9789147099924 by Smakprov Media AB

Barnperspektiv och barnens perspektiv

I Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik diskuterar författarna vad det innebär för vuxna att ha ett barnperspektiv och hur det kan skilja sig från barns perspektiv. Författarna vill uppmuntra reflektion och diskussion kring yngre barns lärande. De ger djupgående beskrivningar av de nya teorier som växt fram gällande barnperspektiv och sätter dessa i en praktisk kontext. I boken tar författarna upp frågor kring vad det innebär att vara barn, hur vuxna förhåller sig till detta och hur man kan bygga utvecklande professionella vuxen-barn-relationer. Författarna introducerar också begreppet utvecklingspedagogik. Med detta begrepp menar de att det är viktigt att som pedagog först lyssna på och ta in barnet och sedan aktivt vidareutveckla tankar och idéer utifrån barnets perspektiv. Boken vänder sig till mer avancerade kurser inom förskollärarutbildningen, doktorandkurser och yrkesverksamma lärare vid universitet och på högskola. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet, Dion Sommer är professor i utvecklingspsykologi vid Århus universitet och Karsten Hundeide är professor emeritus i utvecklingsstudier vid Oslo universitet.

Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik

ingrid pramling samuelsson dion sommer och

Best.nr 47-09992-4 Tryck.nr 47-09992-4

Omslagsorigal Pramling.indd 1

Liber

karsten hundeide

2011-08-10 09.13

Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik

liber

9789147099924b1-288c.indd 1

10/08/11 5:04 PM

Internationella perspektiv på förskolepedagogik och småbarnsutveckling Volym 2 Seriens redaktörer Professor Marilyn Fleer, Monash University, Australien Professor Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet, Sverige Redaktionsråd Professor Joy Cullen, Massey University, Nya Zeeland Professor Yukiko Mastsukawa, Rak-Rak University, Japan Professor Rebeca Mejía Arauz, ITESO, Mexiko Professor Nirmala Rao, University of Hong Kong, Kina Professor Anne B. Smith, Tidigare Children’s Issues Centre, University of Otago, Nya Zeeland Professor Collette Tayler, Queensland University of Technology, Australien Docent Eva Johansson, Göteborgs universitet, Sverige Professor Lilian G. Katz, fil.dr, professor emerita i förskolepedagogik, University of Illinois, USA I många länder bygger förskolepedagogik på en stark tradition av en materiellt rik, aktiv och lekbaserad pedagogik och miljö. Det som emellertid främst har lyfts fram inom professionen är en i grund och botten västerländsk syn på förskolepedagogik och skolundervisning. Det är därför dags för en serie böcker som förmedlar en bredare bild av förskolepedagogiken. Syftet med den här serien är att ge ett internationellt perspektiv på förskolepedagogiken. Böckerna i den här serien kommer särskilt att: •

Undersöka hur lärandet är organiserat i olika kulturer, särskilt i samhällen med ursprungsfolk.

•

Belysa förskolepedagogiken i olika länder och sammanhang, inklusive länder där majoriteten av befolkningen är fattig.

•

Kritiskt granska hur olika typer av kunskap har införlivats i ländernas läroplaner.

•

Utforska policyer och riktlinjer som har format, och fortfarande formar, hur förskolepedagogiken ser ut i olika länder.

•

Undersöka nationell och internationell forskning om förskolepedagogik.

•

Undersöka de teoretiska utgångspunkter som styr pedagogiken och det praktiska arbetet och försöka hitta alternativ till de perspektiv som dominerar i många av de länder som präglas av det västerländska kulturarvet.

•

Kritiskt granska bedömningsmetoder och beakta en större variationsrikedom i fråga om hur barns lärande mäts.

•

Undersöka begreppsbildning utifrån en landsspecifik pedagogisk kontext och studieresultat.

Serien kommer att gå igenom teoretiska arbeten, evidensbaserad pedagogisk forskning och internationella forskningsstudier. Den kommer att spänna över ett stort antal länder och även omfatta länder med övervägande fattig befolkning. Klassiska intresseområden, så som lek, föreställningar om barndomen och familjestudier kommer också att undersökas. Seriens fokus kommer emellertid att vara ifrågasättande och internationell (inte endast västerländskt orienterad).

9789147099924b1-288c.indd 2

10/08/11 5:04 PM

dion sommer, ingrid pramling samuelsson, karsten hundeide

Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik Förord av Kathy Sylva

Översättning: Cecilia Falk, Katarina Falk

Professor Dion Sommer Århus universitet Institutionen för psykologi Nobelparken, Jens Chr. Schons Vej 4 8000 Århus Danmark dion@psy.au.dk Professor Karsten Hundeide Universitetet i Oslo Fakultet: Samhällsvetenskap Institutionen för psykologi 0317 Oslo Blindern Norge karsten.hundeide@psykologi.uio.no Professor Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande SE-405 30 Göteborg Sverige ingrid.pramling@ped.gu.se

9789147099924b1-288c.indd 3

10/08/11 5:04 PM

ISBN 978-91-47-09992-4 Originaltitel: Child Perspectives and Children’s Perspectives in Theory and Practice © (2010) Springer, The Netherlands as a part of Springer Science +Business Media © 2011 Ingrid Pramling Samuelsson, Dion Sommer, Karsten Hundeide och Liber AB Translation from the English language edition: ”Child Perspectives and Children’s Perspectives” by D. Sommer, I. Pramling Samuelsson & K. Hundeide (edition: 1; year of publication: 2010); ISBN 978-90-481-3314-4 Copyright © (2010) Springer, The Netherlands as a part of Springer Science +Business Media All Rights Reserved

förläggare: Anna Maria Thunman översättning: Cecilia Falk, Katarina Falk språkgranskning: Lena Malmsten-Bäverstam omslag: Birgitta Dahlkild projektledare: Maria Emtell produktion: Jürgen Borchert original: OKS Prepress Services, Indien omslagsfoto: Jack Hollingsworth/Corbis

