9789147107728 by Smakprov Media AB

resmål och resvägar

Turism

resmål och resvägar

Turismnäringen är en bransch i ständig förändring och den erbjuder ett alltmer varierat utbud. För att möta turisternas skiftande behov är kunskaper inom områden som till exempel resmål, resvägar, marknadsföring, lagar och miljöfrågor nödvändiga.

Turism

Resmål och resvägar är skriven för gymnasieskolans kurs med samma namn och kan med fördel även användas inom olika vidareutbildningar inom turism. Boken är indelad i tre delar: • Inför resan • Resvägen • Resmål och destinationsutveckling

resmål och resvägar

Läromedlet innehåller både faktatexter och olika typer av arbetsuppgifter som ger möjlighet till fördjupning och analys. Författarna har på olika sätt anknytning till turismundervisning på gymnasieoch universitetsnivå och har tidigare skrivit flera böcker i ämnet. Thomas Blom är dr och docent i kulturgeografi och har en bakgrund som lärare och forskare på universitetsnivå. Fredrik Ernfridsson är rektor och arbetar med utbildningar inom naturturism och sporthandel. Han har en bakgrund som gymnasielärare inom geografi och turism. Mats Nilsson är universitetsadjunkt och doktorand i kulturgeografi och har en bakgrund som lärare och forskare på universitetsnivå. Monica Tengling har mångårig erfarenhet som lärare och läromedelsförfattare inom turism och marknadsföring. Best.nr 47-10772-8 Tryck.nr 47-10772-8

Thomas Blom, Fredrik Ernfridsson, Mats Nilsson och Monica Tengling

47107728_resmål_omslag.indd 1

2012-10-26 12.49

ISBN 978-91-47-10772-8 © 2012 Thomas Blom, Fredrik Ernfridsson, Mats Nilsson, Monica Tengling och Liber AB Redaktör: Per Granath Byrmo Formgivare: Anna Hild Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Produktion: Thomas Sjösten

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: Kina 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47107728_resmål_inlaga.indd 2

2012-10-26 14.33

d r o r ö F Resmål och resvägar är skriven för gymnasieskolans kurs med samma namn. Men denna bok kan med fördel även användas separat i olika kurser på olika nivåer, till exempel inom YH-utbildningar, som referenslitteratur i universitetsutbildningar och för självstudier. I Resmål och resvägar vill vi förmedla fakta och idéer om bland annat turismens utveckling, varför och hur vi reser, hållbar utveckling inom turistnäringen samt de lagar och regler som gäller för marknadsföring och genomförande av researrangemang. En stor del av boken berör olika resmål, hur dessa har uppstått och hur de kan utvecklas vidare. Natur och kultur har ofta en nära koppling till utveckling av nya resmål runt om i världen. Idag finns det inte längre så många helt okända orter kvar som ännu inte besökts av någon turist. I boken finns faktauppgifter och praktikfall till varje kapitel, som ska ge träning i att söka, sortera, granska, värdera och presentera information. De ska också träna förmågan att samverka och kommunicera med andra. Resultaten ska utvärderas och diskuteras tillsammans. Borås och Karlstad september 2012 Monica Tengling, Thomas Blom, Fredrik Ernfridsson och Mats Nilsson

47107728_resmål_inlaga.indd 3

2012-10-26 14.33

Bildlista Omslag:

avatra images/Alamy

till vänster: Walter Bibikow/Taxi/Getty Images

Jeppe Gustafsson/Scanpix

mitten: Daniel H. Bailey/Alamy

Bengt Hedberg/Naturbild/Johnér Bildbyrå

till höger: EyesWideOpen/Getty Images

Stefan Ortenblad/Johner Images/Alamy

Kartor:

Monica Tengling

Kent Enström (alla utom)

Martin Runeborg/Link Image

Liber Kartor 151

Bloomberg/Getty Images

Ira Block/National Geographic/Getty Images

Diagram: Kent Enström

Craig Lovell/Corbis/Scanpix

Staffan Widstrand/Corbis/Scanpix

Fotografier:

