommer inte att ingå i koncernredovisningen som dotterföretag eftersom ägarandelen inte överstiger 50 % av rösterna i företag C. Detta medför i sin tur att företaget C:s ägarandel i företag G ej får medräknas vid beräkning av koncernintresset i företag G, varvid endast det direkta ägandet via företag A, 31 %, får räknas. Därmed är företagen C och G så kallade intresseföretag och ska tas med i koncernredovisningen i enlighet med de regler som gäller för intresseföretag (se kapitel 9). 10

1 HISTORIK OCH BAKGRUND

Varför koncernredovisning? Grundtanken med koncernredovisning är att företagen som ingår i en koncern redovisas som om all verksamhet bedrivits i ett företag. En mycket viktig orsak till detta är behovet av att kunna fastställa hur stora utdelningsbara medel det finns till moderföretagets aktieägare. Det är aktiebolagslagens regler i 17 kapitlet om värdeöverföringar samt i kapitlet 18 om vinstutdelning som reglerar detta. Ett moderbolag får inte dela ut mer kapital till aktieägarna än att det efter lämnad utdelning finns full täckning för moderbolagets bundna egna kapital. Vidare ska koncernens konsolideringsbehov, ställning och likviditet beaktas innan utdelningens storlek kan fastställas (ABL 17:3). Ytterligare en anledning till att koncernredovisning ska upprättas är att moderföretaget har vissa möjligheter att styra hur koncernföretagens vinster fördelas. Även det faktum att det normalt förekommer affärstransaktioner mellan de företag som ingår i koncernen gör att vinstnivåer kan påverkas i de enskilda koncernföretagen. Det är således av vikt att för företagets olika intressenter redovisa en sammanställd koncernresultaträkning, där interna transaktioner och de vinster eller förluster som belöper på dessa har eliminerats. Först när detta skett kan bedömning ske av koncernens samlade resultat. För att kunna bedöma koncernens ställning behöver även en sammanställd koncernbalansräkning upprättas. Denna gemensamma balansräkning omfattar koncernens tillgångar och skulder efter eliminering av interna transaktioner, interna mellanhavanden, eventuella minoritetsintressen och förvärvat eget kapital i dotterföretagen. I koncernens egna kapital kommer därmed endast moderföretagets egna kapital samt externt realiserade vinster och förluster efter förvärvstillfällena att ingå.

Vad innebär koncernredovisning? Koncernredovisningskravet innebär kortfattat att moderföretaget i sin års redovisning ska upprätta en koncernresultat- och koncernbalansräkning med tillhörande noter. Dessutom ska förvaltningsberättelse upprättas för koncernen. I vissa fall ska även en kassaflödesanalys (finanseringsanalys), upprättas för koncernen. Detta är ett krav för s.k. större företag (ÅRL 2 kap. 1§)

1 HISTORIK OCH BAKGRUND

Större företag är företag som är noterat vid en börs eller marknadsplats, eller företag som uppfyller minst två av följande villkor (ÅRL 1 kap. 3§): • Medeltalet anställda för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren uppgått till mer än 50. • Företaget redovisade balansanslutning för vardera de senaste två räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor. • Företagets redovisade nettoomsättning för vardera de två räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Alla företag inom en koncern ska ha samma räkenskapsår. Detta krav kan ibland vara svårt att uppfylla när det gäller vissa utländska dotterföretag, där lokal lagstiftning kan styra vilket räkenskapsår företag i en viss bransch ska ha. I normala fall upprättas då ett särskilt bokslut för dotterföretaget, vilket överensstämmer med moderföretagets verksamhetsår. Om det inte låter sig göras är alternativet att istället använda senast fastställda årsbokslut för dotterföretaget när det medtas i koncernredovisningen. I detta fall får avvikelsen jämfört med moderföretagets balansdag vara maximalt tre månader (ÅRL 7 kap. 10 §). Koncernens redovisningsprinciper ska överensstämma med de redovisningsprinciper som tillämpas av moderföretaget. Detta innebär i praktiken att samma regler gäller för värdering av tillgångar och skulder för koncernen som för ett enskilt företag. Det blir normalt aktuellt att i koncernredovisningen korrigera dotterföretags redovisade värden i det fall tillämpade redo visningsprinciper skiljer sig från moderföretagets. Detta är många gånger aktuellt när det finns dotterföretag i utlandet. Effekterna av de affärstransaktioner som har skett mellan koncernföretagen ska justeras för i koncernredovisningen. Syftet är att återlägga de interna vinster eller förluster som uppstått på grund av de genomförda transaktionerna mellan koncernens företag. Även vad gäller interna mellanhavanden mellan koncernföretag, som exempelvis lån, ska justering ske. För icke helägda dotterföretag ska minoritetsägares andelar av eget kapital i dotterföretaget redovisas som en egen post i koncernens egna kapital. Även för IFRS-företag redovisas minoritetsintresset som en del av eget kapital.