Första upplagan 1

repro: OKS Prepress Services, Indien tryck: Graphycems, Spanien 2011

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147099924b1-288c.indd 4

10/08/11 5:04 PM

Förord Under det senaste decenniet har de skandinaviska länderna varit spelplats för spännande forskning och nya arbetsmetoder inom förskolepedagogiken. Författarna till den här boken är ledande namn inom en ny skandinavisk förskolepedagogik. De undersöker skillnaden mellan vuxnas ”barnperspektiv” och barnens perspektiv, som de kallar ”barns perspektiv”. Författarna är nyckelpersoner i en grupp forskare och yrkesverksamma pedagoger som under många år har samarbetat i de skandinaviska länderna för att försöka vidareutveckla det som brukar kallas ”barncentrerad” forskning och pedagogisk praktik. De har alla utforskat tillämpning av teorier om barns utveckling i samhället på metoder som används inom förskolepedagogiken, både i och utanför hemmet. I den här boken presenteras för första gången en detaljerad genomgång av de nya teorierna om barnperspektiv/ barns perspektiv fast förankrat i förskolepedagogik i praktiken. Författarna söker skapa ett nytt område mellan teori och praktik. I detta område rör sig de som tar ett steg längre än det ”nya paradigmet i synen på barn” inom sociologi och kontextuell psykologi. Det är ett område som är både nytt och användbart. Angående utbildning har Jerome Bruner slagit fast att det ”inte finns någonting mer praktiskt än en bra teori”. Mycket i denna djupt teoretiska bok kan omsättas i praktiken av dem som arbetar med barnomsorg. Det beror på att den nya teorin har utarbetats av ett multidisciplinärt team som består av både akademiker och människor som arbetar inom barnomsorgen. Bokens huvudämne är ”barns perspektiv”, inklusive vad det är att vara ett barn (så som barnet självt upplever det), hur vuxna och barn kan leva tillsammans på ett ”förhandlat” sätt samt barns kreativa roll i det demokratiska samhället. Boken är ambitiös i sin målsättning, långtgående i fråga om teoretiskt innehåll och fördomsfri i sina slutsatser. Men ”slutsatser” är kanske fel benämning när författarnas egentliga önskan är att få till stånd en dialog om nya teoretiska och praktiska ramverk som kan vara vägledande för förskolepedagogik i praktiken. De lägger fram sina idéer för att stimulera till diskussion och för att få återkoppling från kolleger och andra som arbetar inom barnomsorgen. barnperspektiv eller barns perspektiv? Termen ”barnperspektiv” används på många olika sätt och refererar till olika arbeten som har studerat och/eller förklarat vetenskapliga eller praktiska begrepp med utgångspunkt i det enskilda barnets perspektiv. Termen skiljer sig från ”barns perspektiv”, som författarna refererar till som barnets eget 5

9789147099924b1-288c.indd 5

10/08/11 5:04 PM

perspektiv. Trots att de båda termerna till att börja med kan låta snarlika är barnperspektiv någonting som pedagoger och forskare försöker studera med hjälp av ”utifrån-in”-metoder och som ofta inbegriper sociologi eller kontextuell psykologi. Barns perspektiv innebär däremot en ”inifrån-ut”hållning. Barns perspektiv uttrycks med andra ord alltid med barnens egna ord, tankar och föreställningar. Närmare bestämt: Barnperspektiv riktar de vuxnas uppmärksamhet mot en förståelse av barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar i världen. Barnperspektiv skapas således av vuxna som eftersträvar att, medvetet och så realistiskt som möjligt, rekonstruera barns perspektiv, genom exempelvis vetenskapliga koncept avseende barns förståelse av sin egen värld och sina handlingar i den. Detta utesluter alla teorier om barn och barndom som inte bidrar till att hjälpa vuxna att förstå världen ur barnets synvinkel. Men trots att detta perspektiv är barncentrerat kommer det alltid att representera vuxnas objektifiering av barn. Barns perspektiv representerar barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld. Till skillnad från vid ett barnperspektiv ligger fokus här på barnet som subjekt i sin egen värld, på barnets egen fenomenologi. Detta är vad vuxna försöker förstå via ett barnperspektiv, exempelvis genom försök till barnfokuserade tolkningar av barns avsiktliga handlingar och uttalanden.

den skandinaviska modellen för demokrati och välfärd I boken omtalas den skandinaviska välfärdsmodellen som har sina rötter i en social acceptans för ett delat ansvar mellan samhället och familjen när det gäller att ta hand om och värna kommande generationer. I boken menar man att det nya begreppet ”barns perspektiv” är en integrerad del av den skandinaviska förskolepedagogiken och även av dess syn på vad som är ”god pedagogisk praktik”. Distinktionen mellan ”barnperspektiv” och ”barns perspektiv” är den röda tråd som löper genom hela boken, ett tema som har sina rötter i den svenska synen på demokrati och ”välfärd” för alla. I ett intressant kapitel tittar författarna närmare på förändringar i utvecklingsekologin hos spädbarn och små barn i de skandinaviska länderna. Här uppmärksammas den mycket snabba förändring som ägde rum när kvinnorna lämnade hemmet och tog steget ut på arbetsmarknaden samtidigt som ett innovativt förskolesystem växte fram för att ta hand om barnen när föräldrarna arbetade. Författarna lägger fram starka argument för den viktiga roll som humaniserings- och individualiseringsprocesser har spelat i de skandinaviska länderna, inklusive synen på barn som medborgare med 6

9789147099924b1-288c.indd 6

10/08/11 5:04 PM

rättigheter i ett samhälle som är barncentrerat och där barn värderas som viktiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Välfärdsstaten beskrivs relativt ingående med betoning på förebyggande och pedagogiska samhällsinsatser snarare än de ”undsättande” samhällsinsatser som riktar sig till individer eller grupper i samhället. Även om barn inte betraktas som vuxnas jämlikar i fråga om förmåga eller makt, ses de definitivt som jämlikar i egenskap av samhällsmedborgare vars åsikter är precis lika viktiga som de vuxnas. ett nytt forskningsparadigm Författarna beskriver en ”rekonstruktionsmetod” inom forskningen där barn får lösa intellektuella uppgifter som påminner om Piagets. När själva ”experimentet” är över ska barnen återberätta, demonstrera och dramatisera sina erfarenheter av vad som hände under försöket. När det formella experimentet är avslutat genomförs en intervju som är betydligt viktigare än experimentuppgiften i sig. Barnets upplevelse av det som hände under det formella experimentet rekonstrueras på tre sätt: för det första genom att barnet berättar vad han eller hon gjorde för det andra genom att barnet demonstrerar vad han eller hon gjorde och slutligen genom rollspel där barnet ofta intar rollen som försöksledare/intervjuare. Denna nya experimentmetod bygger på det ursprungliga piagetanska paradigmet men går långt utöver detta. På detta vis kan barnen i studien på många sätt sägas vara ”med-försöksledare”. Forskningsmetoder som dessa kommer att leda till en samkonstruerad insikt om barns utveckling som bildar en solid grund för pedagogiken i framtiden. lärande som baseras på att ”lägga märke till skillnader” I boken definieras lärandets akt genomgående som att ”gå framåt, se eller uppleva”. Läraren spelar en central roll för att ”göra det möjligt för barn att uppleva de värderingar, förmågor och kunskaper som läraren själv och samhället, via läroplaner och sociala diskurser, vill att barn ska utveckla”. Författarna är särskilt intresserade av att undersöka de vuxnas roll när det gäller att stödja barns utveckling. De har emellertid en radikalt annorlunda syn på de vuxnas roll jämfört med andra teorier som kallar sig barncentrerade. Det visar sig exempelvis genom att barnen får diskutera sinsemellan om hur de har tacklat personliga dilemman eller problem i sin omgivning. I sådana diskussioner mellan barn ”lägger de märke till skillnader” i synsätt bland sina jämnåriga och dessa skillnader kommer så småningom att ligga till grund för ett nytt lärande, antingen på egen hand eller med vuxnas vägledning. 7

