Page 1

J2000

J2000

J2000 PRIVATJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Faktatexten är tydlig och välstrukturerad. Den innehåller belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, dokument, informationstips mm samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 Konsument – 4 Boende – 5 Arbete – 6 Skadestånd gör boken lättöverskådlig och funktionell. Sjutton kapitel fördelas på de sex blocken.

PRIVATJURIDIK

Juridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på sex block.

J2000 Privatjuridik är främst avsedd för kursen Privatjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. Som komplement till J2000 finns Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser med alla de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik. J2000 Affärsjuridik är en fortsättningsbok som behandlar juridiken ur affärslivs- och företagssynvinkel. UPPLAGA 3

J2000 Privatjuridik Fakta och uppgifter • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning J2000 Affärsjuridik Fakta och uppgifter • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser

FAKTA OCH UPPGIFTER

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Åsa Toll är jurist och hovrättsråd.

PRIVATJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Åsa Toll

UPPLAGA 3

Best.nr 47-12956-0 Tryck.nr 47-12956-0

9789147129560c1c.indd 1

13/08/18 5:11 PM


J2000 Privatjuridik Fakta & Uppgifter ISBN 978-91-47-12956-0 © 2018 Författarna och Liber AB Projektledare: Anna Klöble Redaktörer: Per-Olof Bergsten och Anna Klöble Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Fredrik Elvander och Eva Jerkeman Figurer: Danny Bengtsson Produktion: Adam Dahl Tredje upplagan 3 Repro: OKS Prepess Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Book 1.indb 2

08/07/18 2:35 PM


Läsanvisning  Tredje upplagan I denna tredje upplaga (augusti 2018) har tillägg, justeringar och uppdateringar gjorts genomgående. Nya lagar har tillförts som EU:s dataskyddsförordning, lag om personnamn, lag om framtidsfullmakt och ny skuldsaneringslag. Dessutom har uppdatering gjorts vad gäller ändringar i brottsbalken, brottsskadelagen, diskrimineringslagen samt konsumentkreditlagen. Sedan tidigare erbjuder vi möjligheten att träna centrala begrepp interaktivt i vår webbapp.

 J2000 Privatjuridik – för kurser och självstudier J2000 Privatjuridik är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Privatjuridik på gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen. Det passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. Det är även lämpligt för självstudier samt att använda som handbok.

 Juridik i praktiken J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper. Boken omfattar sexton kapitel som vart och ett behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar.

 Fakta – med exempel, figurer, lagtext med mera Faktadelarna inleds med ett litet praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande exempel och verkliga rättsfall som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Lagparagrafer finns insprängda i faktatexten för att ge en naturlig koppling till de juridiska begrepp och sammanhang som beskrivs i boken. Vidare finns det gott om figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen. Det finns också exempel på olika dokument med mera. I faktadelen finns löpande i marginalen förklaringar av juridiska begrepp.

 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rubriken ”Mer info” samt en förteckning över de lagar som berörs i kapitlet. Därefter följer en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I flera kapitel finns praktiska tips under rubriken ”Att tänka på”. Löpande i texten finns dessutom insprängda faktarutor som fördjupar och ger ytterligare information.

3

Book 1.indb 3

08/07/18 2:35 PM


 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion. Därefter följer problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de inledande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa uppgifter är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet. Dessutom finns övningar som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument. På fem ställen i boken hänvisas till blanketter som finns i lärarhandledningen.

 Vardagsproblem och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i vardagen” med uppgifter som påminner om dem som finns i tidningars frågespalter. De flesta kapitel innehåller en typ av problem under rubriken ”Hur skulle du döma?”. Det är uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, och där man sedan kan jämföra sitt beslut med det som en domstol tagit. Slutligen finns det under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag utan någon direkt hjälp från faktatexten.

 Sex block och valfri ordning Kapitlen i J2000 kan i princip läsas i valfri ordning. De första två kapitlen ger dock en orientering om lagstiftning och rättssystem i Sverige, som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att underlätta valet har boken delats upp i sex block: Samhälle, Familj, Konsument, Boende, Arbete och Skadestånd.

 Lösningar – med lagtextutdrag Kommentarer och lösningar till uppgiftsdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns ett lösningsförslag med en kort kommentarer och hänvisning till aktuellt lagrum. I flertalet fall återges berörd lagtext. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett juridiskt problem. I sådana fall anges analysen av de förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget.

 Domslut – bakgrund och analys Man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar. Detta förhållande är viktigt att känna till, eftersom domstolarna befinner sig i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. När det gäller rättsfallen under rubriken ”Hur skulle du döma?” finns verkliga domslut med som lösning. För lärare / handledare kompletteras J2000 med en nedladdningsbar lärarhandledning. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion

4

Book 1.indb 4

08/07/18 2:35 PM


Innehåll BLOCK 1: SAMHÄLLE

Påföljder 40

KAPITEL 1

Hur lagar kommer till

Rättskedjan – ett exempel 42

Ombudsmän 44 8

Normer och rättsregler 10 Rättsordningen 10 Konstitutionell rätt 10 Lagstiftning 11 Lagförslag 11 Remiss 12 Riksdagsbehandling 12 Svensk rätt och internationaliseringen 13 EU:s direktiv och förordningar 13 FN-konventioner 13

Rättskällorna 14 Författningar 14 Prejudikat 15 Förarbeten 16 Sedvana och avtal 16 Lagboken 17 Grundlagarna och balkarna 17

Offentlighetsprincipen 19 Offentlig rätt och civilrätt 20 Tvingande och dispositiva lagregler 20 Fysiska och juridiska personer 20 Mer info 21 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 22 Uppgifter 23 KAPITEL 2

Hur domstolarna arbetar 26 Domstolar 28 Allmänna domstolar 28 Tingsrätt 29 Hovrätt 29 Högsta domstolen 29 Förvaltningsdomstolar 30 Specialdomstolar 30

Justitieombudsmannen 44 Justitiekanslern 44

Överstatliga domstolar 44 Mer info 45 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 46 Uppgifter 47 KAPITEL 3

Om brotten

52

Vad är ett brott? 54 Vilka är brotten? 54 Brott mot person 55 Mord och dråp 56 Misshandel 56 Olaga hot 57 Ofredande och fridskränkning 57 Hemfridsbrott 58 Sexualbrott 58

KAPITEL 4

Internationell rätt

76

FN och folkrätten 78 Mänskliga rättigheter 78 FN:s beslutande organ 79 FN:s domstolar 81

Europarådet

81

Europeiska unionen (EU) 82 EU:s framväxt 82 Lissabonfördraget 84 EU:s lagar 85 Arbetet med EU:s lagar 85 Kommissionen lämnar lagförslag 86 Parlamentet ger råd och beslutar 86 Ministerrådet bestämmer 87 EU-domstolen tolkar och dömer 88 Revisionsrätten granskar 89

Mer info 89 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 90 Uppgifter 91 BLOCK 2: FAMILJ

Förmögenhetsbrott 59 Stöld 59 Rån 60 Bedrägeri 61 Häleri 62 Skadegörelse 63

Brott mot allmänhet och stat 63 Mordbrand 64 Allmänfarlig vårdslöshet 65 Urkundsförfalskning 65 Upplopp 65 Hets mot folkgrupp 66 Våld eller hot mot tjänsteman 66

Brott mot specialstrafflagar 67 Trafikbrott 67 Narkotikabrott 68 Bidragsbrott 68

Juridisk hjälp 31

Skadestånd i samband med brott 69

Rättegång 31

Mer info 69

Tvistemål 32 Förberedelse 32 Huvudförhandling 33 Dom 33

Book 1.indb 5

Familjemål 35 Brottmål 36 Förundersökning 36 Huvudförhandling 38

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 70

KAPITEL 5

När man flyttar ihop

94

Samboförhållande 96 När samboförhållandet upphör 97 Jämkning 98 Samboavtal 98 Vem behåller bostaden? 99 Vid dödsfall 99

Äktenskap 100 Hindersprövning 100 Vigsel 101 Leva tillsammans 102 Egendom i äktenskap 103 Giftorättsgods 103 Enskild egendom 104 Gåva till make 104

Skilsmässa 105 Vem behåller bostaden? 105 Bodelning 106 Vad ska ingå i bodelningen? 107 Jämkning vid bodelning 109

Uppgifter 72

08/07/18 2:36 PM


Bodelning under bestående äktenskap 110

Äktenskap i andra länder 110 Mer info 111 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 112

Avtalsvillkorslagen 189

Arvsavstående 150

Resetjänster 190

Mer info 151

Mer info 191

Webbplatser • Lagar

Webbplatser • Laga

Sammanfattning 152

Sammanfattning 192

Uppgifter 153

Uppgifter 194

Uppgifter 113 BLOCK 3: KONSUMENT

KAPITEL 6

Föräldrar och barn

KAPITEL 8

118

Barnens rättigheter 120 Faderskap 121 Barns namn 121 Vårdnad om barn 122 Föräldrar som är eller har varit gifta med varandra 123 Föräldrar som inte är gifta med varandra 123 Hos vem ska barnet bo? 124 Umgängesrätt 124 Hur löser man tvister? 125 Underhållsbidrag 126

Adoption i Sverige 127 Vem får adoptera? 127 Utländska adoptioners giltighet i Sverige 128

Avbeställning 189

Undantag från huvudregeln vid bodelning 148

Avtal och köp

158

Avtal 160 Träffa avtal 160 Anbud och accept 160 Standardavtal 162 Ogiltiga avtal 163 Oskäliga avtalsvillkor 164 Fullmakt 165 Ställningsfullmakt 166

