Sara Ejersbo
LIX : 16
LÄTTLÄSTNIVÅ : 4, MEGA
ISBN 978-91-89955-27-1
© För den svenska utgåvan Easy Peasy Publishing 2025 info@easypeasystudios.com www.easypeasypublishing.se
Easy Peasy Studios Sweden AB, Helsingborg
TITEL: Ha en fin festival!
Originalets titel: Festival
© Forlaget Gyldendal 2019
Författare: Sara Ejersbo
Översättare: Ebba Berg
Omslag: Emil Thomassen
TRYCK: Adverts, Lettland 2025
fredag —
Tältområdet
Det är tält överallt. Människor och tält.
Nästan 100 000 personer samlade på samma ställe för att lyssna på musik.
Ida kan inte tänka sig något bättre.
– Ser du henne? frågar Klara.
Hon låter blicken glida över alla rader av tält. Hon letar efter sin storasyster.
– Ingång öst, säger Ida och tittar på kartan i sin telefon.
– Precis där bussen stannar. Det måste vara här.
– Hon har kanske glömt det? Det skulle vara likt henne, säger Klara.
Hon stönar och puttar på sin vagn.
Den rullar inte så bra på den ojämna grusvägen. Hon försöker undvika att köra på en öppnad burk med makrill som ligger och jäser i solen. Bredvid den ligger en övergiven brödskiva.
– Vi kommer aldrig att hitta det där dumma tältet, säger Klara.
– Hon kommer säkert.
– Om tältet ens är uppsatt ännu.
– Men sluta vara så sur! säger Ida och skrattar. Vi är ju här för att ha kul.
Hon sträcker armarna i vädret och snurrar runt. Sovsäcken dunkar mot ryggen. Hon svettas galet mycket, men det gör inget. Till och med den konstiga lukten av tältläger är helt perfekt.
– Jag tänker ha skitkul, så snart vi har hittat vårt tält, säger Klara.
Hon kan inte låta bli att le när hon ser Idas konstiga dans.
– Annars får vi bara hitta några snygga killar och sova i deras tält, fortsätter hon.
Typiskt Klara.
Ida vill säga något. Att det inte är därför de är där. Men strunt samma.
Bara Klara är glad.
Det är så bra att Ida kunde
övertala henne att följa med. Låt
Klara få sina killar, bara Ida får sin musik.
Ida ler mot alla som går förbi.
Alla ler tillbaka. Det är som om de delar något alldeles speciellt. Men hon säger inte det till Klara. Hon vet bättre än så.
Nu ska de bara hitta tältet. Klaras
storasyster satte upp det för flera dagar sedan. Ida och Klara fick bara vara här två nätter. Det skulle vara
helt omöjligt att hitta en tältplats nu.
– Där är hon! ropar Klara.
Hon ökar farten och tar sig in mellan tälten.
– Hallå, Freja! Här är vi!
– Hallå kidsen, säger Freja när de kommer fram till henne. Det är åt
det här hållet någonstans. Nu ska vi bara se om vi kan hitta det.
– Det hoppas jag verkligen, muttrar Klara.
– Vi är så glada att du orkade
fixa en plats åt oss, säger Ida och försöker hinna i kapp Freja.
– Bara ni inte tror att jag tänker
vara er barnvakt, säger Freja och fortsätter framåt med långa steg.
Hon har ingen packning och kan gå snabbt. Plötsligt pekar hon och
säger:
– Där är det.
De får syn på ett gult tält. Det
är ganska hopsjunket. Men det ser i alla fall ut som att alla stängerna
är kvar. Det är helt omringat av andra tält som är uppsatta tätt intill.
Ida har inte sett det gula tältet på
flera år. Förr såg det mycket större
ut. Då sov de ute i Klaras och Frejas
trädgård alla tre. De lekte att de var tvungna att överleva i vildmarken.
Nu ska de testa det på riktigt. På sätt och vis, i alla fall.
– Det är perfekt, säger Ida och ger
Freja ett stort leende.
– Ni har mitt nummer, säger
Freja.
Hon är redan på väg bort.
– Men håll inte på och ringa bara för att ni gått vilse. Okej? Ha en fin festival!
Hon vinkar och sedan är hon försvunnen.
Jakob
Minst 100 grader
Jakob öppnar ena ögat. Huvudet dunkar. Det känns som om någon slår på det med en hammare. Solen
skiner på tältet och allt därinne får en grön nyans. Det är minst 100 grader varmt. Han försöker vända sig om men trasslar in sig i sovsäcken. – Fuck!
Han sparkar för att få bort sovsäcken från benen.
Vems smarta idé var det här?
Okej. Det var hans egen.
Det finns inget värre än ett varmt
tält. Jo, att vakna i det och behöva pissa. Ja, och ljummen öl. Och glada människor.
Han kanske bara ska åka hem.
Han lever i ett fritt land. Ingen kan tvinga honom att stanna.
Fast det var hans idé från början.
Då när hans sommar såg helt annorlunda ut. Hans liv. Och det var han som drog med sig Noa, fastän biljetterna var dyra.
Det finns inget annat att göra än att gå upp och komma i gång. Börja dricka öl och vara glad.
Han ska bara kolla mobilen först.
Han letar runt bland kläder och väskor och tomburkar. Skit. Fast kanske är det lika bra att inte kolla.
Han hör Noa stöka runt utanför.
Den killen är ju helt värdelös på teknik. Hur svårt kan det vara att sätta på musik? Jakob har fixat anläggningen så att till och med en idiot skulle kunna sätta på den.
En sekund senare dunkar basen.
Han känner den i hela kroppen.
Han är inte helt värdelös ändå, Noa.
I samma ögonblick som Jakob sträcker sig för att öppna tältet hör han röster utanför.
Tjejröster.