9789147101528 by Smakprov Media AB

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 Ju mer du känner till och kan om kroppen, desto lättare kan du ta hand om den på ett bra sätt. Med kunskap om kroppen är det lättare att välja rätt. Den här boken handlar om hur du fungerar och om friskvård, hur du kan vårda det friska för att må bra. Kroppen ska hålla hela livet. Du är den som bäst vet

MÄNNISKAN

vad just du och din kropp behöver. Du är experten, du är bäst på att vara du! Upptäck Människan ingår i Upptäckarserien Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

V KROPP

INGA HANSEN PUKE

O CH HÄLSA

KERSTIN NAENFELDT

Best.nr 47-10152-8 Tryck.nr 47-10152-8

INGA HANSEN PUKE • KERSTIN NAENFELDT

ISBN 978-91-47-10152-8 © 2010 Inga Hansen Puke, Kerstin Naenfeldt och Liber AB Redaktörer: Charlotte Olsson, Inga Henriksson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Anna Lindsten Faktor: Eva Runeberg Påhlman Omslag: Lotta Rennéus Faktagranskning: Peter Larshammar

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och landsting. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 24

BILDFÖRTECKNING Jeppe Gustafsson/Scanpix 6 David R. Frazier/Photo Researchers/IBL 9 Rebecca Emery/Corbis/Scanpix 14 Roger Harris/Science Photo Library/IBL 15 Moodboard/IBL Bildbyrå 16 Pascal Rondeau/Getty Images 17(1) Friedrich Saurer/Science Photo Library/IBL 17(2) Roger Harris/Science Photo Library/IBL 19 Jeff Greenberg/Alamy 20(1) Magnus Hallgren/DN/Scanpix 20(2) Sajjad Hussein/AFP/Scanpix 22(1) Apichart Weerawong/AP/Scanpix 22(2) Janerik Henriksson/Scanpix 25(1) Björn Svensson/Science Photo Library/IBL 25(2) Sven-Olof Ahlgren/Scanpix 25(3) Robert Holland/Gettys Images 28 Ulf Palm/Scanpix 32 Fredrik Sandberg/Scanpix 36(1) Zephyr/Science Photo Library/IBL 36(2) Damien Lovegroove/Science Photo Library /IBL 37 Jack Mikrut/Scanpix 38(1,2) Science Photo Library/IBL 40(1,2) Fredrik Funck/DN/Scanpix 42 Mary Square Images 48-52 Vitaliy Ankov/AFP/Scanpix 53(2) Bela Szandelszky/AP/Scanpix 54(1) Gautam Singh/AP/Scanpix 54(2) Tomas Södergren/NordicPhotos 57 Mary Square Images 59 Tomas Engblom 60 Marco Gustafsson/Scanpix 62 Nils Jorgensen/Rex/IBL 64(1) Conny Hedengren/IBL 64(2) Cordelia Molloy/Science Photo Library/IBL 67 Claudio Bresciani/Scanpix 69 Xinhua/Eyevine/IBL 72(1) Koen Suyk/ANP/Scanpix 72(2) TV4 74 Robert Ekegren/Scanpix 76(1) Mujo Korach/IBL 76(2) Peter Holmes/AGE/Scanpix 79 Eye of Science/Science Photo Library/IBL 80(1) Helen McArdle/Science Photo Library/IBL 80(2) Dr G. Moscoso/Science Photo Library/IBL 81 Henrik Montgomery/Scanpix 82 Mörbylånga Ambulans AB 83 Claudio Bresciani/Scanpix 84 Science Photo Library/IBL 86(1) CDC/Science Photo Library/IBL 86(2) Frank Siteman/AGE/Scanpix 88 Erich Stering/DN/Scanpix (omslag ö hö) Teckningar Jonas Burman Johnny Dyrander 27, 41, 46, 85 © Cecila Torudd 78 Sara Ånestrand 83

10-10-12 09.30.27

Må bra-boken Skolans uppgift är att ”ge eleverna redskap för att kunna påverka sitt eget välbefinnande” ur kursplanen i biologi (Skola 2011)

Så, äntligen är den här. Boken som inte bara berättar om hur kroppens olika organ fungerar och samarbetar, utan också om hur man kan göra för att må så bra som möjligt. Elevernas egen Må bra-bok, helt enkelt! Ju mer kunskap eleverna får om sin kropp och hur den påverkas av sömn, mat och motion, desto lättare får de att ta hand om den på ett bra sätt. • Varför

får jag ont i ryggen när jag sitter länge framför datorn?

•

Varför blir jag trött fast jag äter så mycket godis?

•

Vad händer egentligen i kroppen när jag tränar?

Dessa frågor och många fler får barnen svar på. Ibland är den bästa vägen till kunskap att testa själv och se vad som händer. I boken finns många Pröva-rutor, där eleverna kan undersöka hur kroppen fungerar. Till Upptäck Människan – Kropp och Hälsa finns elevernas egen Arbetsbok där de får befästa och fördjupa sina kunskaper men också reflektera över sina egna vanor och ovanor. Vill du veta mer om Upptäck Människan? Kontakta SO/NO rådgivare på liber.se eller e-postadress: xpert.f6so@liber.se Vill du göra en beställning? Prata med någon av våra medarbetare på Kundservice Tel: 08-690 9330. Fax: 08-690 9301/02 e-post: kundservice@liber.se eller direkt på www.liber.se

Upptäck Människan – Kropp och Hälsa är en stadiebok för år 4-6. Detta är ett smakprov som visar dig hur den är uppbyggd. Hela boken är på 96 sidor.

– väcker barnens nyfikenhet! Vår nya serie Upptäckarserien, i Geografi, Religion, Biologi och om Människan, är precis vad den heter – en serie för upptäckare! Tack vare sitt tydliga och pedagogiska upplägg kan man inte annat än dras in i kunskapen och inspireras att upptäcka: •

Tydliga rubriker ger dig snabbt översikt mellanrubriker och korta stycken gör texten lätt att läsa Svåra ord och begrepp förklaras direkt på uppslaget Fina illustrationer gör det roligt att läsa Kapitlen avslutas med sammanfattningar Till alla grundböcker finns arbetsmaterial. Täcker det som kursplanerna i de olika ämnena föreskriver.