Staffan Widstrand

Florian Kopp/Getty Images

Ulf Huett Nilsson/Johnér Bildbyrå

Fredrik Broman/HumanSpectra

Jeff Gilbert/Alamy

Fredrik Sandberg/Scanpix

Ulf Palm/Scanpix

Johan Eklund

Kenneth Hellman/Kenneth Hellman/Johnér Bildbyrå

Ulf Palm/Scanpix

Christer Wahlgren/KVP/Scanpix

iStockphoto

Bengt af Geijerstam/Scanpix

20-21

iStockphoto

Vladimir Zakharov/Getty Images

Berno Hjälmrud/Link Image

Eddie Granlund/Naturbild/Johnér Bildbyrå

Daniel H. Bailey/Alamy

108

Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå

Plattform/Johnér Bildbyrå

111

Wolfgang Kaehler/Corbis/Scanpix

Art Vandalay/Getty Images

114

Trons/Scanpix

Ryan McVay/Getty Images

115

Matilda Eklindh

Britain OnView/Getty Images

117

Chico Sanchez/AGE/Scanpix

Walter Bibikow/Taxi/Getty Images

118

Lars Thulin/Johnér Bildbyrå

Robert Nickelsberg/Getty Images

120

Russell Mountford/Lonely Planet Images/Getty Images

The Asahi Shimbun/Getty Images

124

RayArt Graphics/Alamy

EyesWideOpen/Getty Images

126

Oote Boe 3/Alamy

Monica Tengling

132

Susanne Walström/Johnér Bildbyrå

Berno Hjälmrud/Link Image

135

Hill Street Studios/Brand X Pictures/Getty Images

Trons/Scanpix

137

Matton Collection/Johnér Bildbyrå

Magnus Neideman/SvD/Scanpix

138

Heather Gail Delaney/Alamy

Mudrats Alexandra/ITAR-TASS/Scanpix

144

Per Makitalo/Johner Images/Alamy

BILDLISTA

47107728_resmål_inlaga.indd 253

253

2012-10-26 14.50

147

AKG/Scanpix

192

BODY Philippe / hemis.fr/Hemis/Alamy

148:1

Domen Colja/Alamy

195

Håkan Hjort/Johnér Bildbyrå

148:2

Anders Bergstedt/Maskot/Scanpix

200

Henrik Trygg/Johnér Bildbyrå

149

Bloomberg/Getty Images

203

John Wang/Photo Disc/Getty Images

150

Hans Lindqvist

204

Age Fotostock/NordicPhotos

154

Peter Casolino/Alamy

205

Nicklas Blom/NordicPhotos

160

Mlenny Photography/Getty Images

207

Andreas Kindler/Johnér Bildbyrå

163

Yasuhide Fumoto/Digital Vision

211

Anna Kern/Etsa Bild/Johnér Bildbyrå

165

Dave and Les Jacobs/Blend Images/Alamy

213

Fredrik Sandberg/Scanpix

167

Johan Eklund

219

GARDEL Bertrand / hemis.fr/Getty Images

167

Johan Eklund

224

Mitchell Funk/Getty Images

169

Lonely Planet Images/Getty Images

226

Staffan Widstrand

170

Jeppe Gustafsson/Scanpix

227

Globe Turner, LLC/Shutterstock

171

Alexander Ruas/Folio Bildbyrå

228

Annabelle Breakey/Getty Images

172

Cute Kitten Images/Getty Images

230

Peter Adams/Getty Images

173

Werner Dieterich/Alamy

232

Jean-Pierre Lescourret/Getty Images

178

Richard Cummins/Lonely Planet Images

234

Age Fotostock/NordicPhotos

181

Fredrik Sandberg/Scanpix

237:1

Shaun Egan/The Image Bank/Getty Images

182

Jeppe Gustafsson/Scanpix

237:2

Image Source/Getty Images

183

Karin Smeds/Gorilla/Folio Bildbyrå

238

Marc Ausset-Lacroix/WireImage/Getty Images

184

David Noton Photography/Alamy

240

Treehotel

189

Photoshot Holdings Ltd/Alamy

242

Susanna Blåvarg/Johnér Bildbyrå

191

Adam Ihse/Scanpix

254 B I L D L I S T A

47107728_resmål_inlaga.indd 254

2012-10-26 14.50

l l å h e Inn Del 1 Inför resan 1 Turismen – en framtidsbransch

7 9

4 Presentation av resmål

Marknadsföring

Att påverka kunden

Internet som marknadsföringskanal

Att undersöka turismutvecklingen Positiva utvecklingsfaktorer

11 18

Marknadsföring av resmål

Etik, lag och rätt

Sammanfattning

Arbetsuppgifter

Case

Turismnäringen

2 Vad påverkar resandet?

5 Hållbar turism

Önskan och behov

Hållbar utveckling

Aﬀärsresenären

Hållbar turismutveckling

Privatresenären

Ansvarsfull turism

Samhällsförhållanden

Ekoturism

Världshändelser

Organisationer och hållbar turism