9789147099924b1-288c.indd 7

10/08/11 5:04 PM

utvecklingspedagogik Utvecklingspedagogik beskrivs som ett forskningsbaserat förhållningssätt som har använts inom förskolepedagogiken genom tillämpning av så kallad fenomenografi. Målet för fenomenografi är att kartlägga den subjektiva världen för deltagarna i forskningsprojekt och att hitta nya vägar för att utveckla barns förståelse av sin omvärld. Fenomenografin utvecklades i Sverige av Ference Marton, med nära kopplingar till fenomenologiska idéer inom europeisk filosofi. Utvecklingspedagogik är beroende av lärarens attityd: Det är ett sätt för den vuxne att relatera till barn som är tillåtande och öppet och samtidigt drivs av en intention att stärka barnets utveckling genom ”aktiv undervisning”. Barnets uppgift är inte att komma fram till ”det rätta svaret” enligt den vuxnes definition, utan att reflektera över vad det har lärt sig. Genom att reflektera tillsammans med en vuxen (inte under ledning av en vuxen), kommer barnet att ”se” sin egen förståelse och sina egna perspektiv. I den här boken har begreppet lek fått en ny innebörd. Lek kan leda till upptäckter, både vetenskapliga och gränsöverskridande. Författarna menar att lek och lärande visserligen skiljer sig åt men har gemensamma drag som förenar dem. Faktum är att de talar om ”det lekande lärande barnet” i samma andetag. I leken skapar barn betydelser som är relaterade till deras egna perspektiv, med eller utan vägledning av vuxna. Det är själva utvecklingen av leken som är det viktiga, inte huruvida den utvecklar sig i samspel med en vuxen eller ej. Den här boken bjuder kort sagt in läsaren till en resa med både teoretiska frågeställningar och praktiska råd. Resan börjar med det ramverk som det svenska välfärdssystemet utgör, fortsätter med en seriös betraktelse av barnet ur sociologisk och kontextuell psykologisk synvinkel, för att därefter fortsätta med en reflektion över vad det innebär att vara en omvårdande och empatisk vuxen. Slutligen når läsaren fram till bokens hjärta, nämligen den fascinerande beskrivningen av utvecklingspedagogiken – ett nytt sätt för vuxna att främja barns utveckling genom att lyssna på deras röster samtidigt som de spelar en aktiv roll för att förstå och utvidga deras tänkande. Detta grundar sig på en jämbördig delaktighet i barnets lärande. De vuxna lär sig också. Boken avslutas med några förslag på förändringar inom förskolepedagogiken genom demokratiska och delaktiga metoder som alltid går hand i hand med forskningen. Oxford, Kathy Sylva Juni 2009

9789147099924b1-288c.indd 8

10/08/11 5:04 PM

Prolog Peter (fem år) och hans pappa promenerar tillsammans till förskolan. Solen speglas i en oljefläck på gatan. ”Titta pappa!” ropar Peter. ”En död regnbåge!”

Barn har en häpnadsväckande förmåga att tolka vad de upplever med hörseln, synen, känseln och lukten på sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med hur vuxna tolkar omvärlden. Å andra sidan kan den vuxnes uppfattning om barnet vara mer eller mindre realistiskt anpassad till barnets meningsskapande. En av de största förlusterna med att bli vuxen är kanske att vi tenderar att glömma hur det var att vara barn. Men vuxna har potentiellt kapaciteten, både emotionellt och kognitivt, att se saker ur andras perspektiv och är sålunda medvetna om och har förståelse för att andra människor har sina idiosynkratiska sätt att tolka världen. Låt oss därför börja med att benämna den vuxnes realistiska ansträngning och förmåga att förstå ett barns värld som ”barnperspektiv” och barnens egna erfarenheter och uttryck som ”barns perspektiv”. På senare tid har ett växande intresse för barnperspektiv och barns perspektiv kunnat skönjas i de skandinaviska länderna liksom i många andra delar av världen. Dessa begrepp har blivit viktiga när det gäller lagstiftning om barns rättigheter, inom forskning och inom yrken med koppling till barn. Detta intresse avspeglas i ett ökande antal publikationer: I Skandinavien var Norge tidigt med att uppmärksamma denna trend och Per Olav Tiller måste betraktas som en pionjär (Tiller, 1984, 1989, 1991). År 1991 var det första numret av tidskriften Barn ett temanummer om barnperspektiv. Andra viktiga norska källor är bland andra Åm (1989), Telhaug (1991), Kjørholt (1991, 2001) samt Eide och Winger (2003). I Sverige publicerade Ingrid Pramling sin doktorsavhandling 1983, The child’s conception of learning (Pramling, 1983), där syftet var att förstå hur lärandet såg ut ur barnets synvinkel. Två år senare publicerades Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer (Doverborg & Pramling Samuelsson, 1985/2000). Boken har översatts till norska och danska och lästs av många förskollärare. Ett antal år senare kom tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige (2003) ut med ett temanummer med rubriken Barns perspektiv och barnperspektiv med Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson som redaktörer, där forskare från olika sociala discipliner tog sig an ämnet. Barnperspektivet har också behandlats i flera danska forskningsprojekt såväl som i den pedagogiska praktiken (Reimer et al., 2000; Kampmann, 2000; Gulløv & Højlund, 2003; Andersen & Ottesen, 2002; Andersen & Kjærulff, 2003; Andersen, 2001; Carstensen, 2005; Sommer, 2005b; Kousholt, 2006; Espersen et al., 2006; Fotel, 2007; Andersen & Højlund, 2007; Warming, 2005a, 2005b, 2007). 9

