Issuu on Google+

Lars Petersson Medie teket

Åke Pettersson Suzanne Rosendahl

Text tar sitt avstamp i språkets form och funktion och leder över till skrivprocessen och det praktiska arbetet med hur man kan disponera och formulera olika slags texter. Framförallt beskriver och förklarar boken hur man bygger upp journalistiska texter, informationstexter och reklamtexter. Den tar också upp vad man ska tänka på när man skriver texter för webben. Den här fjärde upplagan har blivit mer lättillgänglig, är kraftigt uppdaterad och har fått fler och nya bilder, nu i färg. Text är lämplig för gymnasiekurserna Textkommunikation A och B och för andra utbildningar i svenska språket och skriftlig kommunikation.

Medie teket

är en hel serie läromedel för gymnasieskolans Medieprogram. De kan också användas fristående och inom andra medieutbildningar, på folkhögskolor och i studieförbund. Arbeta med medier Den självkörda radioboken Det fotografiska bildspråket Filmkunskap Filmmusik Fotografisk bild Grafisk kommunikation

Information och reklam Journalistik Ljuddesign för scenen Manus och dramaturgi för film Massmedier Medieguiden Multimedia

Medie teket

Lars Petersson Åke Pettersson Suzanne Rosendahl

Att skriva är ett hantverk och ett sätt att utveckla tankar. Det är roligt att kunna uttrycka sina känslor med ord, att berätta om upplevelser och att påverka genom att skriva. Det är härligt att ha ordet i sin hand. Det är också ett krav – i skolan, i alla typer av jobb och privat – att kunna formulera sig skriftligt.

Rörliga bilder Text Webbdesign Visuell retorik Virtuella miljöer

Mer information hittar du på liber.se.

4 uppl

Best.nr 47-09002-0

Tryck.nr 47-09002-0-00

4 uppl

Text - omslag.indd 1

09-05-11 07.47.34


Text ISBN 978-91-47-09002-0 © 1995 och 2009 Lars Petersson, Åke Pettersson, Suzanne Rosendahl och Liber AB Förlagsredaktör : Karin Hagelin Feldt Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl Omslag, typografi: Fredrik Elvander Teckningar: Ulf Frödin Layout: Anders Bräck, Absent AB Upplaga 4:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00 Fax: 040-97 05 50 www.liber.se/ Kundservice: Tfn 08-690 93 30 Fax 08-690 93 01

Inlaga.indd 2

09-05-08 07.58.38


Välkommen till Text Alla skribenter vill berätta en historia. Elektroniska motorvägar, internet och sms bär fram våra budskap, parallellt med traditionella ”pappersmedia”. Vi fascineras och pratar om den nya tekniken, ”the media is the message”. Ändå är det innehållet, främst det skrivna ordet i kombination med bilden, som är det viktigaste, inte tekniken. I den här boken visar vi på de olika uttrycksformer som används för olika ändamål och olika läsare. Vi försöker inte bara stimulera dig att skriva, utan vi vill också uppmuntra till en kritisk granskning av de texter och budskap som dagligen möter oss. Vår tanke har varit att skapa en bok med tonvikt på text i praktiken, för att du ska förstå skriftspråkets olika tillämpningar. Språkets form och funktion samt skrivprocessen bildar utgångspunkt. Men framför allt berättar vi om hur man disponerar och formulerar journalistiska texter, informationstexter och reklamtexter. Varje kapitel innehåller många praktiska textövningar. Denna fjärde upplaga har färglagts, uppdaterats, fått nya bildexempel och skrivits om till stora delar. Att skriva är både ett hantverk och ett sätt att utveckla tankar. Vår förhoppning med denna bok är att du upptäcker glädjen i att skriva, både för att uttrycka dig och för att påverka vår värld. Lund och Stockholm i maj 2009 Lars Petersson, Åke Pettersson och Suzanne Rosendahl

Inlaga.indd 3

09-05-08 07.58.38


Innehåll 1. Människans viktigaste verktyg  5 Det unika språket  6 Texter av olika slag  7 En karta över verkligheten  11 Syftet med det vi säger  14 Språket i ständig förändring  16 Språkbruk  22 Talspråk blir skriftspråk  30 Muntligt och skriftligt  34 Att göra  38

2. Konsten att skriva  43

Att fånga i skrift  44 Skrivprocessen  46 Syftet med texten  47 Vem är läsaren?  55 Material till texten  56 Hur man disponerar texten  62 Konsten att formulera  70 Finputsa!  78 Att göra  85

