9789144090627

Gwen Sherwood Jane Barnsteiner (red.)

Gwen Sherwood är leg. sjuksköterska, professor och biträdande rektor för Academic Affairs vid University of North Carolina – Chapel Hill, USA. Jane Barnsteiner är leg. sjuksköterska, professor i pediatrisk omvårdnad vid University of Pennsylvania School of Nursing i Philadelphia, USA.

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser

– sex grundläggande kärnkompetenser

| Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad

År 2005 startade initiativet Quality and Safety Education for Nurses (QSEN), se även www.qsen.org, med målsättningen att förbereda sjuksköterskor inför utmaningen att öka vårdens kvalitet och patienternas säkerhet. För att uppnå detta mål ligger sex kärn­ kompetenser till grund: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik. I Sverige finns Svensk sjuksköterske­ förening i framkant avseende att sprida kunskap om de sex kärnkompetenserna, som egentligen är gemensamma för alla professioner i hälso- och sjukvården. Denna bok är den första som samlat beskriver kärnkompetenserna och den är redigerad av framstående medlemmar i styrgruppen för QSEN.

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad

Boken redogör för det amerikanska ursprungsprojektet och definierar var och en av de sex kärnkompetenserna. Läsaren ges instruktioner om hur de färdigheter som krävs för att uppnå var och en av kompe­ tenserna kan förvärvas och implementeras. Avslutningen beskriver ytterligare strategier för implementering och övergången från studier till arbete och klinisk vardag.

Målgruppen är i första hand studenter, men Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad är en tillgång för alla lärare och yrkesverksamma inom omvårdnad.

Art.nr 37412

Redaktörer

Gwen Sherwood Jane Barnsteiner www.studentlitteratur.se

978-91-44-09062-7_01_cover.indd 1

2013-08-21 15.04

Engelska originalets titel: Quality and Safety in Nursing – a Competency Approach to Improving Outcomes Copyright © 2012 John Wiley & Sons, Inc. All Rights Reserved. Authorised translation from the English language edition published by Blackwell Publishing Limited.

Responsibility for the accuracy of the translation rests solely with Studentlitteratur AB and is not the responsibility of Blackwell Publishing Limited. No part of this book may be reproduced in any form without the written permission of the original copyright holder, Blackwell Publishing Limited.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37412 ISBN 978-91-44-09062-7 Upplaga 1:1 © Studentlitteratur 2013 för den svenska utgåvan © Författaren och Studentlitteratur 2013 (kapitel 2) www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Göran Grip (utom kapitel 2) Fackgranskning: Åsa Andersson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Irina_QQQ/Shutterstock Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-09062-7_01_book.indd 2

2013-08-21 09.19

3

Innehåll

Medarbetare 9 Förord till den svenska upplagan 13 Förord 15 Referenser 18

Inledning 19 Tack 23 Del I

K valitet och säkerhet – en översikt

K apitel 1

Drivkrafter för kvalitet och säkerhet – att förändra tänkesätt för att förbättra hälso- och sjukvården 27

Gw e n Sh e rwo od Det tvingande kravet på kvalitet och säkerhet 28 Nya betydelser för välbekanta uttryck – vetenskapen för kvalitet och säkerhet 33 Nationella organisationer för kvalitet och säkerhet 35 En lägesrapport – var befinner vi oss nu, över tio år senare? 36 Strategier för att förändra tänkesätt – sjuksköterskornas roll för att förbättra kvalitet och säkerhet 37 Sammanfattning 44 Referenser 45 K apitel 2

Utveckling av kvalitet och säker vård och omvårdnad i Sverige 51

Å s a A n de r s s on Säker vård 51 Patientsäkerhetslagen 52 © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 3

2013-08-21 09.19

4

Innehåll

Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling 54 Kvalitetsregister 54 Samverkan i team 56 Evidensbaserad vård 56 Informatik 57 Personcentrerad vård 58 Referenser 59 Del II Kompetenser för k valitet och säkerhet – QSEN-projektet K apitel 3

Personcentrerad omvårdnad 63

M a ry K . Wa lt on Definitioner 64 Viktiga begrepp 67 Bakgrund: vad vill patienterna och de närstående ha? 69 Att lära ut kärnkompetenserna 70 Kliniska strategier 71 Sammanfattning 73 Referenser 73 K apitel 4

Samverkan i team 79

Joa n n e Di s c h Samarbete 79 Teamarbete 82 Interprofessionell undervisning och interprofessionellt arbete 88 Slutsatser 90 Referenser 91 K apitel 5

Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling 99

J e a n Joh n s on Bakgrund för kvalitetsförbättring 99 Mätning av omvårdnadens kvalitet 101 Processen för kvalitetsutveckling 104 Sammanfattning 108 Referenser 109

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 4

2013-08-21 09.19

Innehåll

K apitel 6

5

Evidensbaserad vård 115

M a ry F r a n T r ac y & Ja n e Ba r n s t e i n e r Definition och beskrivning av evidensbaserad vård 115 Evidensen för evidensbaserad vård 119 Sammanfattning 120 Referenser 120 K apitel 7

Säker vård 125

Ja n e Ba r ns t e i n e r Säkerhetskultur 126 Vad studenter och yrkesverksamma måste veta om säkerhet 128 Externa drivkrafter för säkerhet 136 Att integrera säkerhetskultur i utbildningsplanen 136 Sammanfattning 137 Referenser 137 K apitel 8

Informatik 145

J u di t h J. Wa r r e n Utveckling av QSEN:s informatikkompetenser 146 Utbildningsstrategier för att undervisa i informatik 148 Innebörden för sjuksköterskornas kliniska arbete 151 Sammanfattning 152 Referenser 152 Del III Strategier för att bygga en k valitets- och patientsäkerhetskultur K apitel 9

Nödvändigheten att förändra undervisningen för att förändra arbetet 159

Gw e n Sh e rwo od Ett nytt tänkesätt för hälso- och sjukvården 160 Förändring av sjuksköterskeutbildningen 165 Kompanjonskap för att åstadkomma förändringar 173 Sammanfattning 174 Referenser 175

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 5

2013-08-21 09.19

6

Innehåll

K apitel 10

Narrativa undervisningsstrategier för att befrämja kvalitet och säkerhet 181

Pa m e l a M . I ron si de & E l i z a bet h C e r bi e Att undervisa i omvårdnad 181 Narrativ pedagogik 182 Cykler av tolkning 186 Narrativ pedagogik och utbildning i kvalitet och patientsäkerhet för sjuksköterskor 193 Sammanfattning 196 Referenser 196 K apitel 11

Integrering av kvalitets- och säkerhetskompetenser i simuleringar 199

C a rol F. Du r h a m & K at h ry n R . A l de n Olika typer av simulering 200 Fördelar med verklighetstrogen simulering 201 Simuleringarnas mångsidighet 202 QSEN-kompetenserna och simulering 203 Sammanfattning 215 Referenser 216 K apitel 12

Interprofessionellt förhållningssätt till undervisning i kvalitet och säkerhet 221