9789147099924b1-288c.indd 9

10/08/11 5:04 PM

I antologin Researching Children’s Perspectives behandlar Lewis och Lindsay (2000) ämnet i en engelskspråkig kontext, där flera arbeten har publicerats med särskild tonvikt på barns rättigheter. Det här kan kanske ge intrycket att teori, metoder och begrepp som avser barnperspektiv är väletablerade vid det här laget. Men så är inte fallet. Vid en närmare granskning verkar begreppet barnperspektiv genomsyras av ideologiska, etiska och moraliska värderingar och är inte något enhetligt begreppspaket som hjälper oss att förstå barnperspektiv eller barns perspektiv. Dessutom kan en given barnperspektivteori (vilket illustreras i den är boken) ”importeras” från andra teorier – och använda exempelvis Foucaults sociologiska idéer eller ett feministiskt perspektiv som sällan, om ens någonsin, rör barn. Dessutom är termerna genomsyrade av populära, ”barnvänliga” och allmänhumanistiska ståndpunkter som inte håller samma standard i fråga om begreppsmässig klarhet som vetenskaplig forskning. I sin analys av barnperspektivet drar Halldén (2003) också mycket riktigt slutsatsen att begreppet är ytterst tvetydigt. Det används både som ett ideologiskt begrepp med betydande retorisk kapacitet (Qvarsell, 2003) och i en vetenskaplig kontext som både en teoretisk och metodologisk term (Dockrell, Lewis & Lindsay, 2000). Till detta kommer också att teoretiska positioner inom det så kallade nya paradigmet i synen på barn används på mycket generaliserade sätt. De används synonymt med barnperspektiv med en mycket vag definition som följd. Om ett kärnbegrepp används synonymt med ett helt ämnesområde blir det meningslöst. Man söker alltså fåfängt efter specifika teorier för barnperspektiv och barns perspektiv. En litteraturgenomgång visar att den teoretiska och empiriska behandlingen av begreppen ”barnperspektiv” respektive ”barns perspektiv” har varit mycket skiftande och ofta idiosynkratiska och något standardreferensverk finns ännu inte. Den här boken är ett försök att undersöka, presentera och diskutera barnperspektiv och barns perspektiv, så som de explicit eller implicit förekommer i olika teoretiska positioner inom barndomssociologi, valda delar av nyare utvecklingspsykologi samt pedagogik. Vår intention är att utveckla ett genuint professionellt paradigm som bygger på färska forskningsresultat. Vidare kommer vi att presentera djupgående barnorienterade tolkningar som även har relevans för det praktiska pedagogiska arbetet. Den här boken utforskar barnperspektiv respektive barns perspektiv i olika teorier och empirisk forskning i allmänhet men även dess rötter i en skandinavisk och västerländsk kontext. Bakom våra teorier ligger komplexa och fundamentala kulturspecifika värderingar med historiskt ursprung, till exempel hur barnens, familjens, männens och kvinnornas roller, liksom utvecklings- och utbildningsfilosofier, är konstruerade (Greenfield, 10

9789147099924b1-288c.indd 10

10/08/11 5:04 PM

Suzuki & Rothstein-Fisch, 2006). Dessutom skiljer sig den moderna globaliserade världens kulturer och samhällen starkt åt i fråga om barndomens utformning, vilket leder till olika konsekvenser för barns faktiska erfarenheter. Skandinavien är en del av en västerländsk och globaliserad värld och delar grundläggande värderingar med många andra länder. Men det finns viktiga skillnader. I den här boken har vi eftersträvat att lyfta fram viktiga bakomliggande faktorer som explicit eller implicit bidrar till det växande intresset för barnperspektiv och barns perspektiv i relation till den skandinaviska kontexten. Men begreppen har en större räckvidd än så, vilket vi också kommer att beakta i den globala kontexten där vi fokuserar på kulturella skillnader såväl som på allmänmänskliga likheter. Boken är indelad i avgränsade avsnitt där författarnas syn på barnperspektiv respektive barns perspektiv presenteras, definieras, detaljgranskas och diskuteras. Författarna är inte alltid överens i alla frågor men delar de forskningsbaserade grundläggande professionella övertygelser och paradigm som presenteras i introduktionen till den här boken. Flera vanliga konceptualiseringar kommer att tillämpas och vidareutvecklas i de olika delarna av boken. Dion Sommer och Ingrid Pramling Samuelsson är författare till Introduktion: Barnperspektiv och barns perspektiv – den skandinaviska kontexten. I den här inledande delen beskrivs några konsekvenser av de relativt snabba förändringarna inom barns utvecklingsekologi, framför allt i relation till att mödrarna i allt större utsträckning förvärvsarbetar och den förskola åt allasituation som har uppstått på grund av det. Den ger dessutom en kortfattad presentation av den skandinaviska välfärdsmodellen, som har sina rötter i en grundläggande acceptans för ett delat ansvar mellan samhället och familjen när det gäller att ta hand om och värna kommande generationer. Detta leder vidare till en diskussion om vikten av humaniserings- och individualiseringsprocesser i det moderna samhället, ett accepterande av barn som jämlika medborgare samt distinkta ideologier och värderingar i fråga om barncentrering. Dessa är viktiga faktorer som explicit eller implicit bidrar till det växande intresset för barnperspektiv och barns perspektiv. Dessutom demonstrerar och förklarar vi hur barnperspektivet är integrerat i den skandinaviska förskolepedagogiken. Det sista avsnittet av introduktionen innehåller specifika definitioner av de inbördes relaterade, men begreppsmässigt olika, termerna ”barnperspektiv” och ”barns perspektiv”. Definitionerna kommer både att vara vägledande och utvecklas på djupet i de följande delarna av boken. Del I är författad av Dion Sommer: På spaning efter barnperspektiv och barns perspektiv i barndomssociologi och utvecklingspsykologi. Barndomens sociologi och senare tids utvecklingspsykologi har ofta använts synonymt 11

9789147099924b1-288c.indd 11

10/08/11 5:04 PM

med barnperspektiv och som en ”ögonöppnare” till barns perspektiv, men med förvånande lite kritisk argumentation. Barnperspektiv och barns perspektiv utforskas inifrån det så kallade nya synsättet/perspektivet på barn eller ”nya paradigmet i synen på barn” och har uppstått ur de separata fälten barndomssociologi och kontextuell–relationell utvecklingspsykologi. Följande fyra frågor besvaras: (1) Är barnperspektivet uppenbart i vissa aspekter av barndomssociologin? Om svaret är ja: Hur har barn begreppsliggjorts för att öka vuxnas identifiering av och medvetenhet om barns uppfattningar och livserfarenheter? (2) Är barnperspektivet uppenbart i vissa aspekter av den kontextuella–relationella utvecklingspsykologin? Om svaret är ja: Hur har barn begreppsliggjorts för att öka vuxnas identifiering av och medvetenhet om barns uppfattningar av sina livserfarenheter? (3) Intar barns egna perspektiv en central plats inom dessa teorier? Om svaret är ja: Hur visar och presenterar dessa discipliner barnens egna uppfattningar och livserfarenheter? (4) Är en gemensam konceptuell plattform för en framtida integration möjlig att identifiera? Vilka begrepp är särskilt nödvändiga för en multidisciplinär integration av begrepp från barndomssociologin och den kontextuella–relationella utvecklingspsykologin? Del II är författad av Karsten Hundeide: Ett barnperspektiv på det praktiska arbetet inom barnomsorgen. I den här delen förklaras hur barnperspektivet används inom barnomsorgen, ett förhållningssätt som är starkt influerat av en humanistisk, kulturdialogisk och tolkande teoretisk orientering. Först följer en kortfattad presentation av ett urval kärnbegrepp och uppfattningar om barn. Sedan förklaras vilka förhållanden som gynnar en empatisk omvårdnad och identifikation med barnet, och vilka som försvårar ett sådant förhållningssätt. Därefter introduceras begreppet ”intimitetszon” där barnet kan inkluderas och tas om hand via empatisk identifikation och lyhörd tillgänglighet från omsorgsgivarens sida. Vidare förklaras också hur ett barn kan förvisas ur denna intimitetszon, varpå den empatiska identifikationen blockeras vilket leder till en affektiv avskärmning som leder till vanvård och till och med misshandel. Därefter sammanfattas de positiva respektive negativa utvecklingsvägar som kan uppstå i relationen mellan omsorgsgivare och barn. Del II tar upp det tolkande förhållningssättet som barnperspektivorienterat. De grundläggande principerna beskrivs och 12