Sammanfattning

Turism och klimat

Arbetsuppgifter

Sammanfattning

Case

Arbetsuppgifter Case

87 88

3 Resor och reseförmedlare

Del 2 Resvägen 6 Val av transport

90 91

Paketresa eller individuell resa

Researrangörer

Klimatsmart resande

Resebyråer

Traﬁknät

102

Råd till resenären

En jämförelse mellan olika transportmedel

103

Sammanfattning

104

Arbetsuppgifter

105

Case

107

47107728_resmål_inlaga.indd 4

2012-10-26 14.33

7 Resvägen som attraktion 109 11 Utveckling av resmål

179

När resan är målet

109

Förutsättningar för turism

Resor med järnväg

110

Att skapa en turistprodukt

186

Resor med buss

114

Samband mellan turism, ekonomi och miljö

190

Resor med båt

116

Lokal anpassning av turism

194

Resor till fots

116

Stöd till utveckling av turism

195

Sammanfattning

121

Vad påverkar utvecklingen av resmål?

196

Arbetsuppgifter

122

Sammanfattning

197

Case

123

Arbetsuppgifter

198

Case

199

8 Resans kostnader

125

Vad kostar resan?

125

Pris som konkurrensmedel Prissättning för charterresor

127 134

12 Natur och kultur som resmål

179

201

Natur- och kulturturism

201 202

Resekalkylen

134

Resmål i naturen

Pris på olika inköpsställen

139

Naturvård

206

Sammanfattning

140

Resmål och kultur

210

Arbetsuppgifter

141

Världsarv

215

142

Kulturmöten

217

Case

9 Geografisk information Verkligheten och kartan

145 145

Sammanfattning

220

Arbetsuppgifter

221

Case

223

Vår mentala världsbild

146

GIS och GPS – verktyg för vårt resande

152

Sammanfattning

155

Arbetsuppgifter

156

Geograﬁska resmål

225

Case

158

Storstäder

230

Shoppingcentra

232

Nöjes- och temaparker

234

Del 3 Resmål och destinationsutveckling 10 Vart reser vi?

159 161

13 Resmål i Sverige och andra länder

225

Symboler

236

Udda resmål

239

Resor med olika syften

161

Charterresor

242

Aﬀärsresor

163

Sammanfattning

244

Privata resor

168

Arbetsuppgifter

245

Sammanfattning

174

Case

248

Arbetsuppgifter

175

Case

177

249

47107728_resmål_inlaga.indd 5

2012-10-26 14.33

47107728_resm책l_inlaga.indd 6

2012-10-26 14.33

Del 1

n a s e r r ö f In 1

47107728_resmål_inlaga.indd 7

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

De mäktiga Iguazúfallen, på gränsen mellan Argentina och Brasilien, är ett populärt resmål för turister från hela världen.

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 8

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Turismen – en framtidsbransch Vilka samband ﬁnns det mellan samhällstrender och resande?

Turismnäringen Turismen är idag en av världens största näringar. Den bidrar inte bara till att skapa större förståelse mellan olika kulturer utan också till att skapa arbetstillfällen och ökade intäkter hos länderna som besöks. På det sättet bidrar turismen till den ekonomiska utvecklingen i världen. Men vilka världsdelar och länder som är populära växlar över tid. För närvarande ökar turismnäringen mest i Sydamerika samt länderna i södra Asien och i Afrika söder om Sahara. Såväl i Sverige som i övriga världen domineras turismnäringen av små och medelstora privata företag. Dessa arbetar både på den inhemska och på den internationella marknaden. För att locka turister att åka till en plats måste det finnas transporter, intressanta aktiviteter och möjligheter att äta och övernatta, det vill säga allt som behövs för att tillgodose turistens behov. Den enskilde företagaren måste därför utveckla sina produkter och samarbeta med andra företag i närområdet för att kunna erbjuda intressanta paketlösningar till besökarna. Till stöd för alla de entreprenörer, 1

47107728_resmål_inlaga.indd 9

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRASCH

2012-10-26 14.33

Det ﬁnns goda möjligheter att få uppleva norrsken på Aurora Sky Station i närheten av Abisko i norra Lappland.

ofta småföretagare, som har idéer för turismnäringen finns organisationer på olika nivåer och med olika inriktning. Exempel på sådana organisationer är FörTur (Föreningen Turism i Sverige) som ska främja turismnäringen i Sverige och SCR (Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation) som är en specialinriktad riksorganisation. På den regionala nivån finns till exempel Göteborg och Co, Visit Värmland och Swedish Lapland Tourism. Turismnäringen påverkas av vad som sker i samhället, till exempel att befolkningen blir allt äldre, att vi reser mer, att internet underlättar marknadsföring och bokning samt att miljöfrågor kommit alltmer i fokus.

10 1

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 10

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Att undersöka turismutvecklingen I takt med att turismens betydelse ökar växer behovet av att kunna mäta och analysera dess utveckling med hjälp av statistik och olika undersökningar. För att kunna göra detta måste man ha gemensamma definitioner av de begrepp som ska undersökas. Sverige har anslutit sig till Förenta Nationernas definition av turism:

”

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och

vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, aﬀärer eller andra syften.

”

Världsturismorganisationen (United Nations World Tourism Organization, UNWTO)

Det finns tre grundformer av turism: • Inhemsk turism är personer som bor och reser i Sverige. • Inkommande turism är personer som bor i ett annat land och reser till Sverige. • Utgående turism är personer som bor i Sverige men reser till något annat land.

Turist, besökare och resenärer Även begreppet besökare måste definieras för att man ska kunna genomföra statistiska undersökningar. För att en resenär ska räknas som besökare ställs tre krav: 1. Resan ska gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Regelbundna pendlingsresor räknas inte. 2. Den sammanhängande vistelsetiden på platsen för besöket ska vara högst ett år, annars räknas det som bosättning. 3. Huvudsyftet med resan ska vara annat än att lönearbeta och få ersättning av någon på platsen. Besökare som övernattar är turister. Personer som är på resande fot men som inte kan definieras som besökare eller turister enligt ovan angivna kriterier räknas som övriga resenärer. De räknas inte in i turiststatistiken. Arbetspendlare är ett vanligt exempel på en övrig resenär.

47107728_resmål_inlaga.indd 11

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Turismens marknadssystem Turismens marknadssystem är en modell som visar

Syftet med besöket kan vara aﬀärer, uppdrag, fritids-

de olika delar av den marknad som turismen verkar

resa, rekreation eller semester, besök hos vänner

inom. Modellen ger en bild av hur turismens olika delar

eller släktingar, hälsa och friskvård, religionsutövning

och begrepp hänger ihop. Det är viktigt att ha ett

eller annat, som till exempel volontärarbete.

gemensamt begreppssystem för att veta att man inom turismnäringen menar samma sak när man använder ett visst begrepp. Besökaren är i centrum av turismens marknadssystem. Resenärer som arbetspendlar räknas till övriga resenärer

Platsen är beroende av besökarens hemvist eller bostadsort, resmålet samt personens nationalitet, det vill säga i vilket land passet är utställt. Transporten kan gå antingen i luften med ﬂyg, till sjöss med färja eller på land med tåg, buss eller bil.

och ingår inte i turiststatistiken. Det är vistelsetiden på en plats som avgör om man räknas som turist eller

Logi (boende) kan ordnas på olika sätt. Det kan vara hos

besökare. Om man övernattar på platsen man besöker

vänner eller bekanta, det vill säga enskilt, eller kollektivt

räknas man som turist.

på hotell, speciella hälsohem eller konferensanläggning. Övriga former av logi kan vara i stugby, på vandrarhem

I marknadssystemet ingår olika former av turism. Det

eller campingplats.