• Många • • • • •

Läs mer om serien på www.liber.se

1. DU OCH DIN KROPP 4 Vem är du? 6 Kroppens delar 7 Cellerna är kroppens byggstenar 8 Olika celler har olika uppgifter 10 Vi är gjorda för att vara i rörelse 12 2. SKELETT, LEDER OCH MUSKLER 14 Skelettet 14 Lederna gör skelettet rörligt 16 Muskler 18 Vardagsmotion 20 Styrka och uthållighet 22 Lyft och bär – på rätt sätt ! 24 Att sitta 26

SAMMANFATTNING 27 3. HJÄRTA, BLOD OCH LUNGOR 28 Hjärtat pumpar ut blodet 28 Blodet 30 Hjärtat mår bra av att du rör på dig 32 Lungorna och luftvägarna 34 Andningen 36 Kondition – träna din kropp 38 Rökning hotar hälsan 40

SAMMANFATTNING 41 4. DIN KROPP BEHÖVER MAT 42 Matspjälkningskanalen 42 Tänderna skär, sliter sönder och tuggar 43 Vad händer med maten vi äter? 44 I tarmarna sugs näring och vatten upp 46 Levern och njurarna 48 I maten finns viktiga näringsämnen 50 Socker ger snabb energi 52

SAMMANFATTNING 53

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 2

10-10-12 09.30.20

5. NERVSYSTEMET 54 Nervsignalerna går åt två håll – in eller ut 54 Hjärnan 56 Ryggmärgen 60

SAMMANFATTNING 61 6. HUD OCH SINNEN 62 Huden 63 Känseln är ett av dina sinnen 64 Synen 66 Hörseln 68 Lukten och smaken 70 Funktionsnedsättning – vad är det? 72

SAMMANFATTNING 73 7. FRÅN BARN TILL VUXEN 74 När blir man vuxen? 74 Puberteten 75 Flickor och pojkar i puberteten 76 Så ser vi ut inuti 78 Ett nytt liv! 80

SAMMANFATTNING 81 8. SJUKVÅRD 82 Hjälp! Ring 112 82 Jag vill inte bli sjuk ! 84 Vad gör oss sjuka ibland? 86

SAMMANFATTNING 87 9. ETT BRA LIV 88 Tänk efter! Vad svarar du? 89 ORDLISTA 90 REGISTER 95

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 3

10-10-12 09.30.21

1. Du och din kropp Den här boken handlar om människans liv. Om dig och din kropp. Om hur din kropp är uppbyggd och hur den fungerar. För att överleva behöver du syre, vatten och mat. Men vad behöver du för att må bra? Din kropp måste få röra sig. Du behöver ha roligt. Du måste ha människor i din närhet som bryr sig om dig. Och som du bryr dig om.

Det här är en biologibok. Ordet biologi är grekiska och betyder läran om livet. Läran om allt levande, från djur och växter till små, små bakterier. Så biologi handlar också om oss människor.

LIVETS TRAPPA

Livet kan liknas vid en trappa. Du kan bara gå åt ett håll i den. Vi föds och växer upp. Vi blir vuxna. Vi blir gamla och dör. Allt levande har en begränsad livslängd. Det kallas vår livscykel.

Upptack manniskan 1-96.indd 4-5 4 4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd

10-10-12 09.30.22

DU OCH DIN KROPP

Lyssna på din kropp! Trött? Hungrig? Våra kroppar är kloka! De vet vad som är bra för oss. De talar om det för oss – om vi lyssnar. Vissa gånger är det lätt att förstå vad vi behöver och ska göra. Andra gånger är det svårare. Ju mer du lär dig om din kropp, desto bättre kan du ta hand om den.

Kroppen vill vara i balans Allt i naturen strävar efter balans. Det gäller också dig och din kropp. Det får inte vara för mycket av något, men heller inte för lite. Du behöver sova tillräckligt så att du orkar vara vaken. Du behöver äta och dricka tillräckligt för att orka tänka och vara aktiv. MEDELLIVSLÄNGD I VÄRLDEN

MÄNNISKOR I VÄRLDEN

I länder där människor har svårt att få tag i rent vatten, har ont om mat och nästan ingen sjukvård alls, lever man inte så länge. Många barn dör och väldigt få människor blir riktigt gamla. Där är medellivslängden kort. Med medellivslängd menas hur många år som människor lever i genomsnitt.

–50 50+ 60+ 70+ 75+ 80+

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 5

10-10-11 09.30.22 17.25.18 10-10-12

VI ÄR GJORDA FÖR ATT VARA I RÖRELSE Många djur är specialiserade på ett visst sätt att röra sig. Apor till exempel är bra på att klättra, geparder springer snabbt och fiskar simmar. Men inget annat djur använder sin kropp på så många olika sätt som vi människor! Förutom att klättra, springa och simma kan vi göra mycket annat. Det vi tränar blir vi bra på.

Från början var människan ständigt i rörelse. Precis som alla andra djur. Vi letade efter vatten, mat och någon att få barn med.

Idag sitter många stilla länge. Den tekniska utvecklingen under de senaste 100 åren har gjort livet bekvämt. Kanske för bekvämt ibland!

MAN BLIR GLAD AV ATT RÖRA SIG

Du har säkert känt dig pigg och glad efter en idrottslektion eller efter något annat träningspass. Det beror på att kroppen tillverkar må-bra-hormoner när du tränar. Om du tränar regelbundet orkar du mer. Du kan gå uppför trappor utan att ﬂåsa och du kan koncentrera dig bättre under lektionerna. Du mår bättre, helt enkelt.

UPP OCH HOPPA! – Nu har jag suttit stilla för länge. Jag måste röra på mig!

För att må bra behöver din kropp vara i rörelse. Det behöver den din hjälp med. När du är hungrig eller trött talar kroppen om det på ett tydligt sätt. Då vet du att du behöver äta eller sova. Men det ﬁnns ingen bra varningsklocka som talar om att du varit för stillasittande. Därför måste du hitta på egna sätt så att du får röra dig tillräckligt mycket.

