__MAIN_TEXT__

Page 1


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39094 ISBN 978-91-44-11067-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Castoriano Film & Photo Printed by GraphyCems, Spain 2017


INNEHÅLL

Författarpresentation 7 Förord 9

Del I  Introduktion & styrdokument

1  Introduktion – varför arbeta med skrivutveckling?  13 Bokens disposition  14 2  Rätten att få lära sig skriva  17 Vad säger styrdokumenten?  17 Internationella styrdokument  17 Nationella styrdokument  20 Lokala styrdokument   21 Skollagen 21 Läroplanerna 22 Kursplanerna 23 Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram  26 Stöd i form av extra anpassningar  26 Särskilt stöd och åtgärdsprogram  28 Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen  29 Planering och genomförande av undervisningen  30 Kritik från Skolinspektionen  31 ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

3


Innehåll

Del II  Skrivutveckling i teorin

3  Det livsviktiga berättandet – olika sätt att arbeta med skrivande  37 Att skriva innebär mer än att berätta  37 Berättande på olika sätt – en lärandeprocess  40 Genrer som verktyg  41 Begreppet genre definieras olika  43 Kritik mot genrepedagogik och processinriktat skrivande  45 Andra sätt att arbeta med skrivande och berättande  46 4  Skrivprocessen  49 Skriften och skrivandets funktion  49 Skrivandets framväxt  51 Att socialiseras in i skriftens värld  53 Skrivande – både hantverk och tankearbete  56 Barnets skrivutveckling  56 Att skriva – en process  60 Fas 1: Förbered och samla stoff  60 Fas 2: Skriv i ett flöde  60 Fas 3: Bearbeta texten  60 Fas 4: Slutrevidera  61 Lusten att skriva  62 Miljöer för skrivande  64 5  Skrivsvårigheter – elevers olika behov och etiska aspekter  67 Faktorer som påverkar skrivutvecklingen  67 Olika typer av skrivsvårigheter  71 Alla kan lära sig skriva – om förutsättningar ges  72

4

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


Innehåll

Del III  Skrivutveckling i praktiken

6  En studie i skrivutvecklande arbetssätt i skolan – med intervention som metod  79 Studiens syfte  79 Intervention som metod  82 Interventionens insatser och teoretisk bakgrund  82 Insats 1: Den modellerande läraren  82 Insats 2: Skrivmallar  83 Insats 3: Bildstöd  84 Ett sociokulturellt perspektiv  85 Kognitiva stödstrukturer  86 Genomförandet av studien  88 För-test 88 Intervention 89 Efter-test 91 Studiens resultat  92

Del IV  Didaktiska perspektiv & handledning

7  Att planera och förbereda för ett skrivutvecklande arbetssätt  97 Elevens förutsättningar som utgångspunkt  97 Att tänka på inför skrivandet  99 Elevens självbild  100 Elevens kognitiva och metakognitiva förutsättningar  101 Elevens förmåga till logiskt tänkande  102 Skrivmallar med bilder som stöd och stimulans  102 Ett tydligt syfte med skrivandet  103

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

5


Innehåll

8  Att arbeta med skrivmallar och bildstöd  107 Stödstrukturer i form av mallar och bilder  107 Skriva fritt – med hjälp av stödstrukturer  108 Att introducera begreppen inledning, handling och avslutning.  110 Öva rubriksättning  111 Skriva argumenterande text – med hjälp av stödstrukturer  112 Arbetsordning för att skriva argumenterande  112 Skriva dialog – med hjälp av stödstrukturer  113 Arbetsgång för övning av mentalisering  114 Skriva instruktioner – med hjälp av stödstrukturer   116 Skriva faktatext – med hjälp av stödstrukturer  117 Arbetsordning för att skriva faktatexter  118 Reflektion, utvärdering och kunskapskontroll – med hjälp av stödstrukturer  122 Stödstrukturer för elever inom autismspektrum  123 Stödstrukturer för nyanlända elever  125 Att fasa ut stödstrukturer  126 9  Att involvera eleverna i det viktiga bedömningsarbetet  129 Att väcka elevers intresse för att påverka sin arbetsinsats  129 Att konkretisera kunskapskraven  130 Att släppa in eleverna i planeringen av undervisningen  132 Att stimulera eleven att tänka om sitt eget lärande  134 Att tydliggöra kvalitetsnivåernas betydelse för bedömningen  136 10  Sammanfattning och slutord  139 Ett skrivutvecklande arbetssätt som alla kan använda  141 Referenser 143 Sakregister 153

6

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


DEL I

KAPITEL 2

Introduktion & styrdokument Rätten att få lära sig skriva

Att få lära sig skriva utgör en viktig del i en individs utvecklande och förfinande av kommunikationsförmågan. Även med hjälp av kompensatoriska hjälpmedel riskerar brister i läs- och skrivförmågan att begränsa individens valmöjligheter och livskvalitet. En väl utvecklad läs- och skrivförmåga är själva förutsättningen för den personliga utvecklingens hela potential. Det är också många gånger en förutsättning för tillgången till samhällets alla funktioner och sociala samman­hang. Rätten att få lära sig läsa och skriva är självklar i en demokrati som S ­ verige. En demokrati behöver individer som kan ta del av all information, medverka i samhällets utveckling på olika sätt samt ta avstånd från olika negativa influenser som kan skada demokratin. Individens rättighet att få lära sig att läsa och skriva innebär samtidigt skolans skyldighet att så långt det är möjligt ge stöd för en sådan utveckling. I detta kapitel går vi igenom de styrdokument som är aktuella för skolväsendet och belyser skolans skyldigheter – men även elevers rättigheter.

Vad säger styrdokumenten? Skolväsendets styrdokument speglar tre nivåer: internationell, nationell och lokal nivå.

Internationella styrdokument På internationell nivå fyller styrdokumenten genom sina konventioner, rekommendationer, deklarationer, lagar och förordningar en normerande funktion för de länder som väljer att ansluta sig. Barnkonventionen, det vill säga FN:s konvention om barnets rättigheter, är exempel på ett sådant styrdokument. Konventionen blir till lag i de länder som väljer att underteckna ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

17


DEL I  Introduktion & styrdokument

Internationella styrdokument Barnkonventionen Salamancadeklarationen Nationella styrdokument Riksdagen Regeringen Skollagen Läroplaner

Skolverket Allmänna råd Lokala styrdokument Kommuner & Friskolor Planer, Rutiner

Figur 2.1  De internationella styrdokumenten har inflytande på såväl nationell nivå som på den lokala nivån.

den. Detta får till följd att konventionens innehåll ska implementeras i den lagstiftning som sker inom området. I Sverige är barnkonventionen ännu inte lag, men frågan utreds i syfte att bli föremål för politiska beslut. När det gäller barnens rättigheter vilar konventionen på de fyra principer som arbetats fram: • att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter • att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn • att inte bara barnens överlevnad utan också deras utveckling ska

säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga

• att barnens åsikter ska få komma fram och visas respekt.

De [fyra principerna] relaterar till varandra och tillsammans formar de en attityd till barn, man skulle här kunna tala om konventionens barnsyn. Kommitténs idé var att principerna skulle spela en roll i all diskussion om konventionens genomförande. När t.ex. barns rätt till utbildning diskuterades så borde också frågor ställas om ickediskriminering – hade alla barn tillgång till skola? Om ”barnets bästa” – var pedagogiken barnvänlig? Och om rätten till utveckling – fanns en hållning till barns utvecklingsbehov? Och, slutligen, om barns möjlighet att deltaga och ge sina åsikter – var undervisningen demokratisk, kunde barnen påverka? Utrikesdepartementet 2006, s. 13

18

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

Genom sin normerande och allmänt hållna karaktär ger barnkonventionen framför allt avtryck i övergripande skrivningar, som exempelvis i skollagen: i all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Skollagen, SFS 2010:800, kap. 1, 10 §

I läroplanerna och i Skolverkets allmänna råd uttrycks att: FN:s konvention om barns rättigheter är tillsammans med skollag och läroplaner grunden för kvalitetsarbetet när det gäller barnens och elevernas delaktighet och inflytande. Skolverket 2015a, s. 12

Till skillnad mot barnkonventionens övergripande formuleringar riktar sig Salamancadeklarationen mer specifikt mot skolväsendet och har sin grund i synen på alla barns rätt till delaktighet och jämlikhet. Syftet med deklarationen är en inkluderande utbildning, en skola för alla. Ett exempel på formulering där Skolverket tar stöd i Salamancadeklarationen är: en elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Skolverket 2014a, s. 10

Alldeles för många barn upplever i skolan misslyckanden av olika slag. Dessa misslyckanden kan ofta ha ett samband med att barnet befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Av dessa barn, som så småningom blir till ungdomar och vuxna, befinner sig många fortfarande i läs- och skrivsvårigheter när de lämnar den obligatoriska skolan. Hur kan det bli så? Detta står ju i bjärt kontrast till talet om extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, speciallärare och specialpedagoger i skollag och andra styrdokument för elever i behov av stöd. Den troliga orsaken är brist på kunskap, dels om styrdokumentens innehåll, dels om hur stödet lämpligast bör utformas. Det är av stor vikt att känna till vilka lagar och förordningar som ligger till grund för skolans styrdokument. Då ges möjlighet att få veta vad eleven ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

19


DEL I  Introduktion & styrdokument

faktiskt har rätt till. Alla elever har lika stor rätt att få tillgång till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det övergripande ansvaret för utbildningen på den lokala nivån ligger på huvudmannen. Det är med andra ord kommunen (kommunstyrelsen) som ska ge rektorer, lärare och övrig skolpersonal förutsättningar för att genomföra utbildningen i enlighet med de styrdokument som gäller för verksamheten.

Nationella styrdokument Skolan som verksamhet regleras i skollagen och beslutas av riksdagen. Förutom huvudmannens ansvar beskrivs även elevers och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter. Därtill beslutar regeringen om förordningar som berör skolväsendet och som ska följas. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, och Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär11, är två exempel på förordningar. Läroplanerna beskriver verksamheternas värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. De kompletteras med mål för undervisningen i form av kursplaner och kunskapskrav/betygskriterier. Skolan har krav på sig att bedriva och dokumentera ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att utveckla utbildningens kvalitet för att uppfylla de nationella mål som anges i skollagen, läroplanerna och i övriga författningar som styr verksamheten. Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i detta arbete. Vårdnadshavares delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet kan exempelvis ske genom utvecklingssamtal, föräldramöten eller liknande. Skolverket producerar föreskrifter och allmänna råd. De har sin grund i de förordningar som regeringen beslutar om. Föreskrifterna är bindande och ska följas medan de allmänna råden är rekommendationer. I princip ska även de allmänna råden följas. Det innebär att om skolan väljer att göra på ett annat sätt än det rekommenderade så ska det ske på ett sätt som anses uppfylla de allmänna rådens krav. Till de allmänna råden räknas bland annat: Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Planering och genomförande av undervisningen och Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Förutom utgivningen av läroplaner och allmänna råd producerar Skolverket även kommentarmaterial och stödmaterial till dessa.

20

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

Lokala styrdokument Förutom de styrdokument som internationellt och genom stat och regering regleras i lagar, förordningar och allmänna råd förekommer lokala styr­ dokument för skolan beslutade av kommunstyrelserna. Det kan exempelvis handla om vad som ska prioriteras på kommunens skolor under läsåret utifrån enkäter kring elevers trivsel och arbetsro. Men även styrdokument som reglerar hur läs- och skrivutvecklingen ska följas upp ute på skol­enheterna återfinns. Ibland finns dessa dokument publicerade på kommunens hemsida, vilket kan vara värt att efterforska. Det ska understrykas att de lokala styrdokumenten aldrig har företräde över de statligt reglerade dokumentens skrivningar.

Skollagen För att få kunskap om vilka rättigheter eleven har till en undervisning av hög kvalitet behöver alla berörda känna till vad skollagen säger. Bland annat fastslår skollagen att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När Skolverket (2012) definierar begreppet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet menar man att ”beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang”. Därmed läggs ett ansvar på läraren att i sin undervisning använda sig av metoder som visat sig effektiva genom dokumenterad praxis eller genom den forskning som sker inom området. En utgångspunkt i all utbildning är att se till barnets bästa. Det innebär att utbildningen utformas för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling. Eleven har rätt till stöd i den ordinarie undervisningen i form av extra anpassningar om det på något vis framkommer att eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan vara läraren, övrig skolpersonal, prov, uppgifter från eleven själv eller vårdnadshavaren som uppmärksammar ett behov av stöd. Kan det befaras att de extra anpassningarna är otillräckliga ska detta snarast anmälas till rektor som har att besluta om att skyndsamt utreda om behov av särskilt stöd föreligger. Med en utredning som underlag beslutar rektor om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Elev och vårdnads­havare ska ges möjlighet till delaktighet i utarbetandet av åtgärdsprogrammet.

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

21


DEL I  Introduktion & styrdokument

Vårdnadshavare och elev över 16 år har rätt att överklaga rektors beslut. Ett åtgärdsprogram kan innebära att stöd till eleven ska ges i särskild undervisningsgrupp eller att en anpassad studiegång ska ske. Bestämmelser kring stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd regleras i skollagens tredje kapitel, 5a–9 § (SFS 2010:800). I rapporten Särskilda undervisningsgrupper (Skolverket 2014c) konstateras att stödinsatser i första hand ska ges inom den klass som eleven normalt tillhör. Efter beslut av rektor kan eleven dock tillfälligt placeras i en särskild undervisningsgrupp. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp får inte delegeras till någon annan. Beslutet om placeringen ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. Elever som undervisas i grupp utanför klassen vid enstaka tillfällen i veckan undervisas inte i det som benämns särskild undervisningsgrupp. En elevs svårigheter i språkutvecklingen kan vara en anledning till placering i särskild undervisningsgrupp. Det är något som framgår av förarbetena till skollagen (Utbildningsdepartementet 2014). En förutsättning för att eleven ska placeras i en särskild undervisningsgrupp är att elevens stödbehov bedöms bättre kunna tillgodoses där än i den klass som eleven normalt tillhör.

Läroplanerna Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, och Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär11, följer en gemensam struktur och är in­delade i tre kapitel: ”Skolans värdegrund och uppdrag”, ”Övergripande mål och riktlinjer” samt ”Kursplaner”. Vid implementeringen av 2011 års läroplaner lades stor vikt vid att lärarna först blev förtrogna med kapitel 1 och 2. Där presenteras övergripande perspektiv och målsättning med skolans verksamhet. Innehållet i kapitel 1 och 2 ska tydligt komma till uttryck i undervisningen. Läroplanerna ger uttryckligen stöd för skrivutvecklande arbetssätt som en betydelsefull del av undervisningen. Kapitel 1 i läroplanerna fastslår att skolan vilar på demokratins grund och alla elevers rätt till utbildning. Förmågan att kommunicera beskrivs som nära förknippad med individens identitetsutveckling. Eleverna ska känna tilltro till sin egen språkliga förmåga, vilket uppnås genom att de ges rikligt med tillfällen att exempelvis skriva. Undervisningen ska dessutom anpassas till varje enskild elevs behov och förutsättningar. 22

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

Eleverna i grundskolan ska på ett rikt och nyanserat sätt i såväl tal som skrift kunna använda sig av det svenska språket. Skolans ansvar för detta framgår av läroplanernas kapitel 2. I grundsärskolan ska eleverna utveckla förmågan att använda det svenska språket på ett nyanserat sätt. För eleverna i grundsärskolans inriktning träningsskolan uttrycks det att eleverna ska kunna kommunicera på ett nyanserat sätt. Det ligger på rektors ansvar att fördela resurser och stöd utifrån elevens behov.

Kursplanerna Kursplanerna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, och i Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär11, är uppbyggda på ett liknande sätt. Den inledande texten anger syftet med ämnet. Sedan följer det centrala innehållet i ämnet och sist finns en beskrivning av kunskapskraven för betyg i årskurs 6 och 9. Ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik skiljer sig från övriga ämnen genom att ha kunskapskrav för de lägre åldrarna. Svenska och svenska som andraspråk har kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse redan i slutet av årskurs 1 och för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. Matematikämnet har kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. I grundskolan ges betygen A, B, C, D, E och F. Betygen A–E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Grundsärskolan saknar betyget F men har för övrigt samma betygssteg. I grundsärskolans inriktning träningsskolan anges fem ämnesområden, till skillnad från grundskolans och grundsärskolans kursplaner som baseras på enskilda ämnen. I övrigt är det samma uppbyggnad med en syftestext, centralt innehåll och kunskapskrav. Kunskapskraven i träningsskolan har i stället för betygssteg de två nivåerna grundläggande kunskaper respektive fördjupade kunskaper. Lgr11 har uttalade krav på elevens skrivförmåga för måluppfyllelse i engelska, moderna språk, modersmål, de naturvetenskapliga ämnena, svenska, svenska som andraspråk och teknik. När det gäller den del som beskriver skrivförmågan för betyg E i svenska i årskurs 9 behöver eleven kunna skriva texter inom olika genrer. Språket ska visa viss variation och anpassning till texttyp och ska i huvudsak vara fungerande, men eleven ska även kunna skriva berättande texter med gestaltande beskrivningar och med en röd tråd i berättandet för att uppnå betyg E. På betygsnivå A i ämnet biologi ska ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

23


DEL I  Introduktion & styrdokument

eleven kunna presentera välutvecklade texter utifrån den information som eleven samlat in. Eleven ska också kunna presentera välutvecklade dokumentationer inklusive skriftliga rapporter. Först då kan kriteriet baserat på elevens skrivförmåga för betyg A anses vara uppfyllt. Viss, fungerande och välutvecklade är exempel på kunskapskravens värdeord som skiljer de olika betygsstegen åt. Det är lärarens uppgift att i sin bedömning av elevernas arbeten tolka dessa värdeord. Kunskapskraven i Lgrsär11 beskriver kriterierna för skrivförmåga i fyra ämnen: engelska, modersmål, svenska och svenska som andraspråk. Högsta krav på en elevs skrivförmåga återfinns i årskurs 9 kunskapskrav i ämnet svenska på betyg A-nivå. Där krävs det att eleven ska kunna skriva texter i olika genrer som anpassar sig till syfte och mottagare. Innehållet ska vara tydligt och med ett varierat ordval. Eleven förväntas också kunna använda sig av såväl skiljetecken som stavningsregler. Lägsta krav på elevens skrivförmåga återfinns i kunskapskraven för engelska på betyg E-nivå. I kraven uttrycks det att eleven ska kunna medverka till att skriva texter i syfte att kunna kommunicera i olika sammanhang. När det gäller grundsärskolans inriktning träningsskolan förekommer krav på skrivförmåga vid ett tillfälle. Det är i ämnesområdet kommunikation där kunskapskraven i årskurs 9 för fördjupade kunskaper anger att eleven ska kunna visa förmåga att skriva elevnära ord. Kunskapskraven i träningsskolans kursplaner ger utrymme för att bedöma eleverna utifrån sina förutsättningar. Den typen av anvisning förekommer endast i träningsskolans kunskapskrav. Begreppet skrivförmåga nämns inte specifikt som ett kunskapskrav i Lgr11. Men förmågan att kunna uttrycka sig i skrift får nog anses vara en både nödvändig och central del av den kommunikationsförmåga eleven är i behov av för att kunna nå målen i kursplanerna. I kursplanen för musik nämns inte elevens förmåga att kunna formulera sig skriftligt som ett kunskapskrav. Att kunna skriva ingår dock i ämnets centrala innehåll för årskurs 4–6. Där framgår att eleven förväntas kunna skriva allmänt om musicerande och mer specifikt om egna intryck och upplevelser av musik. Liknande skrivningar går att finna i kursplanen för slöjd. De samhälls­orienterande ämnena uttrycker inga krav på elevens skrivförmåga. I praktiken kommer nog ändå brister i skrivförmågan med stor sannolikhet ge eleven bekymmer i att nå målen. Kunskapskraven ställer krav på sammanställningar, redogörelser och presentationer, vilka eleven förväntas prestera. För att få en fullständig 24

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

bild över vad eleven förväntas kunna behöver man sammanfattningsvis studera såväl kursplanernas syftestexter och centrala innehåll som dess kunskapskrav. I Lgrsär11 lämnas en öppning för elever som har nedsatt skrivförmåga. Det gäller de ämnen där skriftproduktion inte uttrycks som ett kunskapskrav. Elevernas kommunikationsförmåga uttrycks mer allmänt. I egna frågor och i omdömen ska eleven kunna föra resonemang och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. När det gäller ämnena slöjd och teknik sägs det att eleven ska kunna dokumentera sitt arbete. Det uttalas inte specifikt hur denna dokumentation ska ske, vilket kan tolkas som att det låter sig göras på ett annat sätt än skriftligt. I Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner betonas vikten av att eleverna ges förutsättningar att utveckla de förmågor som syftes­ texterna pekar på. Det ska ske i användbara och meningsfulla sammanhang. Att kunna skriva är en av de fem ämnesspecifika förmågor (tala, samtala, läsa, förstå och reflektera, skriva) som ingår i svenska och i svenska som andraspråk. Eleverna behöver få kunskap om olika stödstrukturer och skrivstrategier för att utveckla sitt skrivande. Det bör ske jämsides med att de får använda såväl hand som dator som skrivverktyg. I kommentarmaterialet påpekas också vikten av att tidigt låta eleverna skriva, även om själva skrivförmågan ännu inte är utvecklad. Anledningen är att det anses medverka till att eleverna i de första årskurserna utvecklar och befäster avkodningsstrategier. För att eleverna ska uppleva det som meningsfullt att lära sig att skriva behöver det ske i ett sammanhang där även övriga förmågor ingår. Ett sådant sammanhang skulle kunna vara att eleverna efter ett samtal om en text som klassen precis har läst får tillfälle att skriva ner några egna reflektioner kring det lästa eller från det gemensamma samtalet. Att arbeta ämnesövergripande ger ytterligare en gynnande dimension till skrivlärandet. I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska konstateras att en utvecklad språkförmåga ligger till grund för individens tänkande, kommunicerande och lärande. Det innebär ett stort och viktigt uppdrag för ämnet. En betydelsefull del av en utvecklad språkförmåga är givetvis skrivförmågan. För att uppnå kunskapskraven ska eleverna kunna skriva texter inom olika genrer. Eleverna ska dessutom kunna bearbeta sina alster i syfte att utveckla en färdighet i att skriva längre och mer avancerade texter. En färdighet i att kunna skriva avancerade texter ska också ses i perspektivet av kommande ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

25


DEL I  Introduktion & styrdokument

arbetsuppgifter eller vidare studier. Eleverna utvecklar sin skrivförmåga genom att undervisas i olika skrivstrategier. Samspelet mellan ