9789152333440

FORUM Samhällskunskap 123 Krister Brolin och Lars Nohagen K U L T U R ­| E K O N O M I | P O L I T I K | P Å V E R K A N & M E D I E R

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon: Telefax:

08-587 642 10 08-587 642 02

Redaktör: Tove Helander Grafisk form: Soya (grundform och första upplagan),

Lars Öhman (grundform tredje upplagan),

Lars Öhman, Tove Helander Omslag: Lars Öhman Illustrationer: Magdalena W Lavebratt, Lars Öhman, Tomas Lindell, Ola Rehnberg Bildredaktörer: Tove Helander, Lars Öhman Forum Samhällskunskap 123 ISBN 978-91-523-3344-0 © 2017 Krister Brolin, Lars Nohagen och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömastill böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2017

Innehåll

6 8 10 10 12 14

1 KULTURENS GRUNDER ...............................

Samhället ...............................................................

Kulturen .................................................................

Mänskliga rättigheter ..........................................

Sammanfattning och uppgifter ..........................

20 21 31 34 46

KULTUR

Vad är sociologi? ...........................................

Mikrosociologi ..............................................

Genusforskning och intersektionalitet ...................

Den tysta revolutionen .....................................

Varför uppstår ojämlikhet? ................................

Bourdieu och det kulturella kapitalet ....................

Kulturkarta ..................................................

Kriminologiska teorier .....................................

Lorenzkurvan och Gini-koefficienten ...................

Den demografiska övergången ..........................

26 51 60 63 73 75 84 97 109 127

2 IDENTITET OCH KULTUR ...........................

Den sociala människan ........................................

Kategorier och normer .........................................

Kvinnor och män ...................................................

Unga och gamla .................................................... ”Vi” och ”dom” .....................................................

Rika och fattiga .....................................................

Sammanfattning och uppgifter ..........................

48 49 54 56 61 67 72 76

EKONOMI

KULTUR

Produktionsmöjlighetskurvan ..........................

Vad är rättvisa? ...........................................

Idéerna bakom marknadsekonomin ....................

Tillväxtteorier .............................................

Från självhushåll till globalisering på 200 år .........

Arbetslöshet – en analys ................................

Lafferkurvan ..............................................

Inflation – en analys ......................................

Sambandet mellan inflation och arbetslöshet ........

Teorin om de komparativa fördelarna ..................

Teorier om utveckling ....................................

Nationalekonomiska teorier .............................

144 146 152 164 202 208 211 221 224 238 258 262

3 LEVA I SVERIGE .............................................

Rättigheter och skyldigheter ..............................

Svensk kultur – finns den? ..................................

Välfärdssamhället ................................................

Socialpolitik ...........................................................

Kriminalpolitik ......................................................

Migrationspolitik ..................................................

Skilda livsvillkor .................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

78 79 83 86 88 91 99 105 110

POLITIK

INLEDNING Vad är samhällskunskap? ......................................

Varför ska man läsa samhällskunskap? .............. Ämnets syfte .........................................................

Det centrala innehållet .........................................

Kunskapskrav ........................................................

Hur är boken upplagd? ........................................

Demokratiseringsteorier ................................

Att mäta demokrati ......................................

Demokratiteori – vad gör ett samhälle demokratiskt?.

Demokratiteori – vad är demokrati? ...................

Håller politikerna sina löften? ..........................

Vem har makten i dagens Sverige? .....................

Secession – gruppers utbrytning ur existerande stater.

Olika perspektiv på internationella relationer ........

Konfliktanalys .............................................

286 288 292 300 356 368 386 406 414

Kommunikationsteori – Sandberg-Wendels matris ..

Confirmation bias i forskning och nyhetsflöde ........

Teorier om påverkan ......................................

Näthat på sociala medier ................................

Medieforskning ...........................................

438 450 452 467 486

4 LEVA I EN GLOBAL VÄRLD .....................

Situationen i världen .........................................

Växande miljöproblem ......................................

Globalt samarbete .............................................

Jordens befolkning ............................................

Migration ............................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

113 114 116 119 124 128 132

PÅVERKAN OCH MEDIER

VETENSKAPSRUTOR

3

EKONOMI

4

POLITIK

5 EKONOMINS GRUNDER ...........................

Vad är ekonomi? ................................................

Hur fungerar samhällsekonomin? ..................

Ekonomiska frågor och system .......................

Hur fungerar marknadsekonomin? ................

Tillväxt och konjunkturer .................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

136 137 139 143 150 160 168

9 POLITIKENS GRUNDER ...........................

Politik och makt .................................................

Styrelsesätt – demokrati och diktatur ...........

Att organisera demokratin ...............................

Politiska ideologier ...........................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

278 279 283 293 301 314

6 PRIVATEKONOMI OCH ARBETSLIV .....

Att få pengarna att räcka .................................

Konsumenträtt ...................................................

Egen bostad ........................................................

Att studera vidare ..............................................

Arbetslivet ..........................................................

Så fungerar arbetsmarknaden ........................

Sammanfattning och uppgifter .......................

170 171 177 181 183 185 190 196

10 POLITISKT DELTAGANDE .....................

Vad har engagerat människor? .......................

Demokrati i vardagen ........................................

Vägar till påverkan och förändring .................

Sammanfattning och uppgifter .......................

316 317 321 323 336

7 SVERIGES EKONOMI .................................

Näringsliv och försörjning ...............................

Arbetsmarknaden ..............................................

Offentliga sektorn .............................................

Finanssektorn ....................................................

Att styra ekonomin ............................................

Hur fungerar stabiliseringspolitiken? ............

Sammanfattning och uppgifter .......................

198 199 204 209 214 222 226 230

11 SVENSK POLITIK ......................................

Makten över Sverige .........................................

Spelreglerna .......................................................

Politiska partier .................................................

De politiska valen ...............................................

Riksdagen ...........................................................

Regeringen .........................................................

Statsförvaltningen ............................................

Kommuner och landsting ................................

Sverige och EU ...................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

338 339 341 344 354 358 362 366 369 375 378

8 DEN GLOBALA EKONOMIN .....................

Globaliseringen ..................................................

Världshandeln ....................................................

Den svenska utrikeshandeln ............................

Globala penningströmmar ...............................

Ekonomiskt samarbete inom EU .....................

Samarbete och utveckling ................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

232 233 237 245 248 250 254 274

12 POLITIK I VÄRLDEN ................................

Aktörer i internationell politik .........................

Mål och medel inom internationell politik .....

Internationellt samarbete – Norden ...............

Internationellt samarbete – EU ......................

Internationellt samarbete – FN ......................

Spelregler – folkrätten .....................................

Internationella konflikter .................................

Andra länders statsskick ..................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

380 381 387 391 392 398 402 410 416 428

PÅVERKAN OCH MEDIER

SAMHÄLLSVETENSKAP

13 KOMMUNIKATIONENS GRUNDER ......

Kommunikation .................................................

Masskommunikation ........................................

Källkritik av medierna .......................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

432 433 439 444 446

17 ATT STUDERA SAMHÄLLET .................

Vetenskaplighet i samhällskunskap ...............

Att organisera verkligheten .............................

Att analysera samhället ....................................

Vetenskapen, samhället och individen ...........

Sammanfattning och uppgifter .......................

14 ATT PÅVERKA OCH PÅVERKAS .........

Påverkan .............................................................

Medievanor .........................................................

Sociala medier ....................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

448 449 460 464 468

18 UNDERSÖKNING OCH PRESENTATION 526 Samhällsvetenskapliga undersökningar ........ 527 Steg 1 Planering ................................................ 528 Steg 2 Materialinsamling ................................. 532 Steg 3 Materialbearbetning ............................. 542 Steg 4 Diskussion och slutsatser .................... 544 Presentationsformer ......................................... 545 Opposition på vetenskapliga arbeten ............. 552 Sammanfattning och uppgifter ....................... 554

15 MEDIER I SVERIGE ...................................

Press ....................................................................

Etermedier – tv och radio .................................

Etik och lagar i medievärlden ...........................

Journalistikens villkor i Sverige ......................

Sammanfattning och uppgifter .......................

470 471 475 478 484 488

19 VETENSKAPSTEORI ...............................

Vad är vetenskap? .............................................

Teorier och modeller .........................................

Terminologi .........................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

16 MEDIER I VÄRLDEN .................................

Nyhetsvärdering ................................................

Medier, demokrati och utveckling ..................

Journalistikens villkor i världen ......................

Säkerhet på nätet ..............................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

490 491 496 500 503 504

REGISTER .......................................................... 576 BILDFÖRTECKNING ....................................... 590

508 509 511 512 522 524

556 557 561 565 574

5

Ämnets syfte I ämnesplanen står det vad du ska lära dig – ämnets syfte. Det talar om vilka kunskaper och förmågor du i undervisningen ska få möjlighet att utveckla i samhällskunskap.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER ■■

Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhälls­förhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■■

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideo­ logiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

FÖRMÅGOR ■■

Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser­ med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

(Analysförmåga)

■■

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. (Källkritisk förmåga)

■■

Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentations­ former. (Presentationsförmåga)

Som du ser handlar tre av de fem punkterna om olika förmågor.

Detta visar hur viktigt det är att dina samhällskunskaper också är användbara.

Det centrala innehållet Vad kan undervisningen handla om? Ja, detta bestäms till stor del av det som står i ämnesplanen, men också av vad som händer ute i samhället eller vad ni elever är intresserade av. Samtidigt får inte viktiga saker glömmas bort. Därför anger ämnesplanen inte bara vad du ska lära dig i ämnet utan även ett centralt innehåll för varje kurs. Här bredvid har vi gjort en sammanställning av vad som ingår i Samhällskunskap 1b, 2 och 3. I kolumnen längst till vänster står i vilket block du hittar detta viktiga innehåll i Forum.

10

KULTUR

BLOCK

Sh 1b – Centralt innehåll

Sh 2 – Centralt innehåll

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.

(Kan göras i alla block)

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att män­ niskor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Det nutida samhällets utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfri­ het kontra strukturella villkor.

Sh 3 – Centralt innehåll

Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser.

EKONOMI

Hur privatekonomin påverkas av samhälls­ ekonomiska förändringar.

Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska struk­ turer och flöden i Sverige och internationellt.

Nationalekonomiska teoriers framväxt och genom­ slagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar.

Försörjning, tillväxt och företagande, resurs­ användning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.

Globalisering och dess betydelse utifrån ett demo­ kratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö.

Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen.

Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.

Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställ­ ningsvillkor.

Demokrati och politiska system på lokal och na­ tionell nivå samt inom EU. Folkrätten i väpnade konflikter. Den internatio­ nella humanitära rätten och skyddet för civila.

POLITIK

Internationella och nordiska samarbeten.

Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna.

Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor.

Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra struktu­ rella villkor.

SAMHÄLLSVETENSKAP

PÅVERKAN OCH MEDIER

Politiska ideologier och deras koppling till sam­ hällsbyggande och välfärdsteorier.

Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka männ­ iskor och samhällsutvecklingen samt de möjlighe­ ter de ger människor att påverka.

Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Ex­ empel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.

Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teo­ rier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med kom­ plexa ­samhällsfrågor.

Exempel på metoder för att bearbeta informa­ tion är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

Muntlig och skriftlig presentation i utredande och Presentation i olika former och med olika tekniker Muntlig och skriftlig presentation i olika former och andra former med olika tekniker som är vanliga med olika tekniker som är vanliga inom området, till med betoning på det skriftliga och det muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. inom området, till exempel debatter, debatt­ artiklar, rapporter och essäer.

Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.

11

Kunskapskrav För att du ska veta vad som krävs för att få ett visst betyg finns det särskilda kunskapskrav till varje kurs i samhällskunskap. Dessa utgår från ämnets syfte och talar om vilka kunskaper och förmågor du ska visa att du har. För att du ska få en överblick över kunskapskraven har vi lagt in dem i en tabell (se högersidan).

Vetenskapligt förhållningssätt I och med gymnasiereformen 2011 kom ett mycket tydligare fokus att ligga på vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod än tidigare.

I ämnet samhällskunskap betyder detta att man ska kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur olika perspektiv och aspekter samt kunna använda olika källor och samhällsvetenskapliga teorier och metoder. Om samhällskunskapsämnets syfte skriver Skolverket: Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant.

Vad kan göras åt detta? handla, tillämpa, utföra, lösa

Göra

Varför är det så?

Förstå KUNSKAPSDIAMANTEN

Kunskapsdiamanten kan användas när du vill studera en valfri samhällsfråga. För att information ska bli användbar måste den också bearbetas till kunskap. Kunskap är den information du själv tolkat, värderat och sammanfogat med det du redan vet.

Dessutom måste kunskapen gå att an­ vända till något – annars är den bara ren information.

12

förklara, se samband och finna mening

Klimathotet Flyktingkrisen Arbetslösheten

Veta Hur är det egentligen? observera, beskriva, samla fakta

Är det bra eller dåligt?

Tycka värdera, känna, ta ställning

KUNSKAPSKRAV SYFTE

Sh 1b

1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, sam­ hällsfrågor, samhällsförhål­ landen samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Redogöra för de mänskliga rät­ tigheterna.

2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse, samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av indi­ vider, grupper och samhälls­ strukturer.

Redogöra för de historiska förut­ sättningarnas betydelse.

3. Förmåga att analysera sam­ hällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konse­ kvenser.

Sh 2

Sh 3

Redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.

Förklara samband och dra slut­ satser om likheter och skillnader mellan olika samhällens orga­ nisation.

Dra slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Redogöra för individens rättighe­ ter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

Analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser.

I en analys kunna använda samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Diskutera deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa.

Redogöra för några centrala Redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. teorier och diskutera deras styrkor och svagheter.

Redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

Redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förut­ sättningar för individer, grupper och nationer.

Diskutera orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna.

Ge argument för sina ståndpunkter och värdera med omdömen andras ståndpunkter.

Ge exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor.

4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och tro­ värdighet.

Söka, granska och tolka information från olika källor samt göra reflektioner om källornas relevans och trovärdighet.

5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

På ett strukturerat sätt kunna uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

VAD SKA JAG KUNNA FÖR ATT FÅ ETT VISST BETYG?

För att få ett visst betyg måste du visa att ditt kunnande har en specifik kvalitet. För be­ tyget E krävs att du visar ditt kunnande översiktligt eller med viss säkerhet. För betyget C ska du mer utförligt och välgrundat visa detta och för betyget A ska du utförligt, nyanserat, säkert och självständigt visa dina kunskaper och förmågor i samhällskunskap.

13

Hur är boken upplagd?

IER ED M H OC

KU L

R TU

PÅV ER KA N

För att dina samhällskunskaper ska vara både användbara och hållbara måste bokens innehåll vara begripligt. Därför har vi i utformningen av boken försökt skapa förståelse och finna samband som knyter ihop all den information vi dagligen möter. Vi har också lagt stor möda på att förpacka innehållet på ett intresseväckande sätt. Det måste vara spännande och roligt att läsa samhällskunskap.

Vi har också försökt få lite ordning på ämnet. Samhällskunskap handlar ju om så mycket och innehållet kan lätt bli rörigt.

Därför har vi organiserat bokens innehåll utifrån en tydlig struktur. Den ska vi här förklara närmare.

LI

TI

K

OM

PO

Forumhjulet visar de fyra block som är samhällets bestånds­delar. Det är inom och mellan dessa delar som samhällslivet pågår. Navet i Forum­ hjulet är ett vetenskapligt förhåll­ ningssätt.

I

FORUMHJULET

ON EK

Block Vi har i boken försökt att få med så mycket som möjligt av det innehåll som vanligtvis behandlas i kurserna 1a1, 1a2 och 1b i samhällskunskap. Detta innehåll har vi sedan delat in i fyra kunskapsområden som vi kallar block.

14

■■

Kultur – hur vi lever tillsammans.

■■

Ekonomi – hur vi försörjer oss.

■■ ■■

Politik – hur vi fattar beslut i gemensamma frågor.

Påverkan och medier – hur vi kommunicerar med varandra i

samhället.

De olika blocken inleds med en presentation av vilka delar i ämnesplanen som ingår i blocket. Varje block har fått en speciell färgsättning som ska göra det lättare att orientera sig i boken.

Kapitel Varje block består sedan av fyra kapitel. Dessa följer en speciell ordning: ■■

■■

Grunderna. Det inledande kapitlet i varje block har som uppgift att ge grundläggande kunskaper inom det område som blocket handlar om. Det görs utifrån ett helhetsperspektiv som ska ge överblickar och nedslag över hela kunskapsområdet. Här presenteras de centrala begreppen och här försöker vi också reda ut de viktigaste sammanhangen. Detta ska göra det lättare att tillägna sig innehållet i de följande kapitlen. I blocket om ekonomi tar vi exempelvis upp följande frågor: Vad handlar ekonomi egentligen om? Varför åker ekonomin berg- och dalbana? Vad är egentligen en rättvis inkomstfördelning?

Individen. Det andra kapitlet i varje block har individen i fokus.

Texterna utgår från dig själv, och handlar om hur du påverkas av samhället och hur du själv kan påverka din situation och omgivningen. Dessa kapitel innehåller till exempel privatekonomi, ungdomskultur, politiskt engagemang och medievanor.

■■

■■

Sverige. I det tredje kapitlet byter vi perspektiv och utgår från Sverige. Samhället studeras då ur ett nationellt perspektiv. Här hamnar de frågor och förhållanden som är gemensamma för oss som lever i Sverige. Det handlar till exempel om våra skatter, vårt politiska system och hur vi kan skapa fler jobb.

Världen. Varje block avslutas med att se på samhället ur ett globalt perspektiv. Här görs resor ut i världen för att se hur olika samhällen fungerar. Vi tittar också på samspelet mellan internationella aktörer som stater, företag, organisationer och medier. Centrala begrepp här är bland annat globalisering, världshandel, FN-systemet, klimatfrågan och hållbar utveckling.

Varje kapitel inleds med en kort ingång som ska väcka intresse och fånga kapitlets kärna. I anslutning till faktatexten finns många modeller som ger en grafisk överblick. Sedan avslutas varje kapitel med en sammanfattning.

15

Vetenskaplighet I samhällskunskap har det blivit allt viktigare att tänka kritiskt och kunna analysera olika samhällsfrågor. Därför har vi lyft fram det vetenskapliga tänkandet och förmågan att göra undersökningar. Detta behandlas både i separata kapitel och tillsammans med faktainnehållet i boken.

■■

Samhällsvetenskap – är en egen avdelning med två kapitel som

du hittar i slutet av boken. Det första kapitlet handlar om vad vetenskaplighet innebär och olika metoder för att analysera samhället. I det andra kapitlet hittar du konkreta råd och förslag till arbetsgång vid egna undersökningar av samhället. Du får också tips på hur du presenterar dina kunskaper, undersöknings­ resultat och argument på ett tydligt och strukturerat sätt.

Ett bra tips är att använda avsnittet om samhällsvetenskap parallellt med att du läser andra delar i boken eller arbetar med olika uppgifter. På så sätt får du många möjligheter att utveckla de förmågor som står i kunskapskraven.

■■

Vetenskapsrutor – finns i anslutning till faktainnehållet i boken.

I dessa rutor ger vi exempel på olika samhällsvetenskapliga teorier, modeller och forskningsresultat. Vetenskapsrutorna är märkta med ett förstoringsglas och har alltid grå bakgrund.

Vetenskapsruta TEORI/MODELL/FORSKNING Så här kan en vetenskapsruta se ut. De finns i anslutning till texten och kan handla om teorier, modeller och forskning.

I kapitel 17 och 18 kan du läsa mer om samhällsvetenskap.

Uppgifter Till varje kapitel finns fyra typer av uppgifter, nära kopplade till kunskapsdiamanten i samhällskunskapsämnet (se sidan xx). Tre av dessa uppgiftstyper finns samlade i anslutning till sammanfattningen i slutet av varje kapitel: ■■

Faktafrågor – som fokuserar på centrala begrepp och förhållan-

den i texten.

■■

Analysfrågor – som har till syfte att fördjupa och problemati-

sera, till exempel genom att dra slutsatser, söka konsekvenser eller göra jämförelser.

■■

Uppdrag – som innebär att man använder andra källor än läro-

boken som kunskapskälla.

16

Den fjärde uppgiftstypen hittar du i varje kapitel i form av speciella rutor som handlar om intressanta värderingsfrågor i anslutning till bokens texter. Här får du möjlighet att stanna upp vid: ■■

Funderafrågor – som tar upp aktuella samhällsfrågor, till exem-

pel kring rättvisa, demokrati eller sociala problem.

❦❦ FUNDERA Så här kan en funderafråga se ut.

Att läsa Forum Den löpande texten i varje kapitel är själva huvudspåret. Den är skriven kring en tydlig ”röd tråd” som ska göra det lätt att följa med. Även rubrikerna hjälper till vid läsningen. Viktiga begrepp i texten är kursiverade. Vissa av dessa finns också utlagda i marginalen.

Kring detta huvudspår ligger olika stickspår i form av illustrationer och faktarutor. Meningen med dessa små utflykter är att ge bakgrunder, överblickar och fördjupningar till bokens huvudinnehåll. På så vis får du ytterligare hjälp med att reda ut svåra begrepp och komplicerade sammanhang.

Faktaruta – exempel Så här kan en faktaruta se ut.

Strukturen återfinns också i den lilla ”navigator” som finns överst på varje uppslag och som hjälper dig att orientera sig i bokens olika block och kapitel:

1

Kulturens grunder

Till sist vill vi betona att Forum inte behöver läsas från ”pärm till pärm”. Vårt mål har varit att skapa ett läromedel som ger ett bra stöd för lärandet, utan att för den skull styra undervisningen.

Med detta menar vi att det går att läsa Forum både ”på längden” och ”på tvären”. Antingen koncentrerar man sig på ett specifikt kunskapsområde (t.ex. ekonomi) eller så tar man upp ett spe­ ciellt perspektiv (t.ex. det svenska).

Ett bra sätt att använda Forum är att din lärare låter dig läsa ett särskilt avsnitt inför en lektion. På så vis får du med dig en överblick över kunskapsområdet och fakta som gör att du kan vara aktiv och delta i en saklig och givande diskussion.

Trevlig läsning!

17

KULTUR

INNEHÅLL 1. KULTURENS GRUNDER ��������������������������� Samhället ������������������������������������������������ Kulturen ������������������������������������������������� Mänskliga rättigheter ���������������������������������� Sammanfattning och uppgifter �����������������������

20 21 31 34 46

2. IDENTITET OCH KULTUR ������������������������ Den sociala människan ��������������������������������� Kategorier och normer ��������������������������������� Kvinnor och män ���������������������������������������� Unga och gamla ����������������������������������������� ”Vi” och ”dom” ������������������������������������������ Rika och fattiga ������������������������������������������ Sammanfattning och uppgifter �����������������������

48 49 54 56 61 67 72 76

3. LEVA I SVERIGE ������������������������������������ 78 Rättigheter och skyldigheter �������������������������� 79 Svensk kultur – finns den? ����������������������������� 83 Välfärdssamhället �������������������������������������� 86 Socialpolitik ���������������������������������������������� 88 Kriminalpolitik ������������������������������������������ 91 Migrationspolitik ���������������������������������������� 99 Skilda livsvillkor ���������������������������������������� 105 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 110 4. LEVA I EN GLOBAL VÄRLD ��������������������� 113 Situationen i världen ����������������������������������� 114 Växande miljöproblem �������������������������������� 116 Globalt samarbete ������������������������������������� 119 Jordens befolkning ������������������������������������ 124 Migration ������������������������������������������������ 128 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 132

CENTRALT INNEHÅLL – KULTUR ■■

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

■■

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

■■

■■

Det nutida samhällets utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.

■■

Globalisering och dess betydelse för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.

Tillämpning och användning av sociologiska och andra samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – KULTUR ■■

Kunskaper om de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna.

■■

Kunskaper om sociala och kulturella samhällsfrågor, samhälls­förhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■■

Kunskaper om hur sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Och om historiska förutsättningars betydelse för nutida förhållanden.

FÖRMÅGOR – KULTUR ■■

■■

■■ Analysera genom att söka samband och dra slutsatser om likheter och skillnader när det gäller olika individers och gruppers livsvillkor och hur dessa förhåller sig till de mänskliga rättig■■ heterna.

Argumentera för dina ståndpunkter i kulturella och sociala frågor och värdera andras ståndpunkter.

Analysera samhällsfrågor som exempelvis klimatförändringar eller fattigdom genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. I analysen används samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Presentera dina kunskaper och din analys i någon fråga som handlar om mänskliga rättigheter eller sociala livsvillkor.

■■

Söka, tolka och källkritiskt värdera information om kultur och människors sociala liv.

19

EKONOMI

INNEHÅLL 5. EKONOMINS GRUNDER ������������������������ 136 Vad är ekonomi? ��������������������������������������� 137 Hur fungerar samhällsekonomin? ������������������� 139 Ekonomiska frågor och system ���������������������� 143 Hur fungerar marknadsekonomin? ������������������ 150 Tillväxt och konjunkturer ����������������������������� 160 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 168 6. PRIVATEKONOMI OCH ARBETSLIV ���������� 170 Att få pengarna att räcka ����������������������������� 171 Konsumenträtt ����������������������������������������� 177 Egen bostad �������������������������������������������� 181 Att studera vidare �������������������������������������� 183 Arbetslivet ���������������������������������������������� 185 Så fungerar arbetsmarknaden ����������������������� 190 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 196 7. SVERIGES EKONOMI ����������������������������� 198 Näringsliv och försörjning ���������������������������� 199 Arbetsmarknaden �������������������������������������� 204 Offentliga sektorn ������������������������������������� 209 Finanssektorn ������������������������������������������ 214 Att styra ekonomin ������������������������������������� 222 Hur fungerar stabiliseringspolitiken? ��������������� 226 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 230 8. DEN GLOBALA EKONOMIN ��������������������� 232 Globaliseringen ����������������������������������������� 233 Världshandeln ������������������������������������������ 237 Den svenska utrikeshandeln �������������������������� 245 Globala penningströmmar ���������������������������� 248 Ekonomiskt samarbete inom EU ��������������������� 250 Samarbete och utveckling ����������������������������� 254 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 274

CENTRALT INNEHÅLL – EKONOMI ■■

Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser.

Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

■■

Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

■■

■■

Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor ochmotsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.

■■

Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö.

Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – EKONOMI ■■

Kunskaper om samhällsekonomiska frågor från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■■

Kunskaper om privatekonomi och arbetsliv samt om sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

■■

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för t.ex. produktions­organisation och arbetsliv samt om hur ekonomiska och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

■■

Argumentera för dina ståndpunkter i ekonomiska frågor och värdera andras ståndpunkter.

■■

Söka, tolka och källkritiskt värdera olika ekonomiska uppgifter.

■■

Presentera dina kunskaper och din analys i någon samhällsfråga kopplad till ekonomi och arbetsliv.

FÖRMÅGOR – EKONOMI ■■

Analysera genom att söka samband och dra slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.

■■

Analysera genom att dra slutsatser om hur nutida samhällsför­hållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

■■

Analysera samhällsekonomiska frågor och identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. I analysen används samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

135

8

DEN GLOBALA EKONOMIN Att tanka bilen eller att äta bananer mitt i vintern känns ganska självklart. Likaså att kunna köpa en dator – om man nu har råd. Men inget av detta är egentligen givet. Bensin och bananer går överhuvudtaget inte att producera i Sverige. Och produktionen av datorer har för länge sedan lämnat landet.

Världens ekonomier har kommit att bli alltmer beroende av varandra. Vi lever i dag i en global värld.

Globaliseringen Teknikutvecklingen gör att dagens företag kan arbeta på ett helt annat sätt än tidigare. Ett företags huvudkontor kan samordna verksamheten oavsett var i världen tillverkningen sker. Som en följd av detta har industriproduktionen i allt större utsträckning flyttats ut från västvärldens ekonomier.

Ländernas ekonomier flätas samman Idag är många företag multinationella med sin produktion förlagd till länder där kostnaderna är låga. Nästa steg i denna utveckling är att företagen blir transnationella, det vill säga att kopplingen till ursprungslandet blir så svag att de betraktas som globala aktörer. AstraZeneca, Unilever och Shell är exempel på sådana transnationella företag.

Utvecklingen går mot en allt mer global ekonomi där produkter strömmar runt utan större hänsyn till nationsgränser.

Tidigare kallade man denna utveckling för internationalisering, numera talar man i stället om ekonomisk globalisering för att beskriva denna process. Med det menas att länder knyts samman av ömsesidiga beroenden och att ekonomierna utvecklats från att i huvudsak vara nationella till att bli globala.

Globaliseringens tre vågor Globaliseringen är inget nytt fenomen. Perioder av ökat handelsutbyte har kommit och gått genom historien.

En period av globalisering tog fart i samband med den industriella revolutionen under 1800-talet. Olika tekniska uppfinningar som ångmaskinen och järnvägen gav nya och billigare transporter. Telegrafen och telefonen gjorde det möjligt att på kort tid överföra information över långa sträckor. Detta ledde till att handeln ökade, vilken också drevs på av den ökade frihandel som infördes i Europa vid mitten av 1800-talet. Tullar och andra handelshinder monterades ner, vilket gjorde att varor, pengar och människor nu kunde röra sig friare över nationsgränserna.

Multinationella företag Transnationella företag

❦❦ FUNDERA På vilka sätt hänger ekonomisk globalisering samman med politisk och kulturell globalisering?

”… de stora förlorarna i dagens mycket ojämlika värld är inte de som utsatts för alltför mycket globalisering. Det är de som har lämnats utanför globaliseringen.”

Kofi Annan, FN:s generalsekreterare 1997–2006

233

8

Den globala ekonomin

Samarbete och utveckling Länge delade vi in världen i rika och fattiga länder. Idag stäm­ mer denna uppdelning allt sämre. Många länder som tidigare sågs som fattiga har idag en mycket hög tillväxt, samtidigt som de ekonomiska problemen blivit allt större i många rika länder. I många fall är skillnaderna i levnadsstandard mycket större inom ett land än mellan olika länder.

Ekonomiskt samarbete

NAFTA

TPP TTIP

Afrikanska unionen (AU) ASEAN

Modellen visar hur länder kan välja olika grader av ekono­miskt samarbete, från total isolering då inget handelsutbyte sker till fullständig integration då det ekono­miska sam­arbetet sker på alla områden.

254

Total isolering

Globaliseringen leder till att ländernas ekonomier blir alltmer sammanflätade med varandra. Det ekonomiska samarbetet mel­ lan länder har aldrig varit så omfattande som det är i dag. Till detta bidrar också tidigare positiva erfarenheter av ekonomisk samverkan. Exempelvis har det europeiska samarbetet inom EU inspirerat flera andra länder och regioner att pröva samma väg.

Länder handlar ofta med länder som ligger i närheten. Detta ökar behovet av ekonomiskt samarbete mellan länder inom en region. I Nordamerika har USA tillsammans med Kanada och Mexiko skapat ett frihandelsområde som kallas NAFTA. Dessa länder har tillsammans med Japan, Australien och ytterligare åtta länder runt Stilla havet kommit överens om ett ekonomiskt samarbetsavtal som heter TPP (Trans-Pacific Partnership). Un­ der flera år har USA och EU förhandlat om ett lik­nande frihan­ delsavtal, TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partner­ ship). Det är dock osäkert om det går igenom.

I Afrika ökar man det ekonomiska samarbetet och har bildat den Afrikanska unionen (AU). Även i Asien samarbetar ett flertal länder – bland annat Filippinerna, Indonesien och Thailand – inom ramen för ASEAN. Där kan man i framtiden vänta sig ett ökat ekonomiskt samarbete.

Frihandelsavtal

Råvarukartell

Tullunion

(ex. EFTA)

(ex. ESKG)

(ex. EES)

Gemensam marknad

Ekonomisk union

(ex. EG)

(ex. EMU)

Fullständig integration

Internationella organisationer Det finns en rad internationella organisationer där jordens länder möts för att diskutera problem, komma överens om ekonomiska spelregler och utveckla sina egna ekonomier. Här är några av de viktigaste: ❦❦ IMF (Internationella valutafonden). Övervakar det internationella betalningssystemet och hjälper till med att ge lån till länder med akuta betalningsproblem. Kan sägas ha rollen som både polis och sjuksköterska i den globala ekonomin. ❦❦ IBRD (Världsbanken). Överstatlig institution inom FN-systemet för långivning och bistånd till fattiga länder. I Världsbanken ingår också IDA (Internationella utvecklingsfonden) som hjälper de allra fattigaste länderna med generösa lån.

❦❦ EFTA (Europeiska frihandelsområdet).

Fungerar som samarbetsorganisation för de europeiska länder som inte gått med i EU. Nuvarande medlemsländer i EFTA är Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Genom EES-avtalet har dessa länder tillträde till EU:s inre marknad med de ”fyra friheterna”. ❦❦ OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries). Flera oljeproducerande stater har gått samman i en råvarukartell för att bestämma hur mycket olja som varje medlemsland ska producera. Genom detta samarbete kan de också till viss del styra priset på olja i världen.

❦❦ WTO (Världshandelsorganisationen). Verkar för ökad frihandel och har som huvuduppgift att skapa stabila spelregler och övervaka den globala handeln. ❦❦ OECD (Organization for Economic Cooperation and Development). Internationell samarbetsorganisation mellan drygt 30 länder för ekonomisk utveckling. Samtidigt kallar en del kritiker organisationen för ”de rika ländernas diskussionsklubb”. OECD ger även ut statistik och gör ekonomiska prognoser. Ibland träffas OECD-länderna i mindre grupper, till exempel G7, G10 eller G20.

Medlemmar i OECD

Vad är utveckling?

Utveckling är ett ord som kan betyda olika saker. Det finns också olika uppfattningar om vad som är en god utveckling och hur man sätter fart på utvecklingen i ett land.

Traditionellt har vi satt ett likhetstecken mellan utveckling och tillväxt – ju mer ekonomin växer, desto bättre blir det. Men numera har vi blivit mer medvetna om att resurserna är begrän­ sade och miljön sårbar. Detta har ändrat vår syn på ekonomisk utveckling. Visst är det bra att ekonomin växer, men tillväxten måste också vara hållbar på längre sikt.

Den indiske ekonomen och nobelpristagaren Amartya Sen är inne på samma spår då han vill sätta människan och inte ekono­ min i främsta rummet. Ekonomisk tillväxt kan aldrig vara det yttersta målet för utvecklingen, utan enbart vara ett medel. Han

❦❦ FUNDERA Innebär ekonomisk tillväxt alltid en utveckling av människors livsvillkor?

Fundera över hur sambandet mellan tillväxt och utveckling egentligen ser ut.

255

8

Den globala ekonomin

PRISET FÖR EKONOMISK UTVECKLING?

Den kinesiska ekonomin har vuxit kraftigt de senaste årtiondena, men tillväxten har många gånger skett på bekostnad av miljön. Här syns tunga luftföroreningar hänga över Kinas största stad Shanghai.

Human Development Index (HDI)

ligger också bakom det index för mänsklig utveckling (på engel­ ska Human Development Index eller HDI) som FN:s utvecklings­ program UNDP tagit fram. I detta mått väger man in faktorer som förväntad livslängd, utbildningsnivå, jämställdhet och läs­ kunnighet. Det används framförallt för att jämföra utvecklingen i olika länder med varandra. Se kapitel 4, sidan XXX.

Varför utvecklas länder olika?

Jordens resurser är ojämnt fördelade. En del länder saknar många naturtillgångar, men har ändå lyckats bli rika. Andra länder med gigantiska rikedomar har stannat kvar i fattigdom och elände.

Vad är det som gör länder rika och fattiga – och vad är det som får länder att utvecklas?

En viktig historisk förklaring ligger i industrialiseringen som inleddes i Europa vid slutet av 1700-talet. För att få tag på billiga råvaror och tillgång till nya marknader lade den tidens stormak­ ter under sig kolonier i Afrika, Asien och Amerika. För folken i kolonierna blev effekterna nästan enbart negativa. Deras kul­ turer förstördes, de fick dåligt betalt för sina råvaror och de nya industrivarorna slog ut den traditionella ekonomin. Det var så grunden lades för många länders fattigdom.

256

Att sedan fattigdomen blivit bestående i många länder har be­ rott på flera samverkande faktorer. Alltifrån väpnade konflikter och en ohållbar skuldsituation till sjukdomar, korruption samt brist på teknologi, demokrati och mänskliga rättigheter.

Speciellt bristen på jämlikhet är en viktig förklaring till fat­ tigdomen i världen. I många fattiga länder kan det finnas stor rikedom, men bara i händerna på en liten grupp personer.

Vad är fattigdom?

Vad räknas egentligen som fattigdom? Som extrem fattigdom räk­ nas att bara ha 1,90 dollar om dagen att leva på. Räknat på detta sätt finns det enligt Världsbanken över 700 miljoner extremt fattiga på jorden idag. Majoriteten av dessa bor i Afrika söder om Sahara eller i Sydasien. Detta är mått på den absoluta fattigdomen i världen.

Att leva på under 1,90 dollar om dagen kan upplevas på olika sätt beroende på i vilket land man bor. I Sverige skulle ingen klara sig på 15 kronor om dagen, medan man i länder som Mali, Niger och Mocambique kan göra det. Därför finns det många olika sätt att räkna på när det gäller fattigdom. Ett sätt är att jämföra med levnadsstandarden i omgivningen, då mäts i stället den relativa fattigdomen.

Risk för fattigdom har enligt EU den som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet där man lever. Begreppet allvarlig materiell fattigdom definieras inom EU som att inte kunna betala för minst fyra av följande sex poster: ■■

oförutsedda utgifter

■■

en veckas semester per år

■■

en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag

■■

tillräcklig uppvärmning av bostaden

■■

kapitalvaror som tvättmaskin, TV, telefon eller bil

■■

skulder (bostadslån eller hyra, räkningar, etc.).

Extrem fattigdom

Absolut fattigdom

Relativ fattigdom

Materiell fattigdom

257

8

Den globala ekonomin

Teorier om utveckling Det finns många uppfattningar om vad som är en god utveckling och hur man sätter fart på utvecklingen i ett land. Dessa kan samlas till olika utvecklingsteorier som försöker reda ut orsakerna till att vissa länder hamnar i fattigdom samt ge förslag till hur en utveckling kan sättas igång. Man brukar dela in dessa utvecklingsteorier i tre huvudspår.

Liberala moderniseringsteorier Gemensamt för de liberala moderniseringsteorierna är att de sätter ett likhetstecken mellan utveckling och ekonomisk tillväxt. För att fattigare länder ska utvecklas måste de få fart på tillväxten.

Detta sker genom att de öppnar sina ekonomier och göra dessa mer effektiva. På så vis kommer länderna att snabbt utvecklas till moderna välfärdsstater. Den bästa vägen framåt är alltså att undanröja alla utvecklingshinder och följa de rika ländernas exempel.

Liberaler anser att en stor del av förklaringen till fattigdom och elände ligger hos utvecklingsländerna själva. Ofta betonas olika brister, till exempel att det saknas resurser, kapital eller kunskap. Om det saknas pengar blir sparandet lågt vilket gör att det inte finns pengar till de investeringar som skulle kunna skapa utveckling. I många utvecklingsländer har också mycket pengar gått till lyxkonsumtion hos en rik överklass, militärutgifter eller till en korrumperad förvaltning, istället för till produktiva investeringar.

Liberalernas utvecklingsstrategi går ut på att tillföra utvecklingsländerna kapital, teknik, och kunskap. Dessa investeringar ska modernisera ineffektiva produktionssystem och ge dessa länder en knuff i riktning mot ökad tillväxt.

Andra viktiga åtgärder är att ta bort alla handelshinder, ge mer utrymme för marknadsmekanismen och att delta mer i världshandeln. Liberaler ser marknadsekonomi och frihandel som viktiga drivkrafter bakom ekonomisk utveckling. Genom att delta i den globala handeln vidgas marknaden, skärps konkurrensen och detta kommer att öka tillväxten. Utveckling sker främst genom modernisering, effektivisering och marknadsekonomiska lösningar.

När det gäller att öka den ekonomiska tillväxten har den liberala utvecklingsmodellen ofta visat sig

258

vara framgångsrik. Japan blev det land utanför Europa och Nordamerika som först lyckades göra en inbrytning i världsekonomin. Från början skrattade många åt de billiga produkterna det stod ”Made in Japan” på. Men ganska snart stod det klart att japanerna varit duktiga på att utnyttja de framsteg som redan gjorts och sedan omvandla dessa till billiga produkter med god kvalitet. Efter Japan har flera andra utvecklingsländer genomgått samma snabba industriella utveckling, bland annat Taiwan, Sydkorea, Brasilien och Mexiko.

Denna utveckling påskyndades också av inrättandet av ekonomiska frizoner inom länderna.

Dessa bestod av avgränsade områden där myndigheterna byggt vägar, anlagt hamnar och ordnat med vatten- och elförsörjning. Företagen lockades sedan dit av skattefrihet och billig arbetskraft. Idag går Kina och Indien igenom samma utvecklingsprocess.

Man bör vara medveten om att dessa exempel inte alltid följt den liberala handboken. Bakom de ekonomiska framgångarna har också funnits skyddstullar, importkontroller och statliga stöd till exportföretagen. I många asiatiska länder samverkar exportföretagen mer med staten än vad som är brukligt i Europa och USA eller som rekommenderas av den liberala frihandelsteorin.

Strukturalistiska utvecklingsteorier Andra är mer kritiska till den liberala modellen och menar att en god samhällsutveckling kräver politisk styrning. Det går inte bara att lämna fältet fritt till marknadskrafterna, då kommer de ekonomiska orättvisorna att öka. Till denna andra strömfåra samlas olika företrädare för mer radikala och vänsterinriktade ståndpunkter, allt från socialliberaler till revolutionära marxister. Samtliga anser de att huvudorsaken till de fattiga ländernas situation ligger i de mönster som den globala kapitalismen skapat i relationerna mellan rika och fattiga i världen och som blivit permanenta hinder för utveckling. Dessa uppfattningar brukar samlas under beteckningen strukturalistiska utvecklingsteorier.

Strukturalisterna ser den ekonomiska världsordningen som ett resultat av historiska processer.

Två sådana processer var industrialiseringen och koloniseringen. I Europa och Nordamerika kom

TEORI industrialiseringen att leda till ökat välstånd, medan den i andra delar av världen bidrog till fattigdom och elände. För att få tag på billiga råvaror och samtidigt försäkra sig om nya marknader, lade de europeiska stormakterna under sig kolonier i Afrika, Asien och Amerika. Många kulturer kom att påverkas negativt av den dåliga betalningen för sina råvaror samtidigt som de importerade industrivarorna slog ut den traditionella ekonomin. Det var så industriländerna blev rika och utvecklingsländerna fattiga.

Enligt strukturalisterna har de rika länderna sedan utnyttjat sitt övertag i världshandeln till att förhindra fattigare länder att utvecklas. På så sätt har kapitalismens utbredning ökat klyftan mellan fattiga och rika i världen och därmed skapat en orättvis ekonomisk världsordning.

Att fattigdomen sedan fördjupats i många länder, främst i Afrika söder om Sahara, beror enligt strukturalisterna på flera samverkande faktorer. Alltifrån väpnade konflikter och en ohållbar skuldsituation till korruption, aids samt brist på demokrati.

Det har presenterats och prövats en mängd förslag till strukturalistiska utvecklingsstrategier, allt från avskärmning från världshandeln genom skyddstullar och importsubstitution till inrättandet av en global planekonomi. Ingen av dessa vägar har i någon större utsträckning visat sig vara framgångsrik. Ganska snart kom länder som valde att avskärma sig från världshandeln att hamna i värre ekonomiska problem.

Därmed har flera av de strukturalistiska idéerna fått en allt mindre betydelse i utvecklingsdebatten.

En viktig förklaring till detta var också murens fall och det kommunistiska Sovjetsystemets kollaps, vilket öppnade dörren för nyliberala vindar.

Men den nyliberala trenden hamnade snart i problem. Flera av de anpassningsprogram man föreslog skapade inte den utveckling man avsett. Detta har lett till att de liberala moderniseringsteorierna nyanserats och berikats med mer mänskliga och sociala hänsyn.

Idag är den allmänna uppfattningen att ekonomisk utveckling också förutsätter demokrati, social rättvisa och ekologisk hänsyn. För detta krävs mer politisk styrning än vad man tidigare trott.

En tredje strömfåra Vid sidan av de liberala strukturalistiska utvecklingsteorierna har andra synsätt vuxit fram. En av dessa är

Amartya Sen, nobelpristagare i ekonomi 1998.

den så kallade alternativa utvecklingsteorin som menade att den traditionella synen på utveckling inte var hållbar på längre sikt eftersom den var alltför fokuserad på ohejdad tillväxt. De ansåg att ”en annan värld är möjlig” och ville att utvecklingsstrategierna mer skulle underordnas ekologiska principer och ta mer mänsklig hänsyn.

Denna strömkantring var starkt påverkad av den framväxande miljörörelsen och av begreppet hållbar utveckling som lanserades under 1980-talet.

Fler och fler hade börjat ifrågasätta om den starka betoningen på ekonomisk tillväxt och en ständigt stigande konsumtion var förenlig med ett resursoch miljöperspektiv.

Till denna tredje strömfåra bidrog också den indiske ekonomen Amartya Sen genom att sätta människan och inte ekonomin i främsta rummet.

Han menade att ekonomisk tillväxt aldrig kan vara det yttersta målet för utvecklingen, utan enbart ett medel. Utifrån detta ville han utvidga begreppet utveckling till att även omfatta olika frihetsvärden, som till exempel att få överleva, få utbildning eller ha politiska friheter. På så vis bidrog Sen till en mer flerdimensionell syn på begreppet utveckling.

Detta synsätt har också kommit att avspeglas i det utvecklingsindex HDI (Human Development Index) som FN:s utvecklingsorgan varje år tar fram för att jämföra olika länders utvecklingsnivå.

259

8

Den globala ekonomin

Nationalekonomiska teorier – uppslag 1 (6) Människor har i alla tider funderat över hur de ska bygga samhällen och ordna med sin försörjning. När dessa tankar samlas ihop och bildar en helhet uppstår ett idésystem, en samhällsideologi. Exempel på sådana är liberalismen, socialismen och konservatismen (som du också möter i andra kapitel i Forum). Inom varje ideologi utvecklas egna uppfattningar om hur samhällsekonomin bäst bör organiseras. Dessa uppfattningar bildar olika nationalekonomiska teorier eller skolor. Under vissa tider har några av dessa teorier varit mer använda än andra. En del kan också under perioder ha fallit i glömska för att sedan aktualiseras på nytt beroende på det ekonomiska läget i omvärlden.

Du har i kapitel 5 mött några sådana teorier kring marknadsekonomins funktionssätt, i kapitel 7 idéer om hur staten genom olika stabiliseringspolitiska åtgärder kan försöka att dämpa konjunktursvängningar och här i kapitel 8 läst om frihandel och protektionism.

I detta avslutande avsnitt kommer du att möta fem nationalekonomiska teorier eller skolor: merkantilismen, den klassiska skolan, keynesianismen, monetarismen och kompromissmodellen. I översikten nedan visas hur dessa teorier varit dominerande under olika tidsperioder och hur de också är kopplade till olika samhällsideologier.

Dessa fem teorier och skolor kommer att presenteras under följande rubriker: • Ekonomisk situation och problem – en beskrivning av det aktuella läget och vilka problem den ekonomiska politiken måste hantera.

Merkantilism ca 1500–1770 Merkantilism kallas det ekonomiska system som uppstod när nya centralt styrda stater började växa fram i Europa under 1500-talet.

Ekonomisk situation och problem De europeiska staterna var ekonomiskt svaga jämfört med länder som Kina och Indien i Asien.

Med nya sjövägar hade den internationella handeln tagit fart och européerna började importera varor (kryddor, te, bomull, siden, porslin) som inte kunde framställas effektivt i Europa. Eftersom de europeiska exportvarorna var mindre eftertraktade än de asiatiska, uppstod ett underskott i bytesbalansen hos de europeiska staterna. Underskottet behövde täckas med guld och silver som togs från koloniseringen av den amerikanska kontinenten. Med nutida termer kan man beskriva de europeiska länderna som utvecklingsländer och de asiatiska som industriländer.

Europeiska varor underlägsna asiatiska

Underskott i bytes­ balansen i Europa

Stort behov av silver och guld

• Mål – vilka mål den ekonomiska politiken bör ha.

• Medel – hur målen ska nås.

Fem nationalekonomiska teorier och skolor Period

Nationalism

Ca 1500–1770

Merkantilism

Ca 1770–1930

Liberalism

Socialliberalism/Socialdemokrati

Klassiska skolan

Ca 1930–1980 Ca 1980– Ca 2000–

262

Keynesianism Monetarism Kompromissmodellen

TEORI Mål Den merkantilistiska ekonomiska politiken uppstod alltså som ett svar på de europeiska staternas behov av att växa sig ekonomiskt starkare för att kunna konkurrera med länderna i Asien och med varandra.

De tydligaste målen var • Ekonomisk tillväxt

Ett överskott i bytesbalansen, innebär att penningmängden ökar, genom att överskottet betalas med guld och silver. Enligt merkantilismen leder den ökade penningmängden till ökad ekonomisk tillväxt.

Denna idé om att samla stora mängder guld och silver på hög kallas bullionism.

• Överskott i bytesbalansen (stor export och liten import)

Reglerade marknader

Medel För att kunna konkurrera med de asiatiska länderna behövde Europa öka sin produktivitet (effektivitet) och förmåga att förädla varor. Centralmakten tog kontroll över produktionen och utformade gradvis det som kom att kallas merkantilism. Ordet merkantil betyder handel. En central del i merkantilismen är en protektionistisk (skyddande) politik som innebar: • Reglerad hemmamarknad. Regeringen gav vissa företag ensamrätt (monopol) på viss produktion.

Ofta var det varor som staten ansåg var viktiga för landet. Monopolställningen skyddade dessa företag från konkurrens, så de ostört kunde utveckla en mer effektiv produktion.

• Reglerad utrikeshandel. De inhemska företagen skyddades från internationell konkurrens genom olika handelshinder som importtullar, importkvoter och förbud. Importen begränsades till billiga råvaror som landet saknade. Målet var att ha en stor export och liten import och därmed skapa ett överskott i bytesbalansen.

Konkurrenskraftiga företag

Överskott i bytesbalansen

Ökad penningmängd

Ekonomisk tillväxt

Om den protektionistiska politiken lyckades, så utvecklades de ineffektiva företagen till effektiva och internationellt konkurrenskraftiga företag och konsumenter kunde köpa inhemska varor av hög kvalitet till samma priser som importerade. Den ökade produktiviteten höjer också reallönerna och därmed köpkraften i landet. Då kan hushållen öka sin konsumtion, vilket leder till ytterligare ekonomisk tillväxt. Ökad produktivitet

Höjda reallöner

Ökad konsumtion

Merkantilism förespråkade reglerad utrikeshandel och ville skydda den inhemska industrin.

Ekonomisk tillväxt

263

8

Den globala ekonomin

SAMMANFATTNING OCH UPPGIFTER Efter att ha läst det här kapitlet ska du ha kunskap om globaliseringen, globala samhällsekonomiska struktu­ rer och flöden, försörjning, resurser, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Det handlar om: ❦❦ Globalisering, resursanvändning och resursfördel­ ning. ❦❦ Världshandel, frihandel, handelshinder, handels­ flöden i världen och den svenska utrikeshandeln. ❦❦ Ekonomiskt samarbete inom EU och hur det nutida samarbetet vuxit fram. ❦❦ Samarbete och ekonomis utveckling i världen, hållbar utveckling, fattigdom och fattigdoms­ bekämpning.

Idag strömmar pengar och produkter runt utan större hänsyn till nationsgränser, vilket kallas ekonomisk globalisering. Med det menas att länder knyts samman av ömsesidiga beroenden och att ekonomierna utvecklats från att i huvudsak vara nationella, till att bli globala.

Det pågår en debatt om globaliseringens för- och nackdelar. De som är för globalisering menar att den gör världen öppnare, rikare och mer fredlig. Motståndarna anser att globaliseringen hotar demokratin genom att företagen får för stor makt. Deras jakt på snabba vinster leder till att resurser förbrukas och miljön förstörs. Dessutom ökar den klyftorna mellan rika och fattiga – både inom och mellan länder.

På senaste tid har världshandeln ökat markant. Den sker till största delen mellan rikare länder. Små länder är ofta mer beroende av utrikeshandel än stora länder.

Nästan hälften av den svenska produktionen går i dag till utlandet. Främst handlar vi med andra EU-länder.

En del länder ser världshandeln som ett hot och vill skydda det egna näringslivet mot ökad konkurrens från andra länder. Då inför man olika typer av handelshinder, vilket kallas för protektionism. Men de flesta är positiva till världshandeln. Man menar att alla tjänar alla på handel – även länder som inte har så stora resurser. Genom att varje land specialiserar

274

sig på vad det kan göra bättre och billigare än andra länder och sedan importerar sådant andra gör bättre kommer alla i slutändan att bli vinnare. Detta kallas för frihandelsteorin.

Länder har olika former av ekonomiskt samarbete med varandra, t.ex. frihandelsområden, tullunioner och gemensamma marknader. I Europa pågår ett sådant samarbete inom den Europeiska unionen (EU). Det började som ett samarbete kring kol- och stålproduktion och utvecklades så småningom till en tullunion, gemensam marknad och ekonomisk union (EMU). I dag rör sig varor, tjänster, människor och kapital fritt mellan medlemsländerna.

I andra delar av världen pågår också liknande samarbeten. Några exempel är NAFTA i Nordamerika och FTAA som också omfattar Latinamerika, AU i Afrika och ASEAN i Asien.

Traditionellt har vi satt ett likhetstecken mellan ekonomisk utveckling och tillväxt – ju mer ekonomin växer, desto bättre blir det. Men numera har vi blivit mer medvetna om att resurserna är begränsade och miljön sårbar. Därför talar vi idag mer om hållbar utveckling.

Jordens resurser är ojämnt fördelade. En del länder saknar många resurser, men har ändå lyckats bli rika.

Andra länder med gigantiska rikedomar har stannat kvar i fattigdom och elände. Det senare har historiska förklaringar som kolonialiseringen, men har även med krig, korruption samt bristen på teknologi och demokrati att göra.

Sedan 1980-talet har fattigdomen i världen halverats, men fortfarande finns det många fattiga människor på jorden. Därför ges olika former av utvecklingssamarbete. Mycket av detta kommer från FN, men mycket sker också som utvecklingssamarbeten mellan olika länder. Fattiga länder kan också bli rikare genom handelsutbyten, utländska investeringar eller pengar som kommer tillbaka från utlandsarbetande.

Sådana insatser är faktiskt större än all den utvecklingshjälp som kommer genom FN. Det finns olika teorier om hur samhällsekonomin bäst bör organiseras. I kapitlet tas fem sådana upp: merkantilismen, den klassiska skolan, keynesianismen, monetarismen och kompromissmodellen.

❦ Faktafrågor 1. Vad menas med globalisering? Ge några exempel.

Förklara skillnaden mellan internationalisering och globalisering.

2. Det finns flera anledningar till att länder handlar med varandra. Nämn några.

3. Idag finns en strävan efter frihandel i världen. a) Vad menas med frihandel? b) Vilka är fördelarna med frihandel? c) Vem lanserade den så kallade frihandelsteorin?

När ungefär?

4. Handel mellan företag i olika länder kan försvåras av att stater har infört handelshinder. a) Vad kallas detta för? b) Ge exempel på några handelshinder c) Varför använder sig länder ibland av dessa?

5. Sverige är ett litet land med stor utrikeshandel. a) Till vilka länder går huvudsakligen den svenska exporten? b) Från vilka länder importerar vi huvudsakligen olika varor? c) Vilka är de tre viktigaste varugrupperna i den svenska utrikeshandeln?

6. Vad gör följande ekonomiska organisationer: IMF, IBRD, WTO, OECD. EFTA och OPEC? 7. Vilka är EU:s fyra friheter?

8. Varför blir det allt mindre intressant att dela upp världen i fattiga och rika länder?

9. Det finns flera olika definitioner på fattigdom. a) Vad räknas som extrem fattigdom? Hur stor andel av jordens befolkning lever idag i extrem fattigdom? b) I Europa talar vi om allvarlig materiell fattigdom.

Vad menas med det?

10. Vad görs åt fattigdomen i världen? Ge några exempel på internationella insatser och på vad vi i Sverige gör.

11. Beskriv kortfattat de fem nationalekonomiska teorier som finns på sid XXX–XXX.

❦ Analysfrågor 1. Det har sedan länge pågått en debatt om globaliseringens för- och nackdelar. a) Vilka är de viktigaste argumenten för och emot globaliseringen? b) Hur ställer du dig till dessa argument? Försök att motivera din ståndpunkt.

2. Borde Sverige gå med i eurosamarbetet inom EMU, den europeiska valutaunionen? Vad kan vi vinna och förlora på det? Ange några viktiga argument för och emot.

3. Vad är det som gör länder rika och fattiga – och vad är det som får länder att utvecklas? På sidan XXX tas två teorier om fattigdom upp. Diskutera vilken av dessa som bäst förklarar fattigdomen i världen.

4. I boken påstås på flera ställen att världen under de senaste årtiondena blivit en bättre plats att leva på.

Vilka argument stödjer och vilka talar emot detta påstående?

5. Analysera de fem nationalekonomiska teorierna på s.

XXX–XXX. Vilka likheter och skillnader finner du?

❦ Uppdrag 1. Hur märks globaliseringen i din vardag? Undersök dina egna eller dina vänners kläder, skor, klockor, mobiltelefoner, ryggsäckar m.m. och ta reda på vilka länder de är tillverkade i. Sammanställ gärna detta i form av en karta eller ett diagram.

2. Vem handlar med vem? Gör en världskarta som visar de stora handelsströmmarna. Utgå från tabellen på sid XXX. Använd också gärna statistik från webbplatser som WTO (wto.org) och OECD (oecd.org). Försök sedan besvara följande frågor: a) Hur stor andel av världsexporten står Europa för? b) Hur stor andel av de europeiska ländernas utrikeshandel sker med andra europeiska länder? c) Hur stor andel av handeln i Europa sker mellan EU-länder? Hur stor del av de asiatiska ländernas export går till Europa?

275

POLITIK

INNEHÅLL 9. POLITIKENS GRUNDER ������������������������� 278 Politik och makt ���������������������������������������� 279 Styrelsesätt – demokrati och diktatur �������������� 283 Att organisera demokratin ��������������������������� 293 Politiska ideologier ������������������������������������ 301 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 314 10. POLITISKT DELTAGANDE ���������������������� 316 Vad har engagerat människor? ����������������������� 317 Demokrati i vardagen ��������������������������������� 321 Vägar till påverkan och förändring ������������������ 323 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 336 11. SVENSK POLITIK ��������������������������������� 338 Makten över Sverige ����������������������������������� 339 Spelreglerna �������������������������������������������� 341 Politiska partier ���������������������������������������� 344 De politiska valen �������������������������������������� 354 Riksdagen ����������������������������������������������� 358 Regeringen ���������������������������������������������� 362 Statsförvaltningen ������������������������������������� 366 Kommuner och landsting ����������������������������� 369 Sverige och EU ������������������������������������������ 375 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 378 12. POLITIK I VÄRLDEN ����������������������������� 380 Aktörer i internationell politik ������������������������ 381 Mål och medel inom internationell politik ����������� 387 Internationellt samarbete –Norden ����������������� 391 Internationellt samarbete –EU ����������������������� 392 Internationellt samarbete –FN ����������������������� 398 Spelregler – folkrätten �������������������������������� 402 Internationella konflikter ������������������������������ 410 Andra länders statsskick ������������������������������ 416 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 428

CENTRALT INNEHÅLL – POLITIK ■■

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.

■■

Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika ■■ nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

■■

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

■■

Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

■■

■■

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.

Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa politiska samhällsfrågor.

Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar i en globaliserad värld.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – POLITIK ■■

Kunskaper om demokrati, politiska system och olika samhällsförhållanden och andra politiska samhällsfrågor från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■■

Kunskaper om maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer.

■■

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för t.ex. samhällens organisation samt hur ideologiska och politiska förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

■■

Argumentera för dina ståndpunkter i politiska frågor och värdera andras ståndpunkter.

■■

Söka, tolka och källkritiskt värdera information i politiska frågor.

■■

Presentera dina kunskaper och din analys i någon samhällsfråga kopplad till politik.

FÖRMÅGOR – POLITIK ■■

■■

Analysera genom att söka samband och dra slutsatser om likheter och skillnader när det gäller maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

Analysera exempelvis politiska händelser eller konflikter genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar.

I analysen används samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

277

12

POLITIK I VÄRLDEN På samma sätt som människor, har stater relationer med varandra. Vissa stater har ett livligt utbyte av handel och turism – andra existerar mer vid sidan av varandra. Ibland uppstår också konflikter. Då finns folkrätten som innehåller regler vid krig och väpnade konflikter. Internationell politik omfattar umgänge mellan stater, men också andra aktörer som finns med och påverkar världshändelserna.

Aktörer i inter­nationell politik Normaltillståndet i det internationella umgänget är att det pågår utrikeshandel, att invånarna besöker varandras länder och att statsmakterna respekterar andra staters gränser och intressen. Men ibland förändras detta tillstånd. En del stater kanske vill närma sig varandra för att öka samarbetet. Andra kan hamna på kollisionskurs om de har konkurrerande intressen.

Förr i tiden var det nästan bara enskilda stater som agerade på den internationella arenan. Då spelades de viktigaste rollerna av regeringar, parlament och statsöverhuvuden. Numera finns det fler aktörer, som FN, multinationella företag, massmedier samt olika organisationer. Dessutom har informations- och kommunikationstekniken försett medborgarna med nya möjligheter att direkt göra sina röster hörda. Vi ska här få en överblick över olika typer av aktörer.

Stater eller länder – de viktigaste aktörerna Ordet stat kan betyda två saker. Dels syftar det på den statsmakt som bestämmer över människorna inom ett land. Men ordet stat kan också betyda det landområde som statsmakten bestämmer över. Sverige är exempelvis en stat i Europa. En stat är det vi till vardags kallar ett land.

Stater eller länder bygger på att det finns en centraliserad makt. I moderna demokratier är det parlamentet och regeringen som har den officiella makten.

Alla stater är suveräna. Det betyder att det inom ett land inte får finnas någon med större politisk makt än staten.

En stat måste vara erkänd av övriga stater för att räknas i internationella sammanhang. Ett erkännande fås genom att andra stater upprättar diplomatiska förbindelser, till exempel genom att placera en ambassad i landet.

Antalet stater i världen har ökat kraftigt sedan andra världskrigets slut. 1945 fanns det bara cirka 60 självständiga stater i världen – i dag finns det nästan 200. Anledningen till denna ökning är framförallt att forna kolonier gjorde sig fria under 1900-talets andra hälft.

Statsmakt Landområde

Suveräna

381

12

Politik i världen

Vad avgör olika staters makt och inflytande?

De enskilda staterna kan ha olika stort inflytande på världshändelserna. Hur stor makt en stat egentligen har beror på dess tillgångar och hur väl dessa utnyttjas. Några viktiga tillgångar i det här sammanhanget är: ■■

Geografiskt läge. Ett land som Nya Zeeland har inte så stort in-

flytande bland annat på grund av att det ligger ganska perifert i förhållande till var makten i världen är koncentrerad.

■■

■■

■■

Ekonomisk styrka. Länder som USA, Kina, Japan, Tyskland, Storbritannien och Frankrike har i kraft av sin ekonomiska styrka stort inflytande över världspolitiken.

Utvecklingsgrad, teknologi och utbildningsnivå. USA, Japan och Västeuropa har makt tack vare sin höga teknologiska nivå.

Exportprodukter härifrån är mer förädlade och därmed mer värda i världshandeln än till exempel spannmål och frukt. Teknologisk utveckling bidrar dessutom till militär styrka.

Befolkning. Folkrika stater som Kina och Indien har mer infly-

tande än andra länder på samma utvecklingsnivå genom att de utgör stora exportmarknader för andra länder.

■■

■■

Historia. En av förklaringarna till att Västeuropa fortfarande har stort inflytande är att Europa har dominerat världen under hundratals år.

Naturtillgångar. Ett land som är rikt på naturtillgångar kan gyn-

nas av detta i internationella sammanhang, men det är ingen garanti för makt och inflytande. Det finns många exempel på länder som i stället har blivit utnyttjade av andra länder och multi­nationella företag just för att de har haft stora naturtillgångar.

■■

Status och kultur. Länder som USA och Frankrike har en viss

fördel av sina starka kulturella uttryck. Filmindustrin i Hollywood banar väg för amerikanska värderingar och den franska mat- och dryckeskulturen kan öppna dörrar i andra länder.

Stater som har stora tillgångar får ofta mer makt och inflytande.

De kan därför lättare få sin vilja igenom. Andra stater får finna sig i att spela mindre framträdande roller i den internationella politiken.

382

Mellanstatliga organisationer Mellanstatliga organisationer är sammanslutningar där länders regeringar kommer överens om vad som ska gälla.

Ekonomiska organisationer Många länder har sett att ekonomiskt samarbete kan vara lönsamt. Det kan vara alltifrån de oljeproducerande ländernas samarbete inom OPEC till regionala sammanslutningar för frihandel och ekonomiskt samarbete, som exempelvis EU.

OPEC EU

Politiska sammanslutningar AU (Afrikanska unionen) och Förenta Nationerna (FN) är till stor del politiska sammanslutningar. Även Europeiska unionen (EU) kan betraktas som en politisk sammanslutning. I detta kapitel kommer vi i separata avsnitt att närmare studera det politiska samarbetet i Norden och Europa samt inom FN.

AU FN EU

Militära sammanslutningar Militära allianser eller pakter är till för att garantera det egna landets säkerhet. Om flera länder går samman blir de starkare än om de står ensamma. Den enda militäralliansen med betydande makt i dag är NATO.

NATO

Medlemsländer Samarbetspartners Länder som dialog förs med

NATO:s medlemmar och samarbetspartners. (Källa: Nato)

383

12

Politik i världen

Sociala sammanslutningar

WHO UNICEF UNHCR

Stater samverkar också för att öka den sociala tryggheten och förbättra hälsan hos befolkningen. Många av dessa sammanslutningar ingår i FN. Några exempel är WHO (Världshälsoorganisationen) som arbetar för att minska sjukdomarna i världen, UNICEF (FN:s barnfond) som vakar över barnens situation och UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) som tar hand om män­ niskor på flykt.

Icke statliga aktörer Förutom stater finns det en mängd andra aktörer på den internationella arenan. Dessa gör sitt bästa för att få sina egna intressen tillgodosedda.

Multinationella företag Transnationella företag

Multinationella eller transnationella företag, som exempelvis ABB, Ericsson, Shell, McDonald´s och Coca-Cola, verkar i många olika länder. Dessa företag kan ofta vara en stark maktfaktor, speciellt i fattiga länder.

Etniska grupper

Etnisk minoritet

I vissa konflikter är etniska grupper viktiga aktörer. Ofta handlar det om etniska minoriteter som kräver ökat självbestämmande.

Ett exempel är muslimer i södra Thailand som vill ha mer inflytande över sina egna liv.

Befrielserörelser eller terrorgrupper?

Fredliga metoder

Terrorgrupp

384

Vilken är skillnaden mellan en befrielserörelse och en terrorgrupp? Vad är Hamas? Svaret blir olika beroende på vem man är och vilka intressen man har. En palestinsk flykting i Gaza och en judisk bosättare på Västbanken skulle förmodligen inte ge samma svar på frågan.

Det finns också exempel på befrielseorganisationer som använt fredliga metoder. Gandhis kamp för att Indien skulle bli fritt från Storbritannien byggde på icke-våld och passivt motstånd.

Islamiska staten (IS) eller Daesh betraktar sig själva som en befrielserörelse. De flesta andra betraktar dem dock som en extrem terrorgrupp som använder våldtäkt, terror, stympning och mord som medel för att uppnå sina mål.

NGO NGO (Non-governmental organisations) är sammanslutningar som är fria från regeringars inblandning. Ofta är de engagerade i miljö­frågor, mänskliga rättigheter eller i olika humanitära insatser. Organisationer som Amnesty International, Greenpeace, Rädda Barnen, Röda Korset/Röda Halvmånen och Läkare utan gränser är exempel på NGO:s.

Amnesty international vid en protest utan­för Saudiarabiens ambassad i Oslo, maj 2015. I Saudiearabien riskerar regim­kritiker fängelsestraff, tortyr och av­rättning.

Non-governmental organisation

Massmedier Genom tv, radio och tidningar samt utvecklingen av sociala medier har medierna blivit en allt viktigare maktfaktor. De som kan hantera medierna når långt med sina budskap. Vi människor behöver därför tränas i kritiskt tänkande för att kunna värdera all information och propaganda.

Religiösa rörelser Religionens betydelse varierar i olika delar av världen. Under de senaste trettio åren har religiösa rörelser spelat en viktig roll i flera konflikter.

Individer Aktörer på individnivån är oftast politiska, religiösa eller ekonomiska makthavare. Det händer dock att även vanliga privatpersoner blir aktörer i internationell politik.

385

12

Politik i världen

Internationellt samarbete – FN

Suveränitetsprincipen

Inledningen till FN-stadgan VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer, att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet.

398

Efter andra världskriget insåg makthavarna i flera av världens länder att det fanns ett stort behov av att lösa konflikter på fredlig väg. Diskussioner inleddes för att starta en ny organisation och den 24 oktober 1945 bildades FN. Till en början bestod FN bara av drygt 50 stater, men har sedan dess växt och omfattar nu över 190 länder.

Människor satte stort hopp till den nya organisationen, men FN blev inte den världsregering som många trodde skulle göra slut på krigen. För att förstå varför behövs kunskap om hur FN fungerar.

FN bygger på suveränitetsprincipen, vilket innebär att varje stat bestämmer över sig själv. FN är alltså en mellanstatlig organisation som består av självständiga stater. Det är därför medlemsländerna som bestämmer vad som är möjligt för FN att göra.

Enskilda länder kan stoppa viktiga beslut och förhindra att FN ingriper i konflikter. FN har också traditionellt enbart lagt sig i krig mellan stater. Eftersom en stor del av de pågående krigen och konflikterna är inomstatliga måste FN hitta en ny roll.

Enligt FN-stadgan ska FN inte bara arbeta för fred och säker­ het. Mycket viktigt är frågor om mänskliga rättigheter samt social och ekonomisk utveckling.

FN:s organisation FN består av fem huvuddelar, där vissa är indelade i många underavdelningar. Figuren visar FN:s viktigaste komponenter.

Generalförsamlingen – en tandlös tiger?

I FN:s högkvarter i New York samlas Generalförsamlingen som består av en delegat från varje medlemsland. Generalförsamlingen har ingen egentlig makt mer än att den utser generalsekreterare och kan komma med rekommendationer. I övrigt fungerar den som ett diskussionsforum där delegaterna kan göra uttalanden och stödja eller fördöma andra länder.

Internationella domstolen Sekretariatet

Säkerhetsrådet Generalförsamlingen Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) Fackorgan ILO FAO UNESCO WHO IMF IDA IBRD m.fl.

Underorgan UNCTAD UNICEF UNHCR WFP UNDP UNRWA m.fl.

Säkerhetsrådet – maktcentrum med beslutsproblem Den verkliga makten inom FN ligger i Säkerhetsrådet, som består av fem permanenta medlemsstater och tio tillfälliga medlemmar som väljs för två år i taget. De fem permanenta medlemmarna är: ■■ USA ■■ Storbritannien ■■ Ryssland ■■ Frankrike ■■ Kina För att ett beslut ska gå igenom i säkerhetsrådet krävs nio jaröster av totalt femton. De fem permanenta medlemsstaterna har vetorätt utom när det gäller procedurfrågor och kan alltså blockera hela Säkerhetsrådets beslutsfattande.

Säkerhetsrådet kan besluta om att FN ska ingripa i konflikter. På grund av vetorätten har Säkerhetsrådet ibland svårt att fatta beslut i internationella konflikter. Det är vanligt att stormakterna stödjer olika sidor i konflikter och därför blockerar de beslut som går emot deras allierade. Ett exempel är att USA och EU har velat införa sanktioner mot regimen i Syrien. Det har dock inte lett till några beslut i Säkerhetsrådet, eftersom Ryssland som har ekonomiska intressen i Syrien, har blockerat alla sådana åtgärder.

Ländernas egna intressen och deras olika syn på mänskliga rättigheter leder till att Säkerhetsrådet inte fungerar särskilt effektivt när det gäller konflikter eller skydd av människors rättigheter.

Permanenta medlemmar

Vetorätt

399

12

Politik i världen

Spelregler – folkrätten

Folkrätt

För att undvika en situation där den starkes rätt råder, behövs ordning även i det internationella umgänget. Därför har de flesta stater kommit överens om ett antal internationella spelregler.

Dessa överenskommelser utgör det vi brukar kalla folkrätt.

Folkrättens olika delar Folkrätten gäller i första hand hur stater ska uppträda och förhålla sig till varandra, men delar av folkrätten behandlar även statens ansvar gentemot enskilda individer. En viktig överenskommelse är FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. I denna uppmanas varje enskild stat att respektera medborgarnas rättigheter samt att också infoga dessa rättigheter i landets egna lagar.

Detta ska ge enskilda individer skydd mot övergrepp från statsmakten. Sammantaget kan man säga att folkrätten består av: ■■

■■

Fredens folkrätt – som bland annat består av konventioner om de mänskliga rättigheterna (se kapitel 1), FN-stadgan, havsrätt, rymdrätt och internationell miljörätt. Dessutom ingår olika avtal som reglerar handel, ekonomiska samarbeten, postoch telekommunikation samt transporter.

Krigets lagar (internationell humanitär rätt) – som reglerar förhål-

landen i krig. (Denna del av folkrätten studerar vi närmare nedan.)

■■

Konfliktpreventionens folkrätt – som består av olika konventio-

ner och avtal om hur man ska undvika väpnade konflikter och hur konflikter ska hanteras. Det är bland annat FN-stadgans artiklar om fredlig konflikthantering (2.3), förbud mot våld och aggression (2.4) och förbud mot intervention i andra länders inre angelägenheter (2.7) samt olika avtal om nedrustning, demilitarisering och rustningsbegränsningar.

Traktat Sedvanerätt

402

De dokument som reglerar förhållandet mellan stater kal­las traktat­. Det är ett samlingsnamn för olika typer av skriftliga överenskommelser, till exempel konventioner, fördrag, akter, protokoll och stadgar. Dessutom finns en omfattande sedvanerätt som består av traditioner som har utvecklats över lång tid.

INTERNATIONELLA DOMSTOLEN

Internationel­la domstolar Det finns också några internationel­la domstolar som ska följa upp att överenskommelserna följs: ■■

Sammanträde vid Internationella domstolen i Haag 2014 om en över hundra år gammal konflikt mellan Chile och Bolivia gällande en kuststräcka.

Krigsförbrytartribunaler – tillfäl­liga domstolar som kan upprät-

tas av FN – finns bland annat i Haag (gäl­lande forna Jugoslavien) och i Arusha (gäl­lande Rwanda).

■■

Internationel­la domstolen – ett FN-organ som dömer i tvister

mel­lan de länder som har kommit överens om att följa domstolens utslag.

■■

Internationel­la brottmålsdomstolen – en fristående organisation som tillkommit genom samarbetet inom FN och som ska döma individer som begått krigsförbrytelser, varit medskyldiga till folkmord el­ler andra brott mot mänskligheten.

Internationell humanitär rätt – krigets lagar Den internationel­la humanitära rätten el­ler krigets lagar, som består av ett antal mel­lanstatliga konventioner, utvecklades för att begränsa lidande i krigstid. Den humanitära rätten kan inte förhindra väpnade konflikter, utan är i första hand till för att begränsa konsekvenserna när sådana uppstår.

Grundläggande principer Inom den humanitära rätten finns några grundläggande principer som alltid gäl­ler.

■■

Distinktionsprincipen – stridande parter måste skilja på militära

och civila mål och får endast anfal­la militära mål. Det innebär bland annat att stridsmedel som inte kan styras mot militära mål inte får användas.

403

12

Politik i världen

■■

Proportionalitetsprincipen – de militära fördelarna måste stäl­las

i proportion till riskerna för civilbefolkningen.

■■

Försiktighetsprincipen – stridande parter måste vidta åtgärder

för att undvika att åsamka civila personer el­ler objekt onödig skada. Principen gäl­ler även försvarare. Det är inte tillåtet att använda civila som sköldar el­ler placera sig nära civila under strider.

■■

Förbudet mot överflödig skada el­ler onödigt lidande – det är förbju-

det att åsamka motståndarna onödig skada och/el­ler överflödigt lidande.

■■

Principen om icke-diskriminering – den humanitära rätten ska til�-

lämpas oavsett ras, hudfärg, religion eller tro, kön, börd, eller förmögenhet.

■■

Martensklausulen – stater ska i krigstid beakta humanitetens krav, även i situationer som saknar folkrättsliga regler.

Konventioner

DEN RÖDA KRISTALLEN

Enligt tilläggsprotokoll III till Genève­konventionerna infördes 2005 den röda kristallen som ett religiöst neutralt skyddsmärke för sårade, sjuka och sjukvårds­personal i krig.

Den första Genèvekonventionen från 1864 innehåller de första permanenta reglerna kring hur sårade och sjuka ska behandlas i krigstid. Sedan dess har den internationella humanitära rätten vuxit kraftigt i omfattning.

De viktigaste överenskommelserna är de fyra Genèvekonventionerna från 1864–1949 med sina tre tilläggsprotokoll och Haagkonventionerna från 1907. I stora drag handlar Genèvekonventionerna om behandlingen av sårade soldater och krigsfångar samt skydd av civila, kvinnor, barn och flyktingar. Haagkonventionerna behandlar i stället frågor om krigföring och vem som kan betraktas som soldat. Utöver dessa finns det konventioner som reglerar vissa vapen (personminor, kemiska och biologiska stridsmedel, kärnvapen), stridsmetoder och krigsförbrytelser.

Den humanitära rättens innehåll Den humanitära rätten innehåller regleringar om: ■■

Stridsmetoder – hur man får agera i väpnade konflikter.

■■

Stridsmedel – vilka vapen som får användas i väpnade konflik-

ter.

■■

Skyddsregler för icke stridande personer – för civila, sjuka, sårade,

krigsfångar och sjukvårdspersonal som måste ges hjälp och behandlas humant.

■■

Skyddsregler för civila objekt – som bostäder, sjukhus, religiösa

byggnader, konstverk, historiska byggnader och platser. Det 404

KÄRNVAPENMAKTER

är också förbjudet att förstöra infrastruktur som är viktig för civilpersoners överlevnad, till exempel vattenledningar, reningsverk, elnät och matförråd.

■■

Vissa handlingar är alltid förbjudna – gäller mord, gisslantagande, tortyr och stympning samt grym och förnedrande behandling.

Undertecknande, ratificering och anslutning Att underteckna eller signera en konvention innebär att en stat förbinder sig att inte motverka konventionens syfte. Oftast kan man bara underteckna en konvention under en begränsad tid.

För att den ska gälla juridiskt ska staten även ratificera konventionen. Vid ratificering kan staten reservera sig mot vissa delar, så länge det inte strider mot konventionens huvudsakliga syfte.

Att ansluta sig till en konvention innebär att man blir bunden av dess regler. Anslutning används när tiden för undertecknande har gått ut.

Minnet av segern i andra världs­kriget firas i Ryssland med militärparad i Moskva.

Bilden är från den 9 maj 2014 då bl. a. Tobolrobotar visades upp. Under själva paraden var de dock inte bestyckade med kärnvapen. De länder som officiellt har kärnvapen är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Nordkorea.

Efterlevnaden av den humanitära rätten Statsmakten i varje land ska ansvara för att den humanitära rätten efterlevs. I ansvaret ingår att söka efter misstänkta personer och att åtala misstänkta krigsförbrytare. Det fungerar dock inte när krigsbrott begås av regimen i ett land.

Förutom de nationella domstolarna dömer de internationella domstolarna när det gäller brott mot humanitär rätt.

Trots förekomsten av både folkrätten och internationella domstolar råder i stort sett djungelns lag inom internationell politik. De regler och system som finns för konflikthantering och mänskliga rättigheter följs dåligt av både små och stora stater.

Ofta slutar det med att de stater som är starkast driver igenom sin vilja på de svagares bekostnad.

405

12

Politik i världen

Olika perspektiv på internationella relationer – uppslag 1 (2) Det finns många teorier inom området internationella relationer. För tydlighetens skull presenteras dessa här som fyra olika perspektiv eller ”skolor” som egentligen var och en innehåller flera teorier.

Maktrealistiska perspektiv Enligt det maktrealistiska perspektivet är stater de viktigaste aktörerna inom internationella relationer.

De är de enda som på allvar kan påverka internationella överenskommelser, starta krig och påverka andra stater.

Inom maktrealismen utgår man från att det råder anarki mellan staterna i världen. Det innebär att det inte finns någon överstatlig auktoritet som kan straffa länder som bryter mot internationella lagar och avtal. Samarbete i internationella organ som FN, anses bara vara ett uttryck för staters egenintresse. När samarbetet strider mot en stats egna intressen kommer den att bryta mot internationella överenskommelser. Några exempel är Rysslands annektering av Krim och den USA-ledda invasionen av Irak. I de fallen gick nationella intressen före internationella överenskommelser.

Så som maktrealister ser det är alltså upp till varje stat att garantera sin egen säkerhet och överlevnad. Dessa antaganden gör att länder för en egoistisk utrikes- och säkerhetspolitik. En stat kan skaffa sig styrka och makt genom ekonomisk utveckling och militär styrka för att avskräcka andra stater från att anfalla. Problemet är dock att om en stat upprustar sin militära kapacitet för att säkra sin egen överlevnad kommer andra stater att göra samma sak. Denna militära kapprustning mellan staterna leder därmed till minskad säkerhet globalt, något maktrealister kallar säkerhetsdilemmat. Det enda som kan garantera fred är att det finns en maktbalans som gör att ingen stat vågar attackera någon annan. Maktrealister ser internationella relationer som ett nollsummespel, vilket innebär att om någon stat vinner makt och inflytande så måste en annan förlora makt och inflytande.

Inom maktrealismen betraktar man stater som egoistiska och aggressiva. Om en stat får ett övertag gentemot konkurrerande stater, finns det en

406

risk att starkare stater utnyttjar sitt övertag till att attackera svagare stater. En rubbad maktbalans innebär alltså en ökad krigsrisk. Ett exempel på detta är förspelet till första och andra världskriget, där Tyskland utmanade de gamla stormakterna genom sin ekonomiska och militära utveckling. En världsordning med flera konkurrerande stormakter brukar kallas multipolär (multi = fler).

Enligt ett maktrealistiskt synsätt kan världen under Kalla kriget beskrivas som bipolär. Det fanns två tydliga supermakter – USA (med Västeuropa) och Sovjetunionen (med Östeuropa) – som upprätthöll en maktbalans. Många maktrealister menar att en bipolär världsordning är den bästa garantin för maktbalans och fred. Detta synsätt låg till grund för idén om terrorbalans – om båda sidor har lika många och lika farliga kärnvapen kommer ingen att våga anfalla först. Med facit i hand kan vi säga att denna strategi lyckades. Det blev inget storkrig mellan öst och väst. Man måste dock komma ihåg att de båda supermakterna USA och Sovjetunionen förde krig via andra allierade stater, utan att själva vara direkt inblandade i striderna – så kallade proxykrig (proxy = ombud, mellanhand).

I dag är det inte lika intressant att tala om maktbalans på global nivå, eftersom USA och Västeuropa dominerar världspolitiken. Det finns ingen motpol som är tillräckligt mäktig för att utmana deras ställning, även om både Kina och Ryssland gör anspråk på att vara politiska stormakter. Vi lever alltså i en unipolär (uni = en) världsordning.

Problemet enligt maktrealismen är att många stater kommer att vilja försöka utmana den enda supermakten genom ekonomiskt och militärt samarbete med andra stater och det ger en osäker situation.

Nyckelord: stater, anarki, egenintresse, maktbalans, kapprustning, polaritet och nollsummespel.

Företrädare: Niccolò Machiavelli, Carl von Clausewitz, Henry Kissinger och Kenneth Waltz.

TEORI

Liberala perspektiv Det liberala perspektivet utgår ifrån att det inte bara är stater som är viktiga aktörer i internationella sammanhang. Stora företag, internationella organisationer och institutioner har också ett stort inflytande över internationell politik. Dessa aktörer ses som rationella och agerar, liksom inom maktrealismen, utifrån egenintresse. Skillnaden mot maktrealismen är att enligt det liberala perspektivet kan det egna intresset bäst tillgodoses genom internationellt samarbete som bygger på demokratiska värderingar och marknadsekonomi – frihandel och fri konkurrens. Det ekonomiska utbytet skapar välstånd och gör länderna beroende av varandra. Detta ömsesidiga beroende, som alla inblandade tjänar på, kallas interdependens.

Liberaler ser internationella relationer som ett plussummespel där alla vinner på att samarbeta.

Inom det liberala perspektivet hävdas att folk i olika länder, tack vare det ekonomiska samarbetet, kommer att träffas, byta tankar, ta del av varandras kulturer och därmed bli mindre villiga att gå i krig mot varandra. Ett exempel på dessa tankar är Europeiska kol- och stålgemenskapen som så småningom utvecklades till EU. Efter andra världskriget var länderna i Europa trötta på att Tyskland och Frankrike ständigt låg i konflikt med varandra. För att undvika detta knöt man ihop deras ekonomier så att de skulle tvingas samarbeta. Även denna strategi

har varit framgångsrik. Tyskland och Frankrike har hållit sams sedan samarbetet inleddes och de är fortfarande långt ifrån att starta krig mot varandra.

I stället löser de sina konflikter i fredliga sammanhang inom EU:s ramar eller i direkta förhandlingar.

Enligt de liberala perspektiven är maktbalans och kapprustning dåliga medel för att uppnå fred, eftersom våld föder våld. Stater bör i stället satsa på ekonomisk utveckling och gemensamma demokratiska värderingar. Inom det liberala perspektivet lyfter man fram begreppet demokratiernas fred och menar att det inte finns något tydligt exempel på att två demokratiska länder har krigat mot varandra. Ett viktigt steg mot en fredligare värld är alltså att sprida idéer om demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Detta görs ofta inom ramen för internationella organ som FN. Enligt liberaler har FN och andra organisationer åstadkommit mycket gott i världen och i längden kommer alla länder att tjäna på att samarbeta och följa internationella överenskommelser. Det skapar dessutom ett klimat av kompromissvilja och fredlig konfliktlösning.

Nyckelord: interdependens, demokratiernas fred, marknadsekonomi, egenintresse och internationellt samarbete Företrädare: Immanuel Kant, Robert Keohane och Joseph S. Nye Jr.

407

12

Politik i världen

Olika perspektiv på internationella relationer – uppslag 2 (2) Marxistiska perspektiv Det marxistiska perspektivet utgår ifrån Karl Marx tankar om klasskamp och arbetarklassen alienation i det kapitalistiska samhället (se avsnittet om politiska ideologier i kapitel 9). I internationella relationer överför man den marxistiska analysen av klassamhället till den globala arenan. Inom detta perspektiv lägger man en stor del av skulden för krig och konflikter på kapitalismen (marknadsekonomin) som skapar konkurrens mellan länder i stället för ett genuint samarbete.

Tvärtemot det liberala perspektivet menar marxister att marknadsekonomin skapar ojämlika eller ensidiga beroenden, där de rika industriländerna i centrum exploaterar (utnyttjar) de fattigare länderna i periferin. Ett tydligt exempel på denna exploatering är västerländsk kolonialism och imperialism under 1800- och 1900-talen. I den marxistiska analysen är dock inte kolonialism och imperialism något vi bara kan läsa om i historieböckerna.

Den har bara ändrat karaktär och idag pratar man om nykolonialism och neo-imperialism, där det är de stora västerländska företagen som exploaterar fattigare länders naturresurser och arbetskraft, ofta i samarbete med politiska och ekonomiska eliter i dessa länder.

Det marxistiska perspektivet lyfter alltså fram ekonomiska orättvisor och fattigdom som den främsta orsaken till krig och konflikter. Detta gäller både inom länder med stora skillnader i välfärd och mellan länder med olika ekonomisk utveckling. I länder där de ekonomiska klyftorna är väldigt stora kan det, enligt det marxistiska perspektivet, vara berättigat att starta krig – eller revolution – för att utjämna klyftorna.

Ett exempel på hur detta perspektiv kan vara användas som förklaringsmodell är USA:s invasion av Irak. Den kan då ses som ett sätt för USA (centrum) att säkra sitt ekonomiska inflytande i Mellanöstern (periferi) och exploatera oljetillgångarna i Irak. Ett annat exempel är ökad främlingsfientlighet och ökade klassmotsättningar i västvärlden, som enligt det marxistiska perspektivet beror på allt större ekonomisk ojämlikhet skapad av det kapitalistiska systemet.

408

Nyckelord: kapitalism, marxism, imperialism, beroende och exploatering samt centrum – periferi.

Företrädare: Karl Marx, André Gunder Frank och Immanuel Wallerstein.

Konstruktivistiska perspektiv Det konstruktivistiska perspektivet på internationella relationer växte fram som en kritik mot ovan nämnda grand theories som försöker pressa in alla typer av internationella konflikter i samma förklaringsmodell. Liksom i det liberala perspektivet ser man både stater, organisationer och individer som aktörer i internationell politik. Men aktörer är inte alltid rationella och aktörernas kulturella identiteter, värderingar och intressen är föränderliga sociala konstruktioner.

Den konstruktivistiska analysen fokuserar på aktörernas uppfattning av sig själva och andra, samt de normer och värdesystem som uttrycks av politiska, ekonomiska och kulturella ledare. Aktörernas intressen och identiteter skapas utifrån idéer, normer och historiska erfarenheter, som i sin tur avgör aktörernas handlingsutrymme. Detta växelspel mellan aktörers egenintressen och omvärldens förväntningar gör att de internationella relationerna ständigt förändras. I en värld där nationella identiteter, normer och värderingar kan förändras och manipuleras kommer de olika aktörernas intressen att skilja sig år i olika situationer.

(Se även socialkonstruktivism på sidan 28).

Språket ses som en viktig nyckel för att förstå hur relationer mellan länder ser ut och förändras över tid. Enstaka ord hos en politisk ledare kan peka på en ändrad inställning. Ett tydligt exempel på detta är den svenska regeringen under statsminister Bildt (1991–1994) som med små formuleringar ändrade den traditionella svenska neutralitetspolitiken till en politik anpassad för ett kommande EG–medlemskap.

Ett annat exempel på hur ändrade värderingar och en ändrad världsuppfattning kan påverka internationella relationer är när den Sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov på 1980-talet började prata om öppenhet (glasnost) mellan öst och väst och att det sovjetiska samhället måste förändras i grunden (perestrojka). Den sovjetiska identiteten

TEORI förändrades och blev mer öppen mot västvärlden, vilket i sin tur ledde till att den västerländska misstänksamheten mot Ryssland minskade. Från att ha varit otänkbart, blev det nu möjligt att tänka sig att det kalla kriget skulle kunna få ett slut.

På senare år har den gamla misstänksamheten mellan öst och väst vaknat till liv igen. Detta har medfört att utrikes- och säkerhetspolitiken har förändrats i Västvärlden och i Ryssland. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv skulle detta kunna förklaras med att det är en förändring i nationell identitet, normer och värderingar som i sin tur har lett till den förändrade politiken.

Nyckelord: sociala konstruktioner, normer, idéer och identiteter Företrädare: Michael Barnett, Alexander Wendt och Nicolas Onuf

Jämförelse av teorierna Lite grovt skulle man kunna säga att den kritiska teorin omfamnas av dem som inte tycker om hur den liberala, kapitalistiska världen fungerar idag.

Liberal teori brukar förespråkas av små och utlandsberoende länder som har allt att vinna på mer samarbete och överstatliga regler. Maktrealismen stämmer ofta på de länder som kan göra som de vill, det vill säga stormakter. Ofta pratar deras företrädare mycket varmt om det internationella samarbetet, men när det verkligen gäller kommer det egna landets intressen i första rummet. Ett exempel är Rysslands, USA:s och Storbritanniens ageranden i ett antal olika internationella frågor de senaste decennierna, där de agerat på egen hand utan att vänta in FN:s godkännande.

Perspektiv

Kännetecken

Maktrealistiskt perspektiv

Stater viktigaste aktörer Stater är rationella egoister Allas krig mot alla – anarki Internationella regler följs inte Maktbalans ger fred Misstänksamhet, rädsla

Liberalt perspektiv

Stater och andra aktörer är viktiga Internationella lagar och regler är möjliga Marknadsekonomi skapar välstånd och ömsesidigt beroende Demokrati och välstånd ger fred

Marxistiskt perspektiv

Rika utnyttjar fattiga Ekonomisk jämlikhet ger fred Konkurrens mellan kapitalistiska stater skapar osäkerhet Kapitalismen skapar konflikter, kolonialism och imperialism Arbetarklassen i alla länder bör gå samman och göra revolution

Konstruktivistiskt perspektiv

Många olika aktörer Aktörer är inte alltid rationella Aktörers intressen är föränderliga Normer, värderingar, identiteter i fokus Aktörernas handlingsutrymme begränsas av strukturen Språket är viktigt

409

12

Politik i världen

SAMMANFATTNING OCH UPPGIFTER Efter att ha läst det här kapitlet ska du ha kunskap om demokrati och politiskt samarbete inom EU, internationella och nordiska samarbeten, folkrätten i väpnade konflikter samt den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

Det handlar om: ❦❦ Aktörer i internationell politik, till exempel stater, mellanstatliga organisationer och icke-statliga aktörer. ❦❦ Nål och medel inom internationell politik. ❦❦ Nordiskt samarbete och viktiga samarbetsorgan. ❦❦ EU – Europeiska unionen, medlemsländer, institutioner och beslutsfattande i gemensamma frågor. ❦❦ FN – Förenta nationerna, suveränitetsprincipen, organisation, maktbefogenheter och fredarbete ❦❦ Spelregler – Folkrättens olika delar, internationella domstolar, krigets lagar och konfliktanalys. ❦❦ Olika vetenskapliga perspektiv på internationella relationer. ❦❦ Andra länders statsskick.

Den internationella politikens fokus är att studera relationer mellan självständiga stater och andra internationella aktörer. Det kan röra sig om mellanstatliga organisationer som FN, EU och NATO, men också om så kallade NGO (Non-governmental organisations) som inte har kopplingar till någon stat. Även stora transnationella företag är viktiga aktörer inom internationell politik.

Ibland uppstår det konflikter mellan stater precis som det gör mellan människor. Orsakerna kan vara till exempel ekonomiska, politiska eller etniska. Även inom stater förekommer konflikter mellan olika grupper. När det går som längst utmynnar dessa konflikter i regelrätta krigshandlingar.

428

Inom Norden finns sedan 1950-talet ett samarbete kring en mängd olika frågor inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Från 1990-talet har också de baltiska länderna deltagit i samarbetet.

Europeiska unionen (EU) kan i viss utsträckning ses som ett fredsprojekt. Numera har EU 28 medlemsstater och fler står på kö. Många av de svenska lagarna är direkt påverkade av beslut inom EU. Viktiga institutioner i EU:s beslutsfattande är det folkvalda Europarlamentet, Ministerrådet och Kommissionen.

En ständigt pågående diskussion är i vilken mån EU ska kunna fatta överstatliga beslut.

När det gäller att förebygga och hantera konflikter är Förenta Nationerna (FN) den mest inflytelserika organisationen. För detta har FN olika medel, exempelvis fredsbevarande styrkor, möjlighet att besluta om sanktioner och medling samt att skicka ut observatörer. För brott mot folkrätten finns också olika internationella dom­stolar. Enligt FN-stadgan ska FN inte bara arbeta för fred och säkerhet utan även för mänskliga rättigheter och social utveckling. Redan år 1948 antogs deklarationen om de mänskliga fri- och rättigheterna.

Viktiga delar i FN:s organisation är Generalförsamlingen, Säkerhetsrådet, sekretariatet samt Ekonomiska och sociala rådet.

De internationella spelreglerna – folkrätten – har tillkommit genom samarbete mellan suveräna stater.

Det innebär att det är svårt att tvinga någon att följa reglerna. Tillkomsten av olika internationella domstolar och spridandet av de internationella konventionerna har dock gjort att fler och fler länder ställer upp på de grundläggande reglerna inom folkrätten.

❦ Faktafrågor 1. Vilka är aktörerna i internationell politik?

2. Varför ökade antalet stater kraftigt under andra halvan av 1900-talet?

3. Vad är en etnisk grupp?

4. Vad är NGO? 5. Vilka olika officiella organ finns för samarbete mellan de nordiska länderna?

6. På vilka grunder kan man kalla EU ett fredsprojekt?

7. Hur är EU organiserat? Vilka roller har Ministerrådet, Kommissionen och Europaparlamentet?

8. Vilka är de stora frågorna för EU:s framtid?

9. Varför bildades FN? Hur är FN organiserat? Vad gör FN? 10. Vilka olika delar ingår i FN:s arbete med konflikthantering?

11. Vilka tre delar består folkrätten av?

12. Vilka grundläggande principer bygger den internationella humanitära rätten på?

❦ Analysfrågor 1. Vilka typer av frågor kräver att länder samarbetar?

Kan dessa samarbeten vara mellanstatliga eller krävs det överstatliga beslut?

2. Hur stort kan EU bli? Vilka för- respektive nackdelar kan du se med ett utvidgat EU? 3. Bör Europaparlamentet få en lika stark ställning inom EU som riksdagen har i Sverige? Vilka konsekvenser skulle en sådan förändring få?

4. Vad skulle man kunna vidta för att få FN att fungera bättre? Varför görs inte det redan?

5. Varför uppstår konflikter? Undersök några olika konflikter och se om det går att hitta några mönster när det gäller konflikters orsaker.

❦ Uppdrag 1. Välj en konflikt i världen och gör en konfliktanalys utifrån modellen i vetenskapsrutan om Konfliktanalys, i slutet av kapitlet. Använd gärna analysschemat för att precisera din undersökning.

2. Undersök FN:s insatser i någon konflikt i världen.

Hur väl har FN lyckats med sitt uppdrag? Analysera tänkbara orsaker till hur det gick för FN:s insatser.

Vilka har konsekvenserna blivit för olika grupper av män­niskor och för olika länder?

429

PÅVERKAN OCH MEDIER

INNEHÅLL 13. KOMMUNIKATIONENS GRUNDER ����������� 432 Kommunikation ���������������������������������������� 433 Masskommunikation ���������������������������������� 439 Källkritik av medierna ��������������������������������� 444 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 446 14. ATT PÅVERKA OCH PÅVERKAS ������������� 448 Påverkan ������������������������������������������������ 449 Medievanor ��������������������������������������������� 460 Sociala medier ����������������������������������������� 464 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 468 15. MEDIER I SVERIGE ������������������������������ 470 Press ����������������������������������������������������� 471 Etermedier – tv och radio ����������������������������� 475 Etik och lagar i medievärlden ������������������������� 478 Journalistikens villkor i Sverige ���������������������� 484 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 488 16. MEDIER I VÄRLDEN ����������������������������� 490 Nyhetsvärdering ��������������������������������������� 491 Medier, demokrati och utveckling �������������������� 496 Journalistikens villkor i världen ���������������������� 500 Säkerhet på nätet �������������������������������������� 503 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 504

CENTRALT INNEHÅLL – PÅVERKAN OCH MEDIER ■■

■■

Påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån den digitala teknikens möjligheter.

■■

Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

■■

Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – PÅVERKAN OCH MEDIER ■■

Kunskaper om mediernas funktion och villkor i demokratier och diktaturer från lokal till global nivå.

■■

Kunskaper om hur påverkan går till och hur du kan påverka och på­verkas utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■■

Kunskaper om frågor kring medierna, t.ex. gällande lagar och regler och om hur utbud och innehåll i medierna påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer samt de historiska förutsättningarnas betydelse för nutida förhållanden.

■■

Argumentera för dina ståndpunkter i frågor kring medier och påverkansmöjligheter samt värdera andras ståndpunkter.

■■

Söka, tolka och källkritiskt värdera nyheter och annat medie­innehåll, till exempel i form av texter och bilder.

■■

Presentera dina kunskaper och din analys i någon samhällsfråga kopplad till påverkan, massmedier och informationsteknik.

FÖRMÅGOR – PÅVERKAN OCH MEDIER ■■

Analysera genom att söka samband och dra slutsatser om hur individer, grupper och samhällsstrukturer kan påverka och påverkas via medier och informationsteknik.

■■

Analysera exempelvis medieanvändning och medieutbud genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar på eventuella problem. I analysen används samhälls­vetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

431

SAMHÄLLS­ VETENSKAP

INNEHÅLL 17. ATT STUDERA SAMHÄLLET ������������������ 508 Vetenskaplighet i samhällskunskap ����������������� 509 Att organisera verkligheten �������������������������� 511 Att analysera samhället ������������������������������� 512 Vetenskapen, samhället och individen �������������� 522 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 524 18. UNDERSÖKNING OCH PRESENTATION ��� 526 Samhällsvetenskapliga undersökningar ����������� 527 Steg 1 Planering �������������������������������������� 528 Steg 2 Materialinsamling ���������������������������� 532 Steg 3 Materialbearbetning �������������������������� 542 Steg 4 Diskussion och slutsatser �������������������� 544 Presentationsformer ���������������������������������� 545 Opposition på vetenskapliga arbeten ��������������� 552 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 554 19. VETENSKAPSTEORI ���������������������������� 556 Vad är vetenskap? ������������������������������������� 557 Teorier och modeller ����������������������������������� 561 Terminologi ��������������������������������������������� 565 Sammanfattning och uppgifter ���������������������� 574

CENTRALT INNEHÅLL – SAMHÄLLSVETENSKAP ■■

■■

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys och argumentationsanalys.

■■

Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

■■

Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.

■■

Introduktion av vetenskapsteori.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – SAMHÄLLSVETENSKAP ■■

Kunskaper om vad ett vetenskapligt förhållningssätt kan innebära i samhällskunskap.

■■

Kunskaper om hur det går till att samla in information via enkäter, intervjuer och observationer.

■■

Kunskaper om olika statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

■■

Kunna ge exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor.

■■

Kunskaper om hur en rapport, essä och debatt kan byggas upp.

■■

Grundläggande kunskaper om vetenskapsteori.

■■

Söka, granska och tolka information, göra adekvata källhänvisningar samt göra källkritiska reflektioner om deras relevans och trovärdighet.

Analysera komplexa samhällsfrågor genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser samt möjliga lösningar. I analysen kunna använda samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskutera deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska som vetenskapsteoretiska källor.

■■

Redogöra för dina kunskaper och din analys på ett strukturerat och säkert sätt med hjälp av olika presentationsformer.

FÖRMÅGOR – SAMHÄLLSVETENSKAP ■■

Tolka och förstå teorier och modeller utifrån olika perspektiv. Använda teorier och modeller för att organisera verklig­heten.

■■

Analysera samhällsfrågor genom att söka samband och dra slutsatser, till exempel genom att använda statistiska metoder eller samhällsvetenskaplig textanalys.

■■

Använda argumentationsanalys för att ge argument för dina ståndpunkter och för att värdera andras ståndpunkter.

507

FORUM Samhällskunskap 123

Forum 123 är skriven för gymnasiekurserna Samhällskunskap 1b, 2 och 3, men kan självklart även användas vid annan utbildning i ämnet.

Forum Samhällskunskap är indelad i fem ämnesområden: PÅV ER KA N

IER ED HM C O

KU L R TU

Kultur  Ekonomi  Politik  Påverkan och medier  Samhällsvetenskap 

De fyra första ämnesområdena är i sin tur indelade i fyra kapitel:

ON EK

LI

TI

OM

PO

I det andra kapitlet diskuteras området utifrån ett individperspektiv.

Det kan handla om privatekonomi, samhällsengagemang och påverkan.

I

I det första kapitlet introduceras viktiga begrepp och samband, liksom övergripande teorier inom ämnesområdet.

K

I det tredje kapitlet, i respektive block, flyttar vi fokus till Sverige.

Svensk politik och svensk ekonomi blir här två centrala kapitel i Forum.

I det avslutande fjärde kapitlet blickar vi ut mot Europa och övriga världen.

Kunskaper om globala livsvillkor, klimatförändringar, folkrätt och globalt samarbete blir allt viktigare för att förstå vår egen samtid.

Vetenskaplighet har en central roll i Forum Samhällskunskap: I ämnesområdet Samhällsvetenskap diskuteras analys­modeller, teorier och andra forskningsfrågor. Där ges även kraftfulla verktyg för att du själv ska kunna undersöka samhället. Vetenskapsrutorna som finns i anslutning till bokens texter följer upp detta med olika exempel från varje ämnesområde.

Till varje kapitel finns fakta- och analysfrågor, uppdrag och en sammanfattning.

Författare: Krister Brolin – samhällskunskapslärare vid Östra Reals gymnasium i Stockholm, lärarutbildare och författare.

Lars Nohagen – samhällskunskapslärare, författare och lärar­utbildare vid Stockholms universitet.

ISBN 978-91-523-3344-0

(523-3344-0)