9789127435384

FIXA SPRÅKET 2 – med fokus på språkförhållanden, språkförändring och språkhistoria

FIXA SPRÅKET 2

Helga Stensson, Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin

För kurserna Svenska 2 och Svenska 3 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa språket 2 visar på språkförhållanden i Sverige och Norden utifrån begrepp som mångspråkighet, språklagstiftning och minoritetsspråk. Här behandlas även språkhistoria och språkförändring.

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

2

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och digital bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43538-4

9 789127 435384

Fixa spraket 2 cover.indd All Pages

2015-06-03 14.37

Fixa spr책ket 2_text.indd 1

2015-06-04 16.34

Svenskan nu och då I världen finns tusentals språk. Bara i Sverige talas över 150 av ­dessa språk och de flesta av oss kan åtminstone ett språk utöver modersmålet. Sverige är alltså ett mångspråkigt samhälle, något vi har gemensamt med de flesta av världens länder.

Men hur ser språksituationen ut i våra nordiska grannländer?

Och om du gjorde en tidsresa 500 år tillbaka i tiden och träffade en jämnårig person, skulle ni då förstå varandra? Hur m ­ ycket har svenskan egentligen förändrats? Och vem har makt över svenskan idag? De här frågorna bland många andra kommer du att få ­diskutera. Men inte bara språk i Sverige står i fokus, utan också svenskans plats i världen. Förhoppningsvis kommer du att upptäcka en mängd nya saker om det mest centrala hos människan – språket.

Fixa språket 2 består av fem kapitel som presenterar olika ­perspektiv på språk och språkförändring. För Svenska 2 finns tre kapitel som tillsammans behandlar språksituationen i Sverige och Norden och språk och makt. De två avslutande kapitlen ­handlar om svenskans släktskapsförhållanden med andra språk och dess ­historia och utveckling, det vill säga det centrala innehållet i ­Svenska 3. Varje kapitel har övningar där du arbetar med att förstå och diskutera dina nya kunskaper. I Workshop finns undersökande och kreativa uppgifter där du får vidga perspektiven ytterligare.

Till respektive kapitel finns skriftliga eller muntliga uppgifter som ­examinerar olika delar av ämnet. I Uppslaget på sidorna 162–164 finner du förklaringar av centrala ord och begrepp, och längst bak finns bedömningsmatriser som stöd för dig och din lärare.

Lycka till!

Helga Stensson, Ann-Sofie Lindholm och Pär Sahlin

Fixa språket 2_text.indd 3

2015-06-04 16.34

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND Mångspråkiga samhällen Språk och dialekt Majoritetsspråk och minoritetsspråk

41

Danmark

Hur mycket förstår vi?

42 46 50 51 53 53 55

Arbeta med Språken i Norden

56

Workshop

58

Norge Island

7 8 8 9

Språken i Sverige

10

Språklagen

11 11

Rätten att tala och utveckla sitt modersmål

Från danska till grönländska

Nationella minoritetsspråk i Sverige 13

Färöarna Finland och Åland Grönland

TRE

Vad är ett nationellt minoritetsspråk?

14

Lagen och de nationella minoritetsspråken

14

Att hålla språket levande

18

Det finns en utväg ur dem-problemet

61 62

Finska

20

Vem bestämmer över språket?

63

Meänkieli

21

Språkpolitik

64

Samiska

22

Viktiga organisationer

64

Romani chib

24

Skriftspråket genom tiderna

65

Jiddisch

26

En enhetlig stavning – inte helt lätt

65

Grupp och språk – ingen självklar koppling

28

Förändringar i språket

68

Det svenska teckenspråket

28

Lånord

Lagen skyddar teckenspråket

28

Grammatik

Engelskan i Sverige

Klarspråk

30

68 68 69

Engelska som arbetsspråk

30

Språkråd

73

Hur bra är vi?

31

Arbeta med Makt över språket

74

Arbeta med Sverige – ett mångspråkigt land

Workshop

76

32

Workshop

34

Tala och skriv om språkförhållanden i Norden

78

Tala om Sverige

TVÅ SPRÅKEN I NORDEN

36

Vad är Norden?