Skadestånd vid avtalsförhållande 166 Köp 167 Köplagen 167 Köp av stöldgods 168

Mer info 170 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 170

Ansvar för skador orsakade av barn 128

Uppgifter 171

Mer info 129

KAPITEL 9

KAPITEL 10

Köpa på kredit Kreditinformation 204 Kreditprövning 205 Kontantinsats 205 Ångerrätt 205 Förtidsbetalning 206 Överlåten kredit 207 Återtagande 208

Kontokort 209 Kontokort med och utan kredit 209 Anslutna inköpsställen 209 Förlust av kontokort 210

Krav på betalning 211 Dröjsmålsränta 211 Betalningsföreläggande 212 Utmätning av egendom 213 Utmätning i lön 214 Kreditupplysning 214 Skuldsanering 215 Preskription 216

Mer info 217

Sammanfattning 130

Konsumentskydd 178

Sammanfattning 218

Uppgifter 131

Konsumentköplagen 180

Uppgifter 219

Webbplatser • Lagar

KAPITEL 7

När någon dör 136 Arv 138 Efterlevande make 138 Basbeloppsregeln 139 Övriga arvingar 139 Om arvingar saknas 141 Efterlevande sambo 141

Testamente 142 Formulering av testamente 143 Inbördes testamente 144 Delgivning av testamente 145

Bouppteckning 146 Arvskifte 148

Book 1.indb 6

Ansvaret för varan 180 Fel på varan 180 Reklamera felet 181 Garanti 181 Rättsligt fel 182 Rättelse av fel 182 Ångra ett köp 183 Dröjsmål 184 Hur löser man konflikter? 184

Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 185 Information 185 Ångerrätt 186 Återbetalning 187

Konsumenttjänstlagen 187 Tilläggsarbete 188 Pris 188 Felaktig tjänst 188 Garanti 189

202

Konsumentkredit 204

Webbplatser • Lagar

KAPITEL 11

Försäkringar

226

Samhällets skydd 228 Privata försäkringar 228 Avtalstiden 229 Krav på information 229 Försäkringspremie 229 Ersättning för skada 230 Sänkt ersättning 230 Paketförsäkringar 232 Personförsäkring 233 Tvist 233

Mer info 234 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 235 Uppgifter 236

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 4: BOENDE

Löpande skuldebrev 281

KAPITEL 12

Hyreslägenhet och bostadsrätt 242 Hyreslägenhet 244 Hyresavtal 244 Hyran 244 Lägenhetens skick 245 Överlåta lägenhet 245 Hyra ut i andra hand 246 Besittningsskydd 247 Förlust av hyresrätten 248

Säkerheter 283 Pant av lös egendom 283 Borgen 284 Varaktighet 284 Inteckning i fast egendom 284

Obestånd och konkurs 286 Mer info 287 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 288 Uppgifter 289

Hyresnämnden 248 Bostadsrätt 249 Årsavgift 250 Besittningsskydd 250 Överlåtelse 251

Ägarlägenhet 252 Hyra ut egen lägenhet i andra hand 253 Mer info 253 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 254 Uppgifter 255 KAPITEL 13

Eget hus

260

Vad är en fastighet? 262 Fastighetstillbehör 263

Ägarens rättigheter och skyldigheter 264 Bygglov 264 Köp av fastighet 265 Säljarens upplysningsplikt 265 Mäklare 266 Köparens undersökningsplikt 266 Dolt fel 267 Köpehandlingar 268

Arrende 270 Tomträtt 270 Mer info 271 Webbplatser • Lagar

KAPITEL 15

294

Kollektivavtal 296 Vem förhandlar om kollektivavtal? 296 Vem berörs av kollektivavtalen? 297 Stridsåtgärder 298

Medbestämmandelagen 299 Föreningsrätt 299 Förhandlingsrätt 299 Primär förhandlingsskyldighet 300 Information 300 Medbestämmandeavtal 301 Tolkningsföreträde 301 Vetorätt 301 Skadestånd 302

Lagen om anställningsskydd 302 Anställningsformer 302 Anställningsavtal 304 Uppsägning 304 Saklig grund 305 Turordning vid uppsägning 306 Uppsägningstid 306 Företrädesrätt till återanställning 307 Avsked 307 Förhandling och varsel 308

Sammanfattning 272

Arbeta svart 309

Uppgifter 273

En fri arbetsmarknad inom EU 309

KAPITEL 14

EU:s arbetsrätt 310

Lån, säkerheter och obestånd 278

Mer info 311

Skuldebrev 280

Sammanfattning 312

Enkelt skuldebrev 280

Book 1.indb 7

BLOCK 5: ARBETE

Anställning

Webbplatser • Lagar

Uppgifter 313

KAPITEL 16

Arbetsförhållanden

Kreditvillkor 282

318

Arbetstidslagen 320 Ordinarie arbetstid 320 Övertid 320 Arbetstidens förläggning 320 Raster och pauser 321 Avtal om arbetstid 321

Semesterlagen 321 Ledighet 322 Tidpunkt för semestern 322 Semesterlön 322 Sparad semester 323 Semesterersättning 324

Arbetsmiljölagen 325 Skyddsombud 326 Arbetsmiljöverket 328

Jämställdhet och likvärdiga villkor 328 Kartläggning av löner och andra villkor 328

Förbud mot diskriminering 329 Skadestånd inom arbetslivet 331 Mer info 331 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 332 Uppgifter 333 BLOCK 6: SKADESTÅND KAPITEL 17

Mera om skadestånd

338

Skadestånd när avtal finns 340 Skadestånd enligt arbetsrätten 341

Skadestånd när avtal saknas 341 Skadestånd för personskada 341 Skadestånd för sakskada 342 Minskat skadeståndsbelopp 344

Ansvarsförsäkring 345 Brottsskada och trafikskada 346 Mer info 347 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 347 Uppgifter 348 Sakregister

353

08/07/18 2:36 PM


Block 1. Samhälle KAPITEL 1

HUR LAGAR KOMMER TILL Innehåll: Normer och rättsregler Rättsordningen

EU:s direktiv och förordningar

Konstitutionell rätt

FN-konventioner

Lagstiftning Lagförslag Remiss Riksdagsbehandling

Book 1.indb 8

Svensk rätt och internationaliseringen

Rättskällorna Författningar Prejudikat Förarbeten

Sedvana och avtal

Fysiska och juridiska personer

Lagboken

Mer info

Grundlagarna och balkarna

Offentlighetsprincipen Offentlig rätt och civilrätt

Webbplatser Lagar Sammanfattning Uppgifter

Tvingande och dispositiva lagregler

08/07/18 2:36 PM


Lag mot mobiltelefoni? Tony och Sara arbetar på en restaurang. En dag diskuterar de mobiltelefonförbud på restauranger. ”Enligt tidningen kan ett sådant förbud gälla från nyår”, säger Tony. ”Jag kan inte tänka mig att det är bestämt. Det är väl bara någon organisation som tycker att det ska vara så”, invänder Sara. ”Myndigheterna kan ju knappast ha fattat ett sådant beslut.” ”Men skulle inte vi på restaurangen kunna införa ett eget förbud mot mobiltelefoner i så fall eller åtminstone kunna be gästerna att stänga av telefonen här inne”, undrar Tony. ”Det är ju en arbetsmiljöfråga för oss som arbetar här, telefonerna är faktiskt väldigt störande och matgästerna störs ju också.” ”Jo, men för att det ska fungera måste det väl finnas en lag som gör att myndigheterna har rätt att ingripa”, menar Sara.

FUNDERA PÅ

• Vem beslutar om nya lagar? • Hur uppkommer förslag till nya lagar? • Har en restaurang rätt att införa ett eget förbud mot att tala i mobiltelefon på restaurangen?

9

Book 1.indb 9

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

I alla samhällen är människor beroende av varandra. Man lever och arbetar ihop, umgås, köper av varandra, delar på samhällsfunktioner och så vidare. Detta beroendeförhållande kan orsaka konflikter som måste lösas med hjälp av regler. En del regler är privata umgängesregler, medan andra är lagregler som fastställs genom politiska beslut. Hur lagregler kommer till och hur de tolkas och används tas upp i detta kapitel.

Normer och rättsregler För att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster) för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar och i samhället i stort. Många av dessa normer är sociala regler, till exempel hur man ska uppföra sig vid matbordet, hälsa på varandra och klä sig vid olika tillfällen. Andra normer kallas moralregler och har ibland en religiös bakgrund. Dessa normer kan variera från en grupp till en annan eller från en plats till en annan. De kan också till viss del förändras över tiden. Moralregler kan upplevas som starkare än sociala regler. Det sätt på vilket en individ väljer att följa sådana regler brukar kallas för etik. Den som avsiktligt låter bli att följa reglerna kallas då av andra i gruppen för ”oetisk”. Exempel på moralregler är att man inte ska ljuga, stjäla från andra, vara otrogen och liknande. Alla länder fastställer dessutom ännu starkare så kallade rättsregler, som man normalt brukar kalla lagar. Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas, exempelvis med fängelse. Alla regler är normer för hur man ska bete sig mot andra.

