9789144104690

11mm

Andreas Bergh

| Den kapitalistiska v채lf채rdsstaten

Den kapitalistiska v채lf채rdsstaten Andreas Bergh

4:e uppl.

SMAKPROV.indd 1

2015-07-03 2015-07-07 14:59 15.52

Denna titel har tidigare getts ut av Norstedts och utges från och med tredje upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37936 ISBN 978-91-44-10469-0 Upplaga 4:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: dotshock/shutterstock.com, f9photos/shutterstock.com, Mikael Risedal (författarfoto) Printed by Interak, Poland 2015

SMAKPROV.indd 2

2015-07-07 15.52

INNEHÅLL

Förord 7 1 Inledning 9 2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt?

– de gyllene åren 1870–1970 11

Hur blev Sverige rikt? 11 Hur blev Sverige jämlikt? 24 Är Sverige exceptionellt? 38 Tillitens betydelse för de svenska framgångarna 45 Sverige som den kapitalistiska välfärdsstaten 47 3 Sverige får problem – de inte fullt så gyllene åren 1970–1995 51

Vad gick fel? 53 Sverige som den interventionistiska välfärdsstaten 62 4 Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst – reformerna som förändrade Sverige 65

Reformerna 65 Reformer i konsensus 82 Är den svenska modellen död nu? 84

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 3

3

2015-07-07 15.52

Innehåll

5 Den kapitalistiska välfärdsstatens blocköverskridande historia – om pragmatik och samsyn 89

Välfärdsstatens ursprung 90 Den svenska arbetsmarknadsmodellen 90 Äganderätten och arvsskatten 91 Fortsatta sociala reformer och socialdemokratisk hegemoni 92 ATP-striden 93 Borgerligt styre 1976–1982 94 Löntagarfonderna 94 Lex Pysslingen 95 Ny borgerlig regering 1991–1994 95 2006 och framåt: Nya Moderaterna, lägre skatter och intensifierad debatt om vinster i välfärden 97 Sammanfattning: Blocköverskridande stöd för den kapitalistiska välfärdsstaten 98 6 Har reformerna verkligen gjort det bättre? 101

När ger konkurrensreformer ökad effektivitet i teorin? 101 Utvärderingsproblemet: Hur kan vi veta om reformerna haft effekt? 104 Erfarenheter av konkurrensutsättning 105 Skolan 106 Infrastruktur, kommunikation och transporter 109 Vård och omsorg 112 Effekter för de anställda inom välfärden 114 Effekter på stödet för välfärdsstaten 114 Slutsats 115 7 Arbetsmarknaden och bostadsmarknaden – de svårreformerade 117

Hyresregleringen och bostadsmarknaden 117 Har hyresregleringen minskat segregationen? 120 Den reglerade arbetsmarknaden 122 Vad förklarar det ojämna reformmönstret? 126 4

SMAKPROV.indd 4

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

Innehåll

8 Den kapitalistiska välfärdsstaten i framtiden 129

Välfärdsstaten och globaliseringen 132 Välfärdsstaten och demografin 134 Effekten av höga skattekilar på arbete 138 Arbetsincitamenten för låginkomsttagare 141 Entreprenörskap och företagande 144 Sysselsättningen hos utrikesfödda 147 Den nya ojämlikheten 151 Framtiden: Kan den kapitalistiska välfärdsstaten bestå? 153 Appendix A 155 Appendix B 161 Appendix C 163 Appendix D 165 Appendix E 167 Litteraturförteckning 171 Person- och sakregister 189

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 5

5

2015-07-07 15.52

SMAKPROV.indd 6

2015-07-07 15.52

KAPITEL 2

Hur blev Sverige rikt och jämlikt?

– de gyllene åren 1870–1970

Under en period som varade ungefär 100 år och startade runt 1870, gick det väldigt bra för Sverige, nästan oavsett vilket mått som används. Sverige utvecklades från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till att vara det fjärde rikaste landet i världen. Sverige fick dessutom en väldigt jämn fördelning av det ekonomiska välståndet, mellan fattiga och rika, men också mellan män och kvinnor. Trenden mot ökad jämställdhet mellan könen har fortsatt, men sedan 1970-talet har Sverige haft ökande inkomstklyftor och flera perioder av ekonomiska problem. Dagens Sverige är dock fortfarande ett av de länder som lyckas bäst med att kombinera hög materiell levnadsstandard med en relativt jämlik fördelning av välståndet.

I detta kapitel diskuteras orsakerna till de svenska framgångarna: Hur blev Sverige rikt? Hur blev Sverige jämlikt? Därefter diskuteras i vilken utsträckning svaren på dessa frågor finns i det som brukar kallas den svenska modellen. Trots att den svenska modellen betonar faktorer som skiljer Sverige från andra länder, är Sverige i ett avseende slående likt andra utvecklade länder: den ekonomiska utvecklingen tog fart när grundläggande kapitalistiska samhällsinstitutioner såsom äganderätter och en icke-korrupt statsmakt kom på plats.

Hur blev Sverige rikt?

Sverige gick från att ha en per capita-inkomst på 40–50 procent av Storbritanniens under första halvan av 1800-talet till att ha 60–70 procent av denna i början av 1900-talet. 1970 var Sverige det fjärde rikaste landet i världen, efter USA, Schweiz och Luxemburg.1 Kontrasten är stor till det Sverige som i 1 I tidiga versioner av OECD:s köpkraftsstatistik låg Sverige faktiskt på tredje plats.

Luxemburg reviderade senare sin BNP uppåt.

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 11

11

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970 Tabell 2.1 Hur mycket högre var BNP per arbetad timme 1970 jämfört med 1870?

Data från Maddison (1982).

Land

Faktor

Land

Faktor

Sverige

17

USA

10

Japan

16

Danmark

9

Finland

14

Nederländerna

7

Norge

12

Storbritannien

5

Tyskland

11

Australien

4

slutet av 1860-talet drabbades av svältkatastrofer och fick bistånd från övriga Europa. Perioden 1870 till 1970 har kallats de gyllene åren, och tabell 2.1 förklarar varför. Den svenska produktiviteten blev 17 gånger högre under denna period – en siffra som bara matchas någorlunda av Japan och Finland.2 Sveriges ekonomiska historia har skrivits många gånger.3 Historien ter sig annorlunda beroende på vad som betonas. En vanlig historieskrivning förklarar de gyllene årens tillväxt med export av naturresurser när industriali­ seringen med start i Storbritannien innebar ökad efterfrågan på svensk skog och malm. En annan förklaring som ofta nämns är att Sverige gynnades av att stå utanför världskrigen.

Dessa standardförklaringar till de svenska framgångarna kan dock inte vara hela sanningen. De säger inget om vad som skapar välstånd generellt och inget om varför Sveriges uppsving kom ungefär hundra år efter Storbritanniens. I sin bok Hur Sverige blev rikt (1994) visar den svenske nationaleko­ nomen Johan Myhrman att standardförklaringarna till Sveriges framgångar är otillräckliga: Om det var Storbritanniens tillväxt som drog med sig Sverige, varför utvecklades den svenska ekonomin så svagt mellan 1780 och 1860?

Varför ökade Sveriges tillväxt runt sekelskiftet 1900 när den brittiska ekonomin utvecklades långsammare?

2 Henrekson (1992) understryker att Sverige hade hög tillväxt även under 1950- och 1960-talen.

Då ökade produktiviteten förvisso bara marginellt mer än i andra länder, men det beror på dessa länders återhämtning efter andra världskriget. Se vidare debatten mellan Krantz (2000) och Henrekson (2000).

3 Två bra standardverk är Schön (2000) och Magnusson (2002).

12

SMAKPROV.indd 12

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

För dessa frågor räcker standardförklaringarna inte till – men mönstret kan förklaras av institutionella faktorer, det vill säga av politikens och ekonomins spelregler. Med ett institutionellt perspektiv blir det också enklare att förklara varför de svenska framgångarna ersattes av eftersläpning runt 1970, och varför Sverige sedan mitten av 1990-talet åter haft en relativt god ekonomisk utveckling. Men exakt vad är institutioner, och vilka institutioner gör länder rika?

INSTITUTIONERNAS ROLL I EKONOMIN

Med institutioner avses – enkelt uttryckt – samhällets spelregler för ekonomi, politik och mänsklig samvaro i allmänhet. Denna definition kommer från nationalekonomen Douglass North, vars bok Institutions, Institutional Change and Economic Performance ofta citeras av ekonomer och statsvetare.4 Enligt North kan fattiga länders situation förklaras av att rådande institutioner innebär att produktiva aktiviter inte är tillräckligt lönsamma för dess invånare. Konkret kan detta betyda att den som funderar på att plöja och odla en åker, borra en brunn eller bygga ett hyreshus är osäker på att få behålla tillräckligt av de framtida intäkter som dessa aktiviteter skapar, och därför väljer att låta bli. Förekomst av naturresurser som skog och malm är således ingen institution – men de äganderätter som gör det möjligt att försörja sig på att förädla och sälja naturresurser är en institution.

Insikten om institutionernas roll för samhällets ekonomiska utveckling är relativt ny inom nationalekonomin. I den vanliga så kallade neoklassiska ekonomiska analysen är det ett outtalat antagande att ekonomins aktörer är överens om vem som äger vad, att avtal fritt får ingås och att aktörerna håller dessa avtal. Modellerna innehåller i regel inte vare sig tjuvar eller ­korrupta statstjänstemän, och inte heller uppfinnare eller entreprenörer.5 I de neoklassiska tillväxtmodellerna som utvecklades på 1950- och 1960-talen visas att vid konstant sparande växer ekonomin i den takt som teknologin 4 Med Norths egna ord är institutioner ”the humanly devised constraints that shape human interaction” (North 1990:3), samt ”the rules of the game that shape human interaction” (North 1990:110).

5 Som noteras av Johansson (2004) behandlade läroböcker i nationalekonomi länge både institutioner och entreprenörskap mycket knapphändigt, om ens alls. En pågående uppdatering av arbetet indikerar att situationen inte förändrats mycket sedan dess.

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 13

13

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

utvecklas.6 Ökat sparande kan öka tillväxten, men bara tillfälligt under den övergångsperiod då kapitalstocken per capita växer. Dessa teorier säger inget om vad som påverkar den tekniska utvecklingen och därmed den långsiktiga tillväxttakten. Teorierna är inte felaktiga, men eftersom de faktorer som bestämmer långsiktig tillväxttakt är exogena (det vill säga ligger utanför modellen) är de mindre användbara för att förstå varför vissa länder blir rika och andra inte.

I den så kallade nya tillväxtteorin (även kallad endogen tillväxtteori), utvecklad av bland andra de amerikanska ekonomerna Robert Lucas (1988) och Paul Romer (1990) beaktas även så kallat humankapital, det vill säga utbildning och kunskap. En slutsats från dessa modeller är att om utbildning har fördelar för samhället i stort och inte bara för den som utbildar sig, kan tillväxten främjas av att utbildning skattefinansieras. Teorierna tar emellertid fortfarande institutioner för givna och saknar en djupare analys av vad som främjar uppfinnande, entreprenörskap och skapandet av kunskap: i studierna är utbildning ofta bara antalet år man gått i skolan, och teknisk utveckling är något som uppstår när forskare tänker och pratar med varandra.

Från 1990-talet och framåt har den institutionella ansatsen blivit allt mer populär. I ett av de första och mest kända bidragen analyserade North och Weingast (1989) hur Storbritannien på 1600-talet fick en mer förutsägbar statsmakt, vilket enligt författarna främjade den ekonomiska utvecklingen. En annan känd artikel är ”Institutions and Economic Performance: Cross-Country Test Using Alternative Institutional Measures” av Knack och Keefer (1995). De utgick från den gängse statistiska analysen av tillväxt i olika länder, och lade till olika mått på institutioners egenskaper. Deras resultat visade att stabila äganderätter ökar tillväxten både genom ökade investeringar och genom en effektivare resursallokering.

I den ofta citerade artikeln ”Institutions Rule: The Primacy of Institutions Over Geography and Integration in Economic Development” menar Rodrik m.fl. (2004) att institutioner som äganderätt och rättsstat dominerar över två andra vanliga förklaringar till ekonomiskt välstånd, nämligen handel och geografisk belägenhet. En nyare och mer populärvetenskapligt hållen framställning är den över 500 sidor tjocka boken Why nations fail där eko­nomen 6 Standardreferensen är Solow (1956), men en i vissa avseenden mer avancerad modell utvecklades långt tidigare av Ramsey (1928).

14

SMAKPROV.indd 14

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

Daron Acemoglu och statsvetaren James Robinson argumenterar med hjälp av historiska exempel från hela världen för att institutionernas utformning är den mest avgörande faktorn för ett lands utveckling ­(Acemoglu och Robinson 2012).

Det råder således ingen brist på texter om institutioners betydelse i största allmänhet. Men exakt vilka institutioner spelar störst roll? I forskningen dyker stabila äganderätter och låg korruption inom staten upp väldigt ofta.

Abdiweli (2003) sammanfattar forskningen och gör dessutom en egen analys som bekräftar att juridisk effektivitet, låg korruption, effektiv offentlig byråkrati och väldefinierade privata äganderätter samvarierar med hög tillväxt.

Risk för kontraktsbrott och statlig expropriering minskar tillväxten, enligt Abdiweli.7 Det kan ifrågasättas om det alls är möjligt att isolera effekten av exempelvis äganderätter från effekten andra viktiga institutioner. Ett alternativ kan då vara att samla olika regelverk och institutioner med gemensamma drag under ett samlingsbegrepp. Ett sådant begrepp är ekonomisk frihet.

Det syftar på institutioner och regelverk som gör det möjligt för människor att fatta egna beslut om sina ekonomiska resurser. Det har gjorts flera olika försök att kvantifiera graden av ekonomisk frihet i olika länder. De flesta mått inkluderar förutom äganderätt och rättsstat även frihet att handla med omvärlden, fungerande betalningsväsende, låg och stabil inflation, oreglerade produkt- och arbetsmarknader samt stundom även en begränsad statsmakt.

Doucouliagos och Ulubasoglu (2006) gör en översikt av 52 andra studier som undersökt sambandet mellan ekonomisk frihet (mätt på flera olika sätt) och tillväxt. Deras slutsats är att sambandet är mycket robust. Senare studier har bekräftat resultatet och dessutom funnit att det sannolikt rör sig om ett orsakssamband där ekonomisk frihet är orsaken till, och inte resultatet av, växande välstånd (se Faria och Montesinos 2009, och fördjupningen i faktaruta 2.1).

Eftersom forskningen tydligt pekar på privat äganderätt som en av de viktigaste institutionerna är ett förtydligande på sin plats: Det finns inget som förhindrar att välfungerande privata äganderätter kombineras med en 7 En senare översikt av äganderättens betydelse har gjorts av Asoni (2008). En bra sammanfattning på svenska av äganderättens betydelse för ekonomisk tillväxt görs av Waldenström (2005).

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 15

15

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

stor offentlig sektor. Privata äganderätter främjar den ekonomiska utvecklingen för att de innebär att människor är överens om vem som äger vad och på vilka villkor avtal får slutas kring exempelvis försäljning, uthyrning och byte. Ett land som Sverige har numera förvisso höga skatter, men också välfungerande privata äganderätter.

Mekanismerna bakom sambandet mellan kapitalistiska institutioner och tillväxt är enkla att förstå: Den som står i begrepp att arbeta, uppfinna eller idka handel vill veta vilka regler som gäller för exempelvis avtal, vinster och löner. Osäkerhet kan innebära att investeringar och arbetsinsatser blir alltför riskabla projekt. När det råder osäkerhet om pengars värde i framtiden, kommer den som lånar ut pengar att kräva högre ränta, och då blir vissa investeringar inte lönsamma att genomföra.

Ur ett institutionellt perspektiv kan förstås exempelvis varför just Storbritannien blev finansiellt centrum för den industriella revolutionen: tanken att även icke-britter kunde få en rättvis och opartisk behandling i brittiska domstolar var en gång så radikal och omvälvande att den lockade många handelsidkare till London.8 Forskningen om institutioners betydelse kan också förklara det som ibland kallas naturresursernas förbannelse, nämligen att många länder är fattiga trots att de har gott om värdefulla naturresurser. Förklaringen är att utan institutioner som premierar produktiva aktiviteter tenderar dessa resurser att skapa konflikter, stölder, mutor och i värsta fall våldsyttringar istället för växande välstånd. Goda institutioner, däremot, innebär att det finns både lagar och sociala normer som underlättar konfliktlösning och som gör att tillväxtfrämjande ekonomiska aktiviteter lönar sig.9 Som visats av ekonomen Hernando de Soto (2000) har människor i fattiga länder ofta betydande tillgångar i hus och byggnader, men frånvaron av fungerande formella äganderätter gör att dessa räknas som svartbyggen och inte kan belånas, med resultatet att investeringar uteblir och fattigdomen består.

8 Denna illustration av institutioners betydelse har jag lånat av Lundaprofessorn Ingemar Ståhl (som gick bort 2014).

9 För mer om naturresursernas förbannelse och institutioner, se Mehlum m.fl. (2006).

16

SMAKPROV.indd 16

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

FAKTARUTA 2.1 Vet vi att institutioner faktiskt orsakar ökat välstånd?

Om att skilja mellan korrelation och kausalitet

Det är lätt att visa att länder som kännetecknas av hög ekonomisk frihet i genomsnitt är rikare än länder med låg ekonomisk frihet. I punkt­ diagrammet nedan visas logaritmerad BNP per capita från Världsbanken och Fraser-institutets index för ekonomisk frihet för 143 länder i världen år 2010. Spridningen är stor, men det syns också ett tydligt samband.

Ett statistiskt samband mellan två variabler säger emellertid inget om vilket orsakssambandet är. Mönstret i figur 2.1 stämmer bra med teorin att hög ekonomisk frihet är en orsak till länders ekonomiska välstånd, men det stämmer också med tanken att när länder moderniseras och blir rikare, väljer de att ha högre grad av ekonomisk frihet. Det kan också finnas en rad andra faktorer som påverkar både den ekonomiska friheten och BNP per capita.

Så hur vet vi om sambandet mellan institutioner och välstånd faktiskt är ett orsakssamband? Eftersom samhällsvetare inte kan genomföra kontrollerade experiment (i varje fall inte när det är hela länder som studeras) har en rad andra metoder använts. En metod är att tänka teoretiskt kring exempelvis äganderätten, vad den innebär och vilka konsekvenser den BNP per capita 2010 (log) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 4

5

6

7

8

9

10

Ekonomisk frihet (index, 1–10)

Figur 2.1 Sambandet mellan ekonomisk frihet och BNP per capita. Källa: Fraser-institutets index för ekonomisk frihet och IMF.

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 17

17

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

10

borde ha. Det krävs inte särskilt orealistiska antaganden för att landa i slutsatsen att investeringar minskar när det finns risk att avkastningen konfiskeras av staten eller stjäls av någon annan (se Demsetz 1967 för ett tidigt exempel och Besley 1995 som dessutom kombinerar teori med empiri från Ghana).

En annan metod är att genom fallstudier försöka identifiera vilka mekanismer som främjar respektive hämmar ekonomisk utveckling.

I sin berömda bok The Mystery of Capital (2000) beskriver den peruanske ekonomen Hernando de Soto hur avsaknaden av formella äganderätter hämmar utvecklingen i fattiga länder. När det saknas papper på vem som äger vad blir det betydligt svårare att belåna hus och tomter, och då uteblir många investeringar.

En tredje metod utvecklar den statistiska analysen som antyds i figuren ovan genom att kontrollera för andra faktorer som skulle kunna spela roll, och genom att undersöka om en ökning av den ekonomiska friheten tenderar att följas av en ökning av det ekonomiska välståndet.

För sambandet mellan ekonomisk frihet och tillväxt har detta gjorts av bland andra Heckelman (2000) och Dawson (2003). En ännu mer förfinad metod är att hitta någon variabel eller faktor som skapar en slumpmässig variation i institutioner men som inte direkt påverkar utfallet i fråga (så kallad instrumentalvariabelskattning). En sådan analys för sambandet mellan ekonomisk frihet och ekonomisk tillväxt görs av Faria och Montesinos (2009).10 En fjärde metod är att använda situationer då omständigheter skapat något som liknar ett naturligt kontrollerat experiment. Ett exempel på detta ägde rum 1984 i Buenos Aires där vissa, men inte alla, landockupanter gavs formell äganderätt till marken de bodde på. Eftersom ockupanter som inte fick äganderätt fungerar som naturlig kontrollgrupp kan situationen användas för att studera orsakseffekten av formella äganderätter till mark. Exakt detta görs av Galiani och Schargrodsky (2010) som följer upp situationen 20 år senare och hittar tydliga effekter på investeringar i boende och på barnens utbildning. En liknande studie av Svensson och Reinikka (2005) visar att framgångsrik korruptionsbekämpning i Uganda gav bättre utbildningsresultat.

10 Instrumenten Faria använder är rättslig tradition, latitud och etnolingvistisk fraktionalisering, som samtliga använts i flera studier kring institutioners effekter.

18

SMAKPROV.indd 18

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

Ingen av dessa metoder är helt invändningsfri. Teori kan avfärdas som verklighetsfrämmande, fallstudier kan sägas vara anekdotiska och statistiska samband mellan länder kan påverkas av utelämnade, ej mätbara faktorer. Naturliga experiment, slutligen, är förvisso övertygande i det studerade fallet, men invändningar kan alltid resas om att resultaten kanske inte kan generaliseras till andra sammanhang. När det gäller positiva effekter av äganderätter och låg korruption kan dock konstateras att teori, fallstudier, empiri på landnivå och naturliga experiment pekar åt samma håll.

INSTITUTIONERNAS ROLL I SVERIGE

Tillväxten under de gyllene åren kan förstås genom att så gott som samtliga faktorer som enligt forskningen gynnar tillväxten var på plats. Visst gynnades Sverige av industrialiseringen i Storbritannien och övriga Europa, och själv­ fallet spelade naturresurser som skog och malm en viktig roll. Dessa standardförklaringar till de svenska framgångarna tar dock fungerande institutioner för givna. I själva verket hade Sverige aldrig kunnat dra nytta av industrialiseringen och naturresurserna på samma sätt utan en rad institutionella reformer.

Skiftesreformerna inom jordbruket är en naturlig startpunkt för beskrivningen av reformerna i Sverige. Dessa kom först och var radikalast i Skåne, där man redan i slutet av 1700-talet gjorde om det tidigare lapptäcket av jordbruksmark till kvadratiska ägor runt centralt placerade gårdar. I början av 1800talet skedde liknande förändringar i resten av landet.11 När de genomfördes var skiftesreformerna inte populära: den sociala strukturen revs upp för det överordnade målet att öka effektiviteten i jordbruket. Som framhålls av Olsson (2008) skapades storjordbruk ofta genom att avhysa bönder som arrenderade sin mark av adeln (så kallade frälsebönder), vilket resulterade i stora privatägda jordbruk som än idag präglar det skånska landskapet. Samtidigt vet vi idag att reformerna spelade stor roll för produktiviteten i jordbruket på lång sikt.

Med sällsynt detaljerade data över produktionen i svenska bondgårdar under perioden 1700–1860 har de svenska ekonomhistorikerna Mats Olsson 11 I Dalarna var motståndet mot skiftesreformerna särskilt stort och än idag förekommer skiften som är flera hundra meter långa men endast någon eller några meter breda.

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 19

19

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

och Patrick Svensson kunnat koppla ökningen av jordbruksproduktionen till de ändrade incitament till investeringar och jordförbättringar som kommer av att ha äganderätt till sin mark (Olsson och Svensson 2010). Detta gäller i synnerhet jämfört med arrendeformen dagsverke, som innebar att bönderna ska arbeta ett visst antal dagar på godsherrens domänjord, vars avkastning tillfaller godsherren. När denna arrendeform övergavs fick bönderna starkare drivkrafter att genomföra jordförbättringar som ökade skördarna.

I mitten av 1800-talet utvecklades vidare det finansiella systemet kraftigt. Sverige fick privata affärs- och sparbanker där jordbrukare kunde spara och låna. 1840 var Riksbankens kreditgivning till den privata sektorn tre gånger så stor som övriga affärsbankers, men detta förändrades snabbt och ut­låningen från privata affärsbanker ökade.12 Även graden av frihandel ökade kraftigt i mitten på 1800-talet. Schön (2000) beskriver hur regleringar och exporttullar länge gjorde att skogen främst sågs som något som behövdes för att producera järn snarare än en exportprodukt.

Detta ändrades under 1840-talet när tullar och regleringar minskade.

I sin bok Skogen, staten och kapitalisterna tillskriver ekonomhistorikern Jan Jörnmark (2004) 1800-talets liberaliseringar en viktig roll för skogsekonomins genombrott. Det var inte äldre svenskar i inlandet som stängde sina järnhyttor för att öppna sågverk. Istället var det ofta inflyttade britter, norrmän och tyskar längs Sveriges kust som stod för förändringsimpulserna.

Jörnmarks bok är dessutom en god illustration av hur privat äganderätt och statens beskattningsrätt är institutioner som växer fram tillsammans, snarare än att stå i motsättning till varandra. Privata äganderätter gjorde det möjligt för köpmän att köpa mark från gamla bruk och från staten genom den så kallade avvittringsprocessen, som på sätt och vis var en av Sveriges första privatiseringsreformer. Ur statens perspektiv var avvittringen ett sätt att skapa beskattningsbara enheter. Kapitalisterna fick rätt att bruka, förädla, handla med och exportera den svenska skogen – och staten tog en del av kakan genom beskattning. Genom att privata äganderätter tilläts och upprätthölls kunde alltså den svenska skogen skapa vinster för både staten och för kapitalisterna.13 12 Hansson och Jonung (2000) gör både en litteraturöversikt och en specialstudie av Sverige.

De kommer bland annat fram till att under perioden 1890 till 1939 påverkade det finansiella systemet både volymen och kvaliteten på investeringarna och var därmed en bidragande orsak till ökad tillväxt.

13 Förutom Jörnmark (2004), se också den branschhistorik som finns på www.skogssverige.se.

20

SMAKPROV.indd 20

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

Schön beskriver liberaliseringarna mellan 1850 och 1870 som att Sverige fick fri rörlighet både inom Sverige och över landets gränser för människor, varor och kapital. Frihandeln bestod ända fram till 1888, då bland annat billigt så kallat amerikafläsk hade kommit att konkurrera med europeiskt jordbruk, vilket banade väg för ökad protektionism i Sverige och Europa (Lewin 1992).

Fokuseringen på skog och malm gör det lätt att glömma bort att Sverige under det sena 1800-talet var något av en uppfinnarnation, vilket i sin tur främjades av att det fanns en patentlagstiftning. Den första svenska patentlagstiftningen kom 1834, med viktiga förbättringar 1856 och 1884. Ett antal patent blev snabbt till svenska exportframgångar: Carl Richard Nybergs blåslampa 1881, Frans Wilhelm Lindqvists tryckluftsdrivna fotogenkök 1892 (det så kallade Primusköket), Johan Petter Johanssons skiftnyckelpatent 1892 samt Lars Magnus Ericssons handmikrotelefon, uppfunnen 1884 och patenterad 1895.

Den svenska utvandringen till USA spelade också roll för den ekonomiska utvecklingen. Mellan 1850 och 1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar, men minst 200 000 av dessa återvände. Återinvandringen och idéinflödet via de så kallade amerikabreven bidrog till svensk utvecklingskraft när sparkapital och idéer från USA blev till framgångsrik näringsverksamhet i Sverige.14 Äganderätter, patentlagstiftning och frihandel ökade således den ekonomiska friheten i Sverige under 1800-talet. Tursamt nog för Sveriges del kombinerades dessa reformer med något så sällsynt som en framgångsrik bekämpning av korruptionen i den statliga förvaltningen under andra halvan av 1800-talet.

Rothstein (2011) förklarar den framgångsrika korruptionsbekämpningen med det faktum att en rad reformer kom inom en relativt kort tidsperiod, däribland lönereformer och lagändringar för statliga tjänstemän som gjorde det mindre accepterat för dessa att ta emot sidobetalningar, pressfrihet samt meritokratisk rekrytering (delvis framdriven av ett ökat behov av teknisk kunskap för investeringar i infrastruktur).

Näringsfriheten ökade också när skråväsendet avskaffades. Innan dess hade det rått krav på att alla hantverkare skulle börja som lärlingar (vilket 14 Johnson (1997) nämner exempelvis skåningen Walfrid Weibull som 1870 startade frö­odlings­verksamhet efter att ha kommit i kontakt med modern växtförädlingsteknik i USA. Se även Henricson och Lindblad (1995).

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 21

21

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

var förbehållet pojkar födda inom äktenskapet) och avsluta sin utbildning med att avlägga mästarprov.15 Varje lands historia är naturligtvis unik, men det finns stora likheter mellan den institutionella analysen av Sveriges framgångar och andra studier av hur institutioner avgör om länder blir rika eller fastnar i fattigdom. Ett genomgående tema i dessa studier är att länders utveckling främjas av en rättsstat som agerar förutsägbart och upprätthåller privata äganderätter.

Förutsägbarheten gynnar handel, som i sin tur ger ömsesidigt förmånliga byten och specialiseringsvinster och gör att kunskap och innovationer sprids snabbare. Ny kunskap och nya innovationer skapar i sin tur förutsättningar för ytterligare handel, och en positiv tillväxtspiral skapas.

De institutionella förklaringarna håller en bra bit in på 1900-talet. Den goda tillväxten på 1950- och 1960-talen brukar tillskrivas en lyckosam makro­ politik – men Myhrman pekar på att Sverige under denna period också hade stor nytta av den fasta växelkursen via Bretton Woods-systemet och ökad handel genom GATT-avtalet.

Förutom betydelsen av rättsstat och marknadsekonomiska institutioner, pekar tillväxtforskningen också på andra intuitivt rimliga faktorer, såsom infrastruktur och grundläggande utbildning, se exempelvis Canning och Pedroni (2004) och Barro (1990). Även dessa områden reformerades i Sverige under 1800-talet. I mitten av 1800-talet kom den obligatoriska folkskolan och kraftigt utbyggda järnvägar. Dessutom infördes lika arvsrätt för män och kvinnor, vilket gynnade kvinnors aktiva deltagande i ekonomin.

En annan sannolikt mycket viktig faktor är den samförståndsinriktade, rationella och pragmatiska politiska kultur som kännetecknat svensk politik under stora delar av 1900-talet, som beskrevs tidigt av Anton (1969). Svenska politiska reformer har ofta varit baserade på utredningar och forskning och dessutom ofta beslutade i någon form av politisk konsensus.

Sveriges goda ekonomiska utveckling kan förstås fullt ut bara om standard­förklaringar som skog, malm och frånvaron av krig kompletteras med institutionella faktorer. Faktaruta 2.2 sammanfattar några av de viktiga institutionella förändringarna som bidrog till de svenska framgångarna.

15 Romanen Det går an av Carl Jonas Love Almqvist, som utkom 1839, är ett exempel på att argumenten för jämställdhet och ekonomisk liberalisering ofta gick hand i hand. Boken var inte bara en kritik av dåtidens äktenskapssyn, utan även en kritik av skråväsendet, som i romanen hindrade glasmästardottern Sara Videbäck från att starta sin egen näringsverksamhet.

22

SMAKPROV.indd 22

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970 16

FAKTARUTA 2.2 Exempel på viktiga institutionella reformer i Sverige under 1800-talet16

• Med start under 1700-talet genomfördes skiftesreformer som ledde till ökad jordbruksproduktion.

• 1809 tog kungaväldet slut och Sverige återfick en balanserad och stabil maktdelning mellan kung och riksdag.

• Ett antal riksbanksreformer under 1800-talet, inklusive Riksbankens monopol på sedelutgivning från och med 1903, ledde till att Riksbanken i början av 1900-talet i många delar påminde om en modern centralbank.

• 1826 inrättades ett tekniskt institut i Stockholm (som 1876 ombildades till Kungliga Tekniska Högskolan).

• 1842 kom den obligatoriska folkskolan.

• 1845 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor. Samma år avskaffades regeringens rätt att konfiskera dagstidningar och Sverige fick i praktiken fri press.

• 1846 avskaffades skråtvånget, följt av generell näringsfrihet 1864.

• 1862 ersattes socknar med kommuner, och Sverige fick ett reglerat kommunalt självstyre.

• Under framför allt 1850- och 1860-talen genomfördes frihandelsreformer i form av sänkta tullar.

• Enhetsporto inom landet infördes på 1850-talet, vilket var viktigt för tidningsdistribution och därmed läskunnighet.

• Infrastrukturen förbättrades genom utbyggda statliga järnvägar 1856–1866, vilket också drev fram att Sverige 1879 fick enhetlig tid.

Satsningarna omfattade även vägar, kanaler och telegrafi, vilket skapade behov av tekniskt kunniga statliga tjänstemän. Detta banade i sin tur väg för meritokratisk rekrytering.

• På 1860-talet avskaffades ränteregleringen och banker i aktiebolagsform tilläts. Före 1864 års banklag hade banktillstånd gällt 10 år i taget. Den nya banklagen tillät permanenta banker.

• 1865 avskaffade ståndsriksdagen sig själv och ersattes av ett tvåkammar­parlament.

16 Källa: Rothstein (2011), kompletterad med Myhrman (1994) och Schön (2000).

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 23

23

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970

• 1868–1869: Avgifter till tjänstemän blev statens (snarare än tjänste­ mannens) egendom, och staten började ta emot skatt i pengar (snarare än natura). Båda förändringarna bidrog till att minska korruptionen.

• Kronan infördes 1873 och ersatte en riksdaler riksmynt. Värdet knöts till guld, vilket tillsammans med den skandinaviska myntunionen (som startade samma år och som 1876 utsträcktes till Norge) gav en stabilitet som underlättade utlandshandeln.

• 1895 års aktiebolagslag moderniserade lagstiftningen och ansvaret flyttades till det nyinrättade Patent- och Registreringsverket.17 17

Hur blev Sverige jämlikt?

När och varför blev den svenska fattigdomen och inkomstspridningen låg jämfört med andra länder? Frågan är förvånansvärt outforskad, men genom att tillämpa forskning kring vad som främjar en jämn fördelning kan ett antal viktiga faktorer identifieras. Till att börja med tycks utvecklingen mot en jämnare fördelning av det ekonomiska välståndet ha startat för väldigt länge sedan.

NÄR BLEV SVERIGE JÄMLIK T?

Figur 2.2 visar ett av de vanligaste måtten på inkomstfördelningen – Ginikoefficienten för årlig disponibel inkomst – i Sverige och i USA från 1960.

Gini-koefficienten är ett tal mellan 0 och 1 (som i diagrammet multiplicerats med 100), där högre värde innebär högre koncentration av inkomster till några få rika, och värdet 0 indikerar en helt jämn inkomstfördelning.18 Trenden i västvärlden har varit att ojämlikheten fallit under efterkrigstiden 17 Broberg (2006) menar att aktiebolagsformens genombrott under perioden från 1895 års aktiebolagslag fram till den djupa lågkonjunkturen i början på 1920-talet till stora delar förklarar den svenska ekonomins omvandling kring sekelskiftet. Den första aktiebolagslagen kom redan 1848. Denna lag var dock ganska rudimentär, bland annat krävdes kungligt tillstånd för att starta ett aktiebolag.

18 Gini-koefficienten kan beräknas för många olika typer av inkomster (såsom före eller efter skatt, med eller utan kapitalinkomster) och olika mått kan inte användas för jämförelser över tiden och mellan länder. Diagrammet är därför gjort med data från SWIID (Standardized World Income Inequality Database version 4.1) som standardiserar olika mått för att skapa maximal jämförbarhet både över tid och mellan länder.

24

SMAKPROV.indd 24

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2015-07-07 15.52

2 Hur blev Sverige rikt och jämlikt? – de gyllene åren 1870–1970 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1960

1970

1980 Sverige

1990

2000

2010

USA

Figur 2.2 Gini-ojämlikhet för disponibel inkomst i Sverige och USA 1960–2012. Källa: Standardized World Income Inequality Database (SWIID v4.1).

fram till ungefär 1980, och ökat sedan dess. Trots att Sverige och USA är olika i många avseenden uppvisar båda länder denna trend, men Sverige ligger markant lägre.

Tillförlitliga och jämförbara data över inkomstfördelningen före 1960 är svåra att få tag på. Men genom enskilda studier kan vi ändå få en ungefärlig bild av vad som hänt – och när. Soltow (1989) beräknar en Gini-koefficient för landinnehav åren 1805, 1845, 1879 och 1921 och visar att fördelningen blev allt jämnare under 1800-talet.

Genom att studera inkomstdeklarationer från de 10 respektive 1 procenten med högst inkomster drar Roine och Waldenström (2008) följande slutsats: Från högre nivåer av ojämlikhet än i andra västländer, faller den översta decilens [de rikaste 10 procenten] inkomstandel kraftigt under 1900-talets första 80 år. […] Merparten av minskningen sker före välfärdsstatens expansion, och redan 1950 var toppdecilens andel lägre än i andra länder. (Egen översättning av artikelns abstract.)

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

SMAKPROV.indd 25

25

2015-07-07 15.52

11mm

Andreas Bergh

| Den kapitalistiska välfärdsstaten

Andreas Bergh är docent i nationalekonomi och verksam som välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.

Den kapitalistiska välfärdsstaten Hur kunde Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till att bli fjärde rikast i världen? Och hur var det möjligt att samtidigt bli ett av världens mest jämlika länder? Kan den svenska välfärdsstaten bestå i framtiden?

I den här boken förklaras de svenska framgångarna. Med ny forskning visar författaren hur den kapitalistiska välfärdsstaten kunde kombinera en välfungerande kapitalism med långtgående sociala reformer, tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsdelning mellan marknad och politik.

Insikterna om vad som gjorde Sverige framgångsrikt gör det också enklare att förstå varför landet drabbades av minskad tillväxt och ökad ojämlikhet från cirka 1970. Boken ger även nya perspektiv på de reformer som genomfördes under 1980- och 1990-talen – oftast i samförstånd över blockgränserna. Boken avslutas med en diskussion om vilka utmaningar den kapitalistiska välfärdsstaten står inför.

Denna upplaga är genomgående omarbetad och uppdaterad med bland annat en diskussion om orsakssambandet mellan institutioner och välstånd samt debatten om vinster i välfärden. Den behandlar även ny forskning om problemen i den svenska skolan och om tillitens betydelse för de svenska framgångarna.

Det här är en utmärkt och informativ bok, som ger en faktabaserad och balanserad bild av den berömda svenska välfärdsstaten, dess utveckling och förändring.

Per Bylund, professor vid Baylor University

Fjärde upplagan Art.nr 37936

4:e uppl.

www.studentlitteratur.se

SMAKPROV.indd 196 978-91-44-10469-0_04_cover.indd All Pages

2015-07-07 15.52