38

Språken i Norden

40

Fixa språket 2_text.indd 4

MAKT ÖVER SPRÅKET

– ett mångspråkigt land

78

Skriv om Språken i Norden

79

Tala om Makt över språket

80

2015-06-04 16.34

SVENSKANS PLATS I VÄRLDEN

83

Språksläktingar

84

Världens språk Språk i världen

86 90

Språkfamiljer i Europa

94

Vilka var indoeuropéerna?

Svenskans syskon och kusiner

94 96 98 98

Varför förändras språk?

99

Stor, stark svenska

99

Det indoeuropeiska språkträdet Andra språkfamiljer i Europa

126

Nysvenska – Bibelns, statens och de första tidningarnas svenska

128

Gustav Vasas svenska 1600-talet, 1700-talet och franskan Then Swänska Argus Språkvetenskap, ordböcker och grammatikor Namn och mode och engelskan i svenskan Hur talade vanligt folk?

129 132 133 135 136 136

Arbeta med Nysvenska – Bibelns, statens och de första tidningarnas svenska 138 Nusvenska – Strindbergs och vår svenska

140

Språkreformer

142 143

102

Arbeta med Nusvenska – Strindbergs och vår svenska

144

104

Tendenser i dagens svenska

146

FEM

Internationalisering

SVENSKAN GENOM TIDERNA 107

Teknifiering Dina barns och barnbarns svenska

146 147 148 149 149 150 155

Arbeta med Tendenser i dagens svenska

156

Workshop

158

Skriv och tala om Svenskan genom tiderna

160

UPPSLAGET

162

BEDÖMNINGSSTÖD

165

KÄLLFÖRTECKNING

174

Arbeta med Svenskans plats i världen

100

Workshop Skriv om Svenskans plats i världen

Tal och skrift, skrift och tal Intimisering Visualisering

Svenskans utveckling

108

Urnordiska – nordgermanernas språk

109

Urnordiskan

109

Arbeta med Urnordiska – nordgermanernas språk

112

Runsvenska – vikingarnas svenska

114

Källor med runskrift Ljud som försvunnit och ortnamn som finns kvar

114 115

Arbeta med Runsvenska – vikingarnas svenska

118

Fornsvenska – tyskarnas svenska

120

Källor med latinskt alfabet

120 122 122 124

Lånord och grammatik Den första litteraturen på svenska Tyskan i svenskan

Fixa språket 2_text.indd 5

Törst efter kunskap och bildning

Hundra år av texter

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA

Arbeta med Fornsvenska – tyskarnas svenska

2015-06-04 16.34

ET T Fixa spr책ket 2_text.indd 6

2015-06-04 16.34

SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND Sverige är ett mångspråkigt land. Det förs ingen exakt statistik över hur många språk som talas i landet, men minst 150 språk är troligt.

De flesta invånarna har ett modersmål, oftast svenska, men många talar ytterligare språk och är flerspråkiga. En del av språken har talats i Sverige under mycket lång tid, till exempel nationella minoritetsspråk som samiska, finska och meänkieli. Andra språk har kortare historia i Sverige, som invandrarspråken kurdiska eller somali.

Visst är det en häftig tanke att över 150 olika språk talas här – allt från svenska, finska, arabiska och spanska, till små språk med bara några få talare! Vilka språk talar du?

Det här kapitlet handlar om vad ett mångspråkigt samhälle är, hur språksituationen ser ut i Sverige och om de nationella minoritetsspråken.

Fixa språket 2_text.indd 7

2015-06-04 16.34

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

I UPPSLAGET PÅ S. 162 FÖRKLARAS CENTRALA ORD OCH BEGREPP.

Fixa språket 2_text.indd 8

ETT | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Mångspråkiga samhällen Sverige är ett mångspråkigt samhälle, men det är inte unikt för just Sverige. De flesta länder är mångspråkiga därför att många av invånarna talar fler än ett språk. Förhållandet ett land – ett språk är alltså mycket ovanligt.

Språk och dialekt Ett språk kan bestå av olika dialekter. Men vad är då skillnaden mellan ett språk och en dialekt? Att dra den gränsen är inte helt enkelt och beror till viss del på vilket synsätt man väljer.