Rättsordningen Rättsregler fastställs av staten i form av främst lagar. Dessa lagar finns i skriftlig form, eftersom det är meningen att alla människor ska kunna ta del av dem och rätta sig efter dem. Rättsreglerna är inte en gång för alla givna, utan de kan ändras när uppfattningarna i samhället förändras eller när de styrande politikerna vill ändra människors uppfattningar. Under senare år har synen på mutor, rattfylleri och misshandel av kvinnor påverkats av bland annat massmedias bevakning. Detta kan sedan ge upphov till lagändringar eller ibland till helt nya lagar. Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen. I rättsordningen ingår även sedvana (praxis) och avtal.

Konstitutionell rätt Den konstitutionella rätten handlar om ett lands uppbyggnad och struktur. För Sveriges del finns grundstommen i stor utsträckning i våra fyra grundlagar; Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns tre viktiga områden när man bygger upp ett land och det är lagstiftningsförfarandet, medborgarnas fri- och rättigheter och kontrollen av den

10

Book 1.indb 10

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

offentliga makten. Och de som bygger är i huvudsak riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och domstolarna. Detta kommer du att läsa mer om i detta kapitel.

Lagstiftning Lagförslag

Ett lagförslag kommer till genom att någon eller några tar initiativ (1) till en förändring, exempelvis allmänheten eller organisationer och föreningar (se figur på nedan). Initiativet kan gälla en helt ny lag eller en förändring av befintlig lag. Enskilda riksdagsmän kan då lägga fram ett förslag, en motion, till riksdagen. Om riksdagen ställer sig bakom motionen begär man en utredning av regeringen. Regeringen tillsätter därefter en statlig utredningskommitté (2), som vanligen består av experter på området och politiker. Regeringen kan också tillsätta en ensam utredare, en särskild utredare, som i regel brukar knyta experter och sakkunniga till sig. I vissa fall kan regeringen också själv ta initiativ till att starta en utredning. Utredningskommittén avlämnar ett betänkande (3) till regeringen. Ett sådant utredningsarbete är ganska tidsödande. Därför finns också ett annat sätt att få fram ett lagförslag. Regeringen kan själv utarbeta en departementspromemoria för att få fram en lag snabbare, om detta anses viktigt. I båda fallen är det något av departementen, exempelvis socialdepartementet, som ansvarar för att lagförslaget blir remissbehandlat innan regeringen utformar ett slut-giltigt förslag.

rättsregler de lagar, förordningar, föreskrifter och prejudikat som domstolar och myndigheter använder när de fattar beslut. motion förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. betänkande skriftligt förslag från riksdagens utskott eller utredningsförslag från en särskild utredare eller kommitté som har tillsatts av regeringen.

LAGSTIFTNINGSPROCESSEN – FRÅN INITIATIV TILL LAG 3

2 1

Regeringen tillsätter en

Utredningen presenterar sin rapport i ett

utredning

betänkande

4

Initiativ till

Regeringen skickar betänkandet på

remiss

förändring

5

Regeringen utarbetar förslag till förändring –

proposition 8

Regeringen

utfärdar lagen som sedan publiceras i Svensk författningssamling

7 Efter behandling i riksdagsutskotten går ärendet till

riksdagsbeslut

6

Propositionen lämnas till riksdagen för

riksdagsbehandling

Lagstiftningsprocessen. De olika stegen i figuren motsvaras av siffror i texten.

11

Book 1.indb 11

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

Remiss

Remissbehandlingen (4) innebär att lagförslaget skickas till utvalda statliga och kommunala myndigheter samt berörda organisationer. De senare kan vara exempelvis fackliga organisationer, intresseorganisationer eller ideella föreningar. Organisationerna och myndigheterna kan komma med yttranden (synpunkter) över lagförslaget till departementet. Det är sedan regeringens uppgift att väga samman de olika åsikterna som naturligtvis ibland kan vara direkt motsägande. Regeringen utarbetar därefter en proposition (5). I viktiga fall går denna på remiss till Lagrådet, som främst består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (se kapitel 2). Lagrådet ska granska förslaget och kontrollera om det är förenligt med andra lagar och om reglerna i När ett slutbetänkande har lämnats till riksdagen, avgörs ärendet vid ett sammanträde där. Om en majoritet av lagförslaget stämmer överens inbördes. riksdagens ledamöter bifaller lagförslaget så antas det När regeringen har tagit del av Lagrådets som lag. bedömning kan den välja att antingen inte alls gå vidare med lagförslaget eller att, eventuellt efter vissa justeringar, överlämna propositionen till riksdagen. remiss begäran om yttrande från myndigheter, organisationer m fl över ett förslag. Lagrådet organ med uppgift att yttra sig över viktigare lagförslag innan de antas av riksdagen. proposition förslag från regeringen till riksdagen om exempelvis en ny lag.

Riksdagsbehandling

I riksdagen behandlas lagförslaget först i ett eller flera utskott (6), till exempel socialutskottet. Efter diskussion skriver utskottet ett slutbetänkande som diskuteras i hela riksdagen. Där sker sedan en omröstning (7), och om majoriteten röstar för (bifaller) förslaget blir det en författning, det vill säga lag. Riksdagen anmäler beslutet till regeringen, som då utfärdar lagen (8). Den ges därefter ut i Svensk författningssamling (se sidan 14).

EXEMPEL 1

Justitieministern lade år 2003 fram ett lagförslag om att polisen skulle få rätt att kroppsvisitera klottrare för att leta efter sprayburkar, innan misstanke om brott förelåg. Lagrådet sade nej med hänvisning till att detta strider mot regeringsformens bestämmelser om medborgarnas fri- och rättigheter.

12

Book 1.indb 12

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

Svensk rätt och internationaliseringen Det svenska rättssystemet kan sägas börja med landskapslagarna som var gamla regler och normer som skrevs ner. Varje landskap hade sina lagar även om det fanns stora likheter dem emellan. I mitten av 1300-talet kommer den första landslagen. Nu försöker man enas kring en lag som gäller för hela riket. När Sverige under 1900-talets andra hälft blev medlem i FN och EU kom de internationella inslagen alltmer in i vårt rättssystem. Svensk rätt har alltid snabbt byggt in de regler som beslutats inom FN och EU.

EU:s direktiv och förordningar Magnus Erikssons landslag var den första Som medlem i Europeiska unionen (EU) måste Sverige lag som gällde för hela riket och den ersatte anpassa sina lagar till EU-direktiv. Europeiska kommislandskapslagarna. Den var rikt illustrerad. sionen lägger fram förslag till direktiv. Därefter diskuteras och bearbetas förslagen i Europaparlamentet. Europeiska unionens råd (ministerrådet) fattar det slutliga beslutet. Ministerrådet består av ansvariga ministrar från samtliga EU-länder. Om direktivet gäller till exempel jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som bildar ministerrådet. Alla EU-medlemmar har förbundit sig att följa EU-direktiven när man utEU-direktiv EU-beslut formar det egna landets lagar. Dessa kan dock i viss mån anpassas till lokala som är bindande och förhållanden i landet. som ska omarbetas till svensk lag. Ministerrådet kan också utfärda så kallade EU-förordningar, vilka omgåEU-förordning EU-beslut ende är bindande för medlemsländerna utan att de tas in i landets lagar. EU:s som är bindande och som påverkan på den svenska lagstiftningen behandlas mer ingående i kapitel 4. gäller som svensk lag.

EU-ANPASSAD LAGSTIFTNING Stora delar av den svenska konsumentskyddslagstiftningen, som är till för att skydda den svagare parten vid ett köp, är anpassade till EU-direktiv. Det gäller bland annat konsumentköplagen, lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler samt lag om paketresor (se kapitel 9). Dessa lagar

har anpassats till svenska förhållanden och har alltså inte exakt samma innehåll som direktiven. Andemeningen i lagarna är dock densamma i alla EU-länder, vilket underlättar handel inom EU-området.

FN-konventioner Förenta Nationerna (FN) försöker påverka medlemsländernas lagstiftning genom att anta konventioner. Dessa konventioner kan så småningom påverka den svenska lagstiftningen. Ett exempel är vissa av rättsreglerna i föräldrabalken, som speglar innehållet i FN:s barnkonvention. Riksdagen har beslutat om att införa konventionen om barnets rättigheter i svensk lag (gäller fr o m 1 januari 2020). Även konventionen om mänskliga rättigheter har påverkat svensk lagstiftning (se vidare kapitel 4).

13

Book 1.indb 13

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

Lagar och förordningar publiceras av Sveriges riksdags webbplats.

Rättskällorna Författningar

författning samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet. lag bestämmelse som beslutas av riksdagen. förordning författning som har tillkommit genom regeringsbeslut.

§

Som redan nämnts måste författningarna i Sverige finnas i skriftlig form för att vara tillgängliga för medborgarna. De publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Författningarna består av dels lagar, dels förordningar (ej EU-förordningar). Lagarna är beslutade av riksdagen, medan förordningarna har kommit till genom regeringsbeslut. En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i en lag. Man kan säga att förordningen gör det möjligt att praktiskt tillämpa en lag. Svensk författningssamling kompletteras så snart det kommer en ny lag eller förordning, vilken ges ett eget nummer. Numreringen börjar om på nytt varje år. Man anger årtalet före lagens nummer, exempelvis 2018:10. Lagarna ändras ofta och detta kan göras med en helt ny lag eller med en ”lag om ändring av lag”. Svensk författningssamling är mycket omfattande, cirka 3 700 författningar. Därför har man samlat ett urval av lagar i lagböcker (se sidan 17). Författningar på internet Det finns flera databaser på internet där man enkelt kan finna lagtexter. En av dem finns på riksdagens webbplats, www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar.