Sh i r l e y M . Mo or e , M a ry A . D ol a nsk y & M a m ta K . Si ngh Interprofessionell undervisning som ett värde vid lärande av kvalitet och säkerhet 221 Att lära sig med, om och av varandra 222 Att organisera interprofessionella strukturer i undervisningen om kvalitet och säkerhet 223 Utformning av strategier för interprofessionell undervisning 225 Sammanfattning 231 Referenser 231

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 6

2013-08-21 09.19

Innehåll

K apitel 13

7

De nyutexaminerades övergång till arbete – förbättring av kvalitet och säkerhet 235

Na nc y Spe c t or , Bet h T. U l r ic h & Ja n e Ba r ns t e i n e r Definition av övergång till arbete 235 Evidens för sambandet mellan övergångsprogram och kvalitet och säkerhet 236 Lösningen: en standardiserad modell 242 NCSBN:s TTP: upplevelsebaserat lärande – fem moduler 244 Röda trådar genom hela kursplanen 248 Implikationer för sjuksköterskeutbildningen 249 Sammanfattning 251 Referenser 251 K apitel 14

Ledarskap för att skapa förändring 257

Joa n n e Di s c h Utvecklingen av ledarskapet 257 Relationen mellan ledarskap och säkerhet 258 Roller för sjuksköterskor för ledningen av organisationen i arbetet med kvalitet och säkerhet 260 Att skapa en säkerhetskultur 262 Att skapa och bibehålla förändringar 263 Sammanfattning 267 Referenser 268 K apitel 15

Att skapa högpresterande kulturer – att omvandla organisationer 273

Pa m e l a K l au e r T r iol o En global formel för att skapa högpresterande kulturer 275 Förbättringar av prestationerna 279 Sammanfattning 286 Referenser 287 K apitel 16

Kvalitet och säkerhet: globala problem och strategier 289

Gw e n Sh e rwo od Varför det globala perspektivet har betydelse – globalisering av hälsan och hälso- och sjukvården 291 Att inse behovet av att förbättra kvalitet och säkerhet 292

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 7

2013-08-21 09.19

8

Innehåll

Globala tillämpningar för kvalitet och säkerhet: arbete, undervisning och forskning 294 Vägen framåt: användningen av samarbete för att förbättra kvalitet och säkerhet 304 Sammanfattning 306 Referenser 307

Bilaga A Kompetenser för sjuksköterskestudenter 311 Bilaga B QSEN:s kompetenser för specialistutbildade sjuksköterskor 319 Bilaga C Undervisning i kvalitet och säkerhet för sjuksköterskor: Resultatet av e n National Delphi-undersökning för nivåplacering av KSA:er 331 Sakregister 343

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 8

2013-08-21 09.19

9

Medarbetare

Redaktörer Gwen Sherwood, PhD, RN, FAAN Professor och biträdande rektor för Academic Affairs School of Nursing University of North Carolina at Chapel Hill Chapel Hill, NC Jane Barnsteiner, PhD, RN, FAAN Professor i pediatrisk vård, School of Nursing University of Pennsylvania Philadelphia, PA

Medarbetare Kathryn R. Alden, EdD, MSN, RN, IBCLC Klinisk docent School of Nursing University of North Carolina at Chapel Hill Chapel Hill, NC Åsa Andersson, leg. sjuksköterska Magister i omvårdnad Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Elizabeth Cerbie, MSN, RN Rektor för sjuksköterskeutbildningen Indiana University Health Indianapolis, IN Linda R. Cronenwett, PhD, RN, FAAN Beerstecher-Blackwell Term Professor School of Nursing University of North Carolina at Chapel Hill Chapel Hill, NC © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 9

2013-08-21 09.19

10

Medarbetare

Joanne Disch, PhD, RN, FAAN Klinisk professor och rektor Katharine J. Densford International Center for Nursing Leadership University of Minnesota School of Nursing Minneapolis, MN Mary A. Dolansky, PhD, RN Lektor Frances Payne Bolton School of Nursing Case Western Reserve University Cleveland, OH Carol F. Durham, Ed D, RN, ANEF Klinisk professor School of Nursing University of North Carolina at Chapel Hill Chapel Hill, NC Pamela M. Ironside, PhD, RN, FAAN, ANEF Docent Chef för Center for Research in Nursing Education Indiana University School of Nursing Indianapolis, IN Jean Johnson, PhD, RN, FAAN Rektor och professor School of Nursing George Washington University Washington, DC Shirley M. Moore, PhD, RN, FAAN Edward J. and Louise Mellen Professor i omvårdnad Frances Payne Bolton School of Nursing Case Western Reserve University Cleveland, OH Mary Jean Schumann, DNP, MBA, RN, CPNP Verkställande direktör, Nursing Alliance for Quality Care Lektor George Washington University School of Nursing Washington, DC Mamta K. Singh, MD, MS Docent i internmedicin Case Western Reserve University School of Medicine Louis Stokes Cleveland Veterans Affairs Medical Center Cleveland, OH © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 10

2013-08-21 09.19

Medarbetare

11

Nancy Spector, PhD, RN Direktör för Regulatory Innovations National Council of State Boards of Nursing Chicago, IL Mary Fran Tracy, PhD, RN, CCNS, FAAN Specialistsjuksköterska i akutsjukvård University of Minnesota Medical Center, Fairview Minneapolis, MN Pamela Klauer Triolo, PhD, RN, FAAN Rektor, Principled Leadership Solutions Houston, TX Beth T. Ulrich, Ed D, RN, FACHE, FAAN Biträdande rektor, Hospital Services CAE Healthcare Houston, TX Mary K. Walton, MSN, MBE, RN Chef, Patient and Family Centered Care Hospital of the University of Pennsylvania Styrelseledamot University of Pennsylvania Center for Bioethics Philadelphia, PA Judith J. Warren, PhD, RN, BC, FAAN, FACMI Christine A. Hartley Centennial Professor University of Kansas School of Nursing Chef för Nursing Informatics University of Kansas Center for Health Informatics Kansas City, KS

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 11

2013-08-21 09.19

978-91-44-09062-7_01_book.indd 12

2013-08-21 09.19

13

Förord till den svensk a upplagan

I Sverige och i stora delar av världen pågår en rad aktiviteter för att förbättra vårdens kvalitet och öka patientsäkerheten. Arbetet engagerar många sjuksköterskor som gör betydelsefulla insatser.

Sjuksköterskorna utgör en egen profession. Det innebär att samhället har förtroende för sjuksköterskornas kunskap och att ingen annan än legitimerade sjuksköterskor har rätt att utöva yrket. Alla sjuksköterskor är bärare av det egna kunskapsområdet omvårdnad och har ansvar för att bidra till utveckling, förbättring av omvårdnadens kvalitet samt att följa forskning och evidens inom kunskapsområdet.

I USA har Institute of Medicine of the National Academies och Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) kartlagt sex kärnkompetenser som alla professioner behöver för att hälso- och sjukvården ska vara av god kvali­ tet och säker. De definierade kärnkompetenserna är förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, samverkan i team, personcentrerad vård, säker vård, evidensbaserad vård och informatik.

Boken innehåller en detaljerad beskrivning av varje kärnkompetens, vad de innebär och hur de påverkar utvecklingen av omvårdnaden. Avsnitten om kärnkompetenserna riktar sig främst till sjuksköterskestudenter i grund- och specialistutbildning men de är även av stort interesse för yrkesverksamma sjuksköterskor, lärare och ledare.