Ett språkvetenskapligt begrepp för att skilja mellan språk och dialekt är ömsesidig begriplighet. Det betyder att om talare förstår varandras språk väl, kan de vara dialekter av samma språk. Låt oss ta finlandssvenska och skånska som exempel. Den som talar finlandssvenska förstår oftast den som talar skånska och tvärtom.

Däremot finns ingen ömsesidig begriplighet mellan finlandssvenska och arabiska.

Men ömsesidig begriplighet är inte hela sanningen. Vi säger att svenskan är ett språk, och att älvdalska är en dialekt av svenskan. Älvdalska talar man i en liten del av norra Dalarna och den skiljer sig mycket från det svenska standardspråket. Norska däremot ligger nära svenskan i uttal men är ett eget språk som hör till nationen Norge.

Om vi skulle dra gränsen mellan språk och dialekt med hjälp av den ömsesidiga begripligheten, borde norskan vara en svensk dialekt (eller tvärtom) och älvdalskan ett språk. Men så är det ju inte.

Ett annat sätt att beskriva skillnaden mellan språk och dialekt är att utgå från politiska beslut. Jugoslavien var ett europeiskt land fram till 1992. Språket som talades där kallades serbokroatiska.

Efter uppdelningen i flera stater var språket mycket betydelsefullt för de nya ländernas identitet. Serbokroatiskan blev flera språk, som serbiska, bosniska och kroatiska. De gamla dialekterna blev nu istället ett språk för varje nation, trots att skillnaderna är mycket små.

Språkvetaren Max Weinreich sa att ”ett språk är en dialekt med en armé och en flotta”. Var gränsen går mellan språk och dialekt beror alltså i hög grad på nationers gränser och politiska beslut.

Men det spelar också roll vad språkbrukarna själva tycker. Ett av Sveriges minoritetsspråk, meänkieli, anses av vissa vara en finsk dialekt trots att det talas i Sverige. Genom att titta på det som särskiljer i språk och kultur vill språkbrukarna visa det unika i språket. Man värnar om sin tillhörighet, och det egna språket blir en viktig bärare av den identiteten.

8 2015-06-04 16.34

Majoritetsspråk och minoritetsspråk I ett land kan det finnas ett eller flera majoritetsspråk, som de ­flesta talar, och minoritetsspråk, som talas av olika mindre ­grupper, minoriteter, i landet.

Typiskt för det mångspråkiga samhället är förstås att det finns flera språk. Men det betyder inte att de olika språken har samma betydelse och status eller att de är jämställda. Minoritetsspråken ­talas ofta i informella sammanhang med familjen eller bland ­vänner. Majoritetsspråken används som ett gemensamt språk i ­samhället och i offentliga sammanhang.

I flera länder – även i Sverige – är eller har minoriteter varit ­förtryckta och deras modersmål förbjudna. I vissa fall gick ­människor helt över till majoritetsspråket och minoritetsspråket dog därför ut. Men många minoriteter gjorde motstånd och ­lyckades få sina språk att överleva.

Efter andra världskriget, då flera av Europas minoriteter hade förföljts, ville staterna hitta lösningar för att skydda minoriteter. År 1950 enades de om Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

I överenskommelsen, konventionen, markeras att både minoriteterna och minoritetsspråken är viktiga. Europarådet inom EU har flera konventioner för hur minoritetsspråken i Europa ska skyddas och bevaras. När länder inom EU ansluter sig till, ratificerar, konventionerna, betyder det att de ger minoriteter och minoritetsspråk ökat skydd.

9 Fixa språket 2_text.indd 9

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2015-06-04 16.35

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa språket 2_text.indd 10

ETT | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Språken i Sverige 4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Källa: Språklagen.

I Sverige är svenska majoritetsspråket. Språklagen från 1 juli 2009 slår fast att svenska är huvudspråket i Sverige. Det betyder att svenska är samhällets gemensamma språk. I internationella ­sammanhang är svenska det officiella språket. Ett officiellt språk brukar sägas vara det språk som ett lands lagar och författningar skrivs på, det vill säga det som vi inom Sverige kallar huvudspråk.

Men det finns också många minoritetsspråk i Sverige. När Sverige år 2000 anslöt sig till Europarådets konventioner för ­minoriteter och minoritetsspråk, valdes fem minoriteter och ­fem minoritetsspråk ut. Språken har en speciell status i Sverige och kallas för nationella minoritetsspråk. Tre av språken, finska, ­samiska och meänkieli, är inhemska minoritetsspråk som fanns här långt i­nnan Sverige blev en stat. De andra två, jiddisch och romani chib, är invandrade språk som kom till Sverige för flera hundra år sedan. De nationella minoritetsspråken i Sverige har speciella ­rättigheter som skiljer dem från andra minoritetsspråk.

Huvudspråk

svenska

Nationella minoritetsspråk inhemska:

finska, meänkieli, samiska

invandrade:

romani chib, jiddisch

Andra språk med särskilda rättigheter

svenska teckenspråket

Invandrarspråk

arabiska, somali och över 150 andra språk

10 2015-06-04 16.35

Språklagen Även om Sverige aldrig har varit enspråkigt har svenskan i modern tid ändå varit det centrala språket i samhället. Med engelskans stora påverkan, ett ökat intresse för de svenska minoritetsspråken och med allt fler invandrarspråk i Sverige definierar språklagen svenskans och andra språks ställning i Sverige. Lagen stärker också invånarnas rättighet till sina modersmål.

Svenskan är huvudspråk och har starkast ställning. Svenskan ska ­användas i alla offentliga sammanhang av statliga och kommunala myndigheter och verksamheter. Däremot gäller inte språklagen för det privata näringslivet eller privatpersoner.

Språklagen är en skyldighetslag som visar vilka skyldigheter samhället har. Men den beskriver inte hur dessa skyldigheter ska genomföras eller vad individer kan kräva. Då får man gå till andra lagar och förordningar, till exempel lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och skollagen.

Rätten att tala och utveckla sitt modersmål 14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda ­svenska. Därutöver ska 1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda ­minoritetsspråket, och 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Källa: Språklagen.

11 Fixa språket 2_text.indd 11

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2015-06-04 16.35

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa språket 2_text.indd 12

ETT | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Språklagen innebär att alla som bor i Sverige har rätt att lära sig och utveckla svenska. Det är en demokratisk fråga för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället.

Språket är ett verktyg för att kommunicera med andra människor, men också en viktig del av en människas identitet. Därför slår språklagen också fast rätten att använda och utveckla sitt modersmål och i största möjliga utsträckning få undervisning i det.

Men det är inte alltid enkelt att få sin modersmålsundervisning.

Det saknas utbildade lärare i många språk och förutsättningarna är också olika i olika kommuner i Sverige. I större städer går det ofta att få undervisning eller studiehandledning i de flesta språk – från stora språk som kurdiska eller spanska till betydligt mindre språk som afrikaans. I mindre kommuner finns kanske bara lärare i de språk som har stor representation, och ibland inte ens det. En modersmålslärare undervisar oftast i flera skolor, och ibland i flera kommuner.

Modersmål, identitet och inlärning Att ha ett bra och utvecklat modersmål är avgörande för hur man lär sig svenska som andraspråk, menar forskningen. Ett utvecklat modersmål gör det lättare att lära sig svenska.

Eftersom svenska är det undervisningsspråk som används i skolan är det förstås viktigt att behärska det. Men många tycker också att mer undervisning i skolorna ska ske på elevens eget modersmål.

Om elever på samma gång ska lära sig svenska och ett nytt ämne, till exempel fysik eller historia, är risken stor att de tappar i ämneskunskap och halkar efter i skolan. Alla behöver därför känna till att de har rätt till undervisning i sitt modersmål.

12 2015-06-04 16.35

Nationella minoritetsspråk i Sverige Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska (alla varianter), romani chib (alla varianter) och jiddisch.

Här kan du läsa paragraf 1 i språklagen på svenska och på de nationella minoritetsspråken.

Svenska 1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket.

Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.

Finska 1 § Tässä laissa on määräyksiä ruotsin kielestä, kansallisista vähemmistökielistä ja ruotsalaisesta viittomakielestä. Laki sisältää myös määräyksiä, jotka koskevat yhteiskunnan vastuuta siitä, että yksityiselle henkilölle annetaan käytettäväkseen kieli, sekä kielenkäytöstä julkisessa toiminnassa ja kansainvälisissä yhteyksissä.

Meänkieli 1 § Tässä laissa oon määräyksiä ruottin kielestä, kansalisista minuriteettikielistä ja ruottin viittomakielestä. Laissa oon kans määräyksiä yhtheiskunnan vastuusta siittä ette yksittäisele oon kielet saatavilla ja kielenkäyttämisestä niin julkisessa toiminassa ko kansanvälisissä yhtheyksissä.

Samiska (nordsamiska) 1 § Dán lágas gávdnojit mearrádusat ruoŧa giela birra, nášuvnnalaš unnitlogugielaid ja ruoŧa seavagiela birra.

Láhka sisdoallá maid mearrádusaid almmolaš servodaga ovddasvástádusas vai ovttaskas olmmoš oažžu vejolašvuođa gillii ja maid giellageavaheami birra almmolaš doaimmain ja gaskariikkalaš oktavuođain.

13 Fixa språket 2_text.indd 13

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2015-06-04 16.35

Arbeta med Sverige – ett mångspråkigt land Du ska nu studera Sverige – ett mångspråkigt land lite närmare.

Förstå 1

Vad innebär ett mångspråkigt land?

2

Vad betyder ömsesidig begriplighet?

3

Ge exempel på hur man kan resonera om skillnaden mellan språk och dialekt.

4

Vilken roll har språklagen? Ge tre exempel på vad den slår fast.

5

Varför är det viktigt att studera sitt modersmål?

6

Vad är ett nationellt minoritetsspråk? Vilka sådana har Sverige och varför just dessa?

7

Vad innebär det när en kommun eller ett landsting är ett förvaltningsområde?

8

För att hålla ett minoritetsspråk levande gäller det förstås att tala det. Men vad kan man göra mer?

9

Vad innebar ”försvenskningspolitiken” när det gällde meänkieli? Varför drabbades inte samiska på samma sätt?

10

Vad innebär ett transnationellt språk?

11

Varför hör inte minoritetsgrupp och minoritetsspråk nödvändigtvis ihop?

12

Vad är teckenspråk? Vilka talar det?

13

Engelskan påverkar svenskan på olika sätt. Ge tre exempel på detta och vilka konsekvenser det kan få.

32 Fixa språket 2_text.indd 32

2015-06-04 16.36

Diskutera 1

Vad innebär ett mångspråkigt samhälle? Vilka är fördelarna med att det talas många språk i ett land? Vilka är nackdelarna?

2

Fem språk i Sverige är utvalda till minoritetsspråk. Varför är det så betydelsefullt? Finns det andra språk som borde skyddas och främjas? Vilka invandrade språk skulle kunna få status som minoritetsspråk i framtiden?

3

De nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket ska synliggöras i samhället, till exempel genom att elever får undervisning om språken eller att man som i norra Sverige har vägskyltar på samiska parallellt med de svenska. Ge fler exempel på hur individer och samhälle kan synliggöra minoritetsspråken.

4

I vilka områden eller domäner är svenskan respektive engelskan viktig, anser ni? Var behöver man inte engelska?

Vilka fördelar finns det med att ha engelska som undervisningsspråk? Vilka är nackdelarna?

33 Fixa språket 2_text.indd 33

2015-06-04 16.36

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Sverige – ett mångspråkigt land.

Myndigheters webbplatser Välj ett par myndigheter och studera deras webbplatser. På vilka språk förutom svenska finns information? Finns alla nationella minoritetsspråk med? Finns all information översatt eller är det bara vissa delar? I så fall varför, tror ni?

Engelskan i samhället Lyssna efter engelska ord och uttryck omkring er. Vilka använder engelska?

Studera några texter närmare. Välj från olika textgenrer som platsannonser, elektronikannonser, bruksanvisningar, nyhetsartiklar och privatpersoners bloggar. Hur vanligt är det med engelska ord och uttryck? Finns det skillnader mellan textgenrerna?

Hur påverkas det svenska språket, anser ni?

Svengelska uttryck Lånord har alltid varit något många provocerats av, inte minst dagens engelska uttryck.

Försök att hitta bra svenska motsvarigheter till orden här nedanför som många svenskar använder. Hitta gärna egna uttryck också. goodiebag

wrap

after work

hashtag

selfie

34 Fixa språket 2_text.indd 34

2015-06-04 16.37

Tv och radio SVT och Sveriges Radio har ansvar för att sända program på minoritetsspråken. Undersök tv- eller radiotablåer. Hur många program sänds på de olika språken? Vad handlar de om? Vilka tider på dygnet går de?

Tänk dig att du är en minoritetsspråkstalare – vilka program skulle du vilja höra och se? Gör din drömtablå!

Svenska – ett förbjudet minoritetsspråk Tänk er att svenska blir förbjudet över en natt. Hur ska ni få språket att leva vidare? Gör upp en handlingsplan med fem konkreta förslag till hur ni kan göra för att bevara språket.

Examinerande uppgifter till kapitel ett, två och tre finns på s. 78–80.

35 Fixa språket 2_text.indd 35

2015-06-04 16.37

FEM Fixa spr책ket 2_text.indd 106

2015-06-04 16.45

SVENSKAN GENOM TIDERNA När blev svenskan svenska? Vad var det för språk innan det blev svenska?

Skulle du och en viking kunna prata med varandra, om du fick chansen att resa tillbaka i tiden för ett samtal? Kan du förstå en medeltida lag eller läsa ett brev från Gustav Vasa? Och hur lät en stockholmare på 1800-talet?

I det här kapitlet får du läsa om svenskans utveckling från den tid då runstenar ristades fram till våra dagar.

Fixa språket 2_text.indd 107

2015-06-04 16.45

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

I UPPSLAGET PÅ S. 162 FÖRKLARAS CENTRALA ORD OCH BEGREPP.

Fixa språket 2_text.indd 108

FEM | SVENSKAN GENOM TIDERNA

Språkhistoriska perioder avgränsas av händelser som inneburit språkförändringar. Gutenbergs uppfinning av tryckpressen var en sådan händelse.

Svenskans utveckling Svenska språkets utveckling kan delas in i perioder där varje periods början markerar en övergång till något nytt. Men språkets utveckling är långsam och utan skarpa gränser. När en ny period inleds beror det på att något hänt som inneburit att stora språkförändringar blivit synliga. I vår tid har informationstekniken varit en sådan händelse.

Längre tillbaka var det kanske slutet för runskriften, boktryckarkonstens intåg eller ett annat språks stora inverkan på svenskan.

Alla dessa händelser har varit avgörande för språket, men språkförändringarna går långsamt och ofta märker inte människor att de lever med ett språk i förändring.

Språkgrenen visar hur de germanska språken utvecklats åt olika håll.

108 2015-06-04 16.45

200–800-talet URNORDISKA – NORDGERMANERNAS SPRÅK Man kan inte veta när indoeuropeiska språk kom till Norden ­eftersom varken arkeologiska fynd eller DNA visar vilket språk människor talar. Det är först med skriftliga källor som man med större säkerhet kan säga något om språket. Svenskan och de ­andra nordiska språken utvecklades från en av de indoeuropeiska ­huvudgrenarna, germanska språk, som fanns i Europa för ­ungefär 2 000 år sedan. Då kan det ha funnits människor som förstod ­varandras språk inom ett stort område i norra Europa.

För ungefär 1 800 år sedan började språkförändringar göra de germanska språken alltmer olika varandra. De delades i väst­ germanska språk, som skulle utvecklas till bland annat tyska och engelska, och nordgermanska språk eller urnordiska, som kom att bli de nordiska språken.

Fram till 800-talet är de skriftliga källorna från Norden få. De källor som finns är egennamn och enstaka ord som ­citerats i texter av antika författare, det finns lånord i grannspråken finska och samiska och några få runinskrifter.

Man tror att urnordiskan var likartad i hela Norden eftersom språket i källorna som finns är likartat, oberoende av var man ­funnit dem.

Urnordiskan Under urnordisk tid blev de germanska språken mer olika ­varandra. De nordgermanska språken avlägsnade sig till exempel från de västgermanska genom att tappa j- och w-ljud i början på ord. Därför heter det år på svenska men year på engelska och Jahr på tyska, ord på svenska, men word på engelska och Wort på tyska.