Som komplement till lagar och förordningar finns ofta mer detaljerade föreskrifter från statliga och kommunala myndigheter. Det kan vara föreskrifter om exempelvis livsmedelshantering från Livsmedelsverket och mer lokala anvisningar från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning.

14

Book 1.indb 14

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

Författningar

Bestäms av

lagar

riksdagen

förordningar

regeringen

föreskrifter

myndigheter, kommuner

Prejudikat Det räcker dock inte alltid att gå till lagar och förordningar för att förstå avsikten med en rättsregel. För att få vägledning om hur rättsregeln ska användas i ett visst fall kan man se efter hur Högsta domstolen (HD) har dömt i ett liknande mål. (HD är Sveriges högsta allmänna domstol, se kapitel 2.) HD:s domar finns publicerade i Nytt juridiskt arkiv, avd I (NJA I). Dessa domar (avgöranden) är principiellt viktiga för tolkningen av rättsregler och kallas för prejudikat. Även andra domstolars domslut kan vara prejudicerande.

prejudikat ett domstolsavgörande som är vägledande för framtida avgöranden. I Sverige är Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens domar prejudicerande.

RÄTTSFALL Prejudikat angående gränsen mellan stöld och ringa stöld Johan L har på en dansrestaurang ur två obevakade handväskor olovligen tagit sammanlagt 140 kronor. Frågan i målet är om tillgreppen ska rubriceras som stöld eller ringa stöld. För att ett tillgrepp ska bedömas som ringa stöld krävs att gärningen med hänsyn till omständigheterna är att anse som ringa. Tingsrättens domslut: Stöld enligt 8 kapitel 1 § brottsbalken. Brottspåföljd: villkorlig dom. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut: Som försvårande får ses att tillgreppet utgör två brott som riktats mot olika personer och att den integritetskränkning som ägarna har blivit utsatta för vid Johan L:s sökande i handväskorna är påtaglig. Det måste dessutom betecknas som en

tillfällighet att det tillgripna inte kom att avse ett högre belopp. Sammantaget finner hovrätten att omständigheterna inte är sådana att brotten kan anses som ringa. Johan L ska därför som tingsrätten funnit dömas för stöld. Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut: Med beaktande av att det är fråga om dels ett utnyttjande av den inte ovanliga situationen att handväskor lämnas utan direkt tillsyn under dansen, dels ett inte obetydligt integritetsintrång för väskägaren, bör en sådan gärning i regel rubriceras som stöld oavsett om gärningsmannen kommer över endast en mindre summa pengar. Omständigheterna i målet ger inte tillräcklig anledning att anse gärningarna som ringa och därmed bedöma dem som ringa stöld. Hovrättens domslut bör därför fastställas.

15

Book 1.indb 15

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

Förarbeten

förarbeten betänkanden, remissvar, propositioner med mera som föregår en lag. Dessa blir vägledande för domstolarnas arbete med lagtolkning.

Man kan också behöva studera lagens förarbeten (lagmotiven) för att få vägledning om tanken bakom lagen. Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II (NJA II) innehåller ett sammandrag av förarbetena till de viktigaste lagarna och omfattar utredningsdirektiv, slutbetänkanden, remissvar, propositioner och riksdagens protokoll. Man kan också ta del av hela det utredningsarbete som gjordes innan riksdagen fastställde lagen. Rapporter från alla statliga utredningar, även från dem som ger upphov till lagar, finns publicerade i Statens offentliga utredningar (SOU).

Sedvana och avtal Det förekommer ibland att domstolarna som rättskälla anger oskrivna regler, så kallad sedvana. En sedvana är ett allmänt förekommande handlingssätt i ett visst sammanhang. Även lagstiftningen kan hänvisa till sedvana. I exempelvis köplagens 3 § hänvisas till ”handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande”. Utöver detta gäller också de bestämmelser som finns i avtal mellan två parter.

I VILKEN ORDNING ANVÄNDS RÄTTSKÄLLORNA? 1. Lagar, förordningar och föreskrifter

Lagens ordalydelse gäller alltid i första hand

2. Prejudicerande domar

Praxis, avgöranden från HD och Högsta förvaltningsrätten

3. Förarbeten

Propositioner, betänkanden och lagrådsremiss

4. Andra normer

Exempelvis handelskammarens uttalanden

5. Sedvana

Branschpraxis med mera används i sista hand

6. Doktrin

Rättsvetenskaplig litteratur

Rättskällorna används i en viss angiven ordning, där lagar, förordningar och föreskrifter kommer i första hand och sedvana i sista hand.

En del lagar ändras, några utgår och nya lagar kommer till. Därför ges uppdaterade lagböcker ut varje år.

16

Book 1.indb 16

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

Lagboken Lagarna kan indelas i tre typer: grundlagar, balkar och övriga lagar. Denna indelning används också i den äldsta av lagböckerna, Sveriges Rikes Lag (Norstedts), även kallad lagboken. I denna kommer först tre grundlagar, nämligen regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sedan kommer lagarna indelade i olika rättsområden, så kallade balkar. Mellan balkarna återfinns vissa andra viktiga lagar, exempelvis skadeståndslagen och konkurslagen. Därefter tas övriga lagar upp i den tidsordning som de har utfärdats i det så kallade bihanget. Lagarna finns också på internet och kan nås exempelvis via riksdagens webbplats (se sidan 14) eller via Rättsnätet, www.notisum.se.

LAGBOKEN

SVERIGES RIKES LAG Grundlagarna

Balkarna

Bihanget

Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen

Äktenskapsbalken Föräldrabalken Ärvdabalken Jordabalken Miljöbalken Byggningabalken Handelsbalken Brottsbalken Rättegångsbalken Utsökningsbalken Socialförsäkringsbalken

Övriga författningar i kronologisk ordning

Sveriges Rikes Lag (lagboken) är indelad i grundlagarna, balkarna och bihanget.

Grundlagarna och balkarna

I Sverige har vi fyra grundlagar. Dessa anses vara så viktiga att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut och med ett val till riksdagen däremellan. • 1974 års regeringsform innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras. • 1810 års successionsordning reglerar hur den svenska tronen ärvs, det vill säga vem som ska vara statschef. • 1949 års tryckfrihetsförordning innehåller bestämmelser om bland annat tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar. • 1991 års yttrandefrihetsgrundlag reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier.

17

Book 1.indb 17

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

Förutom grundlagar finns, som nämnts, också balkar. Dessa berör grundläggande regler inom rättsordningen. Balkindelningen i lagboken kommer från 1734 års lag och namnen är därför något gammalmodiga. Innehållet har kontinuerligt ändrats sedan dess. EXEMPEL 2

De grundläggande reglerna för Sveriges statsskick, bland annat åsiktsfrihet, allmän och lika rösträtt och respekt för människors lika värde finns i regeringsformens första paragrafer.

§

Utdrag ur regeringsformen U

1 KAP. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

2016 fyllde offentlighetsprincipen och den första tryckfrihetsförordningen 250 år. Det uppmärksammades av en mängd olika aktörer och visades på webbplatsen frittord250.se.

hemligheter. Allmänhetens Pressombudsman (PO) hjälper personer som anser sig kränkta i publiceringar (www.po.se).

§

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen U

1 KAP. Om tryckfrihet Tryckfrihet enligt tryckfrihetsförordningen innebär bland annat rätt att fritt uttrycka sina åsikter skriftligt. Tryckfriheten innebär också rätt att fritt publicera bilder, även på andra människor utan deras tillstånd. Man får dock inte förtala eller beskriva andra människor så att de känner sig kränkta. Man får inte heller ”äventyra rikets säkerhet” genom att exempelvis avslöja militära

1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

VAR GÄLLER DE SVENSKA LAGARNA? De svenska lagarna gäller givetvis för sådant som händer inom Sveriges gränser. De berör i olika grad alla människor som befinner sig inom Sveriges gränser, oavsett om de är bosatta i landet eller bara tillfälliga besökare. Den svenska lagstiftningen kan också gälla för sådant som

sker utomlands, exempelvis brott begångna av personer som är bosatta i Sverige. I många fall har Sverige avtal med andra länder om vilken lagstiftning som ska gälla i vissa situationer, till exempel var man ska betala sin skatt.

18

Book 1.indb 18

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen består av flera delar som främst finns i våra grundlagar. Den del som man i första hand tänker på är allmänna handlingars offentlighet, som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). Ett dokument som kommer in till en myndighet via brev eller mejl är – med vissa begränsningar – offentligt. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa handlingen. Det spelar ingen roll att skrivelsen är ställd till någon anställd personligen om det gäller en fråga som berör myndigheten. På samma sätt är handlingar som arbetas fram på myndigheten med samma begränsningar offentliga.

§

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Det finns några undantag från offentligheten av en allmän handling. Dessa undantag finns beskrivna i offentlighets- och sekretesslagen och gäller exempelvis vissa militära dokument, sociala myndigheters handlingar och vissa handlingar inom sjukvården. Man har i huvudsak undantagit sådan information som kan leda till skada för landet eller individen. Ett annat undantag är att man enligt EU:s dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation – GDPR) inte får publicera personuppgifter på internet utan personens medgivande. Av den anledningen måste till exempel de rättsfall som ibland finns på domstolarnas hemsidor vara anonyma vad gäller personnamn (se www.rattsinfosok.dom.se, alternativt www.domstol. se, klicka på Vägledande avgöranden). Om man nekas att läsa en offentlig handling kan man vända sig till förvaltningsrätten, vars beslut kan överklagas till kammarrätten och slutligen till Högsta förvaltningsdomstolen (se kapitel 2). En annan del av offentlighetsprincipen gäller allmänhetens rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande statliga och kommunala församlingar. Det betyder att man alltid har rätt att närvara vid exempelvis riksdagens eller kommunfullmäktiges sammanträden. När det gäller rätten att närvara vid en domstol finns denna angiven i regeringsformen (RF). Om en rättegång ska ske inom ”stängda dörrar” fordras ett särskilt beslut om detta. Anledningen kan vara att man vill skydda berörda personer eller känsliga statsangelägenheter.