är dels inhemsk turism, med besökare som reser inom

12 1

landet, och dels inkommande turism, med besökare

Utgifterna för besökaren varierar beroende på typ av

från annat land. Det ﬁnns även utgående turism och där

resa. De vanligaste utgifterna är för paketresor, logi,

ingår personer som lämnar det egna landet och reser till

mat och dryck, transporter, rekreation, sport och kultur,

ett annat land.

shopping och souvenirer.

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 12

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Basbegrepp inom turismens marknadssystem

Övriga resenärer

Ingår ej i turiststatistik

Resenärer

Paketresor Logi Inhemsk

Ingår i turiststatistik

Mat och dryck

Inkommande Transporter

er rm ism o F ur t

gif

Rekreation, sport, kultur

ter

Shopping

Vistelsetid

Besökare Övrigt

Enskilt

Utgående

Turister Endagsbesökare

fte Aﬀärer/uppdrag

Lufttransport

Hemvist

Fritid, rekreation, semester

Hotell

Sjötransport

Resmål

Besök hos släkt/vänner

Spec. anl.

Landtransport

Nationalitet

Hälso - och friskvård

Kollektivt

Övrigt

Religionsutövning Övrigt

Källa: Turismens begreppsnyckel, Tillväxtverket

47107728_resmål_inlaga.indd 13

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Statistiska undersökningar Tillväxtverket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken som rör svensk turism. Syftet är att sprida kunskap om turismens effekter på näringslivet. Därför tar man fram fakta som visar hur turismnäringen påverkar Sveriges ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Informationen används bland annat av politiker, myndigheter, näringsliv och forskare. Förutom att statistiken ger en bild av hur turismen ser ut i dagsläget används den också vid analyser av utvecklingsbehov och affärsmöjligheter.

Riktade undersökningar För att kunna mäta effekter av olika satsningar görs riktade undersökningar. Det kan handla om hur många arbetstillfällen en viss satsning skapat, hur mycket intäkter exempelvis en festival inbringat till en stad eller resenärers inställning till en upplevelse.

14 1

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 14

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Exempel på riktad undersökning I Karlstad genomfördes hösten 2011 en undersökning av företaget Attityd, med syfte att ta reda på vad de spanjorer som rest med den nystartade flyglinjen Barcelona–Karlstad tyckte om vistelsen i Värmland. Undersökningen genomfördes genom att man på plats vid Karlstads flygplats frågade 85 spanjorer, som rest med Barcelona-linjen till Karlstad, vad de tyckte om vistelsen. Intervjuaren var själv spanjor. Sammanlagt hade 2 500-3 000 spanjorer flugit sträckan vid tidpunkten för undersökningen, så urvalet var litet i förhållande till antalet spanjorer som besökt Värmland totalt. Resultatet visade att turisterna var nöjda med naturupplevelser och bemötande men önskade utökade öppettider i butiker och restauranger samt information om turistmål och menyer på spanska.

Hur skulle du vilja genomföra en sådan här undersökning för att få ett så tillförlitligt svar som möjligt? Hur skulle du sedan bearbeta informationen om du var turistchef i Karlstad?

47107728_resmål_inlaga.indd 15

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Trendspaningar De som arbetar inom turismnäringen måste vara uppmärksamma på vad som kan komma att hända inom branschen i framtiden så att inte turisterna söker sig till andra resmål. Därför genomförs trendspaningar. Det gör att man kan anpassa och utveckla verksamheten efter vad man tror kommer att bli turisternas behov och önskemål framöver. Att försöka förutspå framtiden är mycket viktigt för både turismföretag och turistorganisationer. Det finns en mängd företag och organisationer som genomför regelbundna trendspaningar. Några exempel är Svenska Turistföreningen (STF) som undersöker svenska förhållanden och Kairos Future som undersöker turismen globalt. Ytterligare ett exempel är Travel Trends, som publicerar sina resultat på internet varje månad. När man använder sig av trendspaningar är det viktigt att vara medveten om att spaningen sker från spanarens perspektiv. Svenska Turistföreningens trender är till exempel uttryckta på ett sådant sätt att de ska kunna påverka organisationens verksamhet. På samma sätt utgår Kairos Future, Travel Trends och andra aktörer från sina perspektiv och uppdrag när de genomför spaningar.