Vi fick också bestämd artikel i slutet på orden som i det nusvenska ordet dagen till skillnad från engelska the day och tyska der Tag. I det urnordiska språket fanns många diftonger (kombination av två vokaler) som ai, au, och oy. Sten hette stain, öga oyga och öster austr. Diftongerna finns fortfarande kvar i en del dialekter, till ­exempel i gotländskan.

109 Fixa språket 2_text.indd 109

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FEM | SVENSKAN GENOM TIDERNA

2015-06-04 16.45

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa språket 2_text.indd 110

FEM | SVENSKAN GENOM TIDERNA

Arvord och importord Urnordiskan bestod så gott som enbart av arvord, ord som är ­ursprungliga i språket sedan indoeuropeisk tid, till exempel sol, ben, moder, jord och hund. Först senare i historien förändrades språket genom importord från andra kulturer. Arvorden består till stor del av ord som alltid funnits nära människan: räkneord, ord för ­himlakroppar, ord för kroppsdelar och benämningar på nära släktingar.

Importorden kan delas upp i lånord och främmande ord, ­beroende på hur främmande de är för en vanlig språkbrukare.

Ord som är så integrerade i språket att det krävs språkhistorisk kunskap för att veta det kallas lånord. Bara den som känner till språk­historien kan veta att prata och språk är importord som finns vid sidan av arvorden tala och tungomål. Deadline och karaoke är ­exempel på främmande ord som vem som helst kan se kommer från ett annat språk.

110 2015-06-04 16.45

Gallehushornen En berömd källa från urnordisk tid är Gallehushornen från 400–450-talet. Gallehushornen var dryckeshorn i rent guld prydda med bilder av fabeldjur och fantasiväsen. På det ena hornet fanns inskriptionen ”Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido”, vilket har tolkats som ”Jag, Lägäst, Holtes son, gjorde hornet”.

Hornen stals från ett museum i början av 1800-talet och smältes ner. Men de hade både tecknats av och texten dokumenterats innan de hamnade i smältdegeln, och man kunde därför tillverka exakta kopior.

Undersök Gallehushornen

Vad hette jag och horn på urnordiska?

Slå upp de båda arvorden i översättningsprogram på norska, d ­ anska, isländska, tyska, engelska, nederländska och afrikaans. I vilket germanskt språk har orden förändrats minst?

111 Fixa språket 2_text.indd 111

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FEM | SVENSKAN GENOM TIDERNA

2015-06-04 17.08

Arbeta med Urnordiska – nordgermanernas språk Du ska nu studera Urnordiska – nordgermanernas språk lite närmare.

Förstå 1

Vad påverkar övergången från en språkhistorisk period till en annan?

2

Från vilken gren på det indoeuropeiska språkträdet härstammar urnordiskan?

3

Vilka källor finns det från den här tiden?

4

Hur kan man dra slutsatsen att urnordiskan var likartad i hela Norden?

5

Vad är en diftong? Vilka diftonger fanns i urnordiskan?

6

Nämn några förändringar som gjorde de germanska språken mer olika varandra under denna tid.

7

Vad är arvord och importord? Ge exempel.

8

Vad är det för skillnad mellan lånord och främmande ord?

112 Fixa språket 2_text.indd 112

2015-06-04 16.46

113 Fixa spr책ket 2_text.indd 113

2015-06-04 18.00

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Svenskan genom tiderna.

Runbedrift Runstenar är rester över bedrifter som att bege sig ut på vikingatåg.

Skriv en egen runtext över någon bedrift du utfört. Använd runor och härma runskriftens korthuggna stil. Ta hjälp av bilden på Gripsholmsstenen på s. 116.

Gammal och klok Ofta finns gammal klokskap i ordspråk. Översätt de fornsvenska ordspråken till modern svenska. Diskutera hur de kan tolkas och om klokskapen fortfarande stämmer Thet ær goth at simma tha annar haldhir huwdhit vppe.

Thæn pungir ær tombir, som annars pænninga æru i.

Mange bækkia ok sma gøra stora aa.

Bætra ær staema bæk en aa.

Bætra ær theth thræ som bøghis, æn thtæh som bristir.

Ondh roth fødhe aldhre godha fructh.

Man skal ehg haua twa tunggor i een mun.

Man skal æta korwin mæn han ær heethir.

Swa gør barn i by som thet ær heema want.

Hawir jak paning i punge tha hawir jak math i munne.

Fatigh man hawir ok hiaerta.

Källa: En medeltida ordspråkssamling på fornsvenska utgiven av Inger Lindell.

Namn Ta reda på ditt namns historia. Vad betyder det? Vid vilken period blev det vanligt? Finns det någon anledning till att det blev populärt just då?

Fortsätt med några fler människor som du tycker om.

158 Fixa språket 2_text.indd 158

2015-06-04 16.52

Svengelska uttryck Lånord har alltid varit något många provocerats av. Puristerna på 1600- och 1700-talet ville rensa svenskan från utländska ord. Det finns många åsikter även om engelska uttryck idag.

Hitta på nya ord som man skulle kunna säga på svenska istället för de engelska orden här nedanför som många svenskar använder.

I flera fall finns inget etablerat svenskt uttryck. Hitta gärna fler exempel själva. deadline giveaway

layout happy hour

audition image

comeback kit

Diskutera vilka för- och nackdelar det finns med engelska respektive svenska ord.

Språktråd eller ljudbärare?

På Island har man velat bevara isländskan och därför hittat isländska ord för nya företeelser, istället för att låna ord. När de första telefonerna kom diskuterade man vad de borde kallas: kanske ljóðberi (ljudbärare) eller málþráður (språktråd)? Till slut blev det sími, ett gammalt ord för tråd som inte längre användes. Eftersom telefonerna förbands med tråd passade det bra. Dator heter tölva, en sammansättning av ordet för tal och völva som är en fornnordisk spåkvinna som kan se in i framtiden.

Lek med tanken att vi hade gjort likadant i Sverige när lånorden här nedanför kom in i svenskan och hitta på helsvenska varianter för dem. helikopter projektor

mobiltelefon garderob

buss peruk

dator biljett

mejl tv

bowling sport

Diskutera vilka för- och nackdelar det finns med lånord respektive svenska ord.

159 Fixa språket 2_text.indd 159

2015-06-04 16.52

Skriv och tala om Svenskan genom tiderna Här nedanför finns en examinerande uppgift om Svenskan genom tiderna.

Hundra år av tidningstext År 1912 sjunker Titanic på sin jungfrufärd över Atlanten. Samma år annonserar Magnus Johansson i tidningen Dalpilen om realisation i sin klädaffär i Falun och 1879 söker ”lovely” Edvin N. bekantskap med en dam. Drygt hundra år senare går lyxkryssaren Costa Concordia på grund i Medelhavet och på Bitter Blondins Blogg kan man läsa om en annan rea. Mannen som söker en partner gör det på en av många dejtingsajter på nätet.

Analysera texterna på sidorna s. 150–154 utifrån de fem tendenserna internationalisering, nya förhållanden mellan tal och skrift, intimisering, visualisering och teknifiering. Jämför de äldre texterna med texterna från vår egen tid. På vilka sätt kan du se att tendenserna har utvecklats? Hur har språket förändrats? Hur har sättet att berätta utvecklats? Går utvecklingen att jämföra med tidigare skeden i svenskans språkhistoria? Vad kan förändringarna ha betytt för oss som nyhetskonsumenter?

Skriv en analys eller gör en muntlig presentation av dina slutsatser.

160 Fixa språket 2_text.indd 160

2015-06-04 16.52

161 Fixa spr책ket 2_text.indd 161

2015-06-04 16.52

FIXA SPRÅKET 2 – med fokus på språkförhållanden, språkförändring och språkhistoria

FIXA SPRÅKET 2

Helga Stensson, Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin

För kurserna Svenska 2 och Svenska 3 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa språket 2 visar på språkförhållanden i Sverige och Norden utifrån begrepp som mångspråkighet, språklagstiftning och minoritetsspråk. Här behandlas även språkhistoria och språkförändring.

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

2

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och digital bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43538-4

9 789127 435384

Fixa spraket 2 cover.indd All Pages

2015-06-03 14.37