Upptack manniskan 1-96.indd 12-13 4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 6

10-10-12 09.30.22

Det här händer i kroppen när du är aktiv och i rörelse: HJÄRNAN

HUDEN

Blodcirkulationen ökar och då får hudens celler mer syre. Det är bra för huden.

Hjärnan tillverkar mer måbra-hormoner, endorﬁner. De gör att du känner dig piggare, gladare och sover bättre. SKELETTET

Skelettet blir starkare. Brosket som sitter på skelettet i lederna blir också starkare. Det skyddar dig från att få ont i lederna när du anstränger dig.

HJÄRTAT

Hjärtat blir starkare. Det drar ihop sig och slår kraftigare. Med varje slag pumpas mer blod ut i kroppen. Syre förs ut med blodet. Konditionen förbättras. Du orkar mer.

LEDERNA

Senor och ledband blir starkare. Du skadar dig inte lika lätt.

BLODET

Blodcirkulationen ökar. Blodkärlen håller sig mjuka och elastiska. Då rinner blodet lättare igenom dem. Syret kommer snabbare ut till kroppens alla celler. IMMUNFÖRSVARET MUSKLERNA

Både muskelcellerna och de små blodkärlen i musklerna blir ﬂer. Du blir starkare och mer uthållig.

Immunförsvaret förbättras. Du får ett bättre skydd mot infektioner.

KROPPSVIKTEN

När du tränar går det åt energi. Fettet förbränns, det används som bränsle. Då är det lättare att motverka övervikt.

13 7

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 7

10-10-11 09.30.23 17.25.47 10-10-12

2. Skelett, leder och muskler Din kropp är en fantastisk apparat! Skelett, leder och muskler arbetar tillsammans för att du ska kunna röra dig. Vi kallar dem med ett gemensamt namn för rörelseapparaten. Du kan böja och sträcka på armar och ben, springa eller stå still. Kroppens anatomi handlar om hur kroppen ser ut och hur den är uppbyggd. VISSTE DU ATT...

H lårbenet är kroppens längsta och största ben och är 1/4 av din kroppslängd? H över 60 muskler i din arm, handled och hand samarbetar när du skriver med en penna? H du är 1 cm kortare på kvällen än på morgonen?

Skelettet I din kropp finns lite fler än 200 hårda ben. Det är ditt skelett. Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Det skyddar livsviktiga organ och tillverkar blodkroppar. Skelettbenen ser olika ut och är olika stora. Det kan du se på bilden på nästa sida. Vilka skelettben kan du känna på dig själv? 14

Upptack manniskan 1-96.indd 14-15 4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 8

10-10-12 09.30.23

S K E L E T T, LxExDxE x xRx O x xCxH x MUSKLER

SKELETTET

Platta ben ger skydd Huvudets skelettben (kraniet), skulderbladen, revbenen och bäckenet är platta ben. De skyddar våra ömtåligaste kroppsdelar: hjärna, hjärta, lungor och andra inre organ.

pannben näsben överkäksben underkäksben skulderblad nyckelben

Rörben är långa och smala Rörben har vi i våra armar och ben. De är långa och smala. Eftersom de liknar rör kallas de rörben. Lårbenet är det längsta rörbenet. Kalk och träning är bra för skelettet Ditt skelett byggs upp under hela tiden som du växer. Det blir hårt av kalk, kalcium, som finns i till exempel mjölk och ost. Men det räcker inte med rätt mat för att få ett starkt skelett. Du måste röra på dig också. Ju mer du belastar ditt skelett när du är ung, desto starkare skelett har du sedan hela livet. Ett barns skelett är inte lika hårt som en vuxens, men det är segare. När man blir gammal blir skelettet skörare. Då är det större risk att bryta ett ben. Därför är det viktigt att bygga upp ett starkt skelett när man är ung.

bröstben revben överarmsben

ryggrad

armbågsben

höftben eller bäcken

strålben

handlovsben

mellanhandsben

fingerben

lårben knäskål

SKELETTBEN

Skelettbenen är hårda. Runt dem finns en känslig hinna, benhinnan. I den finns både nerver och blodkärl. Inuti skelettbenen finns en mjuk massa som kallas benmärg. Där tillverkas bland annat blodkroppar. Du kan läsa mer om blodet och blodkropparna på sidan 30.

hårt ben vadben benhinna benmärg skenben vristben mellanfotsben tåben

Rörelseapparaten består av tre delar: skelett, leder och muskler. De samarbetar så att vi kan röra oss.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 9

Ett inre organ är en kroppsdel inuti kroppen som har en speciell uppgift. Till exempel hjärtat och njurarna.

10-10-11 09.30.23 17.26.05 10-10-12

S K E L E T T, L E D E R O C H M U S K L E R

Styrka och uthållighet Hur starka och uthålliga dina muskler är beror på hur mycket du använder dem. Muskler blir tunna och svaga om de inte används tillräckligt ofta. Muskler som används mycket orkar mer.

PRÖVA!

HUR LÄNGE ORKAR DINA MUSKLER ARBETA?

1. Ta din skolväska och fyll den med böcker. Pröva sedan att hålla väskan med rak arm långt ut från kroppen. Efter ett tag gör det ont i armen. Musklerna är spända och arbetar i samma läge hela tiden. Då får blodet svårt att ta sig igenom dem. Musklerna får för lite syre och då bildas mjölksyra. Det gör ont!

2. Håll samma skolväska med armen hängande rakt ner. Lyft och sänk väskan ﬂera gånger genom att böja och sträcka i armbågen. Musklerna dras ihop och slappnar av. De arbetar i rörelse. Då får musklerna mycket syre eftersom blodet får hjälp att pumpas igenom dem. Hur länge du orkar beror på hur starka och vältränade dina muskler är.

OLIKA SÄTT ATT TRÄNA MUSKLERNA

Alla idrottare måste träna mycket och regelbundet för att vara på topp! Det syns på deras kroppar om de tränar styrka eller uthållighet mest.

En maratonlöpare lägger upp träningen så att han eller hon orkar med långa träningspass. Musklerna blir inte så stora men de blir uthålliga och orkar arbeta länge.

En tyngdlyftare tränar genom att lyfta tunga vikter. Muskelﬁbrerna blir ﬂer och musklerna större. Men musklerna orkar bara arbeta en kort stund.