Bokens andra del ger genomarbetade, konkreta råd och exempel på hur undervisning av de sex kärnkompetenserna kan genomföras både i den teoretiska och verksamhetsförlagda utbildningen. Dessa kapitel är resultatet av ett intensivt utvecklingsarbete av QSEN som involverat hundratals lärare i USA. Trots att de utvecklats i en annan kontext än i den svenska är de enkla att applicera och ger inspiration för undervisning i de sex kärnkompetenserna.

Boken avslutas med tre bilagor som publiceras på svenska för första gången och som ger en unik översikt av innehållet i undervisning av varje kärnkompetens. För varje kärnkompetens definieras mål för studentens kunskap, färdighet och förhållningssätt. © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 13

2013-08-21 09.19

978-91-44-09062-7_01_book.indd 14

2013-08-21 09.19

15

Förord

I en tidigare utgåva av ”Förberedelser för yrkesprogrammet”, utgiven av ­Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching efterlyste man viktiga förändringar i det professionella arbetet inom medicinen, hälso- och sjukvården, rättskipningen och kyrkan. Professor Patricia Benner ledde det team som arbetade med hälso- och sjukvården (Benner, Suthpen, Leonard & Day 2010). Teamet började med att konstatera att genomgripande förändringar var på väg när det gällde sjuksköterskans arbete och att de hade sitt ursprung i vetenskap, teknik, patientinflytande och den marknadsstyrda finansieringen av hälso- och sjukvården, och på de platser där dessa krafter sammanstrålade och där sjuksköterskor nu arbetar. Man noterade att det fanns ett gap mellan det kliniska arbetet och undervisningen, en diskrepans som kännetecknades av behovet av att anpassa lärandet till den verkliga arbetssituationen som professionella sjuksköterskor ställs inför. Den här boken är en början när det gäller att möta detta gap genom att den öppnar upp för den kunskap och de färdigheter som behövs för att förstå och förbättra dessa nya krav för omvårdnaden.

Alla professioner får social erkänsla som ”profession” tack vare de ständiga förbättringarna av det egna arbetet (Houle 1980). Men som Benner och kolleger påpekar (2010) är det numera inte så lätt att förbättra hälso- och sjukvården. I dag utförs sjukvård för patienter och befolkningsgrupper i komplexa system som är ömsesidigt beroende av varandra (Batalden, ­Ogrinic & Batalden 2006). Att utforma och testa förbättringsåtgärder i dessa system kräver ny kunskap och nya färdigheter. Den här boken handlar om att utveckla de kärnkompetenser som är nödvändiga för att man ska uppnå en känsla av professionell kunnighet.

Att göra ”kvalitetsförbättringar” är inte nödvändigtvis samma sak som att ”förbättra kvaliteten på det vi gör” – det arbete som gör oss professionella.

Det här är inte ett arbete enbart för små avdelningar bemannade med fanatiker på de myndigheter som bestämmer regelverken, utan det är ett arbete som krävs av var och en som i dag arbetar inom hälso- och sjukvården. © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 15

2013-08-21 09.19

16

Förord

Att förbättra kvaliteten, säkerheten och värdet inom hälso- och sjukvården kräver kunskap från många discipliner (Batalden, Bate, Webb & McLoughlin 2011). Olika kunskapsbyggande traditioner inom de biologiska, sociala och fysiska vetenskaperna och inom humaniora sammanstrålar och bidrar till utvecklingen av kunskapen och vetenskapen om förbättringar. Den här boken handlar om dessa kunskapsområden och riktar uppmärksamheten mot det akademiska och det tillämpade arbete som har utförts av de lärare och forskare som har utvecklat och uppmuntrat till kritiskt tänkande om hur man förbättrar sjukvården.

Kärnan när det gäller att förbättra hälsan för en patient är en rad inter­ ak­tioner som kan representeras av den enkla logiska formeln: Generaliserbar vetenskaplig evidens + specifik patient → mätbar förbättring.

Alla moment i denna logiska formel möter varandra miljontals gånger varje dag där sjukvårdens professioner utför sitt arbete.

Vi kan använda oss av en liknande logisk framställning för förbättringar inom sjukvården: Generaliserbar vetenskaplig evidens + speciell kontext → mätbara resultatförbättringar

Varje uttryck och symbol i denna enkla logiska formel är uppbyggd av kunskap som har utvecklats och testats på anpassade sätt. God kunskap om ”generaliserbar vetenskaplig evidens” utvecklar man genom att noggrant kontrollera och minimera ”kontexten” som en variabel. Kunskap om speciell kontext uppkommer genom att man intensivt ägnar sig åt kontexten: systemen, processerna, traditionerna, mönstren och så vidare, vilka karaktäriserar och ger en ”given” identitet åt kontexterna. Att mäta kvalitetsförbättringar innebär att man mäter över tid – inte bara vid två separata tidpunkter – och det innebär vanligen att man använder sig av balanserade åtgärder för att kunna förstå de multidimensionella aspekterna av kvalitet, säkerhet och värde i vårdens process och resultat. Till och med symbolerna representerar kunskapsområden. Plustecknet betyder att man vet hur man konstruerar en ”god” plan som för samman kontext och forskning. ”→” representerar kunskapen om hur man faktiskt genomför en förändring – hur man får den att hända. Varje del och symbol i formeln inbjuder till sin egen form av kunskap, och allt måste samverka för att leda till att förbättringar genomförs av hälso- och sjukvården (Batalden & Davidoff 2007).

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 16

2013-08-21 09.19

Förord

17

Benner och hennes kolleger (2010) har också konstaterat att sjuk­ sköterskor har mycket olika inkörsportar, utbildningsvägar, kursplaner och tidsramar för hur de blir sjuksköterskor. Den här boken sätter fingret på den variationen genom att fokusera på innehållet i det som måste bemästras – själva kärnkompetenserna. När de professioner som arbetar inom sjukvården ägnar sig åt kärnkompetensbaserat lärande är det viktigt att undvika att kärnkompetenserna reduceras till en mekanisk förpackning som inte lockar hela människan att lära sig nya saker.

Det som är viktigt inom sjukvården är att minska sjukdomsbördan för enskilda individer och för befolkningsgrupper. Det som är avgörande inom sjukvården är människorna och vad de alla anstränger sig för att göra tillsammans. Interventionen för att förbättra kvaliteten, säkerheten och värdet inom sjukvården är en social förändring där man lär sig av erfarenheten (Batalden, Davidoff, Marshall, Bibby & Pink 2011). Teorier, metoder, redskap och tekniker för förbättringsåtgärder är potentiellt till stor hjälp – men vi får aldrig förväxla dem med arbetet med att förbättra vården, så att vi inte gör ett misstag i stil med att förväxla kartan och den verklighet den representerar.

Att skapa arbetsmiljöer som stödjer det skapande och fruktbara arbetet med att förbättra hälso- och sjukvården handlar om den oupplösliga länken mellan de tre målen bättre resultat, bättre vård och bättre professionell utveckling och är öppen för allas ansträngningar, vilket framgår av figur F.1.

De som arbetar inom sjukvården har möjlighet att bidra till att utforma och fläta samman dessa.

Ofta säger yrkesverksamma sjuksköterskor och andra som arbetar på sjukhus att deras arbete är att skydda patienten från det hälso- och sjukvårdssystem där patienten och personalen möts. Detta placerar ansvaret för utformningen av systemet och de ständiga förbättringarna någon annanstans än på de professioner som arbetar i sjukvårdens frontlinje. Själv föredrar jag

Bättre resultat (patienter, befolkning)

Bättre professionell utveckling (kompetens, stolthet, arbetsglädje)

Figur F.1 Att skapa arbetsmiljöer för att förbättra sjukvården.

Alla

Bättre prestationer i systemet (kvalitet, säkerhet, värdeskapande)

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 17

2013-08-21 09.19

18

Förord

ett annat synsätt på det professionella arbetet – ett synsätt som accepterar det professionella ansvaret för kvalitet, säkerhet och värde inom hälso- och sjukvårdssystemet. Den här boken kan hjälpa sjuksköterskor och andra inom hälso- och sjukvården som inte är nöjda med att arbeta i system som ter sig främmande.

En sjuksköterska som deltog i en kurs som jag gav för många år sedan sa mycket kärnfullt: ”Vi har faktiskt två jobb – att utföra vårt arbete och att förbättra det.”

Den här boken inbjuder till arbete med att förbättra sjukvården – det arbete som bidrar till att göra dem som arbetar inom sjukvården till professionella. Njut av den.

Paul Batalden MD, professor, Dartmouth Institute for Health Policy and Clinical Practice Dartmouth Medical School Lebanon, New Hampshire USA

Referenser Batalden, P., Bate, P., Webb, D. & McLoughlin, V. (2011). Planning and leading a multidisciplinary colloquium to explore the epistemology of improvement.

BMJ Quality & Safety, 20, i1–i4.

Batalden, P. & Davidoff, F. (2007). What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality & Safety in Health Care, 16, 2–3.

Batalden, P., Davidoff, F., Marshall, M., Bibby, J. & Pink, C. (2011). So what? Now what? Exploring, understanding and using the epistemologies that inform the improvement of health care. BMJ Quality & Safety, 20, i99–i105.

Batalden, P., Ogrinc, G. & Batalden, M. (2006). From one to many. Journal of Interprofessional Care, 20, 549–551.

Benner, P., Sutphen, M., Leonard, V. & Day L. (2010). Educating nurses: A call for radical transformation. San Francisco: Jossey-Bass.

Houle, C. O. (1980). Continuing learning in the professions. San Francisco: Jossey-Bass.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 18

2013-08-21 09.19

19

Inledning

Den här boken hade sin upprinnelse i en malande tanke hos en handfull människor om att sjukvården kunde bli bättre. Denna tanke växte till en nationell passion när Institute of Medicine (IOM) publicerade en serie ­rapporter. Både patienter och personer som arbetade inom sjukvården började inse att sjukvården i USA var långt ifrån idealisk och att den kunde bli bättre. Efter hand som de olika rapporterna avslöjade sin del av pusslet stod det klart att utbildningen av dem som arbetar inom sjukvården måste förändras så att den förser alla discipliner med den kunskap, de färdigheter och de förhållningssätt (KSA – Knowledge, Skills and Attitudes) som krävs för att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten. Ett samarbetsteam från IOM definierade de sex kärnkompetenser som sjukvårdspersonal ska besitta: personcentrerad omvårdnad, samverkan i team, kvalitetsförbättring, säkerhet, evidensbaserad vård och informatik.

Chefssjuksköterskor insåg att det fanns mycket att göra inom omvårdnaden. Trots att säkerhet och personcentrerad omvårdnad länge har varit hörnpelarna inom den kliniska vården har sjukvårdslandskapet förändrats, och det har dykt upp olika hot mot säker vård av hög kvalitet. Tack vare ekonomiska anslag från Robert Wood Johnson Foundation föddes projektet Quality and Safety Education for Nurses (QSEN). Ett styrteam, ett nationellt expertteam och en rådgivande nämnd identifierade KSA:er för varje kärnkompetens, och utvecklade konceptet ”träna lärarna” för att utbilda hundratals lärare i sjuksköterskeutbildningen i de nya definitionerna av de sex kärnkompetenserna och de KSA:er som är förknippade med dem.

Dessa pionjärer som utvecklade sjuksköterskeutbildningen bidrog till att söka upp och handleda de som först anammade idéerna och de var över­ tygade om att sjuksköterskor tack vare gemensam värdegrund har viljan om de blir hjälpta att utveckla idén att leda förändringen, och om de förses med redskapen för att verkställa den nödvändiga förändringen. Och när det tjugo-

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 19

2013-08-21 09.19

20

Inledning

tal pionjärer som ledde QSEN växte till fyrtio förkämpar och nyrekryterade (QSEN-facilitatorer1) och sedan till hundratals lärare som deltog i pilotprojekten och AACN/QSEN-instituten (American Association of Critical-Care Nurses), då var förändringen på gång. Efter sex år märker vi nu en brytpunkt när det gäller kvalitet och säkerhet. De sex kärnkompetenserna är integrerade i sjuksköterskeutbildningen och uttrycks i dokument både från National League for Nurses och American Association for Colleges of Nursing. Vi ser lärare som entusiastiskt tar till sig det nya sättet att tänka kring kvalitet och säkerhet och vi ser nya samarbeten över professionella gränser och mellan universiteten och verksamheterna, och man håller på att skapa en ny, djärv vision för utbildning och tillämpningar inom vårdens professioner.

Den här boken har skapats för att fylla behoven från lärare, yrkesverksamma sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter i grund- och specialistutbildning. Varje kapitel berättar sin del av historien: Kapitel 1 beskriver nödvändigheten av förändring. Kapitel 2 beskriver kraven på en ökad kvalitet och säker vård i Sverige, och kapitel 3 är en självupplevd redogörelse av doktor Cronenwett om hur QSEN startades. Del 2 innehåller en detaljerad beskrivning av var och en av de sex kärnkompetenser som kan utgöra en resurs för lärare, sjuksköterskor i specialistutbildningen, yrkesverksamma sjuk­sköterskor och andra ledare. Del 3 handlar om att omvandla undervisning och verksamhetsförlagd utbildning, om att omforma pedagogiken baserade på berättelser, och om att integrera kärnkompetenser med hjälp av simuleringar, om att teamarbete mellan olika professioner är av avgörande betydelse för att förbättra kvaliteten och säkerheten, om att utveckla personligt ledarskap för att leda förändringarna, och om organisatoriska kvaliteter som skapar excellens. Det sista kapitlet visar att kvalitet och säkerhet är globala frågor och skisserar betydelsen av att till hela världen dela med sig av strategier relaterade till förändring av undervisning, forskning och arbete. I bilagorna finns extra resurser, bland annat hela uppsättningen av kärnkompetenser före och efter examen, vilka är ett resultat av en Delphi­ undersökning som en hjälp för att underlätta omvandlingen av kursplanerna.

Alla medarbetarna är föregångsgestalter inom arbetet med kvalitet och säkerhet, och de ger sitt bidrag för att stimulera andra i hela världen till att dela med sig av sitt arbete med att återuppbygga hälso- och sjukvården så att den blir ett system med hög tillförlitlighet som är inriktat på säkerhet och kvalitet. Det är vår förhoppning att dessa redogörelser ska skapa motivation och vilja, och att redskapen i dessa kapitel ska stimulera till idéer, och att det ständiga arbetet med utveckling av lärare och ledare leder till verkställighet 1 www.qsen.org © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 20

2013-08-21 09.19

Inledning

21

när vi får nya generationer av sjuksköterskor som är helt inriktade på att leda och arbeta inom hälso- och sjukvårdssystem som är baserade på en kultur av kvalitet och säkerhet.

Gwen Sherwood, PhD, RN, FAAN Jane Barnsteiner, PhD, RN, FAAN Redaktörer

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 21

2013-08-21 09.19

978-91-44-09062-7_01_book.indd 22

2013-08-21 09.19

23

Tack

Vi tillägnar den här boken Linda Cronenwett, PhD, RN, FAAN, för att hedra hennes livslånga arbete med den tankesmedja som arbetar med kvali­tet och säker vård. Det var hennes insikter, kunskaper och hängivenhet som startade projektet Quality and Safety Education for Nurses (QSEN – ­kvalitets- och ­patientsäkerhetsutbildning för sjuksköterskor) som förändrade sjuksköterske­utbildningen genom att integrera kärnkompetenserna som ger sjuksköterskor förutsättningar att ge en säker vård av god kvalitet till sina patienter och deras närstående. Vi tackar för stödet från Robert Wood Johnson Foundation och för de kloka råden från Rosemary Gibson, Sue Hassmiller och Mary Joan Ladden. Vi står i tacksamhetsskuld till QSEN:s expertpanel av lärare, till QSEN:s rådgivande panel och till de hundratals lärare som har deltagit i QSEN:s resa under de gångna sex åren för deras arbete och hängivenhet i att undervisa framtidens sjuksköterskor för att skapa ett säkrare hälso- och sjukvårdssystem med högre kvalitet.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 23

2013-08-21 09.19

978-91-44-09062-7_01_book.indd 24

2013-08-21 09.19

Kapitel 6

Evidensbaserad vård Mary Fr an Tr acy & Jane Barnsteiner

Det här kapitlet utforskar den kärnkompetens som är relaterad till evidensbaserad vård (EBP – Evidence-Based Practice) – vad det är, en beskrivning av de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt (KSA:er – Knowledge, Skills and Attitudes) som utgör kärnkompetenserna för EBP, den forskning som ligger i frontlinjen, och innovativa förhållningssätt för att lära ut strategier för att studenterna ska uppnå EBP-kompetens. Kapitlet innehåller också en tillämpning för studenter i undervisningsmiljöer, både före och efter legitima­tionen, och även för dem som arbetar kliniskt.

Definition och beskrivning av evidensbaserad vård Evidensbaserad vård definieras som vård baserad på den bästa tillgängliga evidensen, vilket även inkluderar patientens värderingar och önskemål och kliniska bedömningar och expertkunskap (Sackett, Strauss, Richardson, Rosenberg & Haynes 2000; Cronenwett et al. 2007; Cronenwett et al. 2009).

Så många som trettiotre olika uttryck har använts för att beskriva EBP och translationell forskning (Tetroe et al. 2008). Under tidens gång har tanken att använda evidens för att styra vårdens metoder utvecklats från enkel tillämpning av forskning till en vård som är grundad på evidens på en bredare basis.

Man har uppskattat att ungefär 15 procent av sjukvården är forskningsbaserad (McKenna, Cutcliffe & McKenna 2000). Resten av vårdåtgärderna faller i tre andra kategorier: (1) åtgärder stödda av andra typer av evidens som till exempel expertbedömningar eller förbättringar av kvaliteten, (2) åtgärder grundade på tradition där man inte säkert vet om de är bra eller dåliga, och (3) åtgärder som vi vet gör mer skada än nytta men där vårdarna antingen vägrar att ändra på metoderna eller också bara långsamt förändrar dem.

Målet med EBP bör vara att använda metoder så att åtgärderna grundas på den bästa tillgängliga evidensen och att eliminera åtgärder som vi vet gör mer skada än nytta (McKenna et al. 2000; Newhouse & Spring 2010). Ändamålet med att använda forskning är att sprida och implementera forskningsresultat som grunden för sunda kliniska metoder, medan EBP inser värdet av hela omfånget av evidens som kan inlemmas i besluts­ © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 115

2013-08-21 09.20

116

Del II Kompetenser för kvalitet och säkerhet – QSEN-projektet

fattandet om vilken som är den bästa vården för den individuella patienten.

Randomiserade, kontrollerade undersökningar har traditionellt betraktats som ­normen för att styra metoder inom sjukvården, men utifrån ett EBPparadigm bör vi inse det värde som kontrollerade, icke-randomiserade, kvasiexperimentella och deskriptiva undersökningar kan bidra med för beslutsfattandet, sammantaget med data om kvalitetsförbättringar, data om utvärdering av program och konsensus från experter (Ferguson & Day 2005).

Det krävs en betydande skicklighet av den yrkesutövare som ska analysera och syntetisera evidensen grundad på källans trovärdighet, och samtidigt ta reda på och ta hänsyn till patientens värderingar i relation till denna evidens och den kliniska bedömningen när det gäller hur den totala evidensen passar in på den enskilde individens situation.

KSA:er som utvecklats för de sex kärnkompetenserna för undervisningen av sjuksköterskestudenter skisserades ursprungligen av QSEN-gruppen med hjälp av workshopar och mailkommunikation (Cronenwett et al. 2007; ­Cronenwett et al. 2009) för att man skulle uppnå konsensus. KSA:er för EBP sträcker sig från det grundläggande till det alltmer komplexa och är tänkta att vägleda EBP-kursplaner (se bilaga A och B). Det är nödvändigt att ha förmåga att tänka kritiskt när man har evidensbaserade metoder och utvecklar alternativa åtgärder efter hand som de behövs för att uppnå det bästa resultatet för den enskilda patienten (Ferguson & Day 2005). Det är en utmaning för lärarna att kunna utveckla och uppmuntra denna förmåga till analys och kritiskt tänkande hos studenter på alla utbildningsnivåer.

Evidensbaserad vård – modeller och processer Flera modeller har utvecklats för att leda sjuksköterskor genom EBP-processen (Mitchell, Fischer, Hastings, Silverman & Wallen 2010). De mest kända modellerna är Iowa, STAR, Hopkins och University of Arizona (Melnyk & Fineout-Overholt 2004; Newhouse, Dearholt, Poe, Pugh & White 2005; Rosswurm & Larrabee 1999; Stetler 2003; Stevens 2004; Titler et al. 2001).

Dessa modeller har inbördes något olika förhållningssätt, men alla leder sjuksköterskorna genom EBP-processen genom att använda det teoretiska förhållningssättet Planned Action (Straus, Tetroe & Graham 2009).

EBP-processen består av fem grundläggande steg. Vart och ett av dem måste granskas grundligt för att man ska kunna skapa ett sunt besluts­ fattande för vården (Fineout­-Overholt, Melnyk & Schultz 2005; Johnston & Fineout-Overholt 2005).

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 116

2013-08-21 09.20

Kapitel 6 Evidensbaserad vård

117

Utveckling av sökbara frågor Frågor är den drivande kraften för att ifrågasätta varför sjuksköterskor gör som de gör. Om man utvecklar en fråga som på ett korrekt sätt återspeglar den metod som ska bedömas sätter man EBP-processen på ett sunt spår.

Studenter kan använda PICOT-formatet för att strukturera frågan: Patientpopulation; Intervention; Jämförelsegrupp; Resultat; Tid (PICOT – Patient population; Intervention; Comparison intervention or group; Outcome; Time) (Fineout-Overholt et al. 2005). Ju mer förfinad och tydlig frågan är desto lättare blir sökandet efter relevant evidens.

Sökandet efter den bästa tillgängliga evidensen Komponenterna i PICOT-frågan ger vägledning när det gäller vilka databaser man kan använda och vilka sökord man bör använda. Att göra en databassökning kan kräva flera olika strategier. Eftersom en viss PICOT-fråga kanske redan har blivit ställd och besvarad av andra kan det vara välbetänkt att börja på platser som har systematiska översikter (till exempel Cochrane Collaboration) eller riktlinjer för evidensbaserad vård (AHRQ National Guideline Clearinghouse). Översikter kan också vara indexerade i databaser, som till exempel Medline och CINAHL. Om man inte hittar några systematiska översikter eller riktlinjer måste man söka efter och hämta individuella veten­skapliga artiklar. Det kan vara ovärderligt att få hjälp av en medicinsk bibliotekarie som är duktig på att söka i litteraturen.

Kritisk analys och syntes av evidensen Nästa steg är en kritisk utvärdering och sammanställning av evidensen.

Vad är resultatet av den evidens man har hittat? Hur nära överensstämmer populationen och evidensen med den fråga man ställer?

Det finns flera modeller för att gradera evidensen, från fyra till åtta nivåer av evidensstyrka. Många av dessa modeller har sitt ursprung inom medicinen och utgår därför från att randomiserade kontrollerade studier är den norm som alla de efterföljande nivåerna relaterar till. Modellerna skiljer sig åt när det gäller vilken evidens som tas upp och hur den graderas. Det är viktigt för studenterna att få klart för sig att bara för att en undersökning inte är ett randomiserat kontrollerat försök så betyder det inte att den inte har något värde när det gäller att påverka metoder i vården. Det är den kliniska fråga som ska besvaras som avgör forskningsdesignen (Barnsteiner 2010; B ­ arnsteiner, Palma, Preston, Reeder & Walton 2010).

Det nya paradigmet för analys och syntes av evidens håller möjligheten öppen att evidensens styrka inte måste vara en allt-eller-intet-omdöme – eller,

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 117

2013-08-21 09.20

118

Del II Kompetenser för kvalitet och säkerhet – QSEN-projektet

med andra ord, att evidensen från en viss källa antingen är stark och kan inkluderas i syntesen eller också att ingenting av den kan användas. Det är bara sällan som evidens inte har begränsningar. Vi måste kritiskt värdera all evidens för att kunna avgöra om i alla fall små delar av evidensen kan bidra till beslutsfattande för vården (Fineout-Overholt et al. 2005).

Utveckla rekommendationer för metoder Yrkesutövare använder sig av evidenssyntesen för att avgöra om validiteten och styrkan är tillräckliga för att införliva den i vårdens metoder. Evidensen kan vara tillämplig på en hel patientpopulation eller också kan yrkesutövare använda sig av specifika kliniska bedömningar och patientönskemål för att fatta vårdbeslut för en individuell patient. Yrkesutövare måste ha förmågan att kunna avgöra huruvida de ensamma besitter den rätta expertisen för att fatta vårdbeslut för patienter grundade på den tillgängliga evidensen eller om de måste konsultera andra experter.

Utvärdera resultatet av evidensbaserade förändringar av vården Det avslutande steget i EBP-processen är att utvärdera förändringen av metoder. Man utvärderar hur patientresultatet, själva metoden och dess kostnadseffektivitet påverkas. För att effektivt värdera resultatet måste man känna till de förväntade resultaten, baslinjen före förändringen och hur och när man ska samla in data för utvärdering (Barnsteiner 2010). Om vi förstår resultatet av de förändringar vi gör får vi möjlighet att göra kontinuerliga förbättringar, och dessutom ger det sjuksköterskorna möjlighet att få ansvaret för evidensbaserad vård.

Dessa fem steg är en översikt över EBP-processen. Vart och ett av s­ tegen delas ofta upp i ytterligare komponenter för att man framgångsrikt ska kunna klara av den komplicerade processen att genomföra och upprätthålla förändringar av metoderna.

Graden av kunskapsutveckling och den förväntade nivå av skicklighet som är relaterad till EBP-kompetensen kommer att variera beroende på student­ ens utbildningsnivå. En sjuksköterska som står inför en kandidat­examen kan förväntas kunna identifiera sökbara frågor, utveckla förmågan att göra en inledande analys och syntes, formulera inledande rekommendationer för metoder baserade på syntesen och delta som medlem i team som inför och utvärderar förändringar. Sjuksköterskor som avlägger en mastersexamen eller doktorsexamen kan vara skickligare i att utveckla rekommendationer för metoder, och kan i sina överväganden inkludera patientpopulationer, organisatoriska prioriteringar och förvaltning av resurser; de kan utveckla detaljerade planer för att genomföra förändringar av metoderna grundade på © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 118

2013-08-21 09.20

Kapitel 6 Evidensbaserad vård

119

förändringsteori; och de kan utveckla processer för att fullständigt utvärdera effekterna av de evidensbaserade förändringarna av metoder när det gäller resultaten för patienter och organisationer (se bilaga B).

Evidensen för evidensbaserad vård Hinder för EBP i klinisk praxis Det har sagts att för kliniska sjuksköterskor är EBP en ”abstraktion vars fördelar varken är omedelbart uppenbara eller nödvändigtvis förenliga med värderingar, behov och erfarenheter av existerande metoder” (Cronje & Moch 2010, ss. 24–25). Kliniska sjuksköterskor saknar grundläggande EBP-kunskap och -färdigheter, vilket även i framtiden kommer att hindra integreringen av ny evidens i metoderna (Pravikoff, Tanner & Pierce 2005).

Sjuksköterskor som arbetar i vården är mer benägna att be en kollega om råd än att läsa vetenskapliga tidskrifter (Pravikoff et al. 2005). En signifikant majoritet (>80 procent) har aldrig använt ett sjukhusbibliotek eller bett en bibliotekarie om hjälp – vilket inte är förvånande eftersom 77 procent rapporterar att de aldrig har lärt sig använda elektroniska databaser. Det är en besvikelse att bara 46 procent av kliniska sjuksköterskor anger att de ens känner till termen evidensbaserade metoder (Pravikoff et al. 2005).

De hinder som finns för att använda EBP i kliniska situationer och som sjuksköterskor i vården anger är bland annat att man inte tror att forskning i kliniska miljöer har något värde och att man saknar kunskaper om elektroniska databaser och att det är svårt att få tillgång till forskning (­Pravikoff et al. 2005). Dessutom känner inte sjuksköterskor i vården att de har de f­ ärdigheter som behövs för att söka efter, analysera eller syntetisera evidens. De anger också brist på organisatoriska resurser eller stöd för att använda forskning. Det kan vara något så grundläggande som att disponera en dator med tillgång till ett digitalt bibliotek på arbetsplatsen.

Sjuksköterskor som arbetar på andra ställen än akutsjukhus, som till exempel i öppenvården, på läkarmottagningar eller andra sådana ställen har också den extra svårigheten att försäkra sig om att deras metoder är baserade på aktuell evidens. Ytterligare utmaningar är även att det finns ännu mindre evidens tillgänglig som man kan grunda beslut på om förbättring av metoder, att det finns färre sjuksköterskor som har studerat EBP på avancerad nivå, att det saknas EBP-mentorer som känner till dessa miljöer och att det finns färre kolleger med vilka man kan bilda EBP-team. Men EBP-processen är i huvudsak densamma oberoende av miljön. Användning av dagens teknik kan vara till speciellt stor hjälp för sjuksköterskor som jobbar i dessa miljöer eftersom den kan underlätta mentorskap på distans och göra det lättare att skapa team © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 119

2013-08-21 09.20

120

Del II Kompetenser för kvalitet och säkerhet – QSEN-projektet

vars medlemmar befinner sig på olika men likartade arbets­platser, och som kan värdera evidens och ge stöd och råd om hur man inför EBP. När man granskar dessa hinder uppstår ett ännu starkare krav på att man ska bygga upp en stark grund i sjuksköterskornas utbildningsplan efter­ som nyutexaminerade sjuksköterskor kommer att stå inför utmaningar och ­hinder när de börjar arbeta i ”den verkliga världen”. Grundat på aktuell evidens om EBP bör undervisningen av sjuksköterskor i alla miljöer fokuseras på att förbereda de sjuksköterskor som ser värdet och känner den etiska uppfordran att under resten av sitt liv konsumera evidens i sitt sökande efter att ge patienterna den bästa vården. Undervisningsmiljön kan gå i bräschen för att bibringa studenterna de värderingar och de färdigheter som behövs för EBP (Ferguson & Day 2005).

Sammanfattning Att ha sjukvård som yrke i dag är både utmanande och mycket spännande.

Det finns stora möjligheter att ta betydelsefulla steg mot att kunna ge exellent, evidensbaserad vård – både genom att arbeta som sjuksköterska och genom att vara del av ett interdisciplinärt team som kan bidra till förbättrad vårdkvalitet. De kärnkompetenser som IOM identifierade och som QSENgruppen antog är nästa steg för att se till att patienterna får den vård de förtjänar och förväntar sig. Vården har en unik möjlighet att stå i första ledet i denna omvandling av hälso- och sjukvården genom att förbereda sjuksköterskor som är redo att anta utmaningen att leverera exceptionell evidensbaserad vård till patienterna.

Referenser American Association of Colleges of Nursing. (2006). The essentials of doctoral education for advanced nursing practice. Hämtad 15 mars 2011, från www. aacn.nche.edu/DNP/pdf/Essentials.pdf American Association of Colleges of Nursing. (2008). The essentials of baccalaure­ate education for professional nursing. Hämtad 24 juni 2013, från www.aacn.nche.edu/education-resources/baccessentials08.pdf American Association of Colleges of Nursing. (2011). AACN’s essentials of master’s education in nursing. Hämtad 24 juni 2013, från www.aacn.nche.edu/education-resources/MastersEssentials11.pdf Balakas, K. & Sparks, L. (2010). Teaching research and evidence-based practice.

Journal of Nursing Education, 49(12), 691–695.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 120

2013-08-21 09.20

Kapitel 6 Evidensbaserad vård

121

Balas, E. A. & Boren, S. A. (2000). Managing clinical knowledge for healthcare improvements. I V. Schattauer (Red.), Yearbook of medical informatics (ss.

65–70). New York: Stuttgart.

Barnsteiner, J. (2010). Evidence based practice. Enhancing quality and safety in nursing education: Preparing nurse faculty to lead curricular change.

[CD] Vol 1, Version 7A. Quality and Safety Education for Nurses/American Association of Colleges of Nursing.

Barnsteiner, J., Palma, W., Preston, A., Reeder, V. & Walton, M. (2010). Fueling a love of knowledge: Promoting evidence-based practice and translational research. Nursing Administrative Quarterly, 34, 217–235.

Barton, A. J., Armstrong, G., Preheim, G., Gelmon, S. B. & Andrus, L. C. (2009).

A national Delphi to determine developmental progression of quality and safety competencies in nursing education. Nursing Outlook, 57, 313–22.

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., et al. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55, 122–131.

Cronenwett, L., Sherwood, G. & Gelmon, S. B. (2009). Improving quality and safety education: The QSEN learning collaborative. Nursing Outlook, 57, 304–312.

Cronenwett, L., Sherwood, G., Pohl, J., Barnsteiner, J., Moore, S., Sullivan, D. T., et al. (2009). Quality and safety education for advanced practice nurses.

Nursing Outlook, 57, 338–348.

Cronje, R. J. & Moch, S. D. (2010). Part III. Re-envisioning undergraduate nursing students as opinion leaders to diffuse evidence-based practice in clinical set­tings. Journal of Professional Nursing, 26(1), 23–28.

Department of Health and Human Services. (2010a). Healthcare.gov: Compare quality care.

Department of Health and Human Services. (2010b). Healthcare.gov: The national prevention strategy.

Ferguson, L. & Day, R. A. (2005). Evidence-based nursing education: Myth or real­ity? Journal of Nursing Education, 44(3), 107–115.

Fineout E., Melnyk, B. M. & Schultz, A. (2005). Transforming health care from the inside out: Advancing evidence-based practice in the 21st century. Journal of Professional Nursing, 21, 335–344.

Gibbons, R. J., Smith, S. & Antman, E. (2003). American College of Cardiology/ American Heart Association clinical practice guidelines: Part I. Where do they come from? Circulation, 107, 2979–2986.

Institute of Medicine. (2001). Crossing the quality chasm: A new health system for the 21st century. Washington, DC: National Academies Press.

Institute of Medicine. (2003). Health professions education: A bridge to quality.

Washington, DC: National Academies Press.

Jarzemsky, P. (2010). Integration of QSEN competencies when designing simula­tion scenarios.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 121

2013-08-21 09.20

122

Del II Kompetenser för kvalitet och säkerhet – QSEN-projektet

Johnston, L. & Fineout-Overholt, E. (2005). Teaching EBP: “Getting from zero to one.” Moving from recognizing and admitting uncertainties to asking searchable, answerable questions. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 2, 98–102.

Kim, S. C., Brown, C. E., Fields, W. & Stichler, J. F. (2009). Evidence-based practice-focused interactive teaching strategy: A controlled study. Journal of Advanced Nursing, 65(6), 1218–1227.

Kruszewski, A., Brough, E. & Killeen, M. B. (2009). Collaborative strategies for teaching evidence-based practice in accelerated second-degree programs.