16 1

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 16

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Exempel på trendspaning STF har genom kvantitativa undersökningar (enkätunder-

8. Smörgåsbordet på internet: att enkelt kunde beställa allt som ingår i resandet på internet

sökningar) och kvalitativa undersökningar (intervjuer) kommit fram till att följande trender är viktiga för medlemmarna

9. Transparens: att öka interaktiviteten mellan kunderna

fram till 2018: 1. Vildmarkstrenden: att ta till sig den tysta, orörda natu-

och STF genom de sociala medierna 10. Gourmettrenden: att åka på matresor med god mat och dryck

ren, att möta vilda djur i deras naturliga miljö 2. Exotismtrenden: att resa till det ovanliga och spännande, äll, ishotell och karga landskap i norr

11. Miljön: att ta större hänsyn till resans miljöpåverkan 12. Kultur- och festivaltrenden: att besöka konserter och andra kulturevangemang

3. Ensamresan: att resa själv och lämna alla måsten bakom sig

13. Historiska trenden: att ta till vara och utveckla ortens traditioner, byggnader och hantverkshistoria i turist-

4. Aktiva upplevelser: att träna och uppleva det som inte

sammanhang

hinns med i vardagen 5. Mina rötter/hemvändare: att besöka barndoms- och

14. Brun turism: att resa till udda resmål som fattiga stads-

uppväxtplatser som ger känslan av trygghet

delar och områden som drabbats av olyckshändelser

6. Se Sverigetrenden: att uppleva ett annorlunda Sverige res- och platsmässigt 7. La Dolce Vita: att resa bekvämt, avkopplande och

Vilka trender inom turism tycker du dig se för din egen åldersgrupp?

ibland lyxigt Hantverkare visar upp sitt kunnande på en marknad i Falun arrangerad av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

47107728_resmål_inlaga.indd 17

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Positiva utvecklingsfaktorer Turismbranschen utvecklas både i takt med samhällsförändringar och utifrån lokala förutsättningar. Förändringar av resmål och typ av turism kan ske snabbt eller långsamt och pågå under en längre eller kortare tid. Några exempel på faktorer som påverkar turismen positivt är: Hälsa: Resandet ökar till länder som erbjuder behandlingar och rehabiliteringar som är billigare än i Sverige. Resandet till dessa länder gynnas ytterligare om det går att få ersättning helt eller delvis från Försäkringskassan i Sverige. Säkerhet: Turister föredrar platser som inte hotas av krig, terrorism, sjukdomar eller naturkatastrofer. Säkerheten berör också val av boende under resan. Man bor gärna på lägre våningar på hotell (på grund av brandfara och jordbävningsrisk) och i boende som ligger lite längre från stranden (tsunamifara). Aktiviteter: Resor som erbjuder olika former av aktiviteter ökar, till exempel inom sport, natur, kultur och lantbruksturism. Äventyr: ”Häftiga” upplevelser efterfrågas alltmer, till exempel bergsklättring, glaciärvandring, safariresor och fallskärmshoppning. Produktutveckling: Nischade produkter ökar i popularitet, det vill säga specialprodukter som vänder sig till olika grupper av turister. Exempel på detta är jaktturism med älgjakt, eller trollingturer för fiskeintresserade. Lågpris med kvalitet: Turister efterfrågar hög kvalitet till lågt pris vilket gynnar flygbolag som pressar sina priser och hotell som erbjuder lägre pris under helger och sommarmånader. Turismnäringen utvecklar också alltfler budgetresor kopplade till varumärken som turisten kan lita på. Resvana: Antalet resvana personer ökar. En grupp är äldre personer vars barn har flyttat hemifrån. Ofta är de intresserade av kultur och naturupplevelser. Den här gruppen kallas WHOPs (wealthy, healthy, older people – rika, välmående, äldre personer). En annan grupp är yngre personer som lever tillsammans utan barn. De är individualister och vill ha kvalitet men har ont om tid. Resandet är en del av deras personliga identitet och ger status. Den här gruppen går under benämningen DINKs (double income, no kids – dubbla inkomster, inga barn). Aggressiva företag: För att öka resandet med det egna företaget kan turistföretag under en begränsad tid erbjuda produkter som går med förlust. Syftet är att konkurrera ut andra företags produkter så att man på lång sikt kan gå med vinst. 18 1

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 18

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Sammanfattning • Med turism menas människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. Vistelsen ska vara under ett år och syftet kan vara fritid, affärer eller något annat. • Plats, tid och syfte avgör om en person räknas som besökare eller turist. • Turismnäringen undersöks genom statistiska undersökningar, riktade undersökningar och trendspaningar. • Tillväxtverket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken som rör turism och Sverige. • Samhällsförändringar som påverkar turismen är till exempel att befolkningen blir allt äldre, fokusering på miljöfrågor, ökat resande samt användningen av internet vid marknadsföring och bokning av resor.

47107728_resmål_inlaga.indd 19

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

Arbetsuppgifter 1. Turismens betydelse för landets ekonomi Exporten är värdet av de varor och tjänster som säljs till utlandet.

a) Ge exempel på länder där intäkterna från turism utgör mer än 30 procent av landets export. Sök information i till exempel databasen Landguiden under statistik för turism. Kan du förklara de valda ländernas höga andel turism?

b) Hur stor andel av Sveriges export utgörs av intäkter från turism? c) Turismens andel av exporten är mindre i Sverige än i många andra länder. Vilka slutsatser kan du dra om turismens betydelse för den svenska ekonomin jämfört med andra länder? Vad ﬁnns det för möjligheter för Sverige att öka intäkterna från turism?

2. Turismens betydelse för din kommun Turismens betydelse skiljer sig mellan olika kommuner i landet. Undersök turismen i din egen kommun.

a) Hur stora var intäkterna från turismen i kommunen föregående år? b) Hur många besökare hade kommunen föregående år från övriga delar av Sverige och från andra länder?

c) På vilka sätt försöker kommunen locka till sig turister? d) Vad anser du att kommunen ska göra för att locka till sig ﬂer turister?

3. Företag inom turism De ﬂesta företag inom turismnäringen är små eller medelstora och drivs av entusiastiska entreprenörer.

a) Gör en lista över turistföretagen i din hemkommun. Utgå gärna från turismens olika verksamhetsområden sälja, resa, bo, äta och göra när du skapar din lista. Skriv först ner de företag du känner till och komplettera sedan med en sökning i kommunens företagsregister.

b) Välj ut några av företagen och undersök hur många anställda företaget har och vilka deras arbetsuppgifter är.

c) Ta reda på företagens aﬀärsidé och ge exempel på aktiviteter som företaget erbjuder.

20 1

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 20

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.33

4. Stora Turismpriset Varje år delas Stora Turismpriset ut till företag, organisationer eller institutioner som har bidragit till att utveckla turismen i Sverige.

a) Vilka står bakom priset? b) Vilka turistföretag nominerades de senaste två åren? c) Varför tror du att dessa företag blev nominerade? Analysera deras verksamhet och vad som är utmärkande för dem.

5. Turiststatistik Vilka statistiska undersökningar kan vara användbara om turismen ska kunna utvecklas i din hemkommun?

6. Trendspaningar Gå in på Kairos Future och Travel Trends hemsidor och undersök:

a) Vilka står bakom företagen? b) Vilka är de viktigaste trenderna inom turismområdet enligt deras senaste respektive rapport? Finns det områden som sammanfaller?

c) Vilka slutsatser drar du av analysen och jämförelsen i uppgift b?

Case Tankar om framtidens resor 1.

Skriv en uppsats på cirka 500 ord, där du utvecklar dina egna tankar om framtidens resor. Inled gärna med att berätta om vart och hur du själv skulle vilja resa i framtiden. Utgå exempelvis från följande frågeställningar:

• Hur påverkar resandet som livsstil framtidens resor och transportsätt? • Hur kommer den tekniska utvecklingen att påverka framtidens resor? • Hur kommer hoten mot miljön och vår tids stress att påverka framtidens resor? 2. Skriv en sammanfattning av uppsatsen på engelska.

47107728_resmål_inlaga.indd 21

TURISMEN

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.34

22 1

TURISMEN

47107728_resmål_inlaga.indd 22

–

EN FRAMTIDSBRANSCH

2012-10-26 14.34

Vad påverkar resandet?

Varför växer turismbranschen både i Sverige och internationellt? Vad är det som avgör om du och dina vänner reser iväg någonstans?

Önskan och behov En önskan eller ett behov av att resa kan uppstå på många olika sätt. Det kan vara en väns berättelse från en resa, platser vi blir intresserade av genom tv, vackra bilder från resebolagens broschyrer och internetsidor, en inbjudan från en släkting eller en längtan att få koppla av från vardagen. Behovet av att resa kan också väckas av arbetet som ställer krav på deltagande i konferenser, mässor eller liknande.

47107728_resmål_inlaga.indd 23

V A D P ÅV E R K A R R E S A N D E T ?

2012-10-26 14.34

Maslows behovstrappa

Vilket steg i Maslows behovstrappa kan nås genom den här aktiviteten?

24 2

För att bli framgångsrik inom turismnäringen måste man kunna urskilja vilka olika behov av turism som finns och hur man ska tillgodose dessa. Det gäller även att förutse nya behov som uppkommer. För att kunna göra detta finns det olika modeller för behovsanalys. En av dessa analysmodeller utgår från den amerikanske psykologen Abraham Maslow behovstrappa. Enligt Maslow har människan ett antal grundläggande behov. Det första steget är fysiska behov, det vill säga, mat, vätska och syre. Därefter kommer känslan av trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Även om behoven går in i varandra så måste behoven på en lägre nivå vara tillfredsställda innan en högre nivå kan bli aktuell. Liksom i Maslows ursprungliga modell måste de grundläggande fysiska behoven vara tillfredsställda i analysmodellen för turism innan nästa nivå kan nås. När resedeltagarna har nått det högsta trappsteget innebär det att de är mycket nöjda med sin resa och med sig själva. Alla behov på alla nivåer är tillfredsställda. En resenär som ska göra sin första utlandsresa väljer gärna en sällskapsresa för att kunna känna social trygghet och gemenskap med en grupp. En van resenär däremot har behov av mer spännande och intressanta upplevelser. Hon eller han väljer ofta en resa som ger uppskattning bland vänner och arbetskamrater. En resa avslutas ju inte i och med att man kommer hem och packar upp sina resväskor. Resan fortsätter när man berättar om sina upplevelser och visar foton för sina vänner från safari-, golf-, vandrings- eller gourmetresan. För en resenär som är beredd att pröva tuffa strapatser för sitt eget självförverkligande finns ett utbud av äventyrsresor, som bergsklättring i Himalayamassivet och på Kilimanjaro i Tanzania eller forsränning i Coloradofloden.

VAD PÅVERKAR RESANDET?

47107728_resmål_inlaga.indd 24

2012-10-26 14.34

Maslows behovstrappa anpassad till turismnäringen Självförverkligande tuﬀa strapatser, upplevelser av estetisk natur och nya kunskaper

Uppskattning aktiviteter som ger uppmärksamhet från omgivningen

Gemenskap vänligt bemötande och omtanke

Trygghet säkerhetsåtgärder mot våld, stöld, brand och olyckor

Fysiska behov bra boende och god mat

Behovsanalys – fem grupper En annan analysmodell utgår från fem olika grupper av behov: • Fysiska behov: behov av rekreation genom sol, bad och motion, till exempel joggning, simning, skidåkning eller vandring i skogen. • Intellektuella behov: behov av att förstå såväl sin egen som andras kulturer. Behov av att utveckla sig inom konst, musik eller dans och att lära sig något som ligger utanför ens vardag, till exempel att knuttimra, måla tavlor eller dansa tango. • Mentala behov: tid för egen reflektion, till exempel genom yoga eller pilgrimsvandring. • Sociala behov: behov av att besöka släkt och vänner, träffa nya människor, söka nya erfarenheter och byta miljö. • Behov av status: behov av personlig utveckling, utbildning, uppmärksamhet och erkännande av andra, allt som ger en ökad självkänsla.

47107728_resmål_inlaga.indd 25

VAD PÅVERKAR RESANDET?

2012-10-26 14.34

resmål och resvägar

Turism

resmål och resvägar

Turism

resmål och resvägar

Thomas Blom, Fredrik Ernfridsson, Mats Nilsson och Monica Tengling

47107728_resmål_omslag.indd 1

2012-10-26 12.49