Upptack manniskan 1-96.indd 22-2310 4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd

10-10-12 09.30.23

S K E L E T T, LxExDxE x xRx O x xCxH x MUSKLER

En muskel kan bli överbelastad När du anstränger en muskel för mycket kan senorna som fäster muskeln på skelettet bli irriterade, inflammerade. Det kan göra väldigt ont. Så kan det bli om muskeln får jobba tungt eller om samma rörelse upprepas ofta. Du har kanske hört talas om ”tennisarmbåge”? Då har man fått ont i armen eftersom ett senfäste i armbågen har blivit inflammerat. Det kan man få om man spelar mycket tennis men också om man överansträngt armen med andra rörelser som är enformiga. Kroppen varnar oss för överbelastning. Lyssna på de signalerna och försök att låta bli att göra rörelser som gör ont.

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK

Spänningshuvudvärk är en vanlig form av huvudvärk. Den beror på att musklerna i nacken och huvudet är spända under lång tid utan att slappna av. Det gör ont. Så kan det bli utan att vi märker det, speciellt när vi är stressade.

PRÖVA!

Pröva de här övningarna om du får h uvudvärk. D e kan hjälpa d ig att minsk a muskelspän ningarna.

Sitt rakt och stadigt på stolen utan att luta dig mot ryggstödet. Sitt på hela stjärten och ha bägge fötterna i golvet. Slappna av i axlarna och låt armarna hänga rakt ner. Blunda gärna. Ta några lugna, djupa andetag och känn att luften fyller hela dina lungor.

Mjölksyra bildas i musklerna om de får för lite syre när de arbetar hårt.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 11

Dra upp bägge axlarna mot öronen och spänn musklerna så hårt du kan. Räkna långsamt till fem. Släpp sakta ner axlarna. Upprepa övningen tre gånger.

Att överbelasta en kroppsdel betyder att den får jobba mer än vad som är bra för den.

Rulla bägge axlarna bakåt fem gånger. Gör stora lugna rörelser.

Håll in hakan så att nacken är rak. Vrid sedan huvudet långsamt från sida till sida och titta över axeln. Tre gånger åt vardera håll.

10-10-11 10-10-12 17.26.23 09.30.24

S K E L E T T, L E D E R O C H M U S K L E R

Att sitta Våra kroppar är gjorda för att stå, gå och vara i rörelse större delen av vår vakna tid. Men idag sitter vi mer än människor gjorde förr. Det gillar inte våra kroppar! För ryggen till exempel är det jobbigare att sitta än att stå.

Stolen och du Alla har vi olika kroppar och även om stolar ser olika ut så passar de inte oss alla! Ungefär hur många timmar sitter du under en dag? I skolan och hemma, framför dator eller tv? Säkert många. Ibland har du nog känt dig trött eller stel i ryggen. Det är så din rygg protesterar. Då är det bra att veta hur man kan göra för att undvika besvär med ryggen. En liten stund kan det kännas bekvämt att sitta så här. Men ganska snart protesterar kroppen!

EN BRA SITTSTÄLLNING?

Stolen och bordet är lagom höga för personen på bilden. Han sitter nära bordet med fötterna i golvet och stöd för ryggen. Det är bra. Men allt är inte bra på bilden. Arbetar han länge i den här ställningen kommer han få ont i axlarna och få domningar i underbenen. På bilden kan du se varför:

NÅG R A G O DA R ÅD :

• Se till att du sitter p å hela rum • Sitt vänd pan. rakt fram p å stolen. • Se upp så du inte säckar iho sträck på p, dig! • Ta paus ofta. Res på dig, ta djupa and några etag och sträck på kroppen! hela • Sitt inte för länge.

• underarmarna vilar inte mot bordet och axlarna kan inte slappna av • sitsen trycker mot knävecket och blodkärl och nerver kommer i kläm.

Upptack manniskan 1-96.indd 26-2712 4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd

10-10-12 09.30.24

S K E L E T T, LxExDxE x xRx O x xCxH x MUSKLER

UPPTÄCK MER 100

Andelen barn som tränar minst 4 timmar i veckan på sin fritid.

Andelen pojkar som gör något av detta 5 timmar per dag eller mer.

Andelen ﬂickor som gör något av detta 5 timmar per dag eller mer.

90 80

Källa: Statens folkhälsoinstitut

40 30 20 10 0

0 11-åringar

13-åringar

0 11-åringar

15-åringar

13-åringar

15-åringar

11-åringar

Tittar på tv/dvd E-post, chatt etc. på dator Spelar data- och tv-spel

Pojkar Flickor

g? hå i u rd me m Ko

13-åringar

15-åringar

Tittar på tv/dvd E-post, chatt etc. på dator Spelar data- och tv-spel

SAMMANFATTNING

' ' ' '

Ju mer du rör på dig och belastar ditt skelett, desto starkare blir det.

Skelettben ser olika ut och har olika uppgifter. En uppgift är att skydda livsviktiga organ.

Utan leder skulle du vara helt stel. Eftersom lederna ser olika ut kan vi röra oss på olika sätt.

Du kan träna dina muskler så att de blir både starka och uthålliga.

Vi har olika typer av muskler: sådana vi kan styra med vilja och sådana vi inte kan bestämma över.

En god hållning gör att diskerna på bästa sätt kan dämpa stötar mellan kotorna och skydda ryggen mot belastning. Starka mag- och ryggmuskler skyddar ryggen när vi behöver lyfta och bära något. Lär dig lyfta, bära och sitta rätt. Då kan du slippa få ont i ryggen.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 13

10-10-11 09.30.24 17.26.38 10-10-12

3. Hjärta, blod och lungor Du sover, du går i skolan, du anstränger dig och blir trött. Hela tiden andas du och ditt hjärta slår utan att du behöver fundera på det. Hjärtat, blodet och lungorna samarbetar och är livsviktiga för oss. Vi kallar dem för vår cirkulationsapparat.

I kroppen samarbetar hjärtat, blodet och lungorna. De hjälps åt att transportera det som behövs till och från cellerna. VISSTE DU ATT ...

H vid varje hjärtslag pumpas nästan 1 dl blod ut i kroppen? H män har ﬂer röda blodkroppar än kvinnor?

H du alltid har minst 0,5 liter luft kvar i lungorna när du andats ut så mycket du kan?

Hjärtat pumpar ut blodet Ditt hjärta är en ihålig muskel som är ungefär lika stor som din knutna hand. Det ligger mellan lungorna och är väl skyddat i bröstkorgen innanför revbenen. När hjärtat drar ihop sig säger vi att det slår. Då pumpas blodet ut till alla celler i hela kroppen. 28

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd Upptack manniskan 1-96.indd 28-2914

10-10-12 09.30.24

H JÄ R TA , B LO D O C H LU N G O R

INUTI ETT HJÄRTA

HÖGER

Hjärtats arbete Hjärtat är indelat i två halvor. Den högra halvan pumpar ut blod till lungorna. Den vänstra halvan pumpar ut blod till kroppen. Blodet rör sig som en våg, en puls, genom kroppen. Pulsen kan du känna på flera ställen, till exempel på halsen eller på handleden. Då vet du hur snabbt ditt hjärta slår.

syrefattigt blod från kroppen

VÄNSTER

syrerikt blod till kroppen syrefattigt blod till lungorna syrerikt blod från lungorna

syrefattigt blod till lungorna

vänster förmak

höger förmak

Blodet går runt, runt i kroppen Hjärtats uppgift är att pumpa ut blodet i kroppen. Det finns två olika banor, två kretslopp. Ett litet och ett stort. Det lilla kretsloppet går mellan hjärtat och lungorna. Det är för att blodet ska hämta syre från luften i lungorna och ta med sig det till hjärtat. Hjärtat pumpar sedan blodet vidare i det stora kretsloppet som når ut till hela kroppen. Där lämnar blodet syret till kroppens alla celler. När blodet kommer tillbaka till hjärtat nästa gång pumpas det ut i lilla kretsloppet igen för att hämta nytt syre i lungorna, syre som ska transporteras ut i hela kroppen. Så går blodet runt, runt.

Cirkulationsapparaten består av tre delar: hjärtat, blodet och lungorna. De samarbetar för att kroppens celler ska få allt de behöver.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 15

Det syrefattiga blodet har lämnat syre ute i kroppen. Det återvänder till lungorna för att hämta nytt syre.

vänster kammare

höger kammare

syrefattigt blod från kroppen

H JÄ R TAT

S RUM

Man kan s äga att hjä rtat har fyra rum. En vägg d elar hjärta i två halvo t r. I varje h alva ﬁnns två rum, e tt förmak och en kammare . Mellan förm ak och ka ﬁnns klaff mmare ar som öp pnas och stängs nä r blodet s ka pumpa vidare. Kla s ffarna gör så att blodet rin ner åt rätt håll.

Det syrerika blodet har hämtat syre i lungorna. Det transporterar ut syre till kropppen.

Klaffar ﬁnns mellan förmak och kammare i hjärtat. De är som svängdörrar som öppnas och stängs. De hindrar blodet från att rinna tillbaka.

10-10-12 10-10-11 09.30.25 17.26.54

H JÄ R TA , B LO D O C H LU N G O R

Andningen Vi andas hela tiden men inte på samma sätt. Nu kanske du sitter och andas lugnt genom näsan. Men det räcker inte när vi till exempel sprungit fort. Då blir vi andfådda och måste andas med munnen för att snabbt få tillräckligt med syre till musklerna.

När du får hicka är det diafragma som drar ihop sig kraftigt. Då kan du inte låta bli att dra in luft. Hick! Ljudet kommer från stämbanden som snabbt stängs.

En simmare måste ha total kontroll på sin andning!

Andningsmusklerna och lungorna Det är muskler som gör att lungorna kan fyllas med mycket luft. På samma sätt som du kan träna ditt hjärta kan du träna upp dina andningsmuskler. Dra ett djupt andetag så att bröstkorgen blir större. Nu använde du dina andningsmuskler som sitter mellan revbenen. Men du har fler. Den viktigaste andningsmuskeln har ett speciellt namn. Den kallas diafragma.

DIAFRAGMAMUSKELN

Diafragma är en platt muskelskiva som sitter under revbenen och delar av kroppen i två våningar. Ovanför diafragmamuskeln finns hjärta och lungor. Nedanför finns magsäck, tarmar och fler inre organ. När diafragmamuskeln drar ihop sig sjunker den nedåt. Då blir det mer plats på övre våningen och luften dras ner i lungorna. När diafragma slappnar av buktar den upp igen och vi andas ut.

Bröstkorgen är revbenen och bröstbenet tillsammans. Den är rörlig och skyddar hjärtat och lungorna.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd Upptack manniskan 1-96.indd 36-3716

INANDNING

UTANDNING

Diafragma drar ihop sig och luft dras ner i lungorna.

Diafragma slappnar av och luft pressas ut ur lungorna.

Diafragma är vår största andningsmuskel. Den är som en platt skiva under bröstkorgen.

10-10-12 09.30.25

H JÄ R TA , B LO D O C H LU N G O R

Svårt att andas Alla lungor och luftrör mår inte bra. Det kan bero på sjukdomar eller att vi andas in sådant som är skadligt för oss. Då får vi svårt att andas. Kroppen får inte tillräckligt med syre och vi orkar inte lika mycket. Många blir andfådda och får hosta. Astma är en vanlig lungsjukdom. Det är en form av allergi. 8 % av alla personer i Sverige har astma. Får man astma som barn kan det växa bort om man har tur.

DEN SOM HAR ASTMA KAN FÅ SVÅRT ATT ANDAS AV:

pollen – från till exempel björk och gräs på våren pälsdjur – husdjur som till exempel katt och hund kvalster – små, små djur som lever i damm

Allergi och astma Kroppen försvarar sig mot bakterier och virus som kan göra oss sjuka. Det är bra. Men när man är allergisk försvarar sig kroppen mot ämnen som egentligen inte är farliga för oss. Till exempel mot jordgubbar eller mot björkpollen som finns i luften under våren. Ögonen kan börja rinna och klia. Man kan få utslag eller börja nysa. Om man har astma drar luftrören ihop sig när man får en allergisk reaktion. Då blir det svårt att andas. Som tur är finns det mediciner som hjälper dem som har astma.

Det känns otäckt att inte kunna få luft. Har man astma kan man använda en inhalator. Med den kommer medicin snabbt ner till luftrören. De slappnar av och det blir lättare att andas.

PRÖVA!

UNDERSÖK DIN BRÖSTKORG

HAR DU BRA ANDNINGSMUSKLER?

HUR KÄNNS ETT ASTMA-ANFALL?

• Mät med hjälp av en kamrat. Lägg ett måttband runt nedre delen av bröstkorgen där bröstbenet slutar. Andas ut så mycket luft du bara kan! Din kamrat läser av måttbandet.

• Ett bord är er spelplan. Stå på knä på var sin kortsida. Lägg en bordtennisboll i mitten.

• Stoppa ett vanligt sugrör i munnen och håll för näsan. Du får hela tiden bara andas genom sugröret.

• Ta sedan ett riktigt djupt andetag och fyll lungorna! Din kamrat läser av måttbandet igen. Bröstkorgen kan bli 5–10 cm större i omkrets. Hur mycket större blev din bröstkorg när du andades in kraftigt?

Astma är en vanlig sjukdom. Den gör att luftvägarna blir trånga och det blir svårt att andas.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 17

• Nu gäller det att blåsa ner bollen från bordet på kamratens sida. Att använda händer eller andra kroppsdelar är fusk! Det kan vara bra med något som hindrar bollen från att trilla ner på långsidorna. Att vara fyra och spela dubbel är också kul.

Allergi innebär att kroppen börjar försvara sig mot ämnen, t.ex. nötter eller pollen, som egentligen inte är farliga för oss. Det kallas att få en allergisk reaktion, och det är den som gör oss sjuka.

• Sitt stilla och andas så en stund. • Ansträng dig! Du kan till exempel kliva upp och ner några gånger från en stol. Får du inte tillräckligt med syre blir allt jobbigt.

Utslag som kliar eller ögon som rinner är vanligt vid en allergisk reaktion.

10-10-12 10-10-11 09.30.25 17.27.08

H JÄ R TA , B LO D O C H LU N G O R

KONDITION TRÄNA DIN KROPP Kondition handlar om att vara i form och att orka. Ditt utgångsläge är du och din kondition just nu. Hur vet du om du lyckas när du konditionstränar? Jo, du orkar träna oftare, du orkar träna längre pass och du orkar ta i mer. Hjärta, lungor och muskler samarbetar effektivt!

R JA EN T AT T B Ö D R IG FÖ R S AL – G IN TR ÄN att göra det

e ar är det bättr Vad du än trän h hårt. All träoc n t än sälla tig ik rs ig? fö h oc ofta k? Är du smid ara. Är du star ar än tr du t ning är färskv de Du blir bra på n Är du uthållig? t börja! Du ka at nt se r fö ig dr al m är so t och de ga gånger pen hur mån op kr p ta t up at a t trän ller de du otränad gä helst. Men är e du tränar, ar rd hå rjan. Ju det lugnt i bö pen för att behöver krop desto mer vila återhämta sig.

B ÄT T R E K O N D IT IO

– TRÄNA H När vi ansträ JÄ R TAT nger oss m åste hjärtat fortare och arbeta pressa ut m er blod. Vill din konditio du förbättra n, ska du tr äna ditt hjä blod som h rta. Ju mer järtat orkar pumpa ut i desto bättr varje slag e är det. När du kon ditionstränar ska du se til dina arm- o l att ch benmusk ler arbetar tränar du h mycket. Då järtat efters om de stora behöver myc musklerna ket syre när de jobbar. A springa, sim tt cykla, ma, dansa e ller hoppa h exempel på opprep är bra konditio nsträning.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd Upptack manniskan 1-96.indd 38-3918

10-10-12 09.30.25

H JÄ R TA , B LO D O C H LU N G O R

VAD DU ÄN TRÄNAR ÄR DET HÄR ETT BRA UPPLÄGG AV ETT TRÄNINGSPASS:

1. UPPVÄRMNING

2. TRÄNING

3. NEDVARVNING

Börja med uppvärmning. Gör lätta övningar. Kroppen gör sig redo. Blodcirkulationen ökar. Det minskar risken för skador. Du kan träna mer effektivt.

Sedan kommer själva träningen. Vilka övningar du gör och hur du gör dem beror på vad du vill träna. Kondition, styrka eller smidighet.

Avsluta träningspasset med lugna och lätta övningar. Varva ner. Du kan också stretcha. Då får du inte lika lätt träningsvärk efteråt. Så här stretchar du vadmuskeln: Stå lutad mot en vägg. Sträck det bakre benet. Hälen ska vara kvar i golvet. Tårna ska peka rakt fram. Luta dig framåt tills det stramar i vaden. Håll ryggen rak. Stå kvar i 10–30 sekunder. Stå stilla, gunga inte fram och tillbaka.

INTERVALLTRÄNING

STRETCHNING

Intervallträning är ett bra sätt att träna konditionen på. Det handlar om att vara i rörelse hela tiden. Men att anstränga sig olika mycket, så att hjärtat slår olika snabbt under träningspasset. Att spela fotboll liknar intervallträning. Under en fotbollsmatch rör sig spelarna så gott som hela tiden. Men inte lika snabbt. Ibland går de, ibland joggar eller springer de och ibland spurtar de.

Muskler som har dragit ihop sig och är spända hindrar blodet från att ta sig fram. De behöver töjas ut igen. Det kan man göra på olika sätt. Stretchning är ett sätt. Det passar bra för muskler som har arbetat mycket under ett träningspass. När du stretchar kan blodet återigen ta sig fram. Då får musklerna all syre och näring de behöver.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 19

10-10-12 10-10-11 09.30.26 17.27.24

HUD OCH SINNEN

När solen skiner är det skönt att skydda ögonen med solglasögon.

Synen Synen är vårt bäst utvecklade sinne. Dina ögon är känsliga och viktiga för dig. De sitter i två fördjupningar i skelettet i kraniet. Ögonbryn, ögonfransar och ögonlock skyddar ögonen. När du blinkar hjälper tårvätska till att hålla ögonen rena och fuktiga.

Ögat i genomskärning Vi har muskler som är fästade i ögat. När vi spänner dem rör sig ögonen. Då kan vi se åt olika håll. Senhinnan är det vita du ser i ögat. Den är seg och skyddar ögat.

Blinda ﬂäcken är det ställe i näthinnan där synnerven lämnar ögat. Där ﬁnns inga synceller som kan fånga upp ljuset.

Hornhinnan är genomskinlig och täcker iris och pupillen.

Pupillen är ett hål i iris som släpper in ljuset i ögat. Den ändrar storlek så att vi får så mycket ljus som vi behöver för att kunna se. Pupillen öppnar sig och blir stor när det är mörkt. När ljuset är starkt drar den ihop sig och blir liten.

Regnbågshinnan kallas också för iris. Den ser du runt pupillen och den har olika färg hos olika personer. Den kan vara blå, grön, brun eller nästan svart.

Glaskroppen är rund och som genomskinlig gelé. Ljusstrålarna går igenom glaskroppen till näthinnan.

Från syncellerna går nervsignaler genom synnerven vidare till hjärnan. Det är först när signalerna når syncentrum i hjärnan som vi ser!

Linsen sitter innanför pupillen. Ljusstrålarna går igenom linsen och fortsätter in i ögat. Linsen ändrar form så att vi kan se skarpt och tydligt både på långt håll och nära.

I näthinnan ﬁnns två olika typer av nervceller som reagerar på ljus. Det är våra synceller: tappar och stavar. Med tapparna ser vi färger. Med stavarna kan vi bara se svart, grått och vitt. Stavarna kräver inte lika mycket ljus som tapparna gör. Därför använder vi stavarna mer när det blir mörkt. I mörker kan vi inte se några färger, då ser allt grått eller svart ut.

Upptack manniskan 1-96.indd 66-67 4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 20

10-10-12 09.30.26

HUD OCH SINNEN

Du ser med hjärnan I ett kolsvart rum ser du ingenting. För att du ska kunna se behövs ljus. Då kan du uppfatta det som finns i din omgivning. När ljuset träffar dina synceller skickar det signaler med synnerven till hjärnan. Ditt syncentrum finns i bakhuvudet och det är där som en bild sätts ihop – du ser färg, form och rörelse.

ATT VARA SYNSKADAD

syncentrum

Att inte kunna se tydligt Har du svårt att se tydligt och skarpt? I så fall kan du behöva glasögon. Så är det för många! Du som är närsynt ser tydligt på nära håll. Men det som finns längre bort ser suddigt ut. För dig som är översynt, långsynt, är det tvärtom. Du ser bra på långt håll men det som är nära blir suddigt. Att läsa texter i en bok kan till exempel vara svårt. I stället för glasögon är det många som använder linser. De sätter en tunn konstgjord lins utanpå ögat. För att bakterier och smuts inte ska komma in i ögat måste de hålla både linser och fingrar rena.

En synskada kan man få om ögat skadas. Eller om synnerven inte kan skicka signaler från ögat till hjärnan. Eller om syncentrum i hjärnan är skadat. Kan man inte se alls är man blind. Du kan läsa mer om synskador på sidan 73.

Så här ser det ut för en närsynt som inte har glasögonen på sig. Allt en bit bort blir suddigt.

ATT VARA FÄRGBLIND

Regnbågen har sju färger. Men det ﬁnns nästan hur många blandningar och nyanser av färger som helst. Gå in i en affär som säljer målarfärg får du se! En del människor, mest pojkar och män, uppfattar inte alla färger. Vi säger att de är ”färgblinda”. Det är egentligen fel. Oftast är det bara färgerna rött och grönt som de har svårt att se skillnad på. Kan du se siffrorna? Är man färgblind har man ofta svårt att se skillnad på rött och grönt.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 21

10-10-11 09.30.26 17.27.38 10-10-12

Ordlista akut Akut betyder att något händer plötsligt. Något allvarligt som man genast måste göra något åt. alkohol Alkohol är ett gift, en beroendeframkallande drog. Den påverkar nervsystemet och skadar celler i hela kroppen. Alkohol ﬁnns i öl, cider, vin och sprit. allergi Allergi innebär att kroppen börjar försvara sig mot ämnen, t.ex. nötter eller pollen, som egentligen inte är farliga för oss. Det kallas att få en allergisk reaktion, och det är den som gör oss sjuka. Utslag som kliar eller ögon som rinner är vanligt vid allergi. anabola steroider Anabola steroider är manliga könshormoner som har tillverkats på kemisk väg. De gör snabbt muskler större och starkare. Men de påverkar och skadar hela kroppen och personligheten. Man kan till exempel få hjärtproblem och bli aggressiv. antibiotika Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Den dödar bakterierna som gör oss sjuka. Men det ﬁnns bakterier som överlever antibiotikabehandling. Bakterier som är resistenta.

astma Astma är en vanlig sjukdom. Den gör att luftvägarna blir trånga och det blir svårt att andas. bakterier Bakterier är små enkla celler. Vi har många bakterier i kroppen som är nödvändiga och gör stor nytta. Andra bakterier kan göra oss sjuka. balans Balans är jämvikt. När man bär något ska man försöka ha jämvikt så att ryggen inte belastas snett. Det är det bästa för ryggen. balansorganet Balansorganet sitter i innerörat. Det är tre bågar fyllda med vätska och nervceller. De hjälper dig att hålla balansen. befruktning Befruktning är det ögonblick när spermien och äggcellen smälter ihop till en cell. Då börjar ett nytt liv. benmärg Benmärg är en mjuk massa som ﬁnns inuti skelettbenen. biologi Ordet biologi betyder läran om livet, om växter, djur och oss människor. blindtarmen Blindtarmen är den första delen av tjocktarmen.

blindtarmsinﬂammation Blindtarmen har ett bihang. Om det blir inﬂammerat måste det opereras bort. blodgivning Friska personer kan lämna blod. På sjukhuset ges blodet till dem som behöver det, t.ex. vid operationer. blodkärl Blodkärl är rör med tunna väggar. I dem cirkulerar blodet runt i kroppen.