Journal of Nursing Education, 48(6), 340–342.

Leake, P. Y. (2004). Teaming with students and a sacred cow contest to make changes in nursing practice. Journal of Continuing Nursing Education, 35(6), 271–277.

McCurry, M. K. & Martins, D. C. (2010). Teaching undergraduate nursing research: A comparison of traditional and innovative approaches for success with millen­nial learners. Journal of Nursing Education, 49(5), 276–279.

McKenna, H., Cutcliffe, J. & McKenna, P. (2000). Evidence-based practice: Demolishing some myths. Nursing Standard, 14(16), 39–42.

Melnyk, B. M. & Fineout-Overholt, E. (2004). Evidence-based practice nursing and healthcare: A guide to best practice. Hagerstown, MD: Lippincott Williams & Wilkins.

Mitchell, S., Fischer, C., Hastings, C., Silverman, L. & Wallen, G. (2010). A thematic analysis of theoretical models for translational science in nursing: Mapping the field. Nursing Outlook, 58(6), 287–300.

Moch, S. D. & Cronje, R. J. (2010). Empowering grassroots evidence-based practice: Part II. A curricular model to foster undergraduate student-enabled practice change. Journal of Professional Nursing, 26(1), 14–22.

Moch, S. D., Cronje, R. J. & Branson, J. (2010). Undergraduate nursing evidence-based practice: Part I. Envisioning the role of students. Journal of Professional Nursing, 26(1), 5–13.

National League for Nursing Accreditation Commission. (2010a). Competencies for graduates of baccalaureate programs. Hämtad 24 juni 2013, från www.nln.org/facultyprograms/competencies/comp_bacc.htm National League for Nursing Accreditation Commission. (2010b). Competencies for graduates of master’s programs. Hämtad 24 juni 2013, från www.nln.org/facultyprograms/competencies/comp_mast.htm National League for Nursing Accreditation Commission. (2010c). Competencies for graduates of practice doctorate programs. Hämtad 24 juni 2013, från www.nln.org/facultyprograms/competencies/comp_prac_doc.htm Newhouse, R., Dearholt, S., Poe, S., Pugh, L. C. & White, K. M. (2005). Evidencebased practice: A practical approach to implementation. Journal of Nursing Administration, 35(1), 35–40.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 122

2013-08-21 09.20

Kapitel 6 Evidensbaserad vård

123

Newhouse, R. P. & Spring, B. (2010). Interdisciplinary evidence-based practice: Moving from silos to synergy. Nursing Outlook, 58, 309–317.

Oh, E.G., Kim, S., Kim, S. S., Kim, S., Cho, E., Yoo, J., et al. (2010). Integrating evi­dence-based practice into RN-to-BSN clinical nursing education. Journal of Nursing Education, 49(7), 387–392.

Pravikoff, D. S., Tanner, A. B. & Pierce, S. T. (2005). Readiness of US nurses for evidence-based practice. American Journal of Nursing, 105(9), 40–51.

Rolloff, M. (2010). A constructivist model for teaching evidence-based practice.

Journal of Nursing Education Perspectives, 31(5), 290–293.

Rosswurm, M. A. & Larrabee, J. H. (1999). A model for change to evidence-based practice. Image: Journal of Nursing Scholarship, 31(4), 317–322.

Sackett, D. L., Strauss, S. E., Richardson, W. S., Rosenberg, W. & Haynes, R. B. (2000). Evidence-based medicine: How to practice and teach EBM. Edinburgh, UK: Churchill Livingstone.

Smith, E. L., Cronenwett, L. & Sherwood, G. (2007). Current assessments of quality and safety education in nursing. Nursing Outlook, 55, 132–137.

Stetler, C. B. (2001). Evidence-based nursing: What it is and what it isn’t. Nursing Outlook, 49(6), 286.

Stetler, C. B. (2003). Role of the organization in translating research into evidence-based practice. Outcomes Management, 7(3), 97–105.

Stevens, K. C. (2004). ACE star model of EBP: Knowledge transformation. San Antonio, TX: Academic Center for Evidence-Based Practice, University of Texas Health Science Center. Hämtad 20 mars 2011, från www.acestar. uthscsa.edu Straus, S. E., Tetroe, J. & Graham, I. D. (Eds.). (2009). Knowledge translation in health care: Moving evidence to practice. Oxford, UK: Wiley-Blackwell.

Sullivan, D. T. (2010a). Evidence-based practice (EBP) project guidelines and grading criteria. Hämtad 18 mars 2011, från www.qsen.org/teachingstrategy. php?id=54 Sullivan, D. T. (2010b). Staff RN perspective on evidence supporting practice.

Hämtad 18 mars 2011, från www.qsen.org/teachingstrategy.php?id=53 Sullivan, D. T., Hirst, D. & Cronenwett, L. (2009). Assessing quality and safety competencies of graduating prelicensure nursing students. Nursing Outlook, 57, 323–331.

Tetroe, J., Graham, I., Foy, R., Robinson, Eccles, M. P., Wensing, M., et al. (2008).

Health research funding agencies’ support and promotion of knowledge transla­tion: An international study. Milbank Quarterly, 86(1), 125–155.

Titler, M. G., Kleiber, C., Steelman, V. J., Rakel, B. A., Budreau, G., Everett, L. Q., et al. (2001). The Iowa model of evidence-based practice to promote quality care. Critical Care Nursing Clinics of North America, 13(4), 497–509.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09062-7_01_book.indd 123

2013-08-21 09.20

Gwen Sherwood Jane Barnsteiner (red.)

Gwen Sherwood är leg. sjuksköterska, professor och biträdande rektor för Academic Affairs vid University of North Carolina – Chapel Hill, USA. Jane Barnsteiner är leg. sjuksköterska, professor i pediatrisk omvårdnad vid University of Pennsylvania School of Nursing i Philadelphia, USA.

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser

– sex grundläggande kärnkompetenser

| Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad

År 2005 startade initiativet Quality and Safety Education for Nurses (QSEN), se även www.qsen.org, med målsättningen att förbereda sjuksköterskor inför utmaningen att öka vårdens kvalitet och patienternas säkerhet. För att uppnå detta mål ligger sex kärn­ kompetenser till grund: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik. I Sverige finns Svensk sjuksköterske­ förening i framkant avseende att sprida kunskap om de sex kärnkompetenserna, som egentligen är gemensamma för alla professioner i hälso- och sjukvården. Denna bok är den första som samlat beskriver kärnkompetenserna och den är redigerad av framstående medlemmar i styrgruppen för QSEN.

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad

Boken redogör för det amerikanska ursprungsprojektet och definierar var och en av de sex kärnkompetenserna. Läsaren ges instruktioner om hur de färdigheter som krävs för att uppnå var och en av kompe­ tenserna kan förvärvas och implementeras. Avslutningen beskriver ytterligare strategier för implementering och övergången från studier till arbete och klinisk vardag.

Målgruppen är i första hand studenter, men Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad är en tillgång för alla lärare och yrkesverksamma inom omvårdnad.

Art.nr 37412

Redaktörer

Gwen Sherwood Jane Barnsteiner www.studentlitteratur.se

978-91-44-09062-7_01_cover.indd 1

2013-08-21 15.04