9789147099924b1-288c.indd 12

10/08/11 5:04 PM

förhållningssättet diskuteras i relation till en kritisk granskning av tester och diagnostiska metoder. Därefter introduceras en metod för att rekonstruera hur ett barn tolkar sin situation och barnets situation illustreras med exempel från kommunikation i förskolan och vardagssituationer. Sedan beskrivs situationer där missförstånd mellan en vuxen (lärare, forskare) och ett barn leder till nackdelar för barnet. Del II avslutas med en beskrivning av hur klassrummets intersubjektiva rum implicit och subtilt styr kommunikationen mellan lärare och elever. Slutligen presenteras en översiktlig modell som visar hur påfallande skilda konsekvenser användningen av ett tolkande barnperspektiv får jämfört med ett normativt kompetens/ diagnostiskt-orienterat förhållningssätt. Del III är författad av Ingrid Pramling Samuelsson: På spaning efter barnperspektiv och barns perspektiv i förskolepedagogiken. Den här delen inleds med en kortfattad genomgång av förskolepedagogikens innehåll och historik och hur barnperspektiv alltid har varit något som har separerat lärande i tidiga år från lärande i skolan. Nästa steg i den här delen är att försöka besvara frågan: Vad kan empiriska studier från framför allt de nordiska länderna lära oss om barnperspektiv och barns perspektiv? Historiken och den empiriska forskningen leder därefter vidare till den forskningsbaserade förskolepedagogik som kallas för utvecklingspedagogik. I den här delen av boken exemplifierar författaren också vad det innebär att i den pedagogiska praktiken agera baserat på barns perspektiv, det vill säga deras meningsskapande. Del III avslutas med en teoretisk diskussion om förutsättningarna för tidigt lärande baserat på barns perspektiv. Ingrid Pramling Samuelsson och Dion Sommer är huvudförfattare till del IV: Barnperspektiv och barns perspektiv i teori och praktik – sammanfattning, diskussion och slutledning. Den här delen innehåller en kritisk diskussion om relevansen för barnperspektiv och barns perspektiv i en vidare kontext än den västerländska och skandinaviska. Först följer en sammanfattning av bokens olika delar. Sedan diskuteras frågan om det skandinaviska välfärdsbaserade förhållningssättet till barn har relevans i en global kontext. Därefter utvärderas förskolepedagogikens nuvarande och framtida status. Sedan diskuteras större problem och dilemman när det gäller att globalisera barnperspektivet, särskilt i relation till kulturella skillnader och övergripande mänskliga likheter. Boken avslutas med en global, vardaglig och utbildningsmässig betraktelse. Århus, Dion Sommer

9789147099924b1-288c.indd 13

10/08/11 5:04 PM

9789147099924b1-288c.indd 14

10/08/11 5:04 PM

Innehåll Förord

Prolog 9 Innehåll 15 Introduktion: Barnperspektiv och barns perspektiv – den skandinaviska kontexten 17

Del I

På spaning efter barnperspektiv och barns perspektiv i barndomssociologin och utvecklingspsykologin 44 På spaning efter barnperspektiv och barns perspektiv i barndomssociologin 48 På spaning efter barnperspektiv och barns perspektiv i den kontextuella–relationella utvecklingspsykologin 79 Barndomssociologi och kontextuell–relationell psykologi – gemensamma plattformar för ett barnperspektiv? 93

Del II

109

Ett barnperspektiv på det praktiska arbetet inom barnomsorgen: Ett humanistiskt och tolkande synsätt 109 Grundläggande inneboende egenskaper i ett humanistiskt dialogiskt förhållningssätt till barn 112 När empatisk omsorg blockeras 125 Det tolkande förhållningssättet till barn 148

Del III

170

På spaning efter barnperspektiv och barns perspektiv i förskolepedagogiken 170 På spaning efter den roll barnperspektiv och barns perspektiv spelar i förskolepedagogiken 174 Vad kan vi lära oss om barnperspektiv och barns perspektiv från empirisk forskning? 182 På spaning efter kännetecken på barnperspektiv och barns perspektiv inom utvecklingspedagogiken 195 På spaning efter en praktik baserad på barns perspektiv 211 På spaning efter teoretiska förutsättningar för en förskolepedagogik baserad på barns perspektiv 221

9789147099924b1-288c.indd 15

10/08/11 5:04 PM

Del IV

233

Barnperspektiv och barns perspektiv i teori och praktik: Sammanfattning, diskussion och slutsats 233 Det skandinaviska förhållningssättet: Representerar välfärdsstatens logik en viktig röst i ett globalt samhälle? 239 Kulturella olikheter och allmänmänskliga likheter? – Problem och dilemman i globaliseringen av barnperspektiv 246 Referenser 262 Register 283

9789147099924b1-288c.indd 16

10/08/11 5:04 PM

Introduktion: Barnperspektiv och barns perspektiv – den skandinaviska kontexten Introduktion

årt sökande efter barnperspektiv och barns perspektiv tar avstamp i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter såväl som i den skandinaviska kontexten. I Skandinavien finns en lång familjepolitisk tradition där ideologin har varit en universalmodell för alla barn. Välfärdsservicen grundar sig på jämlikhet och rättvisa samt barn- och mödravård men också på rätten till förskola och barnomsorg för alla. En barnombudsman, en lag mot barnaga, en läroplan som slår fast barns delaktighet och medbestämmande samt forskning som lyfter fram en förhandlingskultur, är några faktorer som gör de skandinaviska nationerna till föregångsland i fråga om barnperspektiv och barns perspektiv. I den här kontexten har också forskning som baserar sig på och speglar barns perspektiv utvecklats och därigenom lagt grunden för analys av barnperspektiv och barns perspektiv i teori och praktik. Eftersom termerna ”barnperspektiv” och ”barns perspektiv” används vitt och brett trots att de är överraskande luddigt definierade kommer vi att specificera och definiera de två inbördes relaterade men klart åtskilda begreppen.