1 HISTORIK OCH BAKGRUND

Moderföretagets aktier i dotterföretag elimineras mot eget kapital i koncernen. I koncernens balansräkning kommer istället dotterföretagens tillgångar och skulder att redovisas. Hur man praktiskt går till väga vid upprättande av koncernredovisning behandlas vidare i kapitel 3. Av kapitel 2 framgår aktuell lagstiftning och rekommendationer samt kommentarer till dessa.

Kollapsen i Ivar Kreugers företagsimperium var en starkt bidragande orsak till att kravet på koncernredovisning infördes i Sverige.

Kapitel 3

Metoder för upprättande av koncernredovisning Det har fram till idag funnits tre metoder för upprättande av koncernredovisning. Metoderna är förvärvsmetoden, poolningsmetoden samt kapitalandelsmetoden. Vilken metod som tillämpas är boroende av varje enskilt förvärv, varför alla tre metoderna har kunnat förekomma i en och samma koncern redovisning. Det bör dock redan initialt påpekas att kraven för att tillämpa poolningsmetoden varit mycket långtgående, varför i praktiken inte den inte varit vanligt förekommande. I och med att BFN:s K3 för större företag blivit obligatorisk från tidpunkten för upprättande av årsredovisning för 2014 kommer det inte längre att vara möjligt att tillämpa poolningsmetoden. För IFRS-företag har det inte varit möjligt att tillämpa poolningsmetoden sedan övergången till IFRS 2005. Vi har dock valt att ha kvar ett exempel nedan i syfte att tydliggöra skillnaderna mellan metoderna och som stöd där det finns gamla förvärv inom en koncern. Kapitalandelsmetoden används främst vid redovisning av andel i så kallad intresseföretag. Vid speciella ägarförhållanden kan det även vara aktuellt att tillämpa klyvningsmetoden, bland annat avseende joint ventures. Denna metod samt kapitalandelsmetoden behandlas vidare i kapitel 9.

Förvärvsmetoden Förvärvsmetoden innebär att ett indirekt förvärv anses ha skett av ett företags tillgångar och skulder genom att aktierna eller andelarna i företaget förvärvas. Den betalda köpeskillingen förutsätts vara marknadsvärdet på de förvärvade nettotillgångarna, (tillgångar minus skulder). Förvärvet omfattar

3 METODER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNING

såväl bokförda tillgångar och skulder som tillgångar och skulder som inte är bokförda i det förvärvade företaget. I ett första steg vid upprättande av en förvärvsanalys justeras tillgångarna och skulderna för att motsvara verkliga värden (marknadsvärden). Därefter är det vanligt att utgå ifrån det justerade egna kapitalet när förvärvskalkylen och den initiala elimineringen av aktier i dotterföretag fastställs. Det egna kapitalet består av såväl beskattat som obeskattat kapital. Som framgår av kapitel 4 räknas det obeskattade kapitalet om till beskattat kapital varvid skattedelen redovisas som uppskjuten skatteskuld. När förvärvskalkyl upprättas ställs moderföretagets köpeskilling för aktierna i dotterföretaget, som tillika utgör det koncernmässiga anskaffningsvärdet på nettotillgångarna, mot det egna kapitalet i dotterföretaget vid förvärvs tillfället. Vid jämförelsen uppstår normalt en differens. Differensen kan vara positiv eller negativ, det uppstår ett över- eller ett undervärde. Övervärdet kan vara av materiell karaktär, vilket innebär att tillgångarna i det förvärvade dotterföretaget kan vara undervärderade eller skulderna övervärderade. Ett övervärde kan också vara av immateriell karaktär, vilket kan innebära att det är hänförligt till förväntade framtida vinster, marknads investeringar eller produktutveckling. Om det i stället uppstår ett undervärde kan detta vara hänförligt till över värderade anläggningstillgångar, undervärderade skulder eller förväntade framtida förluster. Ett undervärde kan också uppstå när köparen har gjort en bra affär. I förvärvskalkylen fördelas köpeskillingen på förvärvat eget kapital samt på de materiella och immateriella över- och undervärden som kan identifieras. Därutöver redovisas även skulder till verkliga värden. Eventuellt återstående övervärde benämns goodwill. Om det istället efter fördelningen av köpe skillingen uppstår ett undervärde, benämns det negativ goodwill. När förvärvskalkylen är upprättad, kommer den att ligga till grund för den framtida elimineringen av andelar i dotterföretag. Det utmärkande för förvärvsmetoden är att det egna kapital som finns i det förvärvade företaget vid förvärvstillfället aldrig kommer att ingå i koncernens egna kapital.

3 METODER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNING

Förvärvsmetoden är den metod som idag i praktiken används vid upprättande av koncernredovisning till följd av att de flesta koncernbildningar är att karaktärisera som förvärv. Det går normalt att fastställa vilket av företagen som är det förvärvande. I exemplet nedan framgår hur man praktiskt går till väga vid användandet av denna metod.

Exempel förvärvsmetoden Förutsättningar Den 1/1 år 1 förvärvar företaget MB samtliga aktier i företaget DB för 500. Den 31/12 år 0 redovisade företaget DB följande siffror: Maskiner 100 Inventarier 500 Varulager 60 Kortfristiga fordringar 40

700

Aktiekapital 200 Övrigt tillskjutet kapital 50 Balanserat resultat 150 Årets resultat 50 Långfristiga skulder 150 Kortfristiga skulder 100

700

Koncernredovisning upprättas enligt förvärvsmetoden. Eventuellt övervärde är hänförligt till goodwill, som skrivs av enligt en femårig plan. Förvärvskalkyl Köpeskilling 500 Aktiekapital 200 Övrigt tillskjutet kapital 50 Balanserat resultat 150 Årets resultat 50 -450 Övervärde, goodwill

Detta innebär att den årliga goodwillavskrivningen uppgår till 10.

3 METODER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNING

KONCERNREDOVISNING ÅR 1 MB

Goodwill Maskiner Inventarier Andelar i koncernföretag Varulager Kortfristiga fordringar Summa tillgångar

600 500 50 150 1 300

Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserat resultat Årets resultat Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder & eget kapital

400 100 250 100 150 300 1 300

200 50 200 20 150 120 740

10 000 -6 500 -1 157 -2 100 -105 138

Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat

Nettoomsättning Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat

110 520 50 60 740

Eliminering Not Koncern 50-10 1. 40 110 1 120 -500 0 100 210 -460 1 580 -200 -50 -200 -10 -460

400 100 250 110 300 420 1 580

6 500 -4 500 -378 -1 500 -89 33

-10 -10

16 500 -11 000 -1 535 -3 600 -204 161

-10 128

-7 26

-10

-17 144

-28 100

-6 20

-10

-34 110

2. 1.

Noter: 1) Avskrivning i enlighet med upprättad förvärvskalkyl. 2) Eliminering görs med 200 mot balansrat resultat till följd av att föregående års resultat i DB har disponerats (150 + 50) samt att eliminering alltid sker från toppen, dvs eliminering sker i första hand mot DB:s aktiekapital i andra hand mot DB:s övrigt tillskjutet kapital och slutligen mot DB:s balanserade resultat.

Eliminering av aktier i dotterföretag sker med utgångspunkt från den under år 1 upprättade förvärvskalkylen. När koncernredovisning upprättas för år 2 kommer elimineringen som gjordes mot årets resultat år 1 istället att göras mot balanserat resultat.

3 METODER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNING

Detta ger följande eliminering mot eget kapital år 2: KONCERNREDOVISNING ÅR 1 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserat resultat Årets resultat

MB 400 100 350 80

DB 200 50 220 30

Eliminering Not Koncern 400 -200 100 -50 360 -210 2. 100 -10 1.

Noter: 1) Avskrivning i enlighet med upprättad förvärvskalkyl. 2) Eliminering mot balanserat resultat ökas med eliminering mot årets resultat år 1 (200 + 10).

Efter år 2 uppgår den kvarvarande oavskrivna goodwillposten till 30.

Poolningsmetoden Som redan framgått ovan har kraven för att få tillämpa denna metod varit mycket strikta, varför den förekommit sällan i praktiken. Grundregeln har varit att det är fråga om ett samgående mellan två företag, där inget kunnat utpekas som köpare, för att koncernbildningen ska redovisas i enlighet med poolningsmetoden. Enligt årsredovisningslagen 7 kap 23 § ska följande villkor vara uppfyllda: • Moderföretagets andelar i dotterföretaget representerar mer än 90 % av det nominella värdet av samtliga andelar i dotterföretaget. • Andelarna förvärvas genom att moderföretaget emitterar egna aktier, vilka lämnats som vederlag för de förvärvade andelarna. • Den kontanta betalningen för de förvärvade aktierna får inte överstiga 10 % av de emitterade aktiernas nominella värde. • Att det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed och kravet på rättvisande bild.

3 METODER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNING

Vid användandet av poolningsmetoden sker, i motsats till förvärvsmetoden, ingen omvärdering av tillgångar och skulder i det förvärvade företaget. Orsaken till att omvärdering inte sker är att något egentligt förvärv inte anses ha skett utan istället ett samgående. Dock görs en anpassning av redovisningsprinciperna i det formellt förvärvade bolaget till de principer som moder företaget tillämpar. När koncernredovisning upprättas sker elimineringen av andelarna i det förvärvade företaget i första hand mot dotterföretagets aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital, i andra hand mot dotterföretagets balanserade resultat. I den mån kapitalet i dotterföretaget inte räcker till sker elimineringen mot övrigt tillskjutet kapital och balanserat resultat i koncernen. För såväl IFRS-företag och de företag som följer det nya K3-regelverket gäller numera att poolning inte längre tillåts i samband med förvärv, (IFRS 3 Business Combinations och K3 kap 19). Dock kan det vara aktuellt att i samband med koncerninterna omstruktureringar, där något externt förvärv inte sker, att tillämpa poolningsmetoden istället för förvärvsmetoden. Praktisk tillämpning framgår av följande exempel.

3 METODER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNING

Exempel poolningsmetoden Förutsättningar Samma förutsättningar som i föregående exempel, men i detta exempel tillämpas poolningsmetoden vid upprättande av koncernredovisningen. KONCERNREDOVISNING ÅR 1 MB

DB 110 520

Eliminering Not Koncern 110 1 120 -500 0 100 210 -500 1 540

Maskiner Inventarier Andelar i koncernföretag Varulager Kortfristiga fordringar Summa tillgångar

600 500 50 150 1 300

Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserat resultat Årets resultat Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder & eget kapital

400 100 250 100 150 300 1 300

200 50 200 20 150 120 740

10 000 -6 500 -1 157 -2 100 -105 138

6 500 -4 500 -378 -1 500 -89 33

Finansiella poster Resultat efter finansiella poster

-10 128

-7 26

-17 154

Skatt på årets resultat Årets resultat

-28 100

-6 20

-34 120

Nettoomsättning Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat

50 60 740

-200 -100 -200

1. 1. 1.

-500

400 50 250 120 300 420 1 540 16 500 -11 000 -1 535 -3 600 -194 171

Not: 1) Eliminering sker i första hand mot dotterföretagets aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital och balanserat resultat. Därefter sker eliminering mot koncernens övrigt tillskjutet kapital och slutligen mot koncernens balanserade resultat. För att kontrollera att elimineringen av eget kapital har skett på ett korrekt sätt är det viktigt att stämma av hur mycket som får redovisas som utdelningsbart eget kapital per dotterföretag, se kapitel 11 eget kapital. I exemplet ovan innebär detta att dotterföretagets bidrag till intjänade vinstmedel i eget kapital utgörs av 20 som avser årets resultat i dotterföretaget.

Avslutning Vi kommer fortsättningsvis uteslutande att behandla förvärvsmetoden, eftersom det är den metod som är möjlig att tillämpa idag. Alla problemområden som behandlas, förutom upprättande av förvärvsanalyser, kan dock appliceras såväl vid användandet av förvärvsmetoden som vid användandet av poolningsmetoden.

Roland Dansell • Dan Phillips

Koncernredovisning i praktiken

Roland Dansell • Dan Phillips

ISBN 978-91-523-3406-5

(523-3406-5)

9 789152 334065

Koncern redovisning i praktiken