blodomloppet Blodomloppet är blodets väg genom kroppen. Till blodomloppet räknas hjärtat, blodkärlen och blodet som cirkulerar i blodkärlen. blodplättar Blodplättarna ﬁnns i blodet. De gör så att blodet stelnar och att det slutar blöda när vi får små sår. blodtrycket Blodtryck är trycket inne i blodkärlen. Det uppstår när blodet pumpas ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Man kan mäta blodtrycket. Många blir sjuka för att de har för högt blodtryck. bränsle Bränsle behövs alltid när något arbete ska utföras. Det ﬁnns olika bränslen. Bensin, olja och gas är några. Vårt bränsle är maten vi äter.

bröstkorg Bröstkorgen är revbenen och bröstbenet tillsammans. Den är rörlig och skyddar hjärtat och lungorna. bröstkörtel Bröstkörtlarna växer under puberteten. Det är från dem som mjölken kommer när kvinnan har fött ett barn. Ett bröst består av bröstkörtlar och underhudsfett. bålen Bålen är vår kropp om vi tänker bort armar, ben och huvud. cancer Cancer är en sjukdom. Celler i kroppen fungerar inte normalt och delar sig på ett felaktigt sätt. celler Cellerna är så små att man behöver mikroskop för att kunna se dem. Din kropp är uppbyggd av flera miljarder celler. Nya celler bildas hela livet. cirkulationsapparaten Cirkulationsapparaten består av tre delar: hjärtat, blodet och lungorna. De samarbetar för att kroppens celler ska få allt de behöver. DNA DNA är vår arvsmassa och finns i kärnan i alla våra celler. I DNA finns våra gener. diabetes Diabetes beror på att kroppen tillverkar för lite eller inget insulin alls. Då får man för mycket socker i blodet.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd Upptack manniskan 1-96.indd 90-9122

10-10-12 09.30.26

Barn med diabetes får insulin varje dag med sprutor eller insulinpump. För dem som får diabetes när de är vuxna kan det räcka med tabletter eller att de äter rätt.

ﬂimmerhår Flimmerhår kallas de små hårstrån som vi har i våra luftvägar. Deras uppgift är att transportera bort damm, smuts och slem.

diafragma Diafragma är vår största andningsmuskel. Den är som en platt skiva under bröstkorgen.

foster Foster kallar vi det barn som ännu inte har fötts. Det ligger i mammans livmoder.

disker Disker kallas broskskivorna som ligger som stötdämpare mellan kotorna i ryggen. droger Droger är ämnen som påverkar och kan skada kroppen på olika sätt. De är aldrig ofarliga. De är beroendeframkallande. Nikotin och alkohol är vanliga droger. dyslexi Dyslexi är en särskild sorts läs- och skrivsvårigheter. endorﬁner Endorﬁner är ett slags "måbra-hormoner" som kroppen tillverkar när du är aktiv och i rörelse. energi Vår energi får vi från maten vi äter. Ordet betyder kraft. Kroppens alla celler, hela du, behöver energi för att kunna leva och orka arbeta. erektion Erektion är detsamma som stånd. Svällkropparna i penis fylls med blod så att penis blir styv.

funktionsnedsättning Funktionsnedsättning kan man få av en skada, en sjukdom eller genom arv. Då är det något i kroppen som fungerar mindre bra eller inte alls. färgblind Vi säger att personer är färgblinda om de inte kan uppfatta alla färger. Det vanligaste är att man inte kan skilja på rött och grönt. Det är vanligare att män är färgblinda än kvinnor. gener Alla celler i kroppen innehåller samma gener med egenskaper som vi ärvt från våra föräldrar.

ordnar och tolkar information som kommer från våra sinnen.

hjärnstammen Hjärnstammen är en av hjärnans delar. Den ser till att vi andas och att hjärtat slår. hjärta Hjärtat är kroppens viktigaste muskel. Det pumpar runt blodet i kroppen.

hörselben Vi har tre hörselben: hammaren, städet och stigbygeln. De är kroppens minsta ben och ﬁnns i mellanörat. immun Immun betyder att kroppen har byggt upp ett försvar mot ämnen som gör oss sjuka, t.ex. många förkylningsvirus.

hormoner Hormoner är kemiska budbärare som ﬁnns i kroppen. De styr hur kroppen fungerar och växer. Hormonerna transporteras med blodet. hornhinna Hornhinnan är den fuktiga och genomskinliga hinnan som täcker ögat.

glatta muskler Glatta muskler ﬁnns i till exempel tarmarna och blodkärlen. De jobbar automatiskt.

hud Huden är kroppens största organ. Den täcker och skyddar hela kroppen från smuts och bakterier.

gravid En gravid kvinna väntar barn. Hon bär ett foster i sin livmoder.

hygien Hygien betyder rengöring av kroppen och vår omgivning. Hygien och hälsa hör ihop. Om man inte lyckas hålla god hygien blir man lättare sjuk.

hjärnan Hjärnan är centrum i nervsystemet och styr hela kroppen. Den tar emot, sam-

hälsokontroll Hälsokontroll betyder att man undersöker hälsan, tar reda på hur någon mår. Hälsovård är förebyggande vård så att vi ska slippa bli sjuka. Det kan t.ex. vara undersökningar och vaccinationer hos skolsköterskan.

immunförsvaret Med immunförsvaret menas kroppens eget försvar. Det känner igen smittämnen som gjort oss sjuka förut. De vita blodkropparna är viktiga i immunförsvaret. Vårt immunförsvare kan göra oss friska utan att vi behöver ta någon medicin. infektion En infektion är en reaktion i kroppen när vi har smittats av virus eller bakterier. Vi kan få feber, bli trötta och få ont i kroppen. inre organ Ett inre organ är en kroppsdel inuti kroppen som har en speciell uppgift. Till exempel hjärtat eller njurarna.

4710152_Sartryck_Inlag 1-24.indd 23

10-10-12 10-10-11 09.30.27 17.27.53

MÄNNISKAN

vad just du och din kropp behöver. Du är experten, du är bäst på att vara du! Upptäck Människan ingår i Upptäckarserien Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

V KROPP

INGA HANSEN PUKE

O CH HÄLSA

KERSTIN NAENFELDT

Best.nr 47-10152-8 Tryck.nr 47-10152-8

INGA HANSEN PUKE • KERSTIN NAENFELDT