Förändrad utvecklingsekologi hos spädbarn och småbarn Trots en ökande global konkurrens från länder och regioner som Kina och Östeuropa har de skandinaviska välfärdssamhällena inte bara bestått utan också ökat sin internationella handel och sedan mitten av 1990-talet har den ekonomiska tillväxten i dessa länder legat en bra bit över genomsnittet i Västeuropa. De nordiska länderna har också haft lägre arbetslöshet, och en BNP och levnadsstandard som ligger gott och väl över den allmänna nivån i Västeuropa och definitivt är högre än i de flesta länder i världen (Nyt fra Danmarks Statistik, 2006). Skandinaviska barn växer således upp i samhällen 17

9789147099924b1-288c.indd 17

10/08/11 5:04 PM

som måste betecknas som materiellt mycket välmående. Socioekonomiska skillnader existerar men är relativt blygsamma sett ur ett globalt perspektiv.

skandinaviska yrkesarbetande mödrar Efter andra världskriget, och särskilt sedan det tidiga 1960-talet, har det skandinaviska familjelivet genomgått stora förändringar. En bidragande orsak till dessa förändringar var den starka ekonomiska tillväxten under efterkrigsåren. På 1940-talet var få skandinaviska kvinnor ute i arbetslivet och den här situationen bestod under större delen av 1960-talet. Danmark, Nederländerna och Sverige toppar listan bland EU:s 27 medlemsstater i fråga om generell sysselsättningsgrad. Figur 1 visar att sysselsättningsgraden ligger under EU-genomsnittet i 11 länder, från Frankrike som ligger något under genomsnittet, till Italien, Ungern, Malta och Polen som ligger i botten. Danmark har haft den högsta sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU sedan 2004, tätt följt av Sverige, och detta gäller även danska män år 2006 (Statistical Yearbook, 2008). När det gäller barnfamiljer är den typiska situationen för nordiska barn av i dag att växa upp med både en mamma och en pappa som yrkesarbetar. I Syd- och Östeuropa yrkesarbetar kvinnor i relativt blygsam utsträckning jämfört med de nordiska länderna där Danmark, Sverige och Finland toppar listan (Statistisk Årbog, 2007, s. 114). Kvinnornas förändrade roll i samhället har alltså skett avsevärt mycket snabbare och varit mer uttalad och genomgripande i de nordiska länderna än i de flesta andra europeiska nationer, liksom i den övriga världen. En så genomgripande förändring på en så kort tid kan inte enbart förklaras av en ökad efterfrågan på arbetskraft. Samma efterfrågan rådde även i andra europeiska länder men resulterade där bara i mindre förändringar av de traditionella definitionerna av rollerna inom familjen och till en jämförelsevis lägre tillväxt. De nordiska länderna, som redan låg i framkant när det gällde jämställdhetssträvanden, genomgick dock en komplex och snabb förändring i fråga om inställning och praktik i relation till de traditionella könsrollerna inom familjen.1 De nordiska länderna blev snabbt etablerade välfärdsmodeller som gjorde det möjligt för familjer att fungera också sedan kvinnorna hade tagit klivet ut på arbetsmarknaden. I de flesta sydeuropeiska och några östeuropeiska länder har kvinnorna inte kommit ut på arbetsmarknaden i samma stora omfattning och många länder har ingen utbyggd barnomsorg motsvarande 1 Detta krav på förändring satte press på rollfördelningen inom familjen. Som en dramatisk konsekvens fördubblades de danska skilsmässotalen inom loppet av bara fem år. De ﬂesta barn i Skandinavien växer dock fortfarande upp i intakta kärnfamiljer (Sommer, 2008).

9789147099924b1-288c.indd 18

10/08/11 5:04 PM

de nordiska ländernas. Sommer (2008b) sammanfattar kvinnornas intåg på arbetsmarknaden så här: • På 1950-talet: Få mödrar arbetar utanför hemmet. De sköter hushållet och tar hand om barnen. Fäderna är ensamma familjeförsörjare. • På 1960-talet: Kvinnorna börjar arbeta utanför hemmet men gör vanligtvis ett uppehåll under åren då barnen är små. • På 1970- och 1980-talen: Fler och fler mödrar arbetar utanför hemmet men vanligtvis deltid. Då de flesta fäder fortfarande arbetar heltid blir många familjer vid den här tiden en-och-en-halv-inkomst-familjer. • På 1990-talet och in i 2000-talet: Allt fler mödrar arbetar heltid även när barnen är små. I dag har den genomsnittliga skandinaviska familjen två inkomster. I dagens Skandinavien har alltså hemmafrun – det vill säga en kvinna vars huvudsakliga sysselsättning är att sköta hushållet, maken och barnen – i stort sett försvunnit. Detta avspeglas inte bara i statistiken (enbart 1 % av de danska kvinnorna är hemmafruar) men också i det dagliga språkbruket. Termen hemmafru används numera nästan uteslutande för att referera till ett historiskt fenomen, till exempel kvinnans naturliga roll i kärnfamiljen innan de stora förändringarna ägde rum på 1960-talet. I dag används termen sällan inom samhällsvetenskapen eftersom den syftar på ett fenomen som inte har någon utbredd empirisk bas i dagens Skandinavien. Slutsats: Även om yrkesarbetande mödrar inte är något isolerat skandinaviskt fenomen är sysselsättningsgraden bland de skandinaviska mödrarna högst i världen. Det är inte bara mödrar till barn i skolåldern som befinner sig ute i arbetslivet, detsamma gäller också mödrar till förskolebarn och mindre barn. Dessutom arbetar majoriteten av dessa kvinnor i allt högre utsträckning heltid. Detta väcker frågan: Vem tar hand om barnen medan mamma och pappa arbetar?