3. Journalistiska texter  91 Det journalistiska uppdraget  92 Nyhetsartikeln  96 Längre nyhetsartikel  105 Reportage  116 Texter för webben  122 Texter för radio och tv  126 Att göra  138

Inlaga.indd 4

4. Informationstexter  143

Information ger kunskap  144 Informatörens uppdragsgivare  146 Skrivtips till en informatör  148 Extern information  151 Intern information  158 Att göra  162

5. Reklamtexter  165

Skriv säljande  166 Påverka  167 Reklam och behov  168 Hur gör man reklam?  171 Den bärande idén  173 Ord som når fram  177 Att göra  181

6. Lagar och etik  185

Ett begripligt offentligt språk  186 Yttrandefrihet och tryckfrihet  187 Immaterialrätt och upphovsrätt  192 Marknadsföringslagen  197 Att göra  199

Lästips  201 Register  202

09-05-08 07.58.39


2. Konsten att skriva

Inlaga.indd 43

09-05-08 07.59.45


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

Att fånga i skrift Alla människor bär inom sig en mängd unika tankar, idéer, historier, känslor och erfarenheter. Den mänskliga hjärnan kan liknas vid ett enormt inre arkiv som innehåller ett sammelsurium av information. När vi skriver väljer vi ur all kunskap i arkivet. Vi använder hjärnan för att sortera information, tolka erfarenheter, sätta in dem i ett logiskt sammanhang och till sist klä dem i ett begripligt språk. Utan författarens tankeverksamhet är alfabetet, orden och grammatiken oanvändbara verktyg. Att skriva handlar ytterst om att med hjälp av språket förmedla ett budskap. När texten läses av andra människor får de i sin tur nya erfarenheter, som bidrar till att deras inre arkiv växer.

Ett verktyg

stå för dina ord

Man kan också se skrivandet som en möjlighet för människan att försvara sina rättigheter. I alla tider har människan kämpat för det fria ordet. Voltaire var en av dem som på 1700-talet kämpade för människors rätt att tala och skriva om vad de ville. Idag är det en självklarhet att säga och skriva vad vi vill, åtminstone i vår del av världen. I Sverige är yttrandefrihet och tryckfrihet skyddat i en grundlag, tryckfrihetsförordningen. Alla som kan uttrycka sig måste värna om denna rättighet och det gör vi bäst genom att utnyttja möjligheten att sprida våra tankar. Tala och skriv om din verklighet, formulera dina egna åsikter! Att värna om rättigheten att skriva innebär också ansvar. Låna inte ditt språk till något du inte tror på. Skriv bara det du tycker är riktigt och sant.

Tänk efter! Har du någon gång skrivit något du ångrat?

44

Inlaga.indd 44

09-05-08 07.59.47


Att skriva innebär att bjuda på sig själv. Författare som skriver poesi eller romaner använder ofta sitt innersta som material. Många författare har berättat om hur de upplever stora kval när boken ska publiceras. De våndas över recensionerna och läsarnas omdömen. Men även vanliga skribenter delar med sig av sig själva, man bjuder t.ex. mycket på sig själv i ett brev till en nära vän. I en uppsats eller i ett mer officiellt brev, kan man också mer eller mindre tydligt skymta människan bakom orden, vilket är bra för annars skulle texten bli opersonlig och tråkig. När man väl satt sina tankar på pränt fungerar texten som en spegelbild av en själv. En bild som alla kan läsa, tycka till om och kritisera. Det kan kännas ovant att dela med sig av sig själv i form av ord som någon läser och värderar utan att man kan vara med och förklara. Det är därför som de flesta människor tycker det är mödosamt att skriva. Det finns många beskrivningar av hur det känns att sitta med ett blankt papper och försöka komma igång. Den kände amerikanske författaren och nobelpristagaren Ernest Hemingway hade ett knep. Han sa: skriv bara en enda sann mening så kommer resten av sig själv. Det finns lika många sätt att skriva på som det finns personligheter. Alla har sin egen metod. Vissa sätter sig vid datorn eller med det tomma

© Jupiterimages

Skrivvånda

Hur skriver du?

45

Inlaga.indd 45

09-05-08 07.59.51


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

pappret och börjar formulera sig direkt, dvs. hitta rätt ord och bygga ihop meningar. Andra funderar i veckor innan de tar till pennan. En del skriver rakt upp och ner utan att ändra. Andra skriver om och om igen och fyller papperskorgen med avverkade manusblad innan de blir nöjda. Det finns dessvärre ingen bruksanvisning för hur man skriver. Men det finns vissa steg som en skribent måste ta sig igenom under skrivandets gång.