Alla betyg som sätts i svenska skolor är offentlig handling. Det betyder att vem som helst har rätt att veta någon annans betyg.

Offentlig rätt och civilrätt Den svenska rättsordningen brukar ibland delas in i två områden, offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten innehåller regler för hur stat, kommu-

19

Book 1.indb 19

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

ner och myndigheter ska organiseras och vilka medborgerliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter invånarna har. I den offentliga rätten ingår regler om bland annat lagstiftning, beskattning, brott, domstolar och straff. Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och organisationer så länge det inte gäller brott som faller under så kallat allmänt åtal. Civilrätten innehåller regler om exempelvis äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.

Tvingande och dispositiva lagregler

offentlig rätt samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamhet. civilrätt rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott. dispositiv lagregel som kan åsidosättas genom avtal mellan parterna (motsats: tvingande, indispositiv). fysisk person enskild människa. juridisk person bolag, förening, kommun, staten med mera.

Inom civilrätten är en del lagregler tvingande, medan andra är dispositiva. En tvingande lagregel är en minimiregel som inte får försämras i ett avtal. Regeln har kommit till för att skydda en underlägsen part, exempelvis en konsument gentemot ett företag eller en anställd gentemot en arbetsgivare. Konsumentköplagen anger exempelvis att garantitiden för en vara är sex månader. Det finns dock inget som hindrar att säljaren ger längre garantitid. En dispositiv lagregel gäller om inget annat har avtalats. Sådana lagregler är vanliga inom civilrätten och innebär endast ett stöd i de fall ett avtal saknar närmare precisering. Den offentliga rätten innehåller mycket sällan dispositiva lagregler. Anledningen är att man alltid ska veta vad som är brott, vilka skatter man ska betala, vilken domstol man ska vända sig till och så vidare.

Fysiska och juridiska personer Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt. Fysiska personer (människor) är rättssubjekt, men också juridiska personer, såsom handelsbolag, aktiebolag, föreningar, kommuner och svenska staten utgör rättssubjekt. När det gäller juridiska personer så företräds de av en eller flera fysiska personer. Dessa kan exempelvis skriva på avtal för den juridiska personen. Vanligen är det den juridiska personen som blir juridiskt ansvarig för sina skulder och inte företrädarna. Om det handlar om brottslig verksamhet kan dock företrädarna bli personligen ansvariga. En del fysiska personer kan ha begränsad rättslig handlingsförmåga beroende på låg ålder, psykisk sjukdom med mera.

En kiosk kan vara en juridisk person som företräds av en fysisk person.

20

Book 1.indb 20

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

MER INFO Webbplatser • Riksdagens webbplats (www.riksdagen.se) visar hur en lag kommer till. Under Dokument och lagar kan man få tillgång till alla författningar, propositioner med mera (www.riksdagen.se/sv/ Dokument-Lagar). • Den offentliga förvaltningens webbplats för svensk rättsinformation (www.lagrummet.se) ger översiktliga beskrivningar av det svenska rättssystemet. Här finns även en sökfunktion där du

kan söka bland lagar, förordningar och domstolars vägledande avgöranden, rättspraxis. • Advokatsamfundet (www.advokatsamfundet.se) ger bland annat information om juristyrket. • Informationsförlaget Karnov (www.karnovgroup.se) presenterar nya författningar och nya domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Lagar • Regeringsformen (1974:152)

• Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

• Successionsordningen (1810:0926)

• Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s

• Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

dataskyddsförordning (2018:218)

• Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

21

Book 1.indb 21

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

Sammanfattning • I alla samhällen är människor beroende av varandra och därför behövs normer (mönster) för att undvika och lösa konflikter. Dessa normer är sociala regler, moralregler och rättsregler (lagregler). • Moralregler och rättsregler är starka normer som anger hur vi ska bete oss mot varandra i samhället. • Rättsregler är så viktiga normer att de fastställs av staten. Den som inte rättar sig efter dem kan bli utsatt för tvångsåtgärder (sanktioner). Rättsregler är lagar som beslutas av riksdagen. Förordningar beslutas av regeringen och föreskrifter beslutas av myndigheter eller kommuner. • Initiativ till en lag kan komma från regeringen, riksdagsmän, organisationer, företag eller från en enskild person. • Lagstiftning startar vanligen med en utredning som ger upphov till ett lagförslag (proposition) från regeringen. Remissbehandlingen innebär att myndigheter och organisationer ger sina synpunkter på förslaget, och därefter kan Lagrådet ge sitt yttrande över lagtextens utformning. Det slutliga lagförslaget lämnas till ett riksdagsutskott, som därefter ger riksdagen sitt slutbetänkande. Om en majoritet av riksdagens ledamöter bifaller förslaget så antas det som lag. • Sverige måste som EU-medlem anpassa sina nationella lagar efter EU-direktiv. EU-förordningar är bindande för medlemsländerna och gäller direkt som svensk lag. • Även FN-konventioner påverkar svensk lagstiftning. • Rättsreglerna ska finnas i skriftlig form och de publiceras i Svensk författningssamling (SFS). En del av rättsreglerna finns i Sveriges Rikes Lag (lagboken), som är indelad i

grundlagar, balkar och bihang. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar. • För att helt förstå innebörden av en lag kan man ibland behöva studera lagens förarbeten, framförallt regeringens proposition. I vissa fall måste man också läsa Högsta domstolens (HD:s) domar, prejudikat, innan man kan avgöra hur lagen bör tolkas i ett enskilt fall. • Grundlagar anses vara så viktiga rättsregler att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. • De svenska lagarna gäller personer som vistas i Sverige även om de inte är bosatta här. • Offentlighetsprincipen innebär bland annat att alla allmänna handlingar är offentliga. Vem som helst har rätt att läsa en handling som finns på en myndighet. Vissa handlingar är dock undantagna, exempelvis inom militära myndigheter, sociala myndigheter och sjukvårdsmyndigheter. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) begränsar också möjligheten att publicera personnamn på internet, vilket gör att utlagda rättsfall måste vara anonyma. • Man kan indela rättsreglerna i offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten anger bland annat vilka medborgerliga rättigheter och skyldigheter vi har gentemot samhället. Civilrätten reglerar förhållandet mellan människor eller företag. • Vissa lagregler är tvingande och innebär vanligen en minimiregel för att skydda en underlägsen part. Andra lagregler är dispositiva och gäller bara om inget annat är avtalat. • Lagarna berör såväl fysiska personer (människor) som juridiska personer (aktiebolag, föreningar med flera).

22

Book 1.indb 22

08/07/18 2:36 PM


UPPGIFTER KAPITEL 1 Rätt eller fel?

Innehåll Rätt eller fel?

Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

1

Sociala regler, moralregler och rättsregler finns i skriftlig form.

2

En social regel är inte lika stark som en moralregel.

3

En rättsregel finns som lag.

4

En motion är ett förslag från regeringen.

5

Remiss innebär att regeringen begär synpunkter på ett lagförslag.

6

En departementspromemoria utarbetas av riksdagen.

7

Ett betänkande från ett utskott kan alltid diskuteras av riksdagen.

8

Ett slutbetänkande blir alltid lag.

9

En förordning beslutas av regeringen.

10

Det är riksdagen som stiftar lagar.

11

Ett EU-direktiv gäller direkt som svensk lag.

12

Författningar består av lagar och förordningar.

13

Nya lagar publiceras i SFS.

14

Lagboken är uppdelad i grundlagar, balkar och bihang.

15

Yttrandefriheten anges i en grundlag.

16

HD:s domslut kan bli prejudikat.

17

Civilrätt är en del av offentlig rätt.

18

En dispositiv lagregel gäller oavsett vad som är avtalat.

19

En tvingande lagregel är en minimiregel.

20

En juridisk person är vanligen ansvarig för sina egna skulder.

Vad säger lagen? Problem i vardagen Sök svaret

23

Book 1.indb 23

08/07/18 2:36 PM


HUR LAGAR KOMMER TILL

Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffade du arbetskamraterna Tony och Sara. I uppgifterna nedan återkommer de och restaurangens ägare Victor med olika problem avseende lag och rätt. Försök att hjälpa dem.

1. Oetiskt eller nödvändigt?

3. Leta efter lagen

Tony och Sara får vara med om en hel del på restaurangen. En ”tv-kändis” kommer in ibland på kvällarna. Han äter lite mat och tar några starköl. Sen tar han bilen och kör vidare. ”Vi borde ringa till polisen och anmäla honom”, menar Sara. ”Han kan ju faktiskt köra på någon.” ”Men det är väl oetiskt att polisanmäla en kund, så kan man väl inte göra”, tycker Tony.

En dag kommer en försäljare in som vill sälja en vinpump till restaurangens ägare Victor. Enligt säljaren fungerar den så att den blandar vinvätska utan alkoholhalt med ett medel som gör att alkohol bildas efter 15 minuter. ”Så när det säljs är det alkoholfritt, men när kunden dricker det så är det alkohol i. Detta är helt lagligt enligt alkohollagen”, menar säljaren. Victor är skeptisk och säger att han ska studera lagen först innan han bestämmer sig. ”Lagarna finns väl på internet, men var ska jag söka?” undrar Victor.