Figur 1 Total

Polen

Malta

Italien

Ungern

Bulgarien

Slovakien

Rumänien

Belgien

Grekland

Litauen

Luxemburg

EU27

Frankrike

Spanien

Lettland

Tjeckien

Slovenien

Portugal

Tyskland

Irland

Estland

Cypern

Finland

Australien

Sverige

Storbritannien

Danmark

Nederländerna

Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0

sysselsättningsgrad i EU-länder, 2006

(Källa: Statistical Yearbook, 2008)

9789147099924b1-288c.indd 19

10/08/11 5:04 PM

skola åt alla: ett växande globalt fenomen – förskola åt alla: en skandinavisk välfärdsrättighet Trots att familjen inte längre är den enda utvecklingskontexten för barn i Skandinavien, är den fortfarande mycket viktig. Andra arenor har emellertid starkt påverkat dess roll för barns utveckling och socialisation. De två viktigaste offentliga arenorna, med en fundamental inverkan på barnen och barndomen, är skolan och barnomsorgen. En faktor som strukturerar barndomen är att barn som har passerat småbarnstiden tillbringar många timmar om dagen separerade från sina familjer i socialiserande förskolesammanhang – där man bedriver förskolepedagogik2 (Qvortrup, 1999). Trots att dansk lag till exempel bara specificerar obligatorisk utbildning, inte obligatorisk skolutbildning, tillbringar praktiskt taget alla barn flera timmar om dagen i den institutionella miljö som skolan är. I grundskolan gäller det 97,5 procent av pojkarna och 98,4 procent av flickorna, och så här har det sett ut i flera decennier i många länder i hela världen (UNICEF, utbildningsstatistik: Danmark, februari 2007b, http://childinfo.org). Denna skolifiering har kommit att prägla barndomen i en sådan grad att utvecklingspsykologer refererar till ett visst åldersspann som ”skolåldern”, vilket visar vilken stor roll skolan spelar i människans liv (Berk, 2006). Inom socialpsykologin myntades begreppet ”sekundär socialisation”, som sker från 6 eller 7 års ålder när barnet börjar skolan. Termen betonar den stora skillnaden mellan barns socialisation och barns lärande, jämfört med så kallad primär socialisation, som förväntas äga rum i familjen. Den historiska övergången från forna tiders barnarbete, och det praktiska kunnande som det medförde (t.ex. inom lantbruket), till dagens formaliserade utbildning revolutionerade den mellersta och sena perioden av barndomen. En lag om obligatorisk skolgång antogs exempelvis i Danmark år 1814 (Qvortrup, 1999). Med tiden har enorma förändringar skett i fråga om utbildningsfilosofi, uppfattning om barns lärande och vad som lärs ut i grundskolan. Men skolan som offentlig arena för socialisation och lärande under barndomen är ingen modern företeelse, historiskt sett. Barnomsorg åt förskolebarn är emellertid varken något globalt eller historiskt utbrett fenomen. Det finns fortfarande stora skillnader mellan de europeiska länderna i fråga om förekomst av och tillgänglighet till 2 Det här är inte rätt forum för att presentera den stora mängd forskning som finns om skolan; vi vill bara peka på det enorma inflytande som skolifieringen har haft över strukturen på barndomen. Detsamma gäller diskussionen om barnomsorgen för förskolebarn där vi inte kommer att diskutera metoder och filosofier bakom utbildningen här. Det kommer vi däremot att göra i del III, där en specifik förskolepedagogik kommer att presenteras och utvärderas i relation till barnperspektiv och barns perspektiv.

9789147099924b1-288c.indd 20

10/08/11 5:04 PM

kvalificerad barnomsorg. Men en omfattande förskoleverksamhet som ett instrument för tidig utbildning och omsorg är inte bara ett skandinaviskt fenomen. I Frankrike, Belgien och Italien närmar sig antalet barn mellan 3 och 5 år i den allmänna barnomsorgen nu 90–100 procent. Men Danmark och Sverige ligger fortfarande i topp (Lamb & Ahnert, 2006). Så ser det emellertid inte ut i många syd- och östeuropeiska länder eller i Storbritannien och USA. I studien NICHD Study of Early Child Care and Youth Development dokumenteras den rådande situationen i USA. I ett avsnitt med rubriken ”The call-to-action findings” (Resultat som manar till handling) lyfts följande viktiga fynd fram: 1: ”… faktum är att barnomsorgen i USA är mycket splittrad och ostrukturerad.” 2: ”… den övervägande majoriteten av den barnomsorg som finns håller en oacceptabelt låg kvalitet och för barn upp till 3 år uppfyller den inte ens minimirekommendationerna” (NICHD Early Child Care Research Group, 2005, s. 432). Denna situation råder definitivt inte i skandinaviska samhällen men även en jämförelse mellan så pass närliggande europeiska länder som Danmark och Tyskland avslöjar stora skillnader. I en kritisk rapport om tillståndet i Tyskland kommer Bertram (2006) fram till att en stark och genomgripande ideologi avseende moderns naturliga skyldigheter mot sin familj och sina barn lägger hinder i vägen för några större förändringar. I de nordiska länderna anammade man emellertid uppfattningen att det låg i hela samhällets intresse att ordna kvalificerad och allmänt tillgänglig barnomsorg för att stötta de familjer där båda föräldrarna arbetade. Familjen är inte längre en exklusiv, privat arena för barnets primära socialisation (Dencik, Jørgensen & Sommer, 2008). Exemplet Danmark illustrerar detta. Vilka förändringar har då skett inom den externa barnomsorgen mellan 1983 och 2006? Under en relativt kort tidsrymd har det skett en dramatisk ökning av antalet barn i barnomsorgen, och siffran är i dag omkring 80 procent (se figur 2). De återstående 20 procenten omfattar de allra yngsta spädbarnen som är hemma med sina föräldrar under deras föräldraledighet. De något äldre förskolebarnen tillbringar numera lika mycket tid på offentliga inrättningar som barn i skolåldern: 2006 gick 96 procent av barnen i åldrarna 3–5 år på förskola eller någon annan typ av barnomsorg. Det genomsnittliga danska förskolebarnet är på förskola från 8.00 på morgonen till 15.30 på eftermiddagen, sammanlagt 7,5 timmar om dagen (Danmarks Statistik, 2007). En sådan fundamental omstrukturering av det dagliga 21

9789147099924b1-288c.indd 21

10/08/11 5:04 PM

livet innebär också en uppdelning av små barns liv i familjetid respektive barnomsorgstid. Den innebär också en dramatisk utvidgning av den krets människor som står barnet nära under dess tidiga år, vilket påverkar hans eller hennes upplevelser i grunden. Den här dramatiska förändringen drevs inte primärt av några allmänna mål som handlade om att man ville utbilda eller socialisera barn tidigare i livet. Det som fick barnomsorgen att växa till ett vida spritt fenomen var de skandinaviska samhällenas reaktion på följande enkla nödvändighet: I mitten av 1960-talet uppstod ett akut behov av barnomsorg för hundratusentals barn vars mödrar tog klivet ut på arbetsmarknaden. Denna nödvändighetsaspekt speglas exempelvis i den tidiga danska termen för omvårdnad av barn utanför hemmet fremmedpasning (främmandepassning) som var den allmänt använda termen vid denna tid. Ordet signalerar den underliggande ideologiska synen att det i grund och botten var onaturligt att placera små barn utanför familjens hägn. Med tiden ersattes denna konnotativa term med den mer neutrala termen ”barnomsorg”. 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45%

Figur 2

40%

Andel 0–6-åringar i olika typer av barnomsorg 1983–2006

(Källa: Danmarks Statistik, 2007)

Vi ser den omstrukturering av den tidiga barndomen som har ägt rum i de skandinaviska länderna från 1960-talet fram till i dag som den största revolutionen inom utvecklingsekologin i modern tid. Precis som forskare med fokus på den mellersta barndomen har definierat en ”skolålder”, har forskare inom förskolepedagogiken fått uppfinna nya termer för att täcka in och tolka denna nya och utvecklingsmässigt ovanliga situation. Att tolka en förändrad utveckling hos små barn är en enorm utmaning och har resulterat i stora mängder begreppsmässig och empirisk kunskap som inte stämmer överens med barns nutida verklighet. Det krävs oerhört mycket mer forskning men inte ens arbeten som håller hög internationell standard, 22

9789147099924b1-288c.indd 22

10/08/11 5:04 PM

huvudsakligen amerikanska verk som exempelvis Child Development av Berk (2006a), har lyckats ringa in alla konsekvenser av den här situationen, trots en kortfattad introduktion till forskning om barnomsorg och en växande insikt om kontextens betydelse. I Skandinavien finns en tendens att dela upp forskningen om spädbarn och småbarn till att antingen röra familjen eller barnomsorgen. Men då förbiser man det faktum att ett typiskt barn av i dag har erfarenhet av båda arenorna för utveckling och socialisation. Som en startpunkt har ett nordiskt forskningsprojekt om den tidiga barndomen föreslagit att termen ”dubbel socialisation” ska ersätta den klassiska men numera omoderna termen ”primär socialisation” (Sommer, 2005b, kapitel 2). Detta begrepp är ett försök att omfatta den förhållandevis komplexa situationen att det typiska skandinaviska barnet inte enbart växer upp i sin familj, utan i en dubbel kontext där han eller hon interagerar med många olika utvecklingspartner. Men begreppet ”dubbel socialisation” är bara ett strukturellt förhållningssätt som inte omfattar den förändrade kontextens fenomenologiska beskaffenhet. Barnperspektiv och barns perspektiv är inte möjliga att härleda från en sådan typ av konstruktion. Under 1970- och 1980-talen har olika utvecklings- och utbildningsrelaterade diskussioner pågått, varav många inte har varit specifikt relaterade till barnperspektiv eller barns perspektiv. Men Halldén (2007) menar att allt mer utbildningsarbete sedan 1990-talen har börjat eftersträva att förstå barn på deras egna villkor genom att inkludera deras röster i den pedagogiska forskningen och praktiken. Barnperspektivet har med andra ord med tiden blivit en nyckelfunktion i utbildningsdiskussionerna kring barn. För att förstå den ”skandinaviska revolutionen” har det blivit viktigt att undersöka befintliga data om det utbredda användandet av barnomsorg under den tidiga barndomen i Skandinavien. I den här boken använder vi den relativt neutrala termen ”barnomsorg”3 eftersom det är denna term som används i vardagligt språkbruk samt inom forskning och statistik när man exempelvis talar om det antal förskolebarn som tas om hand av någon annan än sina föräldrar under dagen. Trots att termen är förhållandevis neutral innebär den ett fundamentalt annorlunda liv för den nuvarande generationen skandinaviska barn jämfört med tidigare generationers förskolebarn. Som vi så småningom kommer att visa gick denna förändring hand i hand med utvecklingen av ett uttalat humanistiskt och barnorienterat synsätt som reflekteras i nationella läroplaner såväl som i teori och praktik inom utbildningen. Kvinnors ökade delaktighet i arbetslivet är inte något isolerat skandinaviskt fenomen men de offentliga strategierna för hur man hanterar konse-

Utom när vi talar om själva pedagogiken i förskolan.

9789147099924b1-288c.indd 23

10/08/11 5:04 PM

kvenserna för barnen varierar avsevärt mellan olika länder. Det stora antalet kvinnor som kom ut på arbetsmarknaden innebar att samhällena utsattes för stark press att tillhandahålla ”alternativa arrangemang”. I exempelvis USA och Storbritannien har situationen lett till konflikter och problem när det gäller att säkerställa kvalificerad och utbredd barnomsorg för förskolebarn när båda föräldrarna arbetar. Än i dag anses frågan ideologiskt vara av ”privat natur” och därmed familjens eget ansvar (Clarke-Stewart & Allhusen, 2005). I den skandinaviska välfärdsmodellen har man emellertid sett det som någonting som staten, kommunen och familjen har ett gemensamt ansvar för.

slutsats: förändringar i utvecklingsekologin Under en enda generation har så dramatiska förändringar skett i utvecklingsekologin hos barn att den uppåtgående trenden snart måste börja plana ut, vilket den redan har gjort i en del skandinaviska länder som hade börjat närma sig en maximal nivå. En möjlig omsvängning av den här situationen skulle kunna uppstå vid en framtida dramatisk nedgång i sysselsättningsgrad bland mödrar och/eller fäder till små barn eller genom en dramatisk förlängning av föräldraledigheten. Inget av dessa alternativ framstår dock som särskilt realistiskt i en tid av globalisering och ett växande behov av arbetskraft i kombination med dagens mäns och kvinnors önskan att ha en karriär utanför familjen. Vi kan dra följande slutsatser: • Skandinaviska småbarnsmammor har en sysselsättningsgrad som är en av de högsta i världen. Också mödrar till mycket små barn arbetar i allt högre grad heltid. I exempelvis Danmark är bara 1 % av mödrarna hemmafruar. • Skolifieringen av barndomen har blivit ett globalt fenomen. Offentlig barnomsorg för nästan alla barn är emellertid en mer lokal välfärdsföreteelse som i de skandinaviska länderna ses som en rättighet. Därmed måste socialisation och utveckling under den tidiga barndomen tolkas på ett kvalitativt annorlunda sätt här jämfört med i andra länder där det inte är lika vanligt med barnomsorg. • Statistiskt är det numera närmast norm i Skandinavien att små barn tas hand om utanför hemmet. I dag hör det till undantagen att barn enbart tillbringar sina första år i hemmet vilket var den typiska utvecklingskontexten för 40 år sedan. • Den här verkligheten innebär en enorm utmaning när det gäller att utveckla en ny kontextkänslig vetenskaplig förståelse för den tidiga barndomen och utvecklingen i dagens Skandinavien. 24

9789147099924b1-288c.indd 24

10/08/11 5:04 PM

Barnperspektiv och barnens perspektiv

Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik

ingrid pramling samuelsson dion sommer och

Best.nr 47-09992-4 Tryck.nr 47-09992-4

Omslagsorigal Pramling.indd 1

Liber

karsten hundeide

2011-08-10 09.13