9789186949198

Familjeföretagande Affärer och känslor Redaktörer: Ethel Brundin Anders W. Johansson Bengt Johannisson Leif Melin Mattias Nordqvist

SNS Förlag

SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08–507 025 00 Fax: 08–507 025 25 info@sns.se www.sns.se

SNS är en oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att ledande beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys.

Familjeföretagande: affärer och känslor Redaktörer: Ethel Brundin, Anders W. Johansson, Bengt Johannisson, Leif Melin, Mattias Nordqvist Första upplagan Första tryckningen Familjeföretagande: affärer och känslor är publicerad med stöd från Henry och Silvia Tofts stiftelse och Kungliga Patriotiska Sällskapet. © 2012 Författarna och SNS Förlag Omslag: Lena Eklund Sättning: RPform Tryck: ScandBook AB, Falun 2012 ISBN 978-91-86949-19-8

Innehåll Förord

5

En inledande översikt Leif Melin

7

TEMA I : ORGANISERING AV FAMILJEFÖRETAGANDE

19

1. Familjeföretagande – en livsform för alla tider? 23 Bengt Johannisson 2. Det entreprenöriella familjeföretagets uppgång och fall 45 Olof Brunninge och Anders Melander 3. Kultur och entreprenörskap över generationer 69 Ethel Brundin, Mattias Nordqvist och Leif Melin 4. Familjedynastier Hans Sjögren

90

5. Familjeföretagets bolagsstyrning 125 Leif Melin, Mattias Nordqvist och Börje Boers

TEMA II : ÄGARSKIFTETS MÄNSKLIGA ANSIKTE

147

6. Ägarskiftet som ett relationsdrama 150 Annika Hall och Leif Melin 7. Socialt kapital i generationsskiften 170 Christine Tidåsen 8. Generationsskifte till vardags 191 Kajsa Haag 9. Kvinnors berättelser om företagaridentitet 213 Cecilia Bjursell och Leif Melin 10. Mediebilden av kompetenta arvtagerskor och drivna företagare 227 Cecilia Bjursell och Lisa Bäckvall

TEMA III : SPÄNNINGAR OCH MAKTFÖRHÅLLANDEN I FAMILJEFÖRETAG

251

11. Ögonblickets magi – om familjemötets förändringskraft 255 Jenny Helin 12. Harmoni eller disharmoni? Känsloregler och gränsdragning Ethel Brundin och Jean-Charles E. Languilaire 13. Älskar, älskar inte? Exkludering i familjeföretag 294 Ethel Brundin och Caroline Wigren 14. Ledarskap i familjeföretag – ett medarbetarperspektiv 316 Magnus Forslund 15. Rådgivning i familjeföretag 332 Anders W. Johansson och Henrietta Nilson 16. Avslutande reflektioner 355 Bengt Johannisson, Anders W. Johansson och Mattias Nordqvist

EPILOG : REFLEKTIONER AV PRAKTIKER

367

Familjeföretag – så mycket mer än Gnosjö 368 Kristina Alsér Familjeföretagets synlighet och samhällsvärde 371 Bert-Inge Hogsved

Noter 375 Författarna 403 Register 409

276

Förord

finns ett framgångsrikt familjeföretag. Företaget drevs av två makar som bildade en stiftelse för att främja familjeföretagande. Henry och Sylvia Tofts stiftelse har därför i hög grad bidragit till bokens tillkomst genom att donera medel till Internationella Handelshögskolan i Jönköping och till Linnéuniversitetet i Växjö. På grund av ett starkt behov av samlad kunskap på området väcktes idén till den bok du nu håller i handen, en utgivning som förverkligats genom ett samarbete mellan de två lärosätena.

BAKOM DENNA BOK

Forskning och utbildning om familjeföretag har varit ett viktigt profilområde vid dessa två lärosäten och boken samlar de främsta svenska forskarna och lärarna inom området. Den fyller ett stort behov då det länge saknats en aktuell forskningsbaserad volym som ger en samlad bild av familjeföretag och familjeföretagande.

Familjeföretagande: affärer och känslor vänder sig till studerande på högskolenivå, till reflekterande praktiker, särskilt till verksamma och blivande familjeföretagare samt till beslutsfattare inom näringsliv och förvaltning som i sin gärning vill påverka familjeföretagandets förutsättningar och villkor.

I boken medverkar författare med olika forskningsbakgrund. Därför presenterar vi bokens kapitel tematiskt. Det första temat handlar om organisering av familjeföretagande, det andra om ägarskiftets mänskliga ansikte och det tredje om spänningar och maktförhållanden i familjeföretag. Boken kännetecknas av att författarna tagit på sig såväl forskar- som praktikerglasögon. Detta innebär att praktikernära betraktelser varvas med kapitel av forsknings- respektive lärobokskaraktär.

Växjö och Jönköping i augusti 2012 5

En inledande översikt Leif Melin

decennierna har intresset för och forskningen kring familjeföretag blivit allt starkare. Bakgrunden är att familjeföretaget utgör den överlägset vanligaste företagsformen i världen och att familjeföretaget också står för en betydande andel av sysselsättning och BNP i flertalet länder. Familjeföretagandet uppmärksammades tidigt i Sverige, långt innan det nu populära entreprenörskapet blev synligt i forskning och politik.1 Antalet vetenskapliga artiklar, avhandlingar och böcker kring olika aspekter av familjeföretagande har sedan dess ökat dramatiskt, särskilt under senare år.

Ett antal artiklar har också sammanfattat forskningsområdets utveckling.2 Det mesta som skrivits är publicerat i amerikanska tidskrifter och de flesta böckerna är på engelska. En aktuell svenskspråkig översikt över familjeföretagandet, dess kännetecken och bidrag till den svenska ekonomin och vårt samhälle har saknats, ett tomrum som denna bok har ambitionen att fylla.

Syftet med Familjeföretagande: affärer och känslor är att ge en samlad bild av familjeföretagandets mångfacetterade karaktär baserad på svensk forskning. Boken riktar sig till flera målgrupper. För studenter på högskolenivå lämpar den sig som lärobok. För familjeföretagare kan den användas som underlag för reflektioner och diskussioner inom familjen. För beslutsfattare inom näringsliv och förvaltning ger boken insikter som kan användas för att påverka familjeföretagandets förutsättningar och villkor.

Familjeföretag uppvisar en fascinerande bild av styrkor och svagheter. En bild är att familjeföretaget är en bättre plats att jobba på, erbjuder mer meningsfulla jobb och uppvisar långsiktigt bättre finansiella resultat. Samtidigt beskrivs familjeföretaget som konservativt med stor förändringströghet, som en arena för förödande familjeföretagskonflikter och andra känslostormar, en organisation där nepotism går före kompetens vid succession från en generation till nästa.

DE TVÅ SENASTE

7

Familjeföretagande: affärer och känslor

Samtidigt visar både internationella och svenska studier att familjeägda företag tenderar att vara mer effektiva och ge bättre avkastning på insatt kapital än icke-familjeägda,3 vilket relaterar till att familjeföretag kan ha andra energikällor och konkurrensfördelar genom sitt starka sociala kapital och andra familjebaserade resurser.4 Men dessa sällan mätbara resurser – tillsammans med svårigheter att förstå hur familjeföretagandets ”irrationaliteter” kan skapa effektiva verksamheter – leder till myter om familjeföretagande.

Forskningen visar dock att några av de ”svagheter” som tillskrivs (svenska) familjeföretagare – till exempel att de är mer intresserade av att få ett meningsfullt liv än att tjäna pengar, att de driver sina företag utan systematisk planering och att de är mindre aggressiva och mer samarbetsorienterade på marknaden – faktiskt skapar framgång. Många av landets snabbväxande företag, så kalllade gaseller, är familjeföretag som uppenbarligen omvandlat dessa förmenta svagheter till styrkor.5 Vi vill med denna bok ge en fördjupad bild av det motsägelsefulla och mytomspunna familjeföretagandet.

Familjeföretag – definitioner och förekomst i Sverige De allra flesta företag i Sverige är familjeföretag. Det mer precisa antalet beror på hur man definierar familjeföretag och där uppvisar forskningen olika definitioner. Med en relativt snäv definition – att en ägarfamilj har ägarmajoriteten, att minst en familjemedlem är aktiv i företagets ledning och att ägarna också betraktar företaget som ett familjeföretag6 – är ca 50 procent av alla företag i Sverige familjeföretag. Med en mer liberal definition, där det räcker att en familj är största ägare med 20 procent av kapitalet, faller en betydligt större andel företag, ca 75 procent, inom familjeföretagskategorin (ofta uttryckt som familjekontrollerade bolag) och dessa svarar för drygt 20 procent av Sveriges BNP.7 Familjeföretag definieras alltså inte av storleken på företaget. Även om den övervägande delen familjeägda företag i Sverige är små företag, är också många medelstora och stora svenska företag familjeägda, inklusive ett antal familjekontrollerade börsföretag.

8

EN INLEDANDE ÖVERSIKT

Samtidigt kan många nystartade företag betraktas som familjeföretag eftersom de startas och drivs av gifta par eller sambor.8 En aktuell kartläggning av antalet familjeföretag i Sverige baseras helt på den största ägarens uppfattning att det är ett familjeföretag. Denna studie9 visar att av de mindre företagen (5–19 anställda) är andelen familjeföretag runt 60 procent, medan andelen familjeföretag i storleksklassen 20–99 anställda är ungefär 45 procent. I storleksklassen 100–499 anställda är andelen familjeföretag ca 35 procent, medan andelen sjunker till knappt 20 procent i företag med mer än 500 anställda. Det kan tilläggas att även många utlandsägda företag i Sverige är familjeägda.

Ungefär nio av tio privatägda företag är ägarledda, vilket betyder att majoritetsägaren också är företagsledare. De flesta av dessa företag, drygt 40 procent, ägs av en familj, det vill säga av två eller flera personer som är nära släkt. Omkring en tredjedel av alla ägarledda företag är ensamägda (det vill säga till 100 procent ägda av en person) men eftersom familjemedlemmar ofta är involverade i verksamheten betraktar många ensamägare på goda grunder företaget som ett familjeföretag. En mindre andel av de ägarledda företagen, ca 20 procent, är kompanjonägda, det vill säga ägs av två eller flera personer som inte är släkt. Samtidigt är även i dessa företag ägarnas familjer ofta involverade i företaget.10 Med familjeföretagens antalsmässiga dominans i näringslivet följer att det finns starka skäl att utveckla och sprida mer kunskap om familjeföretagen och dess särskilda egenskaper. Dessutom svarar familjeföretagen för nästan hälften av det privata näringslivets bidrag till BNP vilket också borde motivera väl utvecklade kunskaper om denna värdeskapande företagsform. Ytterligare ett skäl till att det är viktigt med relevant kunskap är att det pågår ett stort antal generationsskiften av ägarledda och familjeägda företag, där studier visar att 50–60 procent av de privata företagen i Sverige skiftar huvudägare under perioden 2005–2015.11

Familjeföretagens särdrag De egenskaper som kännetecknar familjeföretag, oavsett storlek, ålder och branschtillhörighet, kan sammanfattas i en särskild ägarlogik, familjeägarlogiken, vilken till stora delar står i motsatsställning 9

Familjeföretagande: affärer och känslor

till den så kallade aktieägarlogiken som är framträdande hos många ägare på börsen. Aktieägarlogiken innebär framför allt ett fokus på lönsamhet, tillväxt och avkastning i ett kvartalsperspektiv, samtidigt som ägarna som representerar aktieägarlogiken är relativt osynliga. Denna logik innebär också frekventa vd-byten, ofta förknippade med strategibyten och stor omsättning av aktier. Familjeägarlogiken speglar en helt annan syn på ägande. Kunskaper om familjeägarlogikens innebörd kan skapa bättre förståelse för familjeägda företag och deras unika karaktärsdrag, samtidigt som denna logik uttrycker en komplexitet som inte finns i andra företag. Familjeägarlogiken beskrivs nedan som sju tydliga karaktärsdrag:12 1. Aktivt och synligt ägande. Ägandet har ett ansikte. Ägaren är synlig i verksamheten och anställda, kunder, leverantörer med flera vet vem som äger företaget. Detta är extra tydligt där ägarens namn och företagsnamnet är desamma.

2. Stabilitet i ägande och ledning. Stabiliteten innebär en stor kontinuitet i företagets maktstruktur. I familjeföretag med samma ägarfamiljer under flera generationer är det vanligt att en familjemedlem och delägare sitter på vd-posten i minst 15–20 år (vilket är 3–4 gånger längre än i till exempel börsföretag med mer spritt ägande).

3. Ett industriellt och långsiktigt fokus. Företagsledningen är inte intresserad av kortsiktiga vinster utan gör långsiktiga och uthålliga satsningar. Familjeföretagare har också en gedigen och detaljerad praktisk kunskap om verksamhetens produkter och/eller tjänster.

4. Mutipla ägarmål. I familjeföretagen har man utöver finansiella mål ofta tydligt uttalade och mer socialt inriktade mål, vilka till exempel innebär ansvarstagande gentemot nästkommande generation, anställda och lokalsamhället.

5. Autonomi gentemot kapitalmarknaden. Detta kännetecken refererar till familjeföretagens vilja att känna oberoende till finansiella institut, ett förhållningssätt som ofta leder till att vinstmedel återinvesteras i företaget i stället för att delas ut.

6. Flexibilitet i styrningen. Denna flexibilitet refererar till snabba beslutsvägar i organisationen där beslutsfattaren är lättillgänglig och kan ge direkta besked. Den refererar även till den oklara roll 10

EN INLEDANDE ÖVERSIKT

som styrelsen kan spela i dessa företag, där familjeföretagaren ofta använder styrelsen som ett bollplank och som en rådgivare snarare än som ett direkt beslutsfattande organ.

7. Identifikation med företaget. De flesta familjeföretagare känner en stark identitet med sitt företag och företaget blir som deras ”förlängda jag”. Många av dem kan inte tänka sig att sälja företaget och den emotionella bindningen kan också vara ett skäl till att det är svårt att ”släppa taget” när det blir dags för generationsskifte.

Dessa kännetecken kompletterar det hittills dominerande sättet att beskriva familjeföretaget som tre sammanflätade system/sfärer bestående av ägarskapet, familjen och företaget.13 Denna så kallade trecirkelmodell är ett användbart, om än inte djupgående, verktyg för att förstå en del av familjeföretagets speciella dynamik. En annan vanlig modell beskriver hur ägandet utvecklas över tiden. Den första fasen benämns den kontrollerande ägaren, med en stark grundare som ensam styr företaget, ofta på ett dominant sätt. Grundaren skapar genom sina värderingar och sätt att tänka kring företagande en företagskultur och strategisk inriktning. I denna fas betonas sällan styrelsen som en viktig beslutsarena.

Den andra fasen, syskonpartnerskapet, innebär att företaget ägs och styrs av syskon, där komplexiteten ökar genom att olika familjemedlemmar ska leda företaget tillsammans.

Den tredje fasen med ett kusinkonsortium som ägare skapar en komplexitet i styrningen som ägarfamiljen ofta försöker att hantera genom att formalisera ägar- och bolagsstyrningen, till exempel genom att introducera ett familjeråd för ägarnas samtal kring olika ägarfrågor.14 Även om familjeföretag inte alltid följer denna sekventiella utveckling i tre faser, ger modellen en bild av den större komplexitet som följer med ett ökande antal familjemedlemmar och familjegrenar som ägare.

Samtidigt som familjeföretag är en mycket utbredd företagsform, en stark ekonomisk motor och inte sällan också effektivare än icke-familjeföretag, är anmärkningsvärt lite publicerat på svenska kring familjeföretagandet och dess speciella egenskaper. En annan viktig bakgrund till denna bok är författarnas fascination inför 11