Anser du att det är oetiskt att anmäla en kund om han begår brott?

Var kan Victor hitta alkohollagen?

4. Fundera på förarbete När Victor läser lagen står det i 2 kapitel 1 § att vin inte får tillverkas utan tillstånd om det inte gäller tillverkning i hemmet för eget behov. ”Jag undrar om den paragrafen kan gälla i detta fall”, säger han fundersamt. ”Det är väl inte troligt”, menar Sara, ”men du måste nog läsa närmare i lagens förarbeten”, upplyser hon. ”Vad menas med förarbeten?” undrar Victor lite stressat. Vad menas med förarbeten till en lag?

2. Elpistol utan tillstånd Restaurangen är öppen till två på natten under helgerna och Tony och Sara kommer ofta inte iväg förrän en timme senare. Sara tycker att det är obehagligt att gå hem ensam på natten. ”Det känns bättre nu när jag har med mig elpistolen som jag köpte i Prag”, säger hon en dag till Tony. ”Du är inte klok, det ju olagligt att ha vapen utan tillstånd”, utbrister Tony. ”Men jag har ju köpt den i Prag och där är den laglig, så då måste det väl vara så i hela EU. Den är ju inte så stark, men kan ändå kännas obehaglig på vissa utvalda ställen”, avfärdar Sara honom med ett leende. Kan det vara tillåtet att använda ett vapen utan tillstånd om det är lagligt köpt i ett annat land?

5. Påverka regeringen? Victors restaurang har bara öppet på kvällarna, men han funderar på att börja med lunchservering. ”Problemet är bara att priserna på marknaden är så låga. Jag misstänker att många lunchrestauranger inte sköter sina skatter och avgifter”, säger Victor till Tony och Sara. ”Jag tycker inte att man ska få driva en restaurang om man inte betalar sina skatter på rätt sätt”, fortsätter han. ”Jag skulle vilja att regeringen lade fram ett sådant lagförslag, men frågan är hur jag ska kunna påverka det.” Hur kan Victor göra för att ta initiativ till ett sådant lagförslag?

24

Book 1.indb 24

08/07/18 2:36 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR LAGAR KOMMER TILL KAPITEL 1

Problem i vardagen Nedan finns några problem som du ska hjälpa till att lösa. I flera fall finns inte lösningen i faktatexten, utan du får själv försöka bedöma hur lagarna ska tillämpas. Motivera dina svar.

1. Olaglig påverkan Min dotter är aktiv i en förening som arbetar för djurens rättigheter. Ibland är hon med om aktioner där de släpper ut minkar, målar slagord på byggnader där det finns försöksdjur och sätter upp affischer på skyltfönstren hos pälsaffärer. Jag tycker att det känns oroligt eftersom hon gör olagligheter, även om jag förstår att syftet är gott. Min dotter menar att man måste arbeta så här för att få lagarna ändrade till skydd för djuren. A. Har min dotter rätt? B. Hur ska man annars göra om man vill få en lag ändrad?

2. Med lagen på sin sida? Jag bor i en hyreslägenhet som inte har blivit reparerad på minst tjugo år. Jag har vänt mig till hyresvärden och sagt att jag har laglig rätt till reparation vart tionde år. Hyresvärden svarade att detta inte tas upp i lagen och att jag själv kan läsa i jordabalken. Var hittar jag den – och hur är den indelad?

3. Ointresserad politiker Det talas så mycket om demokrati och att man ska vara med och påverka samhällsutvecklingen. Men

vem bryr sig om vad en enda människa tycker? En gång ringde jag en riksdagsman och föreslog en lag som sätter stopp för alltför stora barngrupper på dagis, barnen får ju ingen lugn och ro. Men han sade att det inte var hans sak och att jag skulle vända mig till socialtjänsten i kommunen. Är det verkligen så det ska gå till?

4. Vilka har sökt jobbet? Jag har nyligen sökt ett jobb på kommunkontoret, men jag fick det inte. Nu vill jag veta vilka de andra sökande var och framförallt vem som fick jobbet. Jag har bett att få kopior på deras ansökningshandlingar, men har fått nekande svar. Man säger att ärendet är sekretessbelagt eftersom det gäller känsliga uppgifter. Har de verkligen rätt att göra så?

5. Vem blir betalningsskyldig? Min far äger ett aktiebolag som har gått med förlust en tid. Det är jag som är styrelseordförande. Min fru oroar sig nu för att vi ska bli skyldiga att betala för aktiebolagets skulder. Det handlar om skulder till leverantörer och långivare. Men då det är min far som äger bolaget tror jag att det bara är han som kan bli personligt ansvarig för bolagets skulder. Har jag rätt?

Sök svaret Lös nedanstående uppgift genom att söka svaret i lagtexten. Ange vilken lag och paragraf du stödjer ditt svar på.

Olagligt adressregister Jag är sekreterare i en trädgårdsförening i ett koloniområde. Vi är 150 medlemmar. För att underlätta kontakter mellan medlemmarna och även för posten, myndigheter med flera har jag lagt ut adressregistret med fastighet, ägarens namn, telefonnummer och e-postadress på vår hemsida.

En av våra medlemmar har kontaktat styrelsen och sagt att det är olagligt att göra på detta sätt med personuppgifter. Nu undrar jag varför. A. Vilken lag reglerar detta? B. Vilken lagparagraf skulle förbjuda mig att lägga ut vårt eget medlemsregister på vår hemsida?

25

Book 1.indb 25

08/07/18 2:37 PM


KAPITEL 2

HUR DOMSTOLARNA ARBETAR Innehåll:

Juridisk hjälp

Domstolar

Rättegång

Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar

Book 1.indb 26

Tvistemål Förberedelse Huvudförhandling Dom Familjemål

Brottmål Förundersökning Huvudförhandling

Påföljder Rättskedjan – ett exempel

Ombudsmän Justitieombudsmannen Justitiekanslern

Överstatliga domstolar Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter

08/07/18 2:37 PM


Till domstol för obetald räkning? Carl och Elisabeth har råkat ut för en tråkig händelse. De har fått en räkning från ett företag på surfavgifter som de inte vill kännas vid. Kravet har gått till kronofogden, men de har vägrat att betala. Företaget har då gått vidare till domstol och hänvisat till att Carl och Elisabeth har varit inne på olika hemsidor som kostar pengar. ”Tror du att vi kan få fängelse för att vi inte har betalat?” undrar Elisabeth ängsligt. ”De har ju gått till domstol med ärendet.” ”Men snälla du, var inte dum. Vi har ju inte gjort något brottsligt”, svarar Carl. ”Företaget säger att vi även kan bli skyldiga att betala deras advokatkostnader. Kanske är det ändå bäst att betala de 4 000 kronor som de begär”, säger Elisabeth. ”Absolut inte! Jag tycker att vi ska kontakta en advokat. Vi kan säkert få hjälp med kostnaden för att anlita en sådan”, menar Carl.

FUNDERA PÅ

• Kan man få fängelsestraff för att inte ha betalat en räkning? • Kan man bli skyldig att betala motpartens advokatkostnader? • Tror du att Carl och Elisabeth blir tvungna att betala surfavgifterna? • Tror du att de kan få bidrag till sina advokatkostnader?

27

Book 1.indb 27

08/07/18 2:37 PM


HUR DOMSTOLARNA ARBETAR

Rättsreglerna är anvisningar för hur människor ska bete sig i samhället. Reglerna ska dessutom kunna användas för att lösa de konflikter som kan uppstå. Konflikterna kan antingen bero på att någon eller några inte följer reglerna eller att man tolkar dem olika. De flesta konflikter löser människor själva. Rättsreglerna har dock stor betydelse om man inte kommer överens. Det är framför allt domstolarna som har till uppgift att tolka och tillämpa rättsreglerna. Detta kapitel tar upp vilka domstolar som finns, hur de är organiserade och hur de arbetar.

Domstolar Det är en grundläggande rättighet för var och en att kunna få sin sak prövad inför domstol. En annan rättighet är rätten till en offentlig rättegång inför en självständig och opartisk domstol. Detta innebär att domstolen ska vara oberoende i förhållande till såväl regering och myndigheter som parter i målet. Rätten till domstolsprövning och rättssäkerhet (att lagen ska vara lika för alla) framgår på olika sätt i svenska lagar och i flertalet internationella dokument som Sverige har varit med om att arbeta fram.

EUROPAKONVENTIONEN Artikel 6 i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950 anger att ”var och en ska, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upp-

rättats enligt lag”. Europakonventionen är sedan 1995 gällande svensk lag. Liknande regler finns i artikel 10 i FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna (och i artikel 14 i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna).

Det finns i Sverige olika typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Domstolarna dömer efter de lagar som riksdagen beslutar om. De tillämpar också andra författningar, exempelvis av regeringen beslutade förordningar. Genom att Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) är domstolarna också skyldiga att döma i enlighet med de rättsregler som gäller för EU.

Allmänna domstolar De allmänna domstolarna är enligt rättegångsbalken tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen (HD). Dessa är olika instanser, vilket innebär att en part som regel kan överklaga en dom i en underrätt (tingsrätt) till en högre instans (hovrätt) och i vissa fall till HD. Överklagandet innebär att rättegången tas om på nytt i den högre instansen. Huvuduppgiften för landets allmänna domstolar är att avgöra tvistemål (civilmål) och brottmål.