Tänk efter! Vad tror du Hemingway menade med en sann mening?

Skrivprocessen budskap

Läsare

Välj din egen väg!

Till att börja med måste man ha klart för sig varför man skriver. Textens syfte och budskap måste vara tydligt. Ett annat viktigt steg är materialinsamlingen, som går ut på att leta information, läsa, undersöka och intervjua för att texten ska få ett bra innehåll. Vem är läsaren? är en viktig fråga som man alltid måste ha i bakhuvudet. När man skriver måste innehållet och språket anpassas efter läsarens behov, kunskaper och intressen. Innehållet måste också disponeras på ett bra sätt, så att textens olika delar hänger ihop. Själva formuleringen av texten, att finna rätt ord och bygga varierade meningar och stycken, är ett annat grundläggande steg i skrivprocessen. Till sist bör allt skrivande avslutas med att texten finputsas. Oavsett vilken text man skriver måste man ta sig igenom alla steg i skrivprocessen. Men man kan arbeta i en annan ordning än den vi skisserat ovan. Många författare hoppar mellan olika steg i skrivprocessen. Om man t.ex. vid materialinsamlingen finner ett nytt intressant perspektiv på ämnet, kan man gå tillbaka och modifiera sitt budskap.

46

Inlaga.indd 46

09-05-08 07.59.51


2.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Syftet med texten Att kommunicera och känna samhörighet med andra är ett grundläggande behov hos människan. Kommunicerar gör vi med det talade och det skrivna ordet men också med gester, kroppsspråk, klädsel och livsstil. Vi skriver för att förmedla ett budskap, berätta något och för att uttrycka känslor. Särskilt när geografiska eller fysiska avstånd omöjliggör samtal är det skrivna ordet ett sätt att nå varandra.

Tänk efter! Hur ofta skriver du för att hålla kontakt med andra?

Även under maximalt svåra förhållanden vill människan berätta om sin situation. Smärta kan lindras om den uttrycks och sätts på pränt. Olof Lagercrantz har i sin bok Om konsten att läsa och skriva beskrivit hur judarna i Warszawas getto under andra världskriget försökte berätta om sin verklighet. De skrev inte bara för att få kontakt med 47

Inlaga.indd 47

09-05-08 07.59.52


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

andra och bli räddade, utan lika mycket för att världen skulle få reda på vilka grymheter de utsattes för.

skriv för dig själv

Skriva är ett bra sätt att skapa överblick och sortera stormiga känslor. Ibland skriver vi för vår egen skull, t.ex. i en dagbok eller i form av poesi. Men vi kan också vilja utbyta tankar med andra i en insändare, på en blogg eller varför inte i ett kärleksbrev. Tänk efter! Skriver du eller har du skrivit dagbok och i så fall varför?

Innan du börjar skriva är det viktigt att fundera över vad du vill med din text. Om du t.ex. bestämt dig för att skriva om hur bilavgaser förstör stadens parker, bör du börja med att fundera över vad texten ska leda till och vad du vill att läsarna ska få veta, tänka, känna eller göra. Ibland skriver man för att påverka och förändra, t.ex. i en tidningsartikel eller i en insändare. Många texter har som syfte att informera. Alla former av läroböcker och fackböcker syftar till att beskriva och förklara något. Man kan också skriva deckare, tv-serier, kåserier eller satir för att roa och underhålla. 48

Inlaga.indd 48

09-05-08 07.59.55


2.

Ovanstående är hämtat från Ebba von Sydows blogg på veckorevyn.se. Vilket syfte har denna blogg, vilka är de tänkta läsarna och tror du att syftet uppnås?

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Super Fantastic Fredrik Boi är en bloggare på Aftonbladet, som vill påverka världen på detta sätt … eller vad vill han egentligen?

Påverka En text kan syfta till att påverka ett enstaka beteende inom ett mer avgränsat område, att köpa kaffe av ett speciellt märke. Men påverka kan också innebära att förändra människors attityder. En debattartikel, t.ex. där skribenten propagerar för en tunnel i stället för en ringled runt en stad, skrivs kanske för att påverka på lång sikt. Skribenten vill att läsarna ska ta ställning i frågan och stödja de politiker och opinionsbildare som förespråkar tunnellösningen.

Vad vill du uppnå?

49

Inlaga.indd 49

09-05-08 07.59.58


2 .

T

KONST EN

AT T

SK R IVA

Vad gör vi med de små i stor nöd? En insändare kan handla om stora saker eller små. Denna är hämtad ur Blekinge läns tidning. Vem eller vilka läser denna insändare? Leder den till något?

Vi stora får inte kissa ute i centrala Karlskrona (vilket är självklart). Vad gör vi då med de små, i lekparkerna? Jag var i Hoglands Park med mina barnbarn. Och då – så klart – var det dags för ett toabesök, lite snabbt. Ja, vad gör man? Det fick bli en liten stråle vid en buske. Men vad skulle

vi gjort om det var mera på gång? Många föräldrar samt mor- och farföräldrar håller nog med mig. Kommungubbarna har väl barn eller har haft det i alla fall? Det måste kunna ordnas på något vis att det ställdes dit en liten toalett för de små i alla fall. Mormor A.H.

Informera Syftet med en informationstext är att överföra fakta till läsarna. Informationen kan t.ex. vara i form av meddelanden, rapporter, informationsblad, hemsidor, nyhetsartiklar, broschyrer eller personaltidningar. Information är delvis ett led i den demokratiska processen eftersom myndigheter är skyldiga att informera i olika frågor. Gränsen mellan rena informationstexter och texter som påverkar är luddig. Att vara objektiv är svårt. En skribent påverkar på måndag alltid 2009-02-02 Veolia fortsätter strida om t-banan något sätt. Men i informativa texter bör man sträva efter objektivitet. demokratiskt

metro

04 nyheter

Faktanotis som informerar. Veolia ger inte upp striden om tunnelbanan. Nu överklagar transportföretaget SL:s beslut att ge kontraktet för driften till Hongkongbaserade MTR. Veolia anser att beslutet är felaktigt, eftersom deras anbud är 2,5 miljarder lägre än konkurrentens. METRO Ur Metro 2009-02-02.

Sköt mitt i city POLISEN

Här grips pistolmannen.

Sex år för skottdrama FÄNGELSE. Plötsligt stod den

39-årige mannen och siktade på alla som kom i hans närhet. Två personer blev beskjutna, men träffades inte. Efter 20 dramatiska minuter på Sigtunagatan vid Odenplan den 3 december kunde han gripas. Stockholms tingsrätt dömer honom nu efter en Inlaga.indd 50 rekordsnabb polisutredning

Här är Globens nya namn I dag byter Globen namn. Klockan sex tänds ljuset som projicerar det nya namnet på världens största sfäriska byggnad: Ericsson Globe.

”Det kändes bara rätt, enkelt och bra.” Hans Broberg, en av tre vinnare

Stockholms mest kända glob blir Ericssons. Lagom till 20-årsjubileet ändras nationalarenans namn från Stockholm Globe Arena till Ericsson

Globe. Namnförslagen har haglat sedan mobiljätten köpte namnrättigheterna genom ett tioårigt sponsoravtal. Det har bland annat

50

pågått en tävling på Ericssons hemsida. Men trots underfundiga idéer, som Ericsson Globe Game (EGG) och Champinjon (Champion), har den nya stor-

sponsorn bestämt sig för Ericsson Globe. – Det är ofta det enkla som är självklart. Globen har många smeknamn, det kommer den fortsätta att ha, men internationellt kommer den att bli känd som Ericsson Globe, säger Marie Lindqvist, kommunikationschef på Stockholm Globe Arena. Hans Broberg i Trosa är

en av tre vinnare som lämnade det segrande förslaget i namntävlingen. – Det kändes bara rätt, enkelt och bra, säger han. Priset är bland annat fem valfria biljetter till Globen. Hans Broberg kommer att utnyttja dem när Ulf Lundell spelar i vår. ANN HAGMAN ann.hagman@metro.se

Barnens mat och takrör lagades i samma lokaler Eleverna på Gullingeskolan i Spånga hittade metallbitar i sina Chicky Bits.

SKOLMAT.

ringföretaget Fazer Amica. Enligt Fazer Amica är det deras underleverantör som tillverkat kycklingbitarna.

09-05-08 08.00.01


2.

Låt oss ta ett exempel. Om man i en forskningsrapport redovisar att djurmat innehåller kadaver (självdöda djur) så gör man detta för att informera men man påverkar förmodligen läsarna. Flera av läsarna kanske blir upprörda och slutar köpa djurmat. Ändå kan man säga att texten huvudsakligen är informativ. Information innehåller ofta ett medvetet urval av fakta vilket innebär att man gjort en subjektiv värdering. Nyhetsförmedling är ett exempel på detta. Även om en tidning skriver objektivt om varje enskild händelse, så har den gjort ett subjektivt urval genom att bestämma vad som över huvud taget är värt att skriva om. Att förklara varför är en viktig del av att informera. Tänk dig att du sitter på ett tåg och blir informerad om att det är stopp i trafiken. Med jämna mellanrum upprepar föraren meddelandet om att det är stopp och att ni kommer att stå still ett tag till. Vissa passagerare blir oroliga, andra blir irriterade. När föraren väl berättar att det är ett tekniskt fel på en växel och att det kommer att ta cirka tio minuter att reparera den lugnar sig alla. Att förklara varför är ett enkelt sätt att skapa förståelse.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Information från Stockholms lokaltrafik.

Tänk efter! Tycker du att det saknas något i ovanstående informationstext?

51

Inlaga.indd 51

09-05-08 08.00.03


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

frågor och svar

En enkel modell att gå efter när man ska informera är att besvara frågorna vad, när, var, hur och om möjligt också varför. I texten om måndagssjuka definierar man först sjukdomen genom att tala om vad det är, när och var sjukdomen inträffar samt hur sjukdomsförloppet ser ut, sedan talar man om varför man drabbas av den. Som framgår av texten finns det verkligen en riktig måndagssjuka!

Underhålla

Illustration 2:8

Artikel ur Nationalencyklopedin.

En mycket bred genre är populärkultur vars främsta syfte är att underhålla och förströ. Hit räknas exempelvis ”veckotidningar” och en viss typ av kärleksromaner och deckare. Att skriva för att underhålla och förströ anses inte lika ”fint” som att skriva seriös litteratur för att t.ex. påverka och förändra. Men vissa former av underhållande texter liknar skönlitteratur i såväl språklig utformning som budskap. Var gränsen går mellan ”seriös” och ”populär” beror på vem man frågar.

Tänk efter! När läste du senast en rolig och underhållande text?

Det humoristiska inslaget i en text kan vara mer eller mindre tydligt. En rolig historia vill enbart locka till skratt medan ett kåseri eller en satir ofta använder humor för att nå ut med ett mer allvarligt budskap. Intrycksneuos på nästa sida lockar till både skratt och eftertanke.

Syften i praktiken För att nå det övergripande målet, vilket t.ex. kan vara att påverka opinionen i en fråga, kan man behöva skriva ett större stycke med avsikten att informera, ett för att närmare beskriva och förklara och ett annat för att uttrycka känslor. Man kan helt enkelt välja en eller flera olika vägar för att nå ut med sitt budskap. 52

Inlaga.indd 52

09-05-08 08.00.05


2.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Intrycksneuros En vid lära känna-stadiet så intensiv önskan att vara till lags att den egna personligheten löses upp fullständigt. VAD VAR DET NU MONIKA SADE om bruna skor? Var det okej med bruna strumpor, eller skulle man absolut ha svarta? Satan också. Här hade man suttit och smyglyssnat på Monika och hennes väninnor när de pratade grabbstil, och så kunde han inte ens komma ihåg vad hon sagt. Peter vek upp de mörka jeansen med ett åtta centimeter brett veck. Och blev stel av skräck. Tänk om det verkade för modemedvetet? Han ville inte framstå som en fjant. Han vek ner byxorna. De blev för långa. Då fick han en snilleblixt. Han skulle givetvis vika upp dem fyra centimeter. – Det får bli något vegetariskt. En grönsakstimbal, sade Monika på restaurangen två timmar senare. – Jag kan inte heller med slaktindustrins barbari. Jag tar en spinatsallad, sade Peter med ett nöjt leende. – Det är inte ofta man träffar killar som är vegetarianer. Jag åt en T-bensstek till lunch, det är därför jag inte är sugen på kött. – Jag, vegetarian? Det är inget fel på kött. Bara det är slaktat på koschervis, sade Peter. En droppe svett letade sig ner för hans panna. – Är inte det förbjudet? – Det var därför jag beställde spinatsallad. De hade ju ingen falafel. Ha, ha, ha! Nu började det rinna under armarna också.

– Är det något fel på falafel? Jag är judinna. – Hrrmm, jag ska nog uppsöka toaletten ett ögonblick. Mongo, mongo, mongo! Peter dunkade huvudet i kakelväggen. Han sköljde ansiktet med kallt vatten. Han såg sig själv i spegeln. – Okej grabben, nu skärper du dig. Han försökte se så oberörd ut som möjligt när han gick tillbaka till bordet. Monika tittade upp. Han märkte hur hennes ögon letade sig mot hans fötter, och fastnade där. Peter fick en obehaglig klump i halsen. Han tittade ner. Det ena byxbenet var uppvikt åtta centimeter. Det andra inte alls. Han slog huvudet i ett bordshörn på väg mot golvet, men det märkte han aldrig. Han hade redan svimmat.

I DN På stan skrev journalisten Mattias Göransson om moderna relationer. Han kallade det själv för Sociologisk studie. De små rutorna med svartvita bilder blev snart omdiskuterade och en del av dem sammanställdes i boken Relationslexikon.

53

Inlaga.indd 53

09-05-08 08.00.08


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

I denna insändare, hämtad ur ett månadsmagasin, är det tydligt att författaren är upprörd och vill uttrycka sina känslor i den aktuella frågan. Han informerar också de övriga läsarna om Ingvar Kamprads förehavanden på 1940-talet. Han beskriver och förklarar genom att koppla ihop Ingvar Kamprads förflutna med vad denne gör idag. Författaren vill också påverka läsarna så att de ska ta avstånd från Kamprads idéer. Ytterst är det nog så att det övergripande syftet handlar om att påverka och förändra. Författaren vill t.o.m. påverka Ikea-chefen själv, eftersom han i den näst sista meningen riktar sig direkt till Ingvar Kamprad.

Tänk efter!

© Jupiterimages

Anne Frank skrev en berömd dagbok. Vilket/vilka var hennes syften tror du?

54

Inlaga.indd 54

09-05-08 08.00.11


2.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Vem är läsaren? Försök alltid se din läsare framför dig när du skriver. Ett brev ser helt olika ut beroende på vem man skriver till och vad som är syftet med brevet. Vi ska nu se hur man kan skriva om samma händelse, i detta fall en cykelstöld, till två olika mottagare och med två olika syften. Det ena är ett brev till en kamrat, det andra är ett brev till försäkringsbolaget.

skriv inte allt du vet utan det läsarna vill veta

Hej Kalle, Jag är jättesur. Du vet cykeln, som jag fick i födelsedagspresent, den är snodd. Jag ställde den på gården utanför huset och var inne och käkade middag. Jag var borta i 20 minuter och vips var den väck. Snacka om att jag blev förbannad. Det är tredje gången jag får en cykel snodd. Fattar inte vilka som håller på, det måste vara en organiserad liga. Dom snodde också Lasses cykel, utanför skolan i fredags. Ja, det är bara att bita ihop och hoppas att jag får ut på försäkringen så att jag kan köpa en likadan. Ska skriva till försäkringsbolaget på en gång. Vi syns till helgen! Anders Med anledning av en cykelstöld Onsdagen den 8 september blev min cykel (en mossgrön Lavera Citybike 28 tum) stulen utanför mitt hem på Kviststigen 34 i Sjölunda. Jag lämnade cykeln utanför mitt hem kl 16.00 för att äta middag och låste den då med ordinarie cykellås samt med en extrakedja runt framdäck och cykelställ. Kl 16.20, när jag skulle hämta cykeln, var den borta. Cykelkedjan var avklippt och låg kvar vid cykelstället. Hoppas att ni kan reda ut detta försäkrings-ärende snabbt, eftersom jag behöver en cykel för att ta mig till skolan. Jag bifogar kvitto på cykeln samt en polisanmälan. Med vänlig hälsning Anders Bäckman Tänk efter! På vilket sätt skiljer sig de båda breven åt?

55

Inlaga.indd 55

09-05-08 08.00.12


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

Material till texten När väl syftet med texten är bestämt och man tänkt sig in i läsarens situation är nästa steg att samla in material till texten. Vilken information, vilka idéer och tankar ska texten bestå av? Börja materialinsamlingen med att bestämma vilken information du vill ha med i texten. Låt oss anta att du vill skriva om rökning med syftet att informera om hälsoriskerna och motivera dem som röker att sluta. Då kan du t.ex. välja ut följande material:

Fundera över läsarens förkunskaper, intressen och behov.

© Jupiterimages

• Hur hälsan påverkas av cigaretter • Statistik över lungcancer • Egen teori om varför man börjar röka • Olika sätt att röka • Lite fakta om hur många som röker respektive slutar • Råd till den som vill sluta

56

Inlaga.indd 56

09-05-08 08.00.15


2.

Det finns många sätt att samla in underlag till en text, allt ifrån inläsning av andra texter i det aktuella ämnet till att intervjua olika personer och göra egna undersökningar. Berätta för familj och vänner om vad du tänker skriva om och fråga efter deras erfarenheter och attityder till ämnet. Ofta får man på så sätt nya idéer och perspektiv.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Var finns materialet?

Läs på Konsten är att finna just den information man söker. Börja med att försöka få en överblick över vad som finns att läsa. Bibliotek, internet och olika typer av databaser är oumbärliga informationskällor. Använd också tidningsarkiv, kanske har ämnet nyligen debatterats. Dessutom finns det branschorganisationer, myndigheter och företag som kan ha värdefull information om ämnet. Ju snävare du avgränsat ditt ämne desto lättare är det att finna passande material. Märker du att det finns en uppsjö av information om ämnet bör du försöka välja ett perspektiv. Om man ska skriva om ett stort ämnesområde, t.ex. rymdfärder, är det omöjligt att läsa in allt som finns skrivet i ämnet. Begränsa dig till exempelvis Månfärder eller Den första bemannade rymdfärden eller Katastrofer i rymdhistorien. Innan du börjar med inläsningen bör du formulera frågor som du vill ha svar på. I stället för att läsa allt om t.ex. månfärder kan du försöka få svar på frågan: Hur många människor har varit på månen, vilka var de, när var de där och varför? Att läsa in sig på ett ämne innebär ett sorts letande efter pusselbitar till texten. Ofta är det bara en bråkdel av det man läser som man sedan använder. Det finns olika sätt att ta till sig den information man hittar. En del stryker under, andra kopierar eller klipper ut, vissa försöker hålla all relevant information i huvudet. Det är alltid bra att med egna ord direkt formulera om den information man vill använda när man funnit den. Då märker man på en gång om man förstått informationen eller om man behöver mer.

begränsa urvalet

sovra

skriv om

57

Inlaga.indd 57

09-05-08 08.00.16


2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

© age/iBl

T

Intervjua Var nyfiken

Vissa frågor har inte besvarats av den samlade litteraturen, somliga ämnen har inte diskuterats i tidningarna och vissa problem har man inte forskat om. När man inte kan läsa sig till svaren, kan man intervjua experter på området eller personer med speciell erfarenhet av ämnet. En grundregel vid allt intervjuande är att vara påläst, man ska inte besvära intervjupersonen med självklara frågor. Man ska också vara klar över syftet med intervjun. Skriv en lista över frågor du vill ha svar på. Inled med en ”stor” generell fråga, t.ex. Vad tycker du om rymdfär-

58

Inlaga.indd 58

09-05-08 08.00.21


2.

der? Därefter kan man gå över till mer precisa och detaljerade frågor, så att man kan styra intervjun. Metoden kallas för tratteknik. Alla intervjupersoner är olika. En del talar fritt ur hjärtat hur länge som helst och det kan vara svårt för den som intervjuar att avbryta. Då är det viktigt att hålla sig till sina frågor, så att man inte samlar in information som sedan visar sig oanvändbar. Var inte rädd för att avbryta intervjupersonen, säg vänligt men bestämt t.ex. Detta var intressant, men min fråga var… eller Nu kom vi bestämt från ämnet, vad tror du om … Svårigheten kan också vara den motsatta. Intervjupersonen sitter som en mussla och svarar enstavigt på frågorna. Försök få personen i fråga att slappna av. Berätta varför du gör intervjun och vad du vill ha ut av den, så att du får till stånd ett bra samarbete. Betona också att intervjupersonens kunskaper och åsikter är viktiga för ditt arbete. På så sätt får man denne att känna sig utvald och viktig. Att få svar på frågor handlar mycket om att lyssna. Ett vanligt nybörjarfel är att man är så upptagen av att hinna ställa alla frågor och att anteckna vad intervjupersonen säger, att man inte är mentalt närvarande. Man fungerar mer som en sekreterare än en intervjuare. För att undvika detta kan man använda bandspelare (men fråga om tillåtelse först). Om man antecknar, räcker det med att skriva ner stödord – inte ord för ord, det hinner man inte med. I stället ska man lyssna koncentrerat och försöka förstå vad intervjupersonen menar. Ibland är det nödvändigt att ställa följdfrågor så att intervjupersonen utvecklar sitt resonemang. När man gjort en intervju bör man renskriva sina anteckningar på en gång. Minnet är betydligt kortare än vad man tror.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

styr intervjun

Var lyhörd

Undersök Enkäter. När man behöver ett bredare underlag från många olika människor är enkäter ett vanligt sätt att samla in information på. Särskilt om man vill veta människors inställning i en viss fråga eller deras attityder och värderingar. 59

Inlaga.indd 59

09-05-08 08.00.21


T

2 .

KONST EN

AT T

SK R IVA

Observationer. Om man t.ex. ska skriva om problemet med nedskräpning på offentliga platser, kan man ställa sig centralt någonstans och observera vilka som skräpar ner, vad de slänger osv. Observationer kan vara ett bra sätt att slå hål på myter och fördomar. Experiment är också ett sätt att få underlag och kunskap. Man kan t.ex. placera ut papperskorgar för att se om detta är lösningen på nedskräpningsproblemet eller om de som skräpar ner gör detta trots papperskorgarna.

Personligt material Att kunna skönja personen bakom en text, är det som gör texten intressant och levande. Om man ska skriva en uppsats om ungdomars rökande skulle man kunna börja med en sådan här inledning, som är personlig och subjektiv: Första blosset, mellan barackerna, 11 år, röda Prince, fem kompisar. Anna med den lila täckjackan hade cigaretter, hostade, satte i halsen, inga halsbloss, ingen drog halsbloss, mådde illa efteråt, ville dricka något för att få bort smaken. Fimpade efter några bloss och sparade cigaretten. Kände att jag var med i gänget. Köpte tuggummi på vägen hem för att jag inte skulle lukta rök.

Men man kan också informera neutralt som man gör i hälsorådgivande sammanhang: Andelen rökare är lägre i Sverige än i andra rika länder, men rökningen orsakar ändå mer ohälsa och för tidig död än något annat. Rökning orsakar nära 7000 dödsfall varje år. Hälften dör före 70 års ålder.

Tänk efter! Vilken av ovanstående texter tycker du lockar mest till vidareläsning?

60

Inlaga.indd 60

09-05-08 08.00.22


2.

KO NSTEN

ATT

S KRIVA

T

Sålla och granska Allt material man samlat in måste bearbetas så att det både passar syftet med texten och möter läsarnas behov. Sålla. Man samlar ofta in mycket mer material än man behöver. Det är bra, eftersom det krävs ett överskott just för att man ska kunna avgöra vilket material som är viktigt. Ibland tvingas man rensa bort information som man arbetat hårt med att få fram. Det kan ju visa sig att informationen som i och för sig kan vara både intressant och ny, ändå inte fungerar i just den aktuella texten. Kritisk granskning. När man börjar syna materialet närmare är det troligt att viss information visar sig vara av sämre kvalitet. Fakta kanske inte är trovärdig, information från olika källor kan också vara motsägelsefull eller helt enkelt felaktig. Då måste man plocka bort och kanske börja leta upp nytt material. Allt för att texten ska innehålla korrekt information. Även personligt material bör genomgå en kritisk prövning. Ofta händer det att en känsla som förut var så stark, bara känns platt och ovidkommande när man ska formulera den i ord. Bearbeta materialet tills det känns trovärdigt och äkta.

61

Inlaga.indd 61

09-05-08 08.00.22


Lars Petersson Medie teket

Åke Pettersson Suzanne Rosendahl

Text tar sitt avstamp i språkets form och funktion och leder över till skrivprocessen och det praktiska arbetet med hur man kan disponera och formulera olika slags texter. Framförallt beskriver och förklarar boken hur man bygger upp journalistiska texter, informationstexter och reklamtexter. Den tar också upp vad man ska tänka på när man skriver texter för webben. Den här fjärde upplagan har blivit mer lättillgänglig, är kraftigt uppdaterad och har fått fler och nya bilder, nu i färg. Text är lämplig för gymnasiekurserna Textkommunikation A och B och för andra utbildningar i svenska språket och skriftlig kommunikation.

Medie teket

är en hel serie läromedel för gymnasieskolans Medieprogram. De kan också användas fristående och inom andra medieutbildningar, på folkhögskolor och i studieförbund. Arbeta med medier Den självkörda radioboken Det fotografiska bildspråket Filmkunskap Filmmusik Fotografisk bild Grafisk kommunikation

Information och reklam Journalistik Ljuddesign för scenen Manus och dramaturgi för film Massmedier Medieguiden Multimedia

Medie teket

Lars Petersson Åke Pettersson Suzanne Rosendahl

Att skriva är ett hantverk och ett sätt att utveckla tankar. Det är roligt att kunna uttrycka sina känslor med ord, att berätta om upplevelser och att påverka genom att skriva. Det är härligt att ha ordet i sin hand. Det är också ett krav – i skolan, i alla typer av jobb och privat – att kunna formulera sig skriftligt.

Rörliga bilder Text Webbdesign Visuell retorik Virtuella miljöer

Mer information hittar du på liber.se.

4 uppl

Best.nr 47-09002-0

Tryck.nr 47-09002-0-00

4 uppl

Text - omslag.indd 1

09-05-11 07.47.34


9789147090020