9789180576260

Till den sistadagen Sven Rosberg

Till densista dagen

Sven Rosberg

Till densista dagen

©2024SvenRosberg

Illustration:YuliiaFrost Studio –www.canva.com Korrekturläsning:FörfattarcentrumÖst Foto omslagetsbaksida:SvenRosberg

Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland

ISBN:978-91-8057-626-0

PR OL OG

De sittertätttillsammans ochväntarpådet oundvikliga. Om en timmeellertvå kanvärlden utanförden gamla trädörrenvaraborta.

Detfanns så mycket hanville visa ochberätta fördem. Så mycket vackertdärute. Världensom hanmindesden.

De hade inte kunnatseden på samma sätt somhonom. Detfanns så mycket problem de hade fått ärva.

Deträckerför migatt få vara mederi detsom kanske är mina sistatimmarpåjorden. Ingenannan platsärbättrei detta nu. Vi haringet val, ödet harpånågot sätt bestämtatt detärnu sommänsklighetenstårpårandenavsin överlevnadoch det finns ingetvikan göra åt det.

Hansadet tyst isitthuvud.

Om vi motalla odds överlever detta,hur kommer världendå attseutefter katastrofen?

Kanske kommerdet ipostkatastrofen ändå finnasljusoch hopp.Mänsklighetenkan börjaompåruta ettigen, därinte strävanefter merkommervaradet somdriveross framåt,utan kärlek,eftertankeoch omtankeomvarandra.

Kanske ändå någonavdeöverlevande hittar en bitbrukbar mark,hägnarinden ochdeklarerar densom sinegen. Risken är då attvifallertillbaka idet somvarit innan.

Denmodernamänniskan harfunnits på jorden i hundratusentalsåroch setti ettperspektivutifrån jordensoch universums livstid harutvecklingengåtti överljudsfart.

Mångaavoss vill ha mer, menmajoriteten av människorpå jorden fårmindre. Vi glömmervar vi kommer ifrån. Naturen är vårt sköteoch blir ocksåsenarevår grav.Viglömmer alltför ofta det. Naturenborde få allden respektden förtjänar.

Detser ändå inte så lovandeutför mänskligheten. Ett smygandehot från global uppvärmningnärmarsig med stormsteg. Allt detta harviegentligen vetatom. Girigheten ochsträvan eftermer hargjort ossdumma ihuvudet.

Hurkunde vi inte göra något?

Vi bordehatänkt på våra barn ochvårakommandebarnbarn.

Meninteens detkunde vinnaövermänniskanssämsta egenskaper.Vifår skylla osssjälva, mendet göront attveta attdeavoss somändåtänkteannorlunda inte hade en chans attvinna kampen.

Jagska göra allt föratt vi skaöverleva. Även om tidenefteråt blir fruktansvärd så fårvii varjefallvaratillsammans.Det betydermer än någotannat.

Davidväcktes abrupt ur sindjupa dagdröm.

”Var inte rädda,vihar varandra ochviska göra allt för attskyddaerfråndet somkommerhända framöver.Ni

är så pass gamlanuatt jagkan berätta historienomvårt liv. Ni skavetaatt historienomlivet,oavsett vemsom berättarden,ärenavdefinaste historiersom finns. Livet handlaromkärlek, om svårigheter, om fantastiska upplevelser, om saknad ochomatt vara tillsammans. Allt detta sammanvävtkan göra de mest vardagliga historierfantastiska.” Davidlät dagdrömmande, men sammanbiten.

Iden gamlamatkällaren underherrgårdsbyggnaden satt familjen tätt tillsammans.David ochhansälskade Malin, derasbarnWilma ochTure medJackRussel terriern Harrytättintill. Detvar troligen bara timmar kvar till denstora katastrofen.

Davidfortsatte lika sammanbiten somtidigare:

”Vad passar inte bättreänatt berätta historiennu, när vi sitterhär tillsammans. Oavsettvad som händer skani kommaihågvad jagberättade.Berätta samma historia förera barn närdeärtillräckligtgamla.Kommerniinte ihåg alla detaljer,kom ändå ihåg attheladenna livets berättelsehandlar om kärlek till de manverkligen tycker om.Nustårviinför någotstort ochokänt somviintevet vaddet kommerledatill.

Detspelaringen roll närvihar demsom är viktigast föross nära.Viärtillsammans.”

ET T

Jorden hade drabbats av allt fler katastrofer de senaste åren.Det globalaklimatets skenande växthuseffekt hade långsamt blivit ettalltstörrehot.Skadligaämnen hade sotatner atmosfären,delssom ökande smog imer eller mindre varjestorstadi världen, menockså iökande halter av skadliga kol- ochkvävedioxider iatmosfären. Detvar förstnu, idet andradecenniet av tvåtusentalet, someffekternaavden globalamiljöförstörelsen slog igenom på allvar.Ingen var helt säkerpåhur mycket trendenavökandeklimatgaser iatmosfärenskulle påverkamedeltemperaturen på jorden,men oroväckandeprognoser somhaderevideratsi tioårscykler ända sedansextiotalet visade på atten ökande medeltemperatur troligen skulle förändra livsmiljön förenstordel av jordensbefolkning. Detvilade sedanlänge en allmän förnekelse hos befolkning ochpolitiker ideflestaländeroch detvar förstnär en gruppklimataktivistiskaungdomar startade

en världsomfattandeskolstrejksom detglobala klimatet växtetillenavdeviktigastesamhällsfrågornaruntomi världen.

Detvisadesig attmedeltemperaturökningen mellan år 1960 och2020 blev tregrader, långtöverdet målsom hade satts uppavFörenta Nationerna vidden stora klimatkonferenseni Kyotoår1997. Forskare hade tidigare dragit slutsatsen attom temperaturökningen kundebegränsas till en ochenhalvgradskulle effekterna på detglobala klimatet inte blisåvåldsamma.

Denstatistik sompresenterades av FN:s klimatpanel underbörjanav2020-talet visade attantalet svåra stormari världenhadeökatexponentiellt på bara tioår.

Likaså hade antalet landsomfattandeskogsbränder ökat.Stora översvämningar medföljder som lerskred ochplötsliga höjningaravvattendragblevockså mycket vanligare. Även länder ochkontinenter sominte tidigare haft storanaturkatastrofer drabbadesnuockså periodvisavdetta.

Sverigehadedesenaste tioårendrabbatsavtvå hundraårsstormar, alltså de svårastormar som statistisktdrabbarlandetungefär varhundradeår.

Dessastormar beräknadesnuhaenperiodicitetpå ungefärtio år.Sverige skulle alltså iframtiden drabbas av hundraårsstormar betydligtoftareänförroch det förväntadesatt stormartilloch medkunde uppgraderas till orkanerävenpådessa nordliga breddgrader.

Storaöversvämningarhadeockså ökat markanti periodicitet ochsom motpol till dethadedelar av Skånes biotop undervissa sommarmånader ökenklimat.

Medeltemperatureni Skånei juli 2022 var24graderoch toppade undernågra heta dagari samma månad42 grader,vilket varett nytt värmerekord iSverige sedan

dygnstemperaturenbörjademätas ochbokföras. Trots de frekventaöversvämningarnalåg grundvattennivån i delaravsödra Sverigekonstantpåenakut lågnivå. SamtidigthadeSkåne undernågra år uppmätten genomsnittligårsnederbördpå850 millimeter,mer än sjuttioprocent över denårsnederbördsom kontinuerligt mättesupp undertidigttjugohundratal. Meteorologisk vår, detbegrepp somdefinierar närvåren infaller på en geografisk plats, fannsintelängrei ordförrådeti södra Sverige. Årstiden vinter hade inte enligt den meteorologiska definitionen infunnit sigpåminst tioår. Årstiderna isödra Sverigevar nu tretillantalet.

Attse, känna,ellerupplevasnö varbaramöjligt långt norrut iSverige.Inget varsig likt längre.Åar förvandlades till floder,sjöar till innanhav,glaciärer till smältsjöar,skogartillsterila biotoper ochalltdetta händeunder en förhållandevis kort tidsperiod.Det hade ändå förutspåtts av klimatforskare redanhundraår tidigare.Växthuseffekten sombegrepp föratmosfärens förmågaatt stabilisera ochöka temperaturen på jorden nämndesredan imittenav1800-taletavforskare, men ändå togdet meränett ochett halvtsekel innandet globalaklimatet ansågs bliett problemför mänskligheten.

Davidvaknade tidigt av attett av barnen stod framåtlutadöverhonom ochviskade,”Jaggår på toa”.

Hanhadelänge förundrats över varför barn alltid behövdevarasåtydligamed detta.Det händenästan varjemorgonoch detkändesonödigt attalltid åtminstone en person till i familjen vartvungen attbli

informerad om attdet varupptagetpåtoaletten. Detvar inte precis rusningdit tidigt på morgonen.Han hade fått förklaratför sigavsin förnuftiga fruatt detvar ettsätt förbarnenatt känna trygghet på toaletten, attintenågon av misstagskullerycka uppdörrenoch däravslöja ett barn somverkligen kissadeellerbajsade. Barnen sovbådafortfarande iegnasängarinnei föräldrarnas sovrum.Föräldrarna hade av ochtilllite delade meningar om detvar rätt ellerfel attgöraså. Men de första försöken attlåtadem sova tillsammansi ett annatrum hade bara inneburitflersömnlösanätter, så de hoppadespåatt detskullelösasig naturligtnär barnen blev lite äldre. De båda föräldrarnatyckteändå attdet varganskamysigtatt hela familjen var samlad, åtminstone så längebarnenfortfarande var små. Harry, deraselvaåriga Jack Russel terrierkrävdeockså sindel av sängplats. Närdeskaffadehundlovadedevarandra attden skulle få sinsängplats ienhundkorgpågolvet jämtesängen, mendet löftet höllsbaradeförsta timmarna fördenyblivnahundägarna. Dennanatthade Harrylegat på rygg tvärsöverdubbelsängen, mellan sin matte ochhusse,med fyra småtassar spretandei luften ochensvans bitvis viftande av de hunddrömmarsom troligen mestadelsvar angenäma.Det varvissa nätter frustrerande svårtatt hittaenskönpositioni sängen då Harryoftavar kungligt placerad mitt emellansin husse ochmatte.Platsen hantog isängenägdehan,och oavsettstatusi flockenfickövrigaflockmedlemmarhelt enkelt maka på sigsåatt hankunde behållasin plats. Även Harrykände sigtroligenavslappnadnär alla var samladepåenoch sammaplats.

Detvar en dagmitti januarii Jönköping. Vårenvar om

någramånader iannalkandemed snödropparnas obegripligtplötsliga uppsyn nära husväggaroch det periodiska droppandefrånsmältande snöpåhustaken. Vinterndet året hade varitovanligtmild, precis som mångatidigarevintrar sedanenlångtid tillbaka. Klimatförändringarna hade ännu inte slagit hårt mot Sverigemed meränsporadisktuteblivna vintraroch extremtvarma somrar på sina håll.Det varfortfarande hanterbart till skillnad mothur detvar imånga andra delaravvärlden.Årstidernaöverlappade varandra med gränsersom hade blivit merdiffusa.Vintern existerade kontinuerligtbarai norraSverige.I övriga landet vardet ovanligt medsnö ochtemperaturerunder noll grader undervintermånaderna.Våren anländetillSverige,med starti södraSverige,i början av mars,mer än en månad tidigare än denhadegjort närmedeltemperatur började mätasi Sverige. På samma sätt vardet medsommaren, somnublivitden itid dominerandeårstideni Sverige. I Jönköpingstraktenvar detytterst ovanligt medsnö underden kortavintern.Det fannsundantag, till exempelenvinterfem år tidigare somhadefåttDavid attminnassin barndoms vintrar. Mycket snöoch långa perioder av kyla.Det fannsmöjlighet att åkamycket längdskidor, till ochmed ut på denstora mossen väster om Jönköpingi en miljösom kändes helt unik.David mindes atthan underenavdessa skidtureri strålande solstannandetillhalvvägsoch barainsöp känslanav frihet ochnaturensskönhet utepåmossen. Den föregående nattenhadevarit väldigtkallmen dagen bjöd på soligt väderoch temperaturer somstegupp mot nollstrecket på termometern, vilket gjorde skidturen extraangenäm.

Detvar ovanligt medspår på mossen,men just denna vinter varunikdåpistmaskinernafrånHallbyhade kunnat förlänga spåren ända ut på detsom varden norradelen av Dummemosse.I en lång halvcirkel slingradesig skidspår istarktreflekterande ljus från solenvilket påmindeomenvårdagsom hade brutit sig ur årstidernascykel,nästansom föratt piggaupp alla mänskligasjälar ur en lång vinterdvala. Dendagen hade satt sigi hans minne. Däroch då upplevde han omgivningenvackrareänpånågon platshan varit undersinaotaliga utlandsresor tidigare ilivet.

Brändernai Australien vardemestomfattandepåöver hundra år.Desenaste årtiondena hade stora skogsbränder varitennaturligdel av årscykeln i Australien.Det varinteovanligtatt temperaturensteg uppemot45graderi slutet av året,runtnovemberoch december.År2019rasadebränder inästanalladelar av detskogbeklädda Australien,men värstdrabbade var NewSouth Walesoch Victoria därdestörsta städerna Sydney ochMelbourne ligger.Nufem år senare var dimensionernapåbränderna än värre. En eldstorm rasade över storadelar av Australien.Tragedin utspeladesig itre månaderunder detaustraliensiska vinterhalvåret därett parhundramänniskor,en oräkneligmängd tamboskapoch ettstort antalavde hotade vildadjurarterna mistelivet ibränderna. Skogsbränderna varinte bara en tragediför Australien,demedfördeockså andrastora problemför detglobala klimatet.Luftföroreningar, somsot ochaska från bränderna, lågsom ettmörkt lock över flerastörre

städer längsväst- ochsydkusten iAustralien. Sydney hade inte sett dagsljus på fleraveckorefter attden tunga rökenfrånbränderna drog in över staden.Miljontals människorficksvåra akutaandningsproblem. Luftföroreningarna påverkadeävenklimatetglobalt eftersom de steg högt uppi stratosfären därdefördes medjetvindarna långtbort från därdeplatser därde ursprungligenstartade. Redanvid bränderna 2019 hade myndigheternapåNya Zeelandrapporterat om sämre luftkvalitet ochglaciärer färgadeavsot.Nuvar läget sådant attbränderna satte sitt mörka avtrycköverhela jordklotet.I Antarktismätteshögahalter av sotpartiklar ochflera mätstationer rapporterade om sotfärgadsnö ochis. Från mångaplatser runt jorden komrapporter märkbart försämradluftkvalitet.

Paradoxalt nogsjönk temperaturen på en delplatser på grundavatt solinstrålningen till jorden blev lägre. De sotpartiklar somnutillstor delhadeinfiltrerat atmosfären absorberadeenstordel av deninkommande solenergin,vilketbidrogtillatt temperaturen på jordytan blev klartlägre än normaltunder dennaperiod.

Naturenverkade hämnas på alla fronter. På slutet av 2010-talet härjadeett antalinfluensavirusi världen. CoronavirusetSARS-COV-2följdes året efteravett nytt ochdärefterflermuteradevirus medoroväckande täta intervall. De flesta länder kämpademed att hållanere smitthärdarnasom likt stormvindarblåsteöver kontinenterna. Någraundantagfanns.Ett antal isoleradeöar iStillahavet hade klarat sigfrånallanu spridda virus, till stor deleftersomdeheltisolerade sig från omvärlden. Tyvärr följdesderas isoleringavandra storaproblem,brist på livsmedeloch en allt svagare

Jorden hotas av en apokalyptiskkatastrof. David försökeri stressoch desperation göraallt föratt rädda sin familj. Idetta öppnar han också upp sig för sina barn iberättelsen om sittliv.

Vi får också möta Gustav, en handlingskraftigman som gör allt för att räddasig själv. Yoko,den cancersjuka åldringen som ser fram emot att möta sin man på andrasidan och Cody, Arapahoättlingen som iensista traditionell dans tillkallar sina förfäder.

En romanomlivet, om sorg och förlustersåväl som medgång och glädje, men framföralltomkärlekens kraft.

Vi följer någralivsberättelser fram Till den sista dagen.