28

Book 1.indb 28

08/07/18 2:37 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR DOMSTOLARNA ARBETAR KAPITEL 2

Tingsrätt

Det finns cirka 48 tingsrätter (2018) fördelade över hela landet med domare, tingsnotarier och nämndemän. Nämndemännen, som ska ha goda kunskaper om samhället, har vanligen ingen juridisk utbildning och är inte anställda. De rekryteras från politiska partier. Vid tvistemål består tingsrätten av tre juristdomare som ska avgöra målet. Om tvisten gäller ett belopp som inte överstiger halva prisbasbeloppet, räcker det med en domare (prisbasbeloppet är 45 500 kronor 2018). Parterna kan i övriga fall komma överens om att ha en domare. Vid brottmål består tingsrätten av en juristdomare och tre nämndemän. Målet avgörs av domaren tillsammans med nämndemännen. Om målet är omfattande och komplicerat kan det förekomma att det avgörs av två juristdomare och fyra nämndemän. I brottmål som gäller mindre allvarliga brott, som bara kan leda till bötesstraff, räcker det med endast en domare.

Vissa rättegångar har stort allmänintresse. Det gällde exempelvis när fem personer från HQ Bank stod åtalade för bland annat grovt bokföringsbrott och grovt svindleri. Samtliga åtalade friades senare.

Allmänna domstolar • Tingsrätter • Hovrätter • Högsta domstolen (HD)

TINGSRÄTTENS UPPGIFTER Tingsrätten har också andra funktioner än att lösa konflikter och döma i brottmål. Till dessa hör bland annat att • besluta om och registrera adoption, förvaltare och god man • handha konkurser

Hovrätt

Tingsrättens domar överklagas till hovrätten. Det finns sex hovrätter i landet – i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Chef för hovrätten är en hovrättspresident, som till sin hjälp har olika typer av jurister. Nämndemän medverkar även i hovrätten vid huvudförhandling i brottmål och vissa tvistemål (familjemål). När brottet har en låg straffsats kan hovrätten neka prövningstillstånd, det vill säga vägra att ta upp målet till prövning. Högsta domstolen

Hovrättens dom överklagas till Högsta domstolen (HD). HD måste dock först ge prövningstillstånd för att ta upp målet. Ett sådant tillstånd ges bara om målet har principiell betydelse för rättstillämpningen. Detta innebär att HD:s dom ska kunna användas som prejudikat, det vill säga som förebild för hur likartade mål bör dömas. Prejudikaten kompletterar lagar och förarbeten så att rättstillämpningen underlättas. Prövningstillstånd kan också lämnas om det visar

tvistemål mål vid allmän domstol som rör civilrättsliga anspråk, såsom krav på betalning. brottmål rättegångsmål där grunden för talan är ett brott.

29

Book 1.indb 29

08/07/18 2:37 PM


HUR DOMSTOLARNA ARBETAR

sig att hovrätten har gjort ett allvarligt fel i sin bedömning. I HD dömer endast jurister. Dessa kallas justitieråd.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar • Förvaltningsrätter • Kammarrätter • Högsta förvaltningsdomstolen

Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätter (före detta länsrätter), kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen (före detta Regeringsrätten). Dessa domstolars främsta uppgift är att lösa konflikter mellan den enskilde och det allmänna, såsom stat och kommun. Detta innebär att förvaltningsdomstolarna ska handlägga en mängd olika mål. Exempel är återkallelser av körkort, skattemål, rätt till olika sociala förmåner, tvångsvård av ungdomar eller missbrukare och omhändertagande av barn. Det finns 12 förvaltningsrätter i landet. Förvaltningsrättens beslut överklagas till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i landet – i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping. Kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. För att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp ett mål fordras dock prövningstillstånd.

Specialdomstolar Inom vissa rättsområden krävs det särskild sakkunskap för att kunna avgöra tvister. Därför finns specialdomstolar som enbart tar upp vissa mål. Exempel är Arbetsdomstolen och Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Arbetsdomstolens beslut kan inte överklagas, medan Patent- och marknadsdomstolens beslut överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt. RÄTTSFALL Gränsen för körkortsingripande Jan har blivit stoppad i en hastighetskontroll där han körde 135 kilometer per timme och tillåten hastighet var 110 kilometer per timme. Jan godkände ett ordningsbotsföreläggande (se sidan 37) på plats och fick därefter en varning. Året efter blev han återigen stoppad i en hastighetskontroll. Han körde då 95 kilometer per timme där tilllåten hastighet var 70 kilometer per timme. För den sistnämnda hastighetsöverträdelsen beslöt länsstyrelsen att återkalla körkortet på en månad. Jan överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet. Jan överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och meddelar samtidigt en varning. Domskälen är följande: Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 1989 funnit att man kan meddela varning när någon kör 25 kilometer per timme för fort på motorväg med en fartgräns på 110 kilometer per timme. Enligt

kammarrättens mening har det sedan dess krävts minst 25 kilometer per timme hastighetsöverskridande för ett körkortsingripande. Därefter har denna gräns blivit vagare genom en regeringsproposition 1992/93 och en regeringsrättsdom 1994. Jans första hastighetsöverträdelse skulle därför lika gärna ha kunnat ligga under gränsen för körkortsingripande och så också den andra överträdelsen. Sett mot denna bakgrund och att inga andra anmärkningar finns mot Jan anser kammarrätten att det i detta fall räcker med en varning.

30

Book 1.indb 30

08/07/18 2:37 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR DOMSTOLARNA ARBETAR KAPITEL 2

Arrende- och hyresnämnder finns på åtta orter i landet (se kapitel 12). Nämndernas beslut kan överklagas till Svea hovrätt i Stockholm. Regionala mark- och miljödomstolar finns i Umeå, Östersund, Nacka, Vänersborg och Växjö. Markoch miljödomstolen är en del av tingsrätten och ska behandla olika typer av ansökningsärenden enligt 21 kap miljöbalken, till exempel tillstånd till vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Domar kan överklagas till Svea hovrätt, som är utsedd till Mark- och miljööverdomstol. Däremot dömer en mark- och miljödomstol inte i miljöbrott enligt 29 kap miljöbalken. Ett miljöbrott kan även vara överträdelse av regler som bestämts av kommun eller länsstyrelse, exempelvis nedskräpning. Men brottet kan också anses som allmänfarlig vårdslöshet (se sidan 65), till exempel ett klorutsläpp. I dessa fall är det en allmän domstol som dömer i ett brottmål.

Specialdomstolar • Arbetsdomstolen • Patent- och marknadsdomstolen • Arrende- och hyresnämnder • Mark- och miljödomstolar

Juridisk hjälp Både vid tvistemål och brottmål är det oftast nödvändigt att anlita juridisk hjälp, biträde. I samband med brottmål kallas denne försvarare och i tvistemål har man ett så kallat ombud. Biträdet bör vara en universitetsutbildad jurist, vanligen advokat. Advokat får bara den kalla sig som är ledamot (medlem) i Advokatsamfundet, vilket ska se till att medlemmarna arbetar på ett korrekt sätt enligt samfundets stadgar. Den advokat som missköter sig kan få en varning eller bli utesluten ur Advokatsamfundet. Det är under vissa förutsättningar möjligt att få bidrag till en del av kostnaderna för juridisk rådgivning och juridiskt biträde. Detta regleras i lagen om rättshjälp. Bidragets storlek är beroende av den sökandes årsinkomst, underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning. Rättshjälpen täcker enbart det som rättsskyddet i en persons hemförsäkring, villaförsäkring, trafikförsäkring och liknande inte ersätter. När det gäller brottmål kan man få en form av rättshjälp genom att domstolen utser en så kallad offentlig försvarare. Denne får betalt av staten. Om den misstänkte döms som skyldig till brott måste han vanligen ersätta staten för en del av kostnaden för offentlig försvarare. Hur mycket den dömde ska betala bestäms på samma sätt som vid allmän rättshjälp. Rättegångsförfarandet är dock helt kostnadsfritt, både för en tilltalad i ett brottmål och för parterna i ett tvistemål. Käranden (den som framställer yrkande) i ett tvistemål måste dock betala en ansökningsavgift på 900 kronor för förenklade tvistemål (se sidan 35) och på 2 800 kronor för övriga tvistemål (2018).

Juridisk hjälp • Rättshjälp (statligt bidrag, inkomstprövat) – Juridisk rådgivning – Ombud i tvistemål (i vissa mål) – Offentlig försvarare • Rättsskydd (ingår i hem-/villaförsäkring)

Rättegång När en allmän domstol ska avgöra ett mål kallas det för rättegång. En rättegång är vanligen offentlig. Det innebär att vem som helst får närvara vid sammanträden, så kallade förhandlingar, under rättegången. Detta är en del av offentlighetsprincipen (se kapitel 1) och är en gammal tradition i den svenska rättsordningen. Ibland kan dock rättegången genomföras utan att allmänheten får närvara. Detta kan vara fallet om det skulle försvåra rättegången eller om

31

Book 1.indb 31

08/07/18 2:37 PM


HUR DOMSTOLARNA ARBETAR

Rättegången i en allmän domstol kan vara av två slag: tvistemål som gäller konflikter mellan två eller flera personer och brottmål där grunden för talan är ett brott.

den gäller hemliga förhållanden, exempelvis i samband med spionerimål. Om rättegången inte är offentlig brukar man säga att den hålls inom stängda dörrar. Det finns två typer av rättegångar i allmänna domstolar: tvistemål och brottmål. Tvistemål behandlar konflikter som berör privatpersoner och företag. I brottmål är det samhället som ingriper mot personer som har begått brott genom att inte följa rättsreglerna.

Tvistemål Förberedelse

kärande den part som har väckt talan i ett tvistemål. svarande den part mot vilken talan riktas i ett tvistemål. yrkande begäran av part att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll. tredskodom dom som grundas på att ena parten uteblir från sammanträdet eller låter bli att inkomma med skriftligt svar.

En rättegång i ett tvistemål börjar med att en part (käranden) lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Den kan som exempel gälla att motparten (svaranden) inte har betalat det han eller hon ska eller på annat sätt har brutit ett avtal. En kärande kan också företräda en grupp av personer med liknande krav i en så kallad grupptalan. I stämningsansökan lämnar käranden ett bestämt yrkande om hur han eller hon vill att tingsrätten ska döma och samtidigt skälen för yrkandet. Om tingsrätten anser att ansökan innehåller de nödvändiga uppgifterna, meddelar rätten svaranden genom så kallad stämning att denne kan komma med eventuella invändningar, svaromål. Detta kan ske skriftligt eller muntligt och kallas förberedelse av målet. Den svarande kan i samband med en muntlig förberedande förhandling i domstolen gå med på (medge) eller avvisa (bestrida) det så kallade käromålet. Observera att käranden oftast företräds av ett juristombud (biträde), vanligen advokat, som upprättar alla handlingar och ansvarar för förhandlingen inför domstolen. Om svaranden går med på yrkandet dömer tingsrätten på det sätt som käranden har yrkat. Detsamma gäller om svaranden inte inställer sig till rättegången. Då meddelar tingsrätten tredskodom. Om svaranden bestrider, det vill säga går emot yrkandet, ska han samtidigt ange skälen för sitt bestridande. Förberedelsen är till för att tingsrätten ska få klart för sig vad parterna har

32

Book 1.indb 32

08/07/18 2:37 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR DOMSTOLARNA ARBETAR KAPITEL 2

för uppfattning. De ska också ange för tingsrätten vilka bevis de vill åberopa. Käranden kan exempelvis visa upp det avtal som han anser att svaranden har brutit mot och samtidigt förklara hur avtalsbrottet har gått till. I samband med den muntliga förberedande förhandlingen försöker också tingsrätten få parterna att ingå en förlikning, det vill säga att de kommer överens på något sätt. Om inte detta lyckas bestämmer man tid för huvudförhandling, det vill säga den egentliga rättegången.

förlikning frivillig uppgörelse mellan parterna i en tvist. Förlikningsbud är ett anbud från den ena parten till den andra att anta (acceptera) ett förslag till uppgörelse.

Huvudförhandling

Rättegången, som alltid sker muntligt, börjar med att käranden talar om vad han yrkar samt redogör för bakgrunden till sitt yrkande i en sakframställning. Därefter får svaranden bemöta detta. Båda får dessutom yttra sig över vad motparten har sagt. Under rättegången redovisar också parterna vilka skriftliga bevis de har samt håller parts- och vittnesförhör.

RÄTTSSALEN VID TVISTEMÅL

Domare

Protokollförare Domare (Ordförande)

Domare

Vittne

Biträde

Biträde

Svarande

Kärande Åhörare

Skiss över hur de inblandade sitter vid ett tvistemål.

Till sist avslutas huvudförhandlingen genom att parterna håller var sitt slutanförande inför domarna, plädering. Denna är en sorts sammanfattning och parternas slutsats av vad som har framkommit under rättegången. Slutligen yrkar parterna ersättning av varandra för sina rättegångskostnader. Dessa kostnader gäller vanligen den juridiska hjälp (biträde) som de har haft under rättegången. Dom

Efter huvudförhandlingen håller rätten (domarna) enskild överläggning för att gemensamt besluta om domen. Denna meddelas parterna, antingen omedelbart

33

Book 1.indb 33

08/07/18 2:37 PM


HUR DOMSTOLARNA ARBETAR

RÄTTEGÅNG I TVISTEMÅL Käranden lämnar in stämningsansökan med yrkande till tingsrätten

Svaranden delges yrkandet och lämnar ett skriftligt svaromål

Tingsrätten kallar till förberedande förhandling Domstolen försöker få parterna att förlikas

Svaranden bestrider yrkandet

Svaranden medger yrkandet (alt tredskodom)

Ev skriftlig komplettering från parterna

Dom enligt kärandens yrkande

Tingsrätten kallar parterna till huvudförhandling

Käranden gör sakframställning

Käranden håller slutanförande (vanligen genom ombud)

Svaranden bemöter detta

Svaranden håller slutanförande (vanligen genom ombud)

Domstolen överlägger och meddelar dom

Ev entuellt överklagande från parterna

Domen vinner laga kraft och verkställs

Ett tvistemål börjar med en stämningsansökan och slutar med en dom, alternativt med förlikning.

34

Book 1.indb 34

08/07/18 2:37 PM


BLOCK 1. SAMHÄLLE

HUR DOMSTOLARNA ARBETAR KAPITEL 2

eller vanligen inom några veckor. Domen kan antingen innebära att tingsrätten bifaller (samtycker till) eller ogillar (avslår) käromålet. Den part som inte är nöjd kan överklaga domen till hovrätten, vilket ska göras inom tre veckor från det att domen meddelades. Därefter kan målet tas upp i hovrätten ungefär på samma sätt som i tingsrätten. Om inte överklagandet kommer i rätt tid vinner domen laga kraft. Detta innebär att målet är slutligen avgjort och inte kan tas upp på nytt. TVISTEMÅL OM MINDRE VÄRDEN En rättegång kan ske på ett förenklat sätt om tvisten gäller ett belopp som understiger halva prisbasbeloppet. En sådan process brukar kallas för förenklat tvistemål. I målet finns endast en domare. Parterna behöver vanligen inte juridiskt biträde, eftersom domstolens juristutbildade personal också ska ha till uppgift att ge parterna en viss vägledning.

Den som förlorar målet måste betala motpartens inkassokostnad och rättegångskostnader i form av ansökningsavgift, resor, juridisk rådgivning och ersättning till eventuella vittnen. Däremot behöver man inte betala motpartens kostnader för juridiskt biträde.

Familjemål

Ett äktenskap kan, så länge makarna lever, endast upplösas genom domstols dom. Denna avgörs i ett familjemål, som är en typ av tvistemål, med en domare och tre nämndemän. Samtidigt med frågan om skilsmässa prövas också vanligen vem som ska ha vårdnaden om barnen. Som huvudregel gäller att föräldrarna har gemensam vårdnad även efter en skilsmässa. Om makarna är ense i alla frågor rörande skilsmässan och vårdnaden om barnen, behövs normalt inte någon inställelse vid domstolen. Förfarandet är då rent skriftligt. Har makarna eller någon av dem vårdnaden om barn under sexton år som bor hos dem måste dock en betänketid om minst sex månader löpa innan tingsrätten kan döma i målet. Tingsrätten kan fatta beslut om hur vårdnaden och underhållet ska ordnas under betänketiden. Betänketid på sex månader gäller även när en av makarna motsätter sig skilsmässa. ANDRA SÄTT ATT LÖSA TVISTER Innan en tvist går så långt som till rättegång bör parterna försöka komma överens. Man prövar att förlikas, ”göra upp i godo”, vilket oftast går lättare om man anlitar var sin utomstående rådgivare, vanligen en jurist. Dessa kan då förhandla med varandra, muntligt eller skriftligt, utan att blanda in känslor. Många tvister löses på detta sätt. Om parterna i ett affärsförhållande vill undvika att en eventuell tvist går till rättegång, kan de skriva in i avtalet att ett förfarande om skiljedom enligt lag om skiljeförfarande i stället ska användas. Detta är mycket vanligt förekommande företag emellan.

Det innebär att parterna, i samband med en tvist, utser en skiljeman att avgöra frågan. Om de inte kan enas om en gemensam skiljeman får de utse var sin. Men då måste dessa båda skiljemän i sin tur gemensamt utse en skiljenämndsordförande, ofta en domstolsjurist. Skiljemannens/skiljenämndens beslut går inte att överklaga och är därför slutgiltigt. Den statliga Allmänna reklamationsnämnden (ARN) kan hjälpa till att lösa konflikter mellan näringsidkare och konsument när det gäller försäljning av varor och tjänster genom att föreslå åtgärder (se kapitel 9).

35

Book 1.indb 35

08/07/18 2:37 PM


J2000

J2000

J2000 PRIVATJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Faktatexten är tydlig och välstrukturerad. Den innehåller belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, dokument, informationstips mm samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 Konsument – 4 Boende – 5 Arbete – 6 Skadestånd gör boken lättöverskådlig och funktionell. Sjutton kapitel fördelas på de sex blocken.

PRIVATJURIDIK

Juridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på sex block.

J2000 Privatjuridik är främst avsedd för kursen Privatjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. Som komplement till J2000 finns Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser med alla de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik. J2000 Affärsjuridik är en fortsättningsbok som behandlar juridiken ur affärslivs- och företagssynvinkel. UPPLAGA 3

J2000 Privatjuridik Fakta och uppgifter • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning J2000 Affärsjuridik Fakta och uppgifter • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser

FAKTA OCH UPPGIFTER

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Åsa Toll är jurist och hovrättsråd.

PRIVATJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Åsa Toll

UPPLAGA 3

Best.nr 47-12956-0 Tryck.nr 47-12956-0

9789147129560c1c.indd 1

13/08/18 5:11 PM

Profile for Smakprov Media AB

9789147129560  

9789147129560  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded