le monde
diplomatique
globaliseringsatlas Globaliseringsatlaserna ger underlag så att läsaren blir bättre rustad att kunna dryfta samtidens stora frågor. Globaliseringsatlaserna visar hur historien speglar sig i nutiden. Globaliseringsatlaserna innehåller precisa analyser och tydliga sammanfattningar kompletterade av internetlänkar där läsaren kan hitta mer information om problemställningarna.
Globaliseringsatlaserna har tagits fram av den franska månadstidskriften Le Monde diplomatique. I serien ingår följande volymer: Globaliseringsatlas – En ny geopolitisk epok Globaliseringsatlas – Asiens uppsving Globaliseringsatlas – En hotad planet Globaliseringsatlas – Långvariga konflikter Globaliseringsatlas – Vinnare och förlorare
ISBN 978-91-40-65229-4 ISBN 978-91-40-65232-4 ISBN 978-91-40-65228-7 ISBN 978-91-40-65231-7 ISBN 978-91-40-65230-0
ISBN 978-91-40-65229-4
En ny geopolitisk epok
Globaliseringsatlaserna är ett bidrag till de samhällsvetenskapliga diskussionerna. Texterna, kartorna och illustrationerna uppmanar läsarna att ifrågasätta vedertagna sanningar.
globaliseringsatlas
Globaliseringsatlaserna hjälper läsaren att bättre förstå dagens globala kriser. Atlaserna innehåller detaljerade tematiska kartor kompletterade av välskrivna texter.
En ny geopolitisk epok
Innehåll 6
Från konflikter mellan stater till inbördeskrig
8
”Civilisationernas kamp” eller Nord mot Syd?
10
Smugglarna surfar på globaliseringsvågen
12
De rika länderna sluter sig
14
USA – militärmakten som säkrar sitt världsherravälde
16
Wal-Mart – symbolen för det multinationella
18
Religion som maktmedel
20
Östersjön – en mötesplats för Europa och Ryssland
22
Världen sedd från Moskva
24
Inre stridigheter i USA:s ”smältdegel”
26
Unilateralismen hotar FN:s existens
28
Från Nürnberg till Internationella brottmålsdomstolen
30
Frivilligorganisationer (NGO): På väg mot ett globalt civilsamhälle?
32
De stora mediemogulerna – från Springer till Murdoch
34
Att tjäna pengar på migration
36
Begrepp och organisationer
37
Personer som nämns i texten
38
Om författarna
En ny geopolitisk epok
| 5
En ny geopolitisk epok
Från konflikter mellan stater Ryssland
Nord-Irland
Storbritannien
Tjetjenien Moldavien Nordossetien Efterdyningar av konflikterna Ingusjien Abchasien i det forna Jugoslavien Sydossetien Baskien Kosovo (Georgien) Armenien Azerbajdzjan Korsika Nagorno-Karabach
Gränsdragningar i södra Kaspiska havet
Uzbekistan
Algeriet
Iran
Mauretanien
Mali
Senegal Casamance Sierra Leone Liberia
Togo Elfenbenskusten
Niger
Nepal AbuMoussa (ögrupp)
Tuareger Darfur Tchad
Indien
KongoKinshasa
Kongo
Konflikter om havsområden
Pattani
Somalia
Sri Lanka
INDISKA OCEANEN
Burundi
Zimbabwe
Lesotho
Antalet väpnade konflikter i världen har minskat kraftigt efter kalla krigets slut. Konflikterna har också ändrat karaktär: Konflikter mellan stater har avlösts av inbördeskrig – om makt eller landområden.
6 | Globaliseringsatlas
Spratlyöarna
Mindanao (Filippinerna) Moluckerna
Aceh Sumatra
Comorerna
Moçambique
STILLA HAVET
Thailand
Kenya
Angola
Japan
Senkakuöarna Taiwan
Burma
Somaliland Etiopien
ATLANTEN
Kina
Assam
Sudan
Nigeria
Kurilerna
Tok-Do
Sydkorea
Bangladesh
Hanishöarna
Eritrea
Nordkorea
Tibet
Pakistan
Konflikter mellan Israel och Palestina
Västsahara
Xinjiang
Tadzjikistan Kashmir Afghanistan
Irak Cypern
Kirgizistan
Borneo
Sulawesi Indonesien (Celebes)
Irian Jaya Papua Nya Papua Guinea
Östtimor
A
ntalet väpnade konflikter i världen tredubblades under perioden från 1948 till 1991. Flertalet av dessa konflikter var nära knutna till rivaliteten mellan USA och Sovjetunionen. Olika revolutionära rörelser kämpade för sociala förändringar och nationell frigörelse mot de nya självständiga staternas centralmakt eller den kvarvarande kolonialmakten. Genom att ta ställning i konflikten mellan USA och Sovjetunionen fick de krigförande parterna militär och ekonomisk hjälp för sin krigföring, samtidigt som USA och Sovjetunionen fick lättmanipulerade bundsförvanter. De två supermakterna vakade över sina ”klienter” så att de anpassade sig till de spelregler som det ständiga hotet om kärnvapenkrig innebar. Senare, efter Berlinmurens fall, öppnades en Pandoras ask för andra konflikter, inte minst till följd av Sovjetunionens och Jugoslaviens upplösning. Idag står konflikten i några fall mellan en befolkning och en ockupationsmakt, som i Palestina från 1967, i Tjetjenien från 1994 och i Irak från 2003. I andra fall, om än mindre vanliga än tidigare, är det konflikter mellan stater. Ett sådant
Salomonöarna
exempel är konflikterna om Kashmir mellan Indien och Pakistan som vid tre tillfällen lett till öppet krig. Men flertalet av dagens konflikter är inbördeskrig till följd av etniska och/eller religiösa motsättningar. Särskilt Afrika är drabbat, ofta på grund av en svag centralmakt som gjort det möjligt för olika grupper att själva ta kontrollen över delar av territoriet. Särskilt har konflikterna gällt kontrollen över områden rika på exportråvaror. Det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri har i sin årsbok (Sipri Yearbook 2005. Armaments, Disarmament and International Security, Solna Sverige 2005) registrerat 57 stora väpnade konflikter i världen under perioden 1990–2004. Av dessa utspelade sig fyra mellan stater medan återstående 53 var någon typ av inbördeskrig. Av dessa 53 gällde 29 kontrollen av regeringsmakten och 24 kon-
till inbördeskrig Kanada
a
trollen över delar av territoriet. Afrika var den kontinent som hade drabbats hårdast med 19 konflikter. En konflikt var mellan stater (Eritrea – Etiopien) medan 18 var inbördeskrig. Exempel från centrala Afrika är inbördeskrig i Burundi, Kongo – Kinshasa och Ruanda och från Västafrika inbördeskrigen i Elfenbenskusten, Liberia och Sierra Leone. Asien drabbades under perioden av 15 konflikter – en mellan stater (Indien – Pakistan), sex inbördeskrig om regeringsmakten och åtta inbördeskrig om territorier. I Mellanöstern registrerades tio konflikter, två mellan stater (Gulfkriget och Irakkriget) och åtta inbördeskrig. Inte heller Europa skonades. Kontinenten upplevde sju väpnade konflikter framförallt i Tjetjenien och i före detta Jugoslavien. Den amerikanska kontinenten stod för 6 av de 57 konflikterna, alla inbördeskrig. ”ISLAMISK FASCISM”
År 2004 var tillsammans med 1997 de år då ”konfliktnivån” var som lägst sedan 1991. År 2004 pågick 19 större väpnade konflikter, alla var inbördeskrig sånär som på Irakkriget, som märkligt nog inte redovisades i Sipris statistik. Flertalet av konflikterna år 2004 utspelades i Afrika och Asien (sex vardera), bara tre i Amerika, tre i Mellanöstern och en i Europa. Antalet väpnade konflikter har minskat med 40 procent på 15 år, men under samma period har terrorism blivit ett allt större problem. Följande jämförelse belyser utvecklingen: Mellan 1968 och 1984 dog omkring 3000 människor i terroristangrepp – dvs. färre än de som dog den 11 september 2001. Men det som verkligen lett till stora geopolitiska omvälvningar är inte i första hand det ökade antalet terroristangrepp eller deras större omfattning. Det är istället USA:s val av strategi i kriget mot terrorismen. Men ännu kvarstår frågan: Hur ska denne nye fiende definieras? Folkrätten har ännu så länge inte lyckats. Varje alltför precis beskrivning av ”terroristhandlingar”, riskerar att drabba våra mänskliga fri- och rättigheter. Så har redan skett i USA genom den nya lagstiftning
Krig och konfliktområden USA
Internationell konflikt Inbördeskrig Allvarlig inrikes konflikt Gränskonflikt Haïti
Guerrero Chiapas San Andrés Guatemala El Salvador Nicaragua
Väpnad självständighetsrörelse Fredsavtal eller pågående fredsförhandling
som går under namnet ”Patriot Act”. En enkel Colombia definition som: ”alla Ecuador våldshandlingar mot oskyldiga civila med avsikt att terrorisera befolkningen för att uppnå poPeru litiska mål” sätter likhetstecken mellan angreppen Bolivia från Al-Qaida fr.o.m. 1998 och det attentat den sionistiska organisationen Irgun (lett Chile av Menahem Begin) utförde mot ATLANTEN King David Hotel i Jerusalem år 1946. Eller mellan gisslantagandet av israeliska idrottare under OS i München 1972 och Aum-sektens Källor: The Military Balance 2005–2006, gasattack i Tokyos tunnelbana International Institute for Strategic Studies (IISS), Oxford University Press; Centre 1995. Eller mellan Frankrikes de documentation et de recherche sur la kapning av en DC-3:a med passapaix et les conflits, Groupe de recherche et d’information sur la paix et la sécurité (GRIP); gerare ur ledningen för den algeFalklandsöarna International Peace Research Institute (PRIO); Sipri Yearbook 2005. riska befrielserörelsen 1956 och de mord som Röda Armé-fraktionen utförde i Västtyskland på 1970-talet, och mellan Hamas självmordsbombare i Israel och Groupe Islamique Armeés (GIA) massakrer på civilbefolkning i Algeriet under 1990-talet… George W. Bushs korståg ignorerar ➡ Stockholm International Peace medvetet ”de objektiva orsakerna” till Research Institute (Sipri): många former av terrorism. Även om www.sipri.org man inte helt kan ta bort risken för att ➡ International Crisis Group (ICG): fanatiska individer begår terrorhandwww.crisisgroup.org lingar skulle man genom att eliminera ➡ International Peace Research orsakerna till terrorismen beröva den Institute, Oslo (PRIO): www.prio.no dess livsluft.
På Internet
➡ Centre d’études et de recherches internationales (CERI): www.ceri-sciencespo.com
En ny geopolitisk epok
| 7
En ny geopolitisk epok
”Civilisationernas kamp” eller Nord mot Syd? Sovjetimperiets sammanbrott var en vändpunkt i världshistorien, starkast symboliserad av Berlinmurens fall år 1989. I raden av framtidsteorier som då såg dagens ljus fick teorin om ”civilisationernas kamp” störst genomslag. Med dess hjälp kunde ett annat fenomen rättfärdigas, nämligen återupprättandet av en uppenbar ”imperialistisk” diskurs. VÄRLDENS CIVILISATIONER ENLIGT SAMUEL HUNTINGTON
Civilisationer Hinduer Buddhister Kineser (Konfucianer) Muslimer Afrikaner Latinamerikaner Ortodoxa Västliga
FÖRDELNINGEN AV BNP TILL DE RIK AS FÖRDEL (ÅR 2003)
BNP per capita I dollar Mer än 20 000 10 000 – 20 000 5 000 – 10 000
Varje lands yta är proportionell mot landets BNP i köpkraftspariteter (PPP).
2 000 – 5 000 Mindre än 2 000
2 000 miljarder
500 miljarder
Källa: UNEP/GRID skapad av Vladimir Tikuniv, geografiska fakulteten vid universitetet i Moskva, september 2005 efter data från Världsbanken.
8 | Globaliseringsatlas
R
edan när Sovjetunionen låg på dödsbädden kollapsade Kallakrigs-modellen. Det var en modell för internationella relationer som baserades på polariteten mellan två fundamentalt olika system, såväl socioekonomiskt som politiskt och ideologiskt olika. Å ena sidan ett västligt, demokratiskt och kapitalistiskt system, å andra sidan ett sovjetiskt, diktatoriskt och planekonomiskt system. År 1989, före Berlinmurens fall, publicerade den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyama en artikel i tidskriften The National Interest med den provocerande titeln ”The End of History?”. Genom att referera till en moderniserad och anpassad tolkning av den tyske 1800-tals filosofen Hegel uppfattade han Sovjetunionens sammanbrott som ett uttryck för liberalismens slutliga seger som politisk och ekonomisk modell. I fortsättningen skulle det inte finnas några ideologiska diskussioner på den internationella arenan, och världen skulle komma att bli ett ganska tråkigt ställe…
HATETS SPRÅK
Tesen om historiens slut skapade en global debatt utan motstycke. Tesen var dels ett karikerat uttryck för att spegla USA:s triumf i kalla kriget, dels ett argument för nedrustning. Fukuyama upprepade tesen i bokform 1992. Boken blev snabbt en storsäljare och gav ett stort antal kommentatorer möjlighet att utan svårigheter återge författarens lyckliga optimism. Samuel Huntington, professor vid Harvard och medlem i det amerikanska utrikespolitiska etablissemanget, formulerade 1992, i tidskriften Foreign Affairs, något som såg ut som en mottes: Efter kalla krigets kamp mellan två sociopolitiska ideologier skulle det komma en ”civilisationernas kamp”. I boken, som kom 1996 och också blev en storsäljare, beskrev Huntington flera stora ”civilisationer” som var globala rivaler, men som också kunde närma sig varandra och skapa allianser för att säkra en ledande ställning eller hindra andra från att få den.
5 000 miljarder dollar NORDAMERIKA
JAPAN OCH KOREA
Mexiko
16 000 miljarder dollar
VÄSTEUROPA
Hongkong
10 000 miljarder dollar
Bangkok Singapore Jakarta
300 miljarder dollar
Abu Dhabi
Kairo
Sydney och Melbourne
Dakar
Buenos Aires
São Paolo
80 procent av världens BNP
Abidjan
Börskapital vid sekelskiftet 2000 (98 procent i Nord)
150 miljarder dollar
Källor: Världsbanken, Internationella valutafonden, UNWTO (World Tourism Organization), ICAO (International Civil Aviation Organization).
De viktigaste ekonomiska och finansiella rutterna: lufttransporter, passagerare, konsumtionsvaror, kapital (mer än 80 procent i Nord) Johannesburg
Regioner från vilka eller till vilka 82 procent av världens turister anländer
100 miljarder dollar
Flygplatser med mer än 20 miljoner passagerare om året
VÄRLDEN UTIFRÅN NÅGRA OLIK A EKONOMISK A , SOCIALA OCH FINANSIELLA INDIK ATORER
Till exempel kunde den civilisation som Huntington kallade ”den ortodoxa kristendomen”, dvs. den ryska sfären, frestas att ingå allians med den kinesiska, ”konfucianska” sfären mot den västliga sfären med USA i spetsen. Det Huntington såg som den stora faran var en allians mellan det som han uppfattade som de viktigaste anti-västliga axlarna, nämligen en ”konfuciansk-islamsk” och en ”ortodox-hinduisk”. En allians mellan dessa axlar skulle kunna få balansen i Eurasien att tippa över i en antivästlig riktning. Huntingtons teser kritiserades ihärdigt från alla håll. Metodologiskt var det inte svårt att slå hål på själva idén att ”civilisationer” var historiska aktörer, och påtala att alla de enheter Huntington definierade som ”civilisationer” omfattade en rad heterogena stater, politiska riktningar och allianser. Huntington fick hård kritik för hur han använde begreppet ”civilisation” som han baserade på
mycket olika kriterier, ibland religiösa, ibland geografiska, ibland politiska. En aspekt av Huntingtons tes överlevde likväl: idén om en konflikt mellan den kristna, västliga och ortodoxa världen på ena sidan och den islamska världen på den andra. Paradoxalt nog underblåstes denna idé av fundamentalistiska islamska rörelser som med sin hatretorik om ”korsfarare och judar” bidrog till att en pånyttfödd rasistisk islamofobi såg dagens ljus. En islamofobi med rötter i kolonialismens retorik och kanske ännu längre tillbaka.
Attacken mot World Trade Center den 11 september 2001 såg ut att bekräfta ”civilisationernas kamp”. Huntington själv bestred dock detta och menade att attacken var uttryck för en kamp inom den ”islamska civilisationen”. USA:s officiella diskurs, som vinnlade sig om att inte stöta bort muslimska folkgrupper, tog istället upp den gamla imperialistiska idén om Västs ”civilisatoriska kall”. Folken i Mellanöstern har nog mest märkt av ”kallets” barbariska sidor: Guantanamo, Abu Ghraib och Falluja.
… OCH SÅDAN VÄRLDEN SER UT ÅR 2020
På Internet ➡ ”The Clash of Civilizations”,
av Samuel P. Huntington : www.alamut.com/subj/ economics/misc/clash.html
➡ Bernard Lewis: www.arab2.com/ biography/bernard-lewis.htm
➡ The Edward Said Archive: www.edwardsaid.org
BNP per capita I dollar Mer än 20 000 10 000 – 20 000 5 000 – 10 000
Varje lands yta är proportionell mot landets BNP i köpkraftspariteter (PPP).
2 000 – 5 000 Mindre än 2 000
8 000 miljarder
2 000 miljarder
500 miljarder
Källa: UNEP/GRID skapad av Vladimir Tikuniv, geografiska fakulteten vid universitetet i Moskva, september 2005 efter data från Världsbanken.
En ny geopolitisk epok
| 9
le monde
diplomatique
globaliseringsatlas Globaliseringsatlaserna ger underlag så att läsaren blir bättre rustad att kunna dryfta samtidens stora frågor. Globaliseringsatlaserna visar hur historien speglar sig i nutiden. Globaliseringsatlaserna innehåller precisa analyser och tydliga sammanfattningar kompletterade av internetlänkar där läsaren kan hitta mer information om problemställningarna.
Globaliseringsatlaserna har tagits fram av den franska månadstidskriften Le Monde diplomatique. I serien ingår följande volymer: Globaliseringsatlas – En ny geopolitisk epok Globaliseringsatlas – Asiens uppsving Globaliseringsatlas – En hotad planet Globaliseringsatlas – Långvariga konflikter Globaliseringsatlas – Vinnare och förlorare
ISBN 978-91-40-65229-4 ISBN 978-91-40-65232-4 ISBN 978-91-40-65228-7 ISBN 978-91-40-65231-7 ISBN 978-91-40-65230-0
ISBN 978-91-40-65229-4
En ny geopolitisk epok
Globaliseringsatlaserna är ett bidrag till de samhällsvetenskapliga diskussionerna. Texterna, kartorna och illustrationerna uppmanar läsarna att ifrågasätta vedertagna sanningar.
globaliseringsatlas
Globaliseringsatlaserna hjälper läsaren att bättre förstå dagens globala kriser. Atlaserna innehåller detaljerade tematiska kartor kompletterade av välskrivna texter.
En ny geopolitisk epok