9789127137370 by Smakprov Media AB

och livskvalitet. PBS förebygger och minskar problemskapande beteenden för personer som på olika sätt har behov av insatser från omgivningen och samhället. Denna introduktion till PBS tar upp både grundläggande teori och hur man arbetar i praktiken med hjälp av många olika exempel.

DEL 1: Inlärningsteori. Här beskrivs de viktigaste begreppen och de grundläggande inlärningsteoretiska principerna som utgör grunden för PBS. De hjälper oss att förstå hur människor utvecklas i samspel med sin miljö. DEL 2: Kartläggning av problemskapande beteenden. Hur kan man förstå PETER KARLSSON är leg. psykolog och specialist inom pedagogisk psykologi. Han har under många år arbetat med barn, ungdomar och vuxna med problemskapande beteenden. Idag arbetar han med handledning och utbildning samt organisations- och implementeringsstöd inom skola, habilitering, LSS-verksamheter samt barn- och ungdomspsykiatri.

vilken funktion problembeteendena fyller för individen? Kartläggning och analys av personens nuvarande sammanhang och inlärningshistoria beskrivs, det som kallas funktionell kartläggning.

DEL 3: Beteendestödsplan. Olika åtgärder som främjar individens utveckling och livskvalitet på kort och lång sikt tas upp. Tre typer av insatser är vanliga: förebyggande (till exempel anpassningar av miljö och bemötande), akut krishantering och att utveckla nya färdigheter (såsom kommunikation och förmåga att hantera frustration och motgångar).

DEL 4: Främjande och förbyggande. Hur kan PBS som verksamhetsövergripande förhållningssätt skapa en trygg och bra miljö för inlärning i skolan? Här presenteras också några idéer om hur ett verksamhetsövergripande förhållningssätt kan se ut inom till exempel socialpsykiatri och LSS-boenden. Boken är skriven för alla som arbetar nära brukare eller elever inom omsorg och skola, för anhöriga och för alla andra som vill lära sig det mest centrala om PBS.

omslag: john eyre foto: carola björk

ISBN 978-91-27-13737-0

PETER KARLSSON POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

POSITIVT BETEENDESTÖD (PBS) är ett förhållningssätt som främjar utveckling

PETER KARLSSON

POSITIVT

BETEENDESTÖD

Inom PBS ska alla insatser vägledas av forskning och evidens på området samt av etiska principer och respekt för människovärdet. Individens behov och önskningar ska vara i fokus och insatser sker i samråd och samarbete med individens nätverk.

I OMSORG OCH SKOLA EN INTRODUKTION

9 789127 137370

N&K_omslag_Karlsson.indd 1,3

2018-06-28 15:34

Karlsson_inlaga_final.indd 2

2018-06-21 08:48

I N NE H ÅL L INLEDNING

Vad är positivt beteendestöd?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bokens syfte och upplägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

DEL 1: INLÄRNINGSTEORI

Kapitel 1: Inlärningsteori – att förstå beteenden. . . . . . . . . . . . . . . . . Inlärningsteori är ett sätt att förstå våra beteenden. . . . . . . . . . . . . Kapitel 2: Inlärningsteori – hur vi lär oss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vi beter oss i ett sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvensinlärning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Associationsinlärning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språklig inlärning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning del 1: Inlärningsteori. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20 20 33 33 34 60 62 66

DEL 2: KARTLÄGGNING

Kapitel 3: Funktionell kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Vad är problemskapande beteenden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Att arbeta med problemskapande beteenden. . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Sammanfattning del 2: Kartläggning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Karlsson_inlaga_final.indd 5

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

DEL 3: ÅTGÄRDER Kapitel 4: Preventiva åtgärder – förebygga risksituationer. . . . . . . 1. Allmänt välbefinnande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Positiv stund – skapa goda relationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Villkorslös förstärkning – ökad tillgång till sådant som personen vill ha . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Anpassad kravnivå och planerat undvikande – minskad frustration och irritation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5. Ökat inflytande och fler valmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kapitel 5: Reaktiva åtgärder – krishantering och säkerhet . . . . . . . 1. Aktivt lyssnande – reagera tidigt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Icke-konfrontativt förhållningssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Fokusskifte – avledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Fysisk avvärjning och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Risker med preventiva och reaktiva åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . Kapitel 6: Proaktiva åtgärder – skapa utvecklingsmöjligheter . . . . Tydlighet och förutsägbarhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inlärning och färdighetsträning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppmuntran och feedback . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning del 3: Åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL 4: FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE Kapitel 7: Verksamhetsövergripande PBS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . PBS i skolan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nivå 1 – för alla elever. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nivå 2 – för några elever. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nivå 3 – för ett fåtal elever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Organisation och implementering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Karlsson_inlaga_final.indd 6

102 104 105 106 109 111 111 113 116 117 119 120 122 125 127 133 144 158

160 162 162 167 188 193 196

2018-06-21 08:48

INNEHÅLL

Verksamhetsövergripande PBS inom andra områden . . . . . . . . . 199 Sammanfattning del 4: Främjande och förebyggande . . . . . . . . . . 208

AVSLUTNING

210

Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Formulär. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216

Karlsson_inlaga_final.indd 7

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

I N LE D N I N G Emma är 34 år. Hon har en autismdiagnos och måttlig intellektuell funktionsnedsättning och bor på ett gruppboende där alla har liknande funktionsnedsättningar. Hon har sin sysselsättning på en daglig verksamhet som drivs av kommunen. Hon trivs bra, tycker om de sysslor hon brukar ägna sig åt och gillar personalen. Vissa tycker hon mer om än andra. Emma är mycket rutinbunden och ogillar när det inte blir som hon är van vid, som när personalen inte gör som de brukar eller när de svarar ”fel” på hennes frågor. Då blir hon osäker och frustrerad. Det märks genom att hon blir orolig, går runt planlöst i lokalerna och ställer alltfler frågor som hon ”kräver” att få rätt svar på. Många gånger går oron över i utbrott. Då kan hon ge sig på personalen med slag och sparkar, framför allt om det är personal som hon inte känner så väl och som inte vet hur de ska bete sig. När detta händer brukar personalgruppen lösa det genom att byta av varandra så att någon som känner Emma bättre är med henne. Personalen börjar nu se att Emma allt oftare ger sig på personal som hon inte känner så bra, redan innan något gått ”fel”, kanske som ett sätt att få vara med den personal som hon känner sig tryggare med.

Det är ofta ”stökigt” i klass 4B på Centralskolan. Det är många elever i klassen, men framför allt är det några elever som är särskilt ”besvärliga” och som påverkar de andra eleverna och stämningen i stort. När läraren, som är relativt nyutexaminerad, ska sätta igång lektionen har hen svårt att få lugn och ro och fånga elevernas uppmärksamhet. Det är alltid några,

Karlsson_inlaga_final.indd 8

2018-06-21 08:48

INLEDNING

elever som fortsätter att prata och hålla på med sitt. Dessutom är det ofta någon elev som kommer för sent på morgonen eller efter rasten. Detta gör att läraren får ägna mycket tid åt att samla klassen och skapa tillräckligt lugn innan hen kan börja undervisningen. När sedan de ”stökigaste” eleverna väl har lugnat sig har ofta någon av de andra tröttnat och tappat fokus. Även när undervisningen kommit igång är det flera elever som pratar rakt ut utan att räcka upp handen, som går in och ut ur klassrummet eller som inte kommer igång med sina uppgifter. Det finns också en del elever som ofta hamnar i bråk, både under lektionerna och på rasterna, vilket tar ytterligare dyrbar undervisningstid i anspråk eftersom läraren måste ägna tid åt att reda ut alla större och mindre konflikter. Den brist på arbetsro som allt detta orsakar påverkar både eleverna och läraren negativt. Många elever upplever att de har svårt att få något gjort på lektionerna och de känner oro när de ska gå till skolan på morgonen. Läraren i sin tur känner sig både stressad och missnöjd med det jobb hen gör.

Hur kan vi förstå Emmas problembeteenden, att ge sig på, slå och sparka personalen på sin dagliga verksamhet? Kan vi hjälpa henne så att hon inte längre behöver använda sig av dessa beteenden när hon blir frustrerad eller vill vara med någon annan i personalen? Och hur kan vi förstå det som händer i klass 4B? Varför är det så ”stökigt”? Vad kan vi göra för att eleverna ska få ett lugnare och tryggare inlärningsklimat? Går det att skapa bättre förutsättningar för läraren att göra ett bra jobb så att hen kan gå hem för dagen och känna sig nöjd med sin arbetsinsats? Det är detta som positivt beteendestöd handlar om. Om hur vi kan hjälpa individer, grupper och verksamheter att skapa goda förutsättningar för utveckling och ökad livskvalitet för alla.

