9789144115306

Undervisa i pedagogiskt drama

Viveka Rasmusson Bodil Erberth

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3359 ISBN 978-91-44-11530-6 Upplaga 4:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild och illustrationer: Per Åhlin Printed by Dimograf, Poland 2016

INNEHÅLL

Inledning 13

Vad är pedagogiskt drama? 13 Undervisa i pedagogiskt drama i ny upplaga 14 Syftet med boken 16 Författarna till boken 16

Del I Drama – teori och bakgrund

Viveka Rasmusson

1 Dramapedagogikens utveckling i Sverige 19 Drama – valbart ämne och pedagogisk metod 20 Drama och reformpedagogik 21 Kvinnor först ut på den dramapedagogiska arenan 22 Elsa Olenius och creative dramatics 22 Peter Slade och child drama 23 Lekfullt och interaktivt 24 Brian Way till Sverige 24 Suzanne Osten – gruppteatern och dramapedagogiken 25 Teater eller inte teater? Olika inriktningar växer fram 26 Dan Lipschütz och dynamisk pedagogik 27 Drama för att medvetandegöra eleverna om samhället 27 Socioanalytiska rollspel 28 Augusto Boal och forumteater 28 Forumteater i Sverige 29

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3

Innehåll

Katrin Byréus 29 Ämnesdiskussionen tar fart 30 Fokus på estetik – Malcolm Ross 31 Intelligence of feeling – Läraren som lyhörd handledare 31 Fokus på pedagogik – Dorothy Heathcote och Gavin Bolton 32 En styrande lärarroll 32 Storyline och lärare i roll 33 Keith Johnstone och improvisationsteater 34 Dramapedagogik och nya medier 35 Aktuella forskningsperspektiv på dramapedagogik 37 2 Kreativitet och drama 41 Kreativitet och tänkande 42 Kreativitetsprocessen 42 Kaos och kreativitet 43 Att stimulera ett kreativt arbetsklimat i drama 44 Sinnlig intelligens – Malcolm Ross 45 Kreativitet är inte ofarligt 46 Kreativitet tar tid 47 Kreativitet kräver ramar 48 Kreativa människor – finns de? 48 Kreativitet och etik 50 3 Kommunikation och drama 51 Vad är kommunikation? 51 Olika infallsvinklar på kommunikation 53 Tre rum 53 Det fysiska rummet 53 Det sociala rummet 54 Det mentala rummet 55 Kommunikation och teater 56 Kommunikation och kroppsspråk 56 Barn och kroppsspråk 57 Kläder 58

4

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Innehåll

Beröring 58 Kroppsspråk i olika kulturer 58 Känslouttryck 59 Statusskillnader 59 Blicken 60

Del II Hur gör vi i praktiken? Grundläggande dramapedagogik

Viveka Rasmusson & Bodil Erberth

4 Metodik 63 Exempel på planering av en längre kurs 63 Fas 1) Att våga – grundövningar 63 Fas 2) Temainriktade dramapass 64 Fas 3) Från improvisation till teater 65 Grupprocessen under dramaarbetet 66 Ledarskap och planering 68 Fas 1) Att våga – grundövningar 68 Samtalet 69 Varierande ledarskap i drama 70 Tänk igenom instruktionerna! 70 Fas 2) Temainriktade dramapass 71 Fas 3) Från improvisation till teater 72 Andra sätt att arbeta med drama 73 Praktiska råd 74 Gruppstorlek 74 Arbetspassens längd 75 Lokalen 75 Utrustning 76 Pedagogiskt drama med mindre barn – från tre år 76 Dramalek med de allra minsta – 0–3 år 78

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

5

Innehåll

5 Grundövningar och lekar 81 Ursprung och användning 81 Uppvärmningsövningar 82 Om lekens betydelse 82 Grundövningar och lekar 84 Livliga lekar 84 Sånglekar 87 Rörelseövningar 88 Kommunikationsövningar 90 Namnlekar 91 Kontaktövningar 93 Tillitsövningar 97 Jämviktsövningar 98 Gruppdynamiska lekar och samarbetsövningar 100 Kreativitetsövningar 103 Avslappningsövningar 104 Sinnestränande övningar 107 Koncentrationsövningar 111 Inre bildskapande 112 Associationsövningar 114 Enkla improvisationsövningar 115 Rörelseövningar 115 Statyövningar 118 Föreställa saker 118 Talkör 119 Berättarövningar 120 6 Dramatisk gestaltning 123 Improvisationer 124 Förberedelser 124 Handlingen och konflikten 124 Rollerna 125 Rummet 126 Tidpunkten 126

6

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Innehåll

Övningsexempel 127 Allmänna råd när man övar improvisation 128 Exempel på impulser 130 Gör något på scenen! 132 Risker 133 Att dramatisera en text 133 Tillvägagångssätt 133 Att dramatisera sagor 134 Sagor för mindre barn 135 Nytt slut på sagan 136 Att hitta på egna sagor 136 Att modernisera folksagor 137 Sånger 137 Improvisation med handdockor 138 Dockspel på en enkel scen 139 Skuggspel 140 7 Rollspel 143 Användningsområden 143 Metodik 144 Innehåll 144 Förberedelser 144 Val av roller 145 Dramatiska tekniker 145 Ovana deltagare 145 Rollspel som metod att illustrera olika lösningar på konflikter 146 I förskolan 147 Forumspel 147 Värderingsövningar 149 Argumentera mera 151 Träning inför kommande uppgifter 152 Handlingsspel 152

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

7

Innehåll

Rollspel som metod att levandegöra undervisningsstoff 152 Exempel 153 Rollspel som redovisningsform 153 Om barns rollekar 154 8 Från improvisation till teater 157 Vad är drama, vad är teater? 157 Dramaturgi 158 Klassisk dramaturgi 158 De tre enheterna 159 Från klassisk dramaturgi till Hollywooddramaturgi 159 Episk dramaturgi 159 Paralleller episk teater och dramapedagogik 160 Postmodern dramaturgi 160 Paralleller performanceteater och dramapedagogik 161 Vilken dramaturgi passar övergången från improvisation till teater? 162 Utgå från eleverna! 162 Performanceföreställningar i collageform 162 Brainstorming 163 Exempel på tillvägagångssätt 164 Uppläggning i stort – stolpmanus 164 Upp på golvet och improvisera! Fortsatt manusarbete 165 Att arbeta med text 166 Hur man binder ihop scenerna 167 Ordningsföljden mellan scenerna 167 Färdiga pjäser 169 Några råd vid praktiskt teaterarbete 170 Spelplatsen 170 Övergång mellan scenerna 171 Kulisser och rekvisita 171 Början och slutet på pjäsen 173 Rollgestaltning 173 Pauser och tystnad 174

8

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Innehåll

Samspelet 174 Teater som integration mellan olika ämnen 175 Olika former av teaterföreställningar 175 TIE 175 Musikal 176 Teater med mindre barn 177

Del III Drama och utvecklingsarbete

Viveka Rasmusson

9 Dramapedagogik och utvecklingsarbete 181 Utvecklingsarbete med hjälp av aktionsforskning 182 Första steget: att planera 183 Andra steget: att agera 184 Tredje steget: att observera 185 Fjärde steget: att reflektera 185 10 Drama i en mångkulturell barngrupp i årskurs 2 189 Tankar om mångkultur 189 Verbal eller icke-verbal kommunikation 191 Planera – undersökningsmetod 191 Agera och genomföra 192 Förutsättningar 192 Utvärdering 198 Resultat och reflektioner 199 11 Stoppteater i en mångkulturell femteklass 201 Läroplanen om konflikthantering 202 Modifierade forumspel 202 Planera – undersökningsmetod 203 Agera och genomföra 204 Förutsättningar 204

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

9

Innehåll

Resultat och reflektioner 208 Hur kan Byréus metod anpassas till gruppen? 208 Vad anser barnen att de lärt sig av stoppteater? 210 Hur ser läraren på stoppteater? 210 12 Handdockor löser konflikter mellan förskolebarn 211 Barn och konflikter 211 Dockan som hjälpmedel 212 Planera – undersökningsmetod 213 Frågeställningar 213 Agera och genomföra 213 Dockspel: Bråk om rockring 214 Dockspel: Vild lek med filt 215 Dockspel: Du får inte vara med! 216 Dockspel: Hemma hos tant Olga. Jag vill också berätta! 217 Resultat och reflektioner 218 13 Regiarbete med barn i elva–tolvårsåldern – en föreställning tar form 221 Från idé till färdig föreställning 221 Planera – undersökningsmetod och skapande skrivprocess 223 Grovplanering 223 Agera och genomföra 224 Inledningsfas – lära känna varandra och utveckla idéer 224 Ageringsfas – vem spelar vad och hur? 226 Regi- och bearbetningsfas 227 Resultat och reflektioner 228 14 Historiskt levande rollspel – en resa i tiden med gymnasister 231 Planera – undersökningsmetod 232 Historiska rollspel 232 Agera och genomföra – rollspelet finska krigsbarn i Sverige 234 Uppstartsdagen 234 Rollspelsdagen 235 10

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Innehåll

Resultat och reflektioner 237 Paralleller mellan då och nu 237 Lärarnas och elevernas uppfattningar 238 15 Tag plats flickor! Dramapedagogik i årskurs 4 239 Flickor och pojkar 240 Dramapedagogik för att stärka flickor 241 Planera – undersökningsmetod 241 Agera och genomföra 242 Lektion 1) Enkla och roliga övningar till att börja med 242 Lektion 2) Vänskap och rollspel om lögner 243 Lektion 3 och 4) Om självförtroende 244 Lektion 5) Mera självförtroende 245 Lektion 6) Forumspel 246 Resultat och reflektioner 247 16 Livet i fokus – ett dramapedagogiskt arbete med ungdomars värderingar 249 För litet tid till livsfrågorna 249 Planera – undersökningsmetod 250 Frågeställningar 250 Agera och genomföra 251 Lektion 1) Tema ledarskap 251 Lektion 3) Vad är meningen med livet? 252 Lektion 5) Kärlek 253 Lektion 6) Grupptryck 254 Resultat och reflektioner 255 Litteratur 259 Övningsregister 265 Personregister 269 Sakregister 271

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

11

KAPITEL 3

Kommunikation och drama

Kommunikationen och ett tillåtande harmoniskt gruppklimat har stor betydelse för kreativiteten i gruppen. All drama- och teaterundervisning försiggår ju i grupp. I detta kapitel kommer jag närmare in på begreppet kommunikation och vad det betyder för vår verksamhet. Det finns i drama en lång rad övningar som vi kallar kommunikationsövningar vars syfte är just att stimulera och underlätta det sociala samspelet.

Vad är kommunikation?

Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets communio, som betyder ’gemenskap’. Denna grundbetydelse är viktig för dramaläraren eftersom gemenskap är en förutsättning för drama.

I gängse ordböcker förklaras begreppet kommunikation som ’förbindelse, meddelanden i vid bemärkelse’. Inom beteendevetenskapen avser ordet ’överförande av idéer, information och känslor mellan grupper eller individer’. Detta kan ske direkt via tal, gester eller rörelse, men också indirekt via till exempel musik, litteratur eller bilder. Vårt samhälle är ju också starkt präglat av kommunikationsmedier, såväl digitala som analoga: internet, tv, radio, press, sociala medier, konstnärliga medier med mera.

I traditionella modeller talar man om kommunikation som en linjär process, det vill säga ett budskap som överförs från en sändare till en mottagare.

sändare

budskap eller tecken

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

mottagare

51

DEL 1 Drama – teori och bakgrund

Man kan också tala om kodare, tecken och avkodare, fler och fler modeller lägger då tonvikten vid ömsesidigheten i kommunikationen. Man skiljer inte mellan kodare och avkodare. Avkodningen är lika aktiv och skapande som kodningen. Vare sig vi är talare eller lyssnare, författare eller läsare, konstnärer eller betraktare, är kommunikationen en aktiv process.

tecken

kodare

avkodare

På samma sätt resonerade Lev Vygotskij när han i sitt stora verk Tänkande och språk (2001) poängterade ömsesidigheten mellan den omgivande kulturen och individens språkutveckling. Språket och kommunikationen uppstår i detta utbyte.

För att kommunikationen ska fungera, krävs alltså ett samspel, en levande kontakt. I dramaarbetet är denna ömsesidiga kommunikations­process en förutsättning för kreativiteten i gruppen. Om inte deltagarna vågar öppna sig och samspela med varandra, får vi ingen skapande verksamhet. Även i samspelet i klassrummet är denna ömsesidighet viktig. De flesta lärare har säkert upplevt att kommunikationen inte fungerar, när avkodarna – eleverna – sitter slumrande i sina bänkar eller möter oss i en likgiltig tystnad. När kommunikationen däremot fungerar, är den aktiv och skapande och påverkar båda parter. Läraren lär sig av eleverna likaväl som eleverna lär av läraren. Kommunikationen är en process som båda är indragna i och har ansvar för.

Vi tar inte heller förutsättningslöst emot ett budskap. Betydelsen skapas av det sammanhang det ges i, den situation som råder och de erfarenheter, normer och värderingar vi har. Den kultur vi lever i har till exempel stor betydelse för hur vi uppfattar meddelanden.

52

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Kommunikation och drama

Olika infallsvinklar på kommunikation Kommunikationen kan studeras ur olika aspekter. När det gäller drama/ teater kan man tala om tre olika plan eller rum som samspelet utspelar sig i: • Det fysiska rummet handlar om den yttre miljöns betydelse.

• Det sociala rummet handlar om hur kontakterna tas mellan

individer och även grupper.

• Det mentala rummet är en mer djupgående kontakt där man delar

en upplevelse eller har ett intensivt utbyte i sin kommunikation.

Tre rum Det fysiska rummet Läraren och eleven i exemplet om klassrummet befinner sig i samma fysiska rum och påverkas där av den yttre miljön. Det finns bilder, föremål, ljud och ljus som också kommunicerar ett budskap. Bänkarna är placerade på ett visst sätt och påverkar därmed elever och lärare och deras inbördes kommunikation. Den traditionella placeringen av skolbänkarna i rader efter varandra med en kateder längst fram låser kommunikationen i vissa mönster. Den ende som kan ha ögonkontakt med alla och därmed överblick och kontroll av vad som händer i rummet är läraren, medan eleverna bara kan se en person ordentligt – läraren.

I dramasalen placerar vi alltid stolarna i en ring, så att alla kan se alla.

Man kan då avläsa kamraternas och lärarens uttryck och kroppsspråk tydligare än om man är till hälften gömd bakom en bänk eller en kateder. Att stå upp rakt framför en grupp ger större möjligheter att uttrycka sig, eftersom man kan röra sig friare. Om man står upp och de andra sitter syns man bäst av alla och har lättast att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är man mest utlämnad åt de andras blickar. Ofta är eleverna rädda för denna placering och vill gömma sig genom att sitta ner bland de andra. Det är dock viktigt att träna denna placering, särskilt för blivande lärare. Ett sätt är att alla med jämna mellanrum får i uppgift att uttrycka något stående framför gruppen och bli uppmärksammade på effekterna av hur de placerar sig. Även sådant som tavlorna på väggarna ger signaler. Gamla kollegierum kan till exempel vara prydda med porträtt av före detta rektorer. Detta sig© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

53

DEL 1 Drama – teori och bakgrund

nalerar betydelsen av traditioner medan tavlor av modernt snitt ger andra budskap. Rummets form och planering i förhållande till utemiljön påverkar människornas umgänge och förflyttningar. Huset kan stimulera gemenskapen mellan människor eller splittra den. En Waldorfskola är konstruerad på ett helt annat sätt än en vanlig skola med harmoniska färger och former och väl genomtänkt inredning, allt för att ge en lämplig bakgrund och omgivning till undervisningen. (Lokalens betydelse för dramaundervisningen belyses ytterligare i del 2, kapitel 4.) Inom teatern finns en stor medvetenhet om den yttre miljöns betydelse för teaterupplevelsen. Det gäller både teaterbyggnaden i sig och scenens placering i förhållande till publiken men också scenografi och dekor.

Det sociala rummet Alla som befinner sig i samma fysiska miljö har inte social kontakt med varandra. På en skolgård rör sig eleverna på olika sätt. En grupp visar med ord, gester, närhet att de har mycket kontakt. Andra elever skockas kanske 54

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Kommunikation och drama

kring någon med högre status och visar med nickande och uppskattning sin respekt. Några går ensamma på skolgården. Det finns mycket att lära sig av det sociala samspelet på en skolgård. Hur man tar kontakt och hur kommunikationen ser ut beror på de gemensamma spelregler vi har eller den sociala kod vi följer. Någon i en grupp kanske lösgör sig och går för sig själv.

Det kan accepteras eller skapa oro vilket märks på kompisarnas beteende.

På samma sätt kan man studera lärarnas samspel genom att se hur de rör sig och tar kontakt i sitt personalrum. Jag minns från min ungdom som vikarie på ett litet gammaldags gymnasium hur jag blev tillsagd att flytta mig då jag satte mig vid änden av ett stort bord där lektorerna brukade sitta.

Det var en outtalad rangordning av bordsplaceringen som en vikarie inte fick bryta. I klassrummet finns mera bestämda spelregler. Men mellan lärare och elever finns också mer eller mindre uttalade spelregler som elever ofta testar för att se var gränserna finns.

Det sociala samspelet följer även den kulturella kod som vi bär med oss och som varierar i olika delar av landet och olika delar av världen och kan leda till kulturkrockar. Hur pojkar och flickor får umgås varierar stort.

Våra grupparbeten och projektarbeten liksom kommunikationsövningar kan vara otänkbara i andra mera auktoritära skolsystem. Det är viktigt att försöka ta reda på hur en människa tänker och vilka sociala och kulturella uppfattningar som styr kommunikationen. Detta för att förstå men också för att göra tydligt vad som gäller i vår skola.

Det mentala rummet All kommunikation leder inte till ett kreativt samspel. För det krävs en djupare kontakt, att man har gemensamma upplevelser och ett tankeutbyte.

När detta sker kan man säga att man är i samma mentala rum. Ibland talar man om att man är på samma våglängd. I exemplet med klassrummet har läraren inte sina elever med sig och står och mässar för sig själv utan att fånga upp signaler på ointresse. Eleverna har låg uppmärksamhetsnivå och drömmer sig bort i ett eget mentalt rum. Kanske läraren också då och då försjunker i egna tankar, det vill säga är i sitt mentala rum medan monologen i klassrummet fortsätter av gammal vana.

Förutsättningen för en konstruktiv kontakt mellan sändare och mottagare är att man ger möjlighet till gemenskap och att man möts på samma © F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

55

DEL 1 Drama – teori och bakgrund

våglängd. Dramaundervisningen försöker skapa sådana möjligheter genom att utgå från de gemensamma upplevelser vi får i övningar, improvisationer och teaterarbete. Vi bearbetar dessa övningar i samtal efteråt då man ibland kan få uppleva ”gudabenådade ögonblick” när allt stämmer i kontakterna och idéerna flödar.

Kommunikation och teater Genom teaterarbete får eleverna prova på teatern som kommunikationsform. Teaterspråket bygger på samspelet mellan skådespelare och publik.

Det möte som uppstår när en teaterensemble framträder inför sin publik skiljer sig från andra konstnärliga uttrycksformer som film, bildkonst och skönlitteratur genom att det äger rum enbart i nuet. Skådespelarna sänder ut teaterpjäsens budskap till publiken och får i gengäld publikens reaktioner i form av kroppsspråk, skratt, tystnad, blickar, vridningar i bänkarna eller applåder. Teatern är den konstform som mest liknar livet självt genom att den endast har en begränsad tid till sitt förfogande. Liksom människor möts och skiljs i livet, möter skådespelarna och publiken varandra på teatern och skiljs åt efter föreställningens slut. Konstverket finns inte kvar som en tavla eller en film. Varje föreställning är unik.

Teaterspråket är mångsidigt och omfattar bild, ljud, rörelse och kroppsspråk. Kulisser och scenografi liksom skådespelarnas framträdande och scenerier ger bildverkan. Ljudeffekter och musik når örat. Ordet, författarens text, tolkas av skådespelarna, som med olika uttrycksmedel, verbala och icke-verbala, och sitt inbördes samspel talar direkt till publiken. Skådespelarnas samspel är beroende av hur lyhörda de är inför varandra och vilken kontakt de har.

Teaterarbetet är intressant ur pedagogisk synvinkel, eftersom det bygger på ett mycket subtilt och mångfacetterat samarbete i olika faser, liksom inlärningsprocessen i en undervisningsgrupp gör när den fungerar som bäst.

Teaterarbete borde därför förekomma ofta i all undervisning.

Kommunikation och kroppsspråk Med kroppsspråk menar vi det en människa uttrycker med hjälp av kroppsrörelser, kroppsställningar, gester, mimik och tonfall. Även kläder och acces56

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Kommunikation och drama

soarer hör till kroppsspråket, liksom den taktila kommunikationen, det vill säga beröring.

Kroppsspråket är ett av skådespelarnas arbetsinstrument. Men även andra yrkeskategorier behöver kunskaper i denna uttrycksform. Alla som arbetar med människor behöver lära sig att tolka och använda både den verbala och icke-verbala kommunikationen. I pedagogiskt drama är detta, som tidigare nämnts, ett mycket viktigt studieområde. Det finns många aspekter på kroppsspråket som kan åskådliggöras i övningar och rollspel.

Det finns undersökningar som visar att vi uttrycker 80 procent av det vi verkligen känner och tycker med hjälp av kroppsspråket och 20 procent med ord. Få av oss är alltså så ärliga att vi alltid säger med ord vad vi tycker och känner. En människokännare kan genomskåda orden och genom att studera kroppsspråket bilda sig en uppfattning av vad som verkligen sägs.

Barn och kroppsspråk Barn, som är mera direkta i sin kommunikation, är också bra på att avslöja de vuxnas förställningar. I Kejsarens nya kläder av H. C. Andersen är det ett litet barn som avslöjar kejsaren och sakligt konstaterar: ”Kejsaren är ju naken.” Det är bara barnet, som vågar lita på sina sinnen och säga sanningen.

De vuxna står och gapar och spelar med i det förljugna apspelet.

Barn litar mer på kroppsspråket, som ju också är den ursprungliga kommunikationsformen. Barn blir till, barn föds, ammas, vaggas och vyssjas utan att ord har någon betydelse för dem. Det verbala språket är under barnets första år bara en del av kommunikationen. Tonfallet och mimiken liksom den taktila kommunikationen är det som barnet lär sig tolka först. Om barn växer upp med föräldrar som säger ett med kroppsspråket och något annat med ord kan de bli förvirrade och störda i sin utveckling.

Mamman kanske försäkrar barnet sin kärlek med ord, men hela hennes kropp är spänd och stel och säger motsatsen. Barnet förstår att mamman inte talar sanning och lär sig på så sätt att man inte kan lita på vad de vuxna säger. För alla som har med barn att göra är det nödvändigt att känna till kroppsspråket och att veta hur man själv kommunicerar. I dramaarbetet liksom inom teatern är givetvis kroppsspråket en viktig del av arbetet. Vi behöver lära våra elever att tolka kroppsspråket och att själva använda det så att de blir tydliga i sin kommunikation. © F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

57

DEL 1 Drama – teori och bakgrund

Kläder Till kroppsspråket hör också det vi uttrycker med hjälp av kläder och olika attribut. Inom teatern är dräkten en viktig del av rollen. Men också i verkliga livet signalerar vi mycket med vårt klädval. Tonåringar, som inte vill avvika från kamratgruppens normer, klär sig lika. Politisk tillhörighet kan ibland markeras genom klädval. Naturligtvis måste man här akta sig för generaliseringar. Det finns inga allmängiltiga regler och det finns alltid undantag som bekräftar regeln.

Beröring Hur vi berör varandra har stor betydelse för kommunikationen. Ett slappt handslag framkallar lätt obehag hos många. Trots detta är det vanligt och de som hälsar på detta sätt är ofta omedvetna om vad de gör, och att detta kan signalera likgiltighet. Men att beröring oftast har en positiv effekt för kommunikationen visar en undersökning som beteendevetare gjorde vid ett bibliotek. De instruerade bibliotekarien att nästan omärkligt beröra varannan låntagare, när de stämplade in sina böcker. Därefter intervjuades låntagarna om vad de tyckte om bemötandet på biblioteket. De som fått beröringen utan att ens märka det var genomgående mest positiva.

Kroppsspråk i olika kulturer Kroppsspråket liksom det verbala språket är kulturbundet. Att ta en kvinna i hand kan vara förbjudet för män i ålderdomliga patriarkala samhällen. I vårt land anses det ohövligt att inte titta någon i ögonen när man talar. I flera afrikanska kulturer är det tvärtom, där anses det ohövligt att se någon rakt i ögonen. Hos oss betyder en skakning på huvudet nej. I Indien kan det betyda ja. I Grekland böjer man huvudet bakåt när man vill ge ett nekande svar.

Pedagogiskt drama kan med fördel användas för att demonstrera sådana kulturella olikheter.

58

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Kommunikation och drama

Känslouttryck Genom rörelse kan vi utveckla vår förmåga att uttrycka oss med kroppen.

Med hjälp av observations- och tolkningsövningar kan vi öva upp vår förmåga att se och i grupper gemensamt komma fram till vad som uttrycks i olika övningssituationer.

Känslouttryck liksom taktil kommunikation varierar i olika kulturer, med olika grad av expressivitet och kroppskontakt. Dock finns många allmängiltiga känslouttryck. En hopsjunken ställning tyder på nedstämdhet.

Framskjutna, hängande axlar tyder på osäkerhet. Armarna i kors framför bröstet blir avvärjande: ”Rör mig inte”. En spänstig, rak hållning med huvudet högt visar på god självkänsla.

I spelet mellan könen finns mycket tydliga signaler som visar intresse.

Under en dramalektion diskuterade vi hur flickorna gör när de vill bli uppbjudna på en danslokal. Några i gruppen var mycket förnärmade och upprörda över hur förnedrande det är att sitta och vänta på att bli uppbjuden.

Andra åter, de som brukade bli uppbjudna, visste att man med kroppsspråket kan signalera: ”Jag vill dansa”. Leenden, blickar och en viss rörlighet i rummet har betydelse, liksom vissa beteenden som att rätta till slipsen, kamma sig och så vidare.

Statusskillnader I relationer mellan människor visar fysiskt högre nivå oftast på hög status.

En stående har ett övertag över dem som sitter. I dramaarbetet kan olika hierarkier demonstreras konkret med hjälp av kuber eller pallar som visar nivåskillnader. Dramatiska teaterscener och improvisationer får nerv och spänning genom att de bygger på statusskillnader mellan människor. Den engelske skådespelaren och regissören Keith Johnstone (1995) menar, som tidigare nämnts, i sin bok Impro att i all mänsklig kommunikation förekommer statusskillnader och att detta är en förutsättning för dramatiska scener.

Relationer mellan människor märks väl genom deras kroppsställning.

Om en i ett sällskap ändrar sin ställning och de andra följer efter, är det troligt att den som startat är normgivande i gruppen. Att spegla någons rörelse är ett sätt att visa inlevelse och sympati, men kan också användas i retsamt härmande syfte.

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

59

Viveka Rasmusson, dramalärare och fil.dr i pedagogiskt drama, har mångårig erfarenhet av dramaundervisning inom lärarutbildning och på olika nivåer i skolan, från förskola till gymnasium. En av bokens tre delar har skrivits i samarbete med Bodil Erberth som arbetade som dramalärare och gymnastiklärare inom lärarutbildningen.

Undervisa i pedagogiskt drama Ny forskning understryker betydelsen av drama och teater i skolunder­ visningen för att stimulera elevers kognitiva och verbala utveckling.

Denna heltäckande lärobok ger praktisk handledning i hur man kan använda drama och teater i detta syfte.

I boken finns mängder av tips på grundläggande lustfyllda drama­ och teaterövningar. Författarna visar på ett konkret sätt hur man kan börja med enklare övningar och improvisationer för att sedan gå vidare till dramatisk gestaltning och teater.

En rad exempel på genomförda utvecklingsarbeten som Viveka Rasmusson handlett på olika nivåer konkretiserar ytterligare hur dramaundervisning i skola och förskola kan planeras och genomföras. Det handlar t.ex. om drama i en mångkulturell barngrupp, om konfliktlösning i förskolan med hjälp av handdockor och om att resa i tiden i ett historiskt rollspel med gymnasister. En bakgrund ges också till den moderna drama­ och teaterpedagogikens framväxt, den skapande processen liksom kommunikation och konflikthantering.

I denna moderniserade fjärde upplaga presenteras ny såväl svensk som internationell forskning inom ämnesområdet.

Undervisa i pedagogiskt drama riktar sig till studenter på lärarutbildningen samt till verksamma lärare och förskollärare. Den kan med fördel användas också av studieförbund och i annan vuxenutbildning.

Fjärde upplagan

Art.nr 3359

studentlitteratur.se