Karlsson_inlaga_final.indd 9

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

Vad är positivt beteendestöd? Positivt beteendestöd, PBS,* är ett förhållningssätt som syftar till att främja utveckling och livskvalitet och att förebygga och minska olika typer av problemskapande beteenden för personer som på olika sätt har behov av insatser från omgivningen och samhället. PBS är inte en specifik metod, utan ett förhållningssätt, eller ett ramverk, för att organisera förebyggande, behandlande och/eller pedagogiska insatser på individ-, grupp- eller organisationsnivå. Internationellt har PBS i dag stor betydelse inom framför allt två områden. Det ena gäller arbete med personer med eller utan intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar som har allvarliga problemskapande beteenden, till exempel ett barn eller en vuxen i en familj, i förskolan, skolan eller på ett stöd- och gruppboende, i en daglig verksamhet eller på ett HVB-hem. Det andra området gäller förebyggande arbete på verksamhetsövergripande nivå, framför allt inom skolan, i syfte att skapa trygghet, studiero och förutsättningar för inkludering, ett förhållningssätt som har kommit att kallas för skolövergripande positivt beteendestöd (school wide positive behavior support; SWPBS).

Tillämpad beteendeanalys Kärnan i PBS är olika metoder och tekniker som bygger på forskning och metodutveckling inom tillämpad beteendeanalys (TBA). TBA baseras i sin tur på ett utvecklingspsykologiskt förhållningssätt som kallas för inlärningsteori, eller inlärningspsykologi. Det grundläggande synsättet inom inlärningsteorin, och därmed även inom TBA och PBS, är dels att

* På engelska används två olika begrepp, positive behavior support (PBS) och positive behavior interventions and support (PBIS). Oftast används begreppen synonymt, men i vissa sammanhang tycks PBS främst syfta på individinriktade insatser, medan PBIS används när man avser organisationsövergripande insatser.

Karlsson_inlaga_final.indd 10

2018-06-21 08:48

INLEDNING

alla beteenden och färdigheter hos en individ utvecklas i samspel med miljön, dels att alla beteenden blir begripliga om det går att förstå hur detta samspel ser ut, och tidigare har sett ut, för den enskilda individen.

Kartläggning och åtgärder Inom PBS finns det en tydlig röd tråd mellan dess teoretiska grund, olika strategier för kartläggning, analyser av problemskapande beteenden och de olika typer av åtgärder som sätts in. Kartläggningen och analysen utgår från den inlärningsteoretiska kunskapen om hur människors beteenden utvecklas i samspel med miljön. Detta ligger sedan till grund för åtgärdsplaneringen.

Inlärningsteori

Kartläggning och analys

Åtgärdsplan

Åtgärderna är i de flesta fall både främjande och förebyggande och omfattar bland annat: ◗◗ anpassning av miljö och bemötande ◗◗ funktionell färdighetsträning på individ- och/eller gruppnivå ◗◗ uppmuntran och feedback baserat på positiv förstärkning.

Fokus på utveckling och livskvalitet Det övergripande målet för en PBS-baserad insats är att främja individens utveckling och livskvalitet; att minska problemskapande beteenden kommer i andra hand; att minska de problemskapande beteendena kan

Karlsson_inlaga_final.indd 11

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

dock ibland vara nödvändigt för att man ska kunna skapa förutsättningar att öka individens utveckling och livskvalitet. Allt arbete med dessa beteenden bör grundas i en noggrann kartläggning och analys av vilken funktion beteendena har för individen. Arbetet bör också vägledas av individens livskvalitetsmål och av verksamhetens mål och vision. Tyngdpunkten i arbetet med problemskapande beteenden ligger på anpassningar i miljön och på inlärning av nya färdigheter för individen. På så sätt blir de insatser som direkt syftar till att ta bort problemskapande beteenden mindre viktiga och till och med ibland helt onödiga.

Etik och evidens Inom PBS bör alla insatser vägledas av forskning och evidens på området, men också av etiska principer och en respekt för människovärdet. Forskningen och etiken måste dessutom gå hand i hand. Genom att använda sig av evidensbaserade metoder och förhållningssätt kan man i arbetet med PBS säkerställa att en individ i behov av stöd får tillgång till insatser som forskningen har visat fungerar, och med etik och värderingar får man vägledning som gör det möjligt att sätta upp mål för individen och för hur de forskningsbaserade metoderna ska genomföras. Det räcker alltså inte med att en insats känns bra, det måste också gå att visa att den har effekt. Samtidigt går det förstås inte att rättfärdiga vilka metoder som helst, även om de bygger på forskning och oavsett hur effektiva de är, om de inte samtidigt tar hänsyn till individens integritet och egna livsmål.

Personcentrerat förhållningssätt Personcentrerad planering utgör en central del i individfokuserad PBS och innebär att man utgår från ett strukturerat arbetssätt som identifierar en persons mål, behov och önskningar, som sedan ska ligga till grund för stöd och insatser av olika slag.

Karlsson_inlaga_final.indd 12

2018-06-21 08:48

INLEDNING

Inom personcentrerad planering är det individens behov och önskningar som ska vara vägledande i valet av mål och insatser, liksom när det gäller hur insatserna ska genomföras. Planeringen ska inte vara beroende av hur en viss verksamhet är organiserad eller vilka metoder som råkar vara inne för tillfället. Två viktiga aspekter i personcentrerad planering är individens rätt till självbestämmande och möjligheten till inkludering på sina egna villkor. En annan att man aktivt involverar och tar hjälp av individens nätverk.

Involvering av individens nätverk Många individer som behöver stöd och insatser av olika slag har själva svårt att kommunicera sina behov, önskningar och mål. Därför är det angeläget att man i arbetet med PBS involverar olika personer i individens nätverk, både det privata och det professionella, genom hela processen, från kartläggningen och målformuleringen till genomförande och utvärdering av olika åtgärder. Nätverket kan bestå av anhöriga, vänner, personal på boendet, i skolan eller den dagliga verksamheten som träffar personen varje dag, men också handläggare eller vårdpersonal som träffar personen mer sällan. För en person som inte kan kommunicera är det många gånger det personliga nätverket som måste föra personens talan i olika sammanhang. Det är särskilt viktigt att personerna i nätverket engageras redan från början eftersom det är de som kommer att genomföra en stor del av insatserna i praktiken. Detta är också en anledning till att de mål som sätts upp och de insatser som planeras måste stämma överens med nätverkets värderingar och ta hänsyn till vilka resurser och kunskaper de personer som ingår i nätverket har.

Karlsson_inlaga_final.indd 13

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

Minimera användandet av begränsande och tvingande åtgärder Positivt beteendestöd växte fram under 1980- och 1990-talen som en reaktion på bristande etik och dålig insyn i många av de verksamheter som fanns för personer med funktionsnedsättningar. Bland annat använde sig en del verksamheter av begränsande, tvingande och bestraffande metoder. Det har medfört att en central del i PBS handlar om att minimera användandet av just tvång, onödiga begränsningar och bestraffning. Huvudskälet till detta ställningstagande handlar om individens rätt till ett värdigt och respektfullt bemötande oavsett i vilken livssituation hen befinner sig. En annan viktig anledning är att mer positiva metoder, som att underlätta och anpassa miljön, lära ut nya färdigheter och uppmuntra individen genom positiv förstärkning, är betydligt effektivare om man vill uppnå en långsiktigt hållbar beteendeförändring och ökad livskvalitet hos individen.

Organisation och genomförande Många gånger kräver en insats på individnivå att man också kartlägger och skapar förutsättningar på organisationsnivå, till exempel genom att samverka med olika aktörer, söka stöd hos cheferna och förankra insatsen på olika nivåer i verksamheten. Men också att man säkerställer att det finns tillräckligt mycket personal som har den tid och de kunskaper som krävs för att genomföra interventionen. Vilken intervention som väljs i ett visst sammanhang bygger på en avvägning mellan vad forskningen säger och hur möjligheterna att genomföra interventionen ser ut. En insats blir aldrig bättre än det sätt som den genomförs på i praktiken! Finns inte de organisatoriska förutsättningarna kan det i många fall vara nödvändigt att först arbeta för att skapa dem, innan man kan sätta in den individinriktade insatsen. Naturligtvis är detta inte möjligt om det handlar om individer med allvarliga problemskapande beteenden, då måste man vidta åtgärder direkt för att förebygga och skydda alla parter

Karlsson_inlaga_final.indd 14

2018-06-21 08:48

INLEDNING

från eventuella skaderisker. Även i sådana fall kan dock en del långsiktiga åtgärder ibland behöva skjutas på framtiden tills de organisatoriska förutsättningarna finns på plats. Det krävs för att de planerade insatserna ska kunna genomföras med tillräckligt god kvalitet.

Bokens syfte och upplägg Boken riktar sig till dig som vill ha en översiktlig beskrivning av vad PBS är och som arbetar direkt med elever eller brukare i olika verksamheter, till dig som är chef och beslutsfattare på olika nivåer och till dig som är anhörig till en person som på olika sätt har behov av stödinsatser. Syftet med boken är att ge en introduktion till positivt beteendestöd med fokus på de två områden som nämndes inledningsvis och där PBS har fått störst genomslag: PBS för individer med svåra problemskapande beteenden och PBS som förebyggande, verksamhetsövergripande förhållningssätt inom skolan. PBS begränsar sig emellertid inte enbart till dessa två områden, utan förhållningssättet används även inom en mängd andra fält, till exempel färdighetsträning för små barn med autism, föräldrastödsprogram och som generellt förhållningssätt inom olika slags verksamheter för personer med intellektuella eller psykiatriska funktionsnedsättningar, såsom HVB, LSS och socialpsykiatri. Förhoppningen är att beskrivningen av PBS inom de två huvudområdena även ska ge dig som är verksam inom närliggande områden en tillräckligt god bild av PBS. Det ger dig en möjlighet att se hur PBS skulle kunna se ut inom ditt eget verksamhetsfält så att du sedan kan gå vidare och söka mer information och kunskap. Boken är indelad i fyra delar. I den första delen presenteras inlärningsteori, som är den teoretiska grund som PBS vilar på. Här får du lära dig hur människor utvecklas i samspel med sin miljö och här görs en

Karlsson_inlaga_final.indd 15

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

genomgång av de viktigaste inlärningsprinciperna och de mest centrala begreppen. Bokens andra del fokuserar på kartläggningen av problemskapande beteenden. Här visas hur du genom att kartlägga och analysera när och i vilka sammanhang en individs problembeteenden förekommer, kan förstå vilken funktion individens beteenden fyller för hen. Genom en sådan funktionell kartläggning blir det möjligt att förstå vilka omständigheter som påverkar individens beteende och att välja och planera åtgärder så att hen kan utveckla mer adaptiva beteenden och färdigheter i stället för problemskapande beteenden. I bokens tredje del beskrivs hur den funktionella kartläggningen leder fram till en beteendestödsplan. Här får du veta mer om några olika åtgärder som används för att stödja individens utveckling och som ger möjligheter till ökad livskvalitet. I den fjärde och sista delen ligger fokus på PBS som förebyggande, verksamhetsövergripande förhållningssätt i skolan. En beskrivning görs av hur du kan använda de inlärningsteoretiska principerna och kunskaperna om människors beteenden för att skapa ett främjande och förebyggande förhållningssätt i en verksamhet. I stället för att vänta på att problembeteenden ska uppstå kan du använda dina kunskaper och metoder för att förebygga problem och spara både kostnader och lidande på lång sikt. I denna del presenteras också några idéer om hur ett verksamhetsövergripande förhållningssätt kan se ut inom andra verksamheter än skolan, till exempel inom socialpsykiatri- och LSS-boenden. I boken används i möjligaste mån begrepp som ligger nära vardagsspråket, men ibland behövs mer specifika definitioner för att skapa tydlighet och särskilja ett teoretiskt begrepp från ett mer vardagligt. Alla sådana teoretiska begrepp kommer att förklaras med vardagliga ord och i många fall även genom exempel. Boken bygger på teorier, metoder och förhållningssätt som alla har forskningsstöd, men för att göra den mer

Karlsson_inlaga_final.indd 16

2018-06-21 08:48

INLEDNING

lättillgänglig innehåller den inga referenser i texten. I vissa fall finns dock en referens till en forskningsartikel eller en förklaring till ett begrepp som en fotnot i texten. I slutet av boken finns en kort lista med böcker och artiklar inom området och olika hemsidor där den som är intresserad av mer fördjupade kunskaper kan söka vidare. Det är viktigt att komma ihåg att boken är en introduktion till positivt beteendestöd. Tanken är inte att du på egen hand, efter att ha läst boken, ska kunna börja använda PBS i din verksamhet fullt ut. Förhoppningen är snarare att du ska börja reflektera över ditt eget arbete, både när det gäller hur den verksamhet som du arbetar i är organiserad och hur du där bemöter dina elever eller brukare. I bästa fall kommer boken dessutom att inspirera dig som vill veta mer och fördjupa dig inom PBS som arbetssätt att skaffa dig utbildning eller handledning som gör det möjligt att fullt ut omsätta kunskaperna om PBS i den egna verksamheten.

Karlsson_inlaga_final.indd 17

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

DEL 1 INL ÄRNINGS TEORI

Karlsson_inlaga_final.indd 18

2018-06-21 08:48

INLEDNING

Människor och det mänskliga livet är mångfasetterat. Vi delar många av våra mest grundläggande funktioner och reaktioner med många andra djur och en stor del av dessa är direkt kopplade till vår överlevnad, för oss själva som individer eller för människan som art. Vi äter och dricker för att överleva. Vi rör på oss för att komma till platser som vi vill nå och för att få tag på sådant vi behöver. Vi har sex både för fortplantning och njutnings skull. Vi kan känna rädsla, glädje, lust och aggressivitet. Våra hjärtan slår, vi andas och svettas. Samtidigt har vi en mängd beteenden och förmågor som gör oss unika i förhållande till andra arter på jorden. Vi kommunicerar med hjälp av symboler, tal, skrift eller tecken, något som inga andra varelser klarar av. Vi bygger höghus och broar, jumbojetar och oljetankrar. Vi skapar och raserar kulturer. Vi reser över hela jordklotet på några timmar och kan ta i stort sett varje miljö i besittning. Vi omformar vår värld i en skala och på ett sätt som inga andra varelser varit i närheten av, så till den grad att vi äventyrar vår egen existens. Vi har drömmar, önskningar, farhågor och förhoppningar. Vi kan visa både kärlek och hat, altruism och egoism. Vi beter oss kortsiktigt dumt och långsiktigt klokt. Vi kan med tankens och språkets hjälp förflytta oss i tid och rum. Vi kan fantisera om främmande platser som vi aldrig besökt och föreställa oss historiska skeenden och framtida händelser. Kort sagt är våra beteenden och förmågor i det närmaste obeskrivligt komplexa. Därför behöver vi teorier som hjälper oss att analysera och förstå för att se samband och mönster.

Karlsson_inlaga_final.indd 19

2018-06-21 08:48

K AP IT EL 1

I N LÄ R N I NG ST E O R I – ATT FÖ R STÅ B E T EEND EN Eftersom våra beteenden är komplexa är det lätt att tro att vi behöver svåra och krångliga teorier för att förstå varför vi beter oss på olika sätt i olika sammanhang. Och visst kan vi behöva en mängd teorier för att förstå alla olika delar i det komplexa system som vi och våra beteenden utgör. Men om vi verkligen vill begripa våra beteenden i sitt sammanhang behöver vi snarare hitta sätt att förenkla dem på. Det är nödvändigt för att vi ska ha en chans att uppfatta de viktigaste aspekterna i ett skeende och förstå vad som händer och varför. Det är detta som inlärningsteorin handlar om. Att förstå beteenden i sitt sammanhang genom att förenkla dem på ett sådant sätt att ett skeende blir gripbart och möjligt för oss att analysera, utan att vi för den skull förlorar förståelsen för den komplexitet som mänskligt liv innebär.

Inlärningsteori är ett sätt att förstå våra beteenden Det finns många olika teorier som utifrån olika perspektiv försöker förklara våra beteenden, vår utveckling och olika typer av problem och sjukdomstillstånd. Ett exempel är de neuropsykologiska teorierna som fokuserar på vad som sker i hjärnan och hur det påverkar hur vi beter oss.

Karlsson_inlaga_final.indd 20

2018-06-21 08:48

INLÄRNINGSTEORI

Ett annat är inlärningsteorin, som i stället fokuserar på hur våra beteenden påverkas av det sammanhang som vi befinner oss i. Vilket perspektiv vi väljer att utgå från beror på vilket syfte vi har och vad vi vill försöka förstå. Som berördes i inledningen utgör inlärningsteorin grunden för tillämpad beteendeanalys (TBA) och därigenom även för positivt beteendestöd. Inom tillämpad beteendeanalys är ett uttalat mål att förstå och påverka individers beteenden. Med förståelse menas här att ta reda på i vilket sammanhang eller under vilka omständigheter ett visst beteende uppstår. Det innebär att man försöker förstå beteendet utifrån vad som händer i miljön, snarare än utifrån vad man tror händer i hjärnan.

TBA PBS Inlärningsteori

Tillämpad beteendeanalys kan beskrivas som den praktiska tillämpningen av inlärningsteorin. Allt man gör inom TBA baseras således på inlärningsteorin, vilket till stor del görs också inom till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), som är en psykoterapiform som fokuserar på att förändra en klients beteenden här och nu.

Karlsson_inlaga_final.indd 21

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

Samtidigt som positivt beteendestöd alltså till allra största delen bygger på tillämpad beteendeanalys och inlärningsteori, är det viktigt att veta att förhållningssättet också har en öppenhet gentemot en del andra teoretiska förhållningssätt, till exempel för att förstå mer komplexa samband hos grupper och organisationer eller människors olika biologiska förutsättningar.

Ett naturvetenskapligt synsätt Inlärningsteorin utgår från ett naturvetenskapligt synsätt, vilket betyder att den förlitar sig på systematiska observationer och informationsinsamling som det går att analysera och dra slutsatser utifrån. Naturvetenskapliga teorier är värderingsfria och försöker beskriva världen så sakligt som möjligt. De hjälper oss att förstå varför vi beter oss på ett visst sätt och kan användas för både gott och ont. Både för att främja vår utveckling och livskvalitet och för att få otillbörlig kontroll över oss. Ansvaret för hur olika teorier används vilar alltid på de personer som nyttjar dem. Praktisk tillämpning av teoretiska kunskaper måste därför alltid vägledas av etik och värderingar, framför allt när användandet av dem innebär ingrepp i människors liv.

Beteende – ett centralt begrepp I professionella sammanhang är det är ofta viktigt att vara överens om vad man menar med olika begrepp så att man vet att alla talar om samma sak. Det innebär att vissa begrepp måste definieras på ett tydligt sätt. Ett sådant exempel är begreppet beteende.* Vi människor beter oss hela tiden. Det finns inte någon stund i våra liv

* Inom inlärningsteorin använder man ofta begreppet respons i stället för beteende för att tydliggöra skillnaden mellan hur man definierar begreppet beteende inom inlärningsteorin jämfört med hur man använder ordet i vardagsspråket.

Karlsson_inlaga_final.indd 22

2018-06-21 08:48

INLÄRNINGSTEORI

när vi inte beter oss, inte ens när vi sover eller är helt avslappnade. Inom inlärningsteorin betyder begreppet beteende allt vi gör i förhållande till vår inre eller yttre miljö. Till exempel att vi går för att komma till en bestämd plats, ropar för att påkalla uppmärksamhet hos en kompis på stan eller skär morötter för att ha i en gryta. Andra beteenden är i stället direkt riktade mot våra egna kroppar och har inte så mycket med den yttre miljön att göra. Vi kliar på ett myggbett för att lindra klådan, tuggar maten för att kunna svälja den eller nynnar för oss själva när vi håller på med en enformig syssla hemma. Det gemensamma för alla dessa olika beteenden är att det är handlingar som vi gör och som vi är mer eller mindre medvetna om att vi gör, och att de är observerbara för andra människor. Så här långt är det ingen skillnad på hur begreppet beteende används i vardagsspråket och i inlärningsteorin. Det är när vi lämnar beteenden som är observerbara för andra som språkbruket går lite isär.

Inre beteenden Det finns också beteenden hos oss som inte är observerbara för andra och inte heller är medvetna handlingar som vi viljemässigt styr över. Vissa av dessa sker i våra kroppar och tar sig vanligtvis uttryck i att vi reagerar, känner eller tänker. Inom inlärningsteorin ser vi dock även dessa beteenden som något som vi faktiskt gör, även om beteendena bara är observerbara för oss själva. Ingen annan kan ju veta vilket beteenden som försiggår inom oss även om det många gånger går att gissa sig till det. Exempelvis kan ingen annan se att hjärtat slår lite fortare om vi stöter på en person som vi är förälskade i, att vi sitter och tänker på vad vi ska göra på semestern under ett tråkigt möte eller att vi känner skam för att vi inte sa till när vi fick för mycket växel tillbaka i närbutiken. Inom inlärningsteorin ses alltså tankar, känslor och kroppsliga reaktioner som beteenden som är möjliga att observera och analysera hos oss själva, men oftast inte hos andra.

Karlsson_inlaga_final.indd 23

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

Vissa av dessa inre beteenden är vi medvetna om, andra försiggår utan att vi någonsin lägger märke till dem. Många gånger uppfattar vi dem inte så länge allt är som vanligt. Det är sällan vi tänker på att vi andas, trots att vi gör det hela tiden och trots att det är ett helt livsavgörande beteende. Om vi däremot springer uppför trapporna i ett åttavåningshus kommer vi sannolikt, lite beroende på hur vältränade vi är, bli plågsamt medvetna om att vi andas. Det finns en viktig poäng med att vi inte ska ägna för mycket uppmärksamhet åt våra kroppsliga funktioner som ständigt pågår och som är nödvändiga för vår överlevnad. Det skulle ta alldeles för mycket energi och fokus från det som sker i vår omvärld och som vi måste vara uppmärksamma och reagera på.

Konkreta och observerbara beteenden Inom inlärningsteorin försöker man beskriva en persons beteenden i så konkreta termer som möjligt. Man undviker oprecisa begrepp, som till exempel att Mikaela är omotiverad eller att Sara är aggressiv. I stället beskriver man konkret och observerbart vad det är de gör, till exempel att Mikaela tar lång tid på sig att komma igång och jobba på lektionen, eller att Sara sparkar sönder Karams och Fridas legobygge och skriker att de är dumma och att hon hatar dem. På motsvarande sätt säger man hellre att Hanna tänker att hon inte klarar av någonting, att hon är ledsen, att hon oroar sig när hon ska till jobbet eller att hon har hjärtklappning – än att man kort och gott säger att hon mår dåligt. Fördelarna med att beskriva beteenden i den här typen av konkreta och observerbara termer är flera: ◗◗ Det ökar sannolikheten för att alla inblandade pratar om samma sak vilket gör att onödiga missförstånd kan undvikas.

Karlsson_inlaga_final.indd 24

2018-06-21 08:48

INLÄRNINGSTEORI

◗◗ Det minskar risken för värderande beskrivningar som gör att problemen förläggs hos individen i stället för att individens beteenden ses i ett sammanhang. ◗◗ Alla åtgärder för att förändra ett beteende bör baseras på en kartläggning och på observationer av konkreta beteenden i det sammanhang där beteendena förekommer. För att det ska bli möjligt behöver man veta vad det är som ska observeras och kartläggas. Vad som är konkreta och observerbara beteenden beror på vem det är som observerar. Om det är vi själva som observerar våra egna beteenden kan vi upptäcka både våra inre beteenden, som tankar och känslor, och yttre handlingar. Observerar vi däremot någon annan, till exempel ett barn eller en person med intellektuella funktionsnedsättningar som inte själv kan observera och beskriva sina beteenden, är det enbart de yttre handlingarna som är observerbara. Vi kan utifrån bara observera vad en person gör – inte vad hen tänker, känner eller upplever i kroppen. Det är lätt att tro att man vet vad någon annan tänker eller känner utifrån hur personen beter sig. Att man till exempel antar att någon är arg för att hen beter sig aggressivt eller ledsen för att hen gråter. Många gånger kan dessa antaganden vara riktiga, men problemet är att det är just antaganden, inte något man faktiskt har observerat. Utifrån observerbara beteenden säger inte nödvändigtvis alltid något om vad en person upplever på insidan.

Viljestyrda eller icke viljestyrda beteenden Flertalet av våra beteenden som är observerbara för andra kan vi också viljemässigt styra över, bortsett från en del automatiska reaktioner, såsom rodnad och svettning. Man säger att dessa beteendena är viljestyrda, vilket betyder att vi själva kan välja om vi ska bete oss eller inte. Till exem-

Karlsson_inlaga_final.indd 25

2018-06-21 08:48

POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

pel om vi ska springa ifatt en buss som vi håller på att missa eller fundera ut vad vi ska äta till middag och skriva en inköpslista. Men när det gäller de flesta inre beteenden är det annorlunda. Dem kan vi inte styra över med viljan hur gärna vi än önskar att vi kunde, utan de kommer automatiskt. Om vi till exempel kliver ut i gatan utan att se oss för och en bil i full fart missar oss med en hårsmån, väljer vi inte själva om vi ska bli rädda eller inte. Händer något sådant kommer hjärtat per automatik att slå snabbare, andningen öka och kanske kroppen skaka, samtidigt som vi kanske funderar på vad som skulle ha kunnat hända om bilen inte hade hunnit väja. Vi kanske till och med får inre bilder av hur vi ligger skadade på gatan. Alla dessa kroppsliga reaktioner och känslor är alltså ingenting som vi själva kan styra över, utan de är automatiska och kan utlösas av händelser i vår omgivning eller i oss själva.

Karlsson_inlaga_final.indd 26

2018-06-21 08:48

Karlsson_inlaga_final.indd 27

2018-06-21 08:48

vilken funktion problembeteendena fyller för individen? Kartläggning och analys av personens nuvarande sammanhang och inlärningshistoria beskrivs, det som kallas funktionell kartläggning.

omslag: john eyre foto: carola björk

ISBN 978-91-27-13737-0

PETER KARLSSON POSITIVT BETEENDESTÖD I OMSORG OCH SKOLA

POSITIVT BETEENDESTÖD (PBS) är ett förhållningssätt som främjar utveckling

PETER KARLSSON

POSITIVT

BETEENDESTÖD

I OMSORG OCH SKOLA EN INTRODUKTION

9 789127 137370

N&K_omslag_Karlsson.indd 1,3

2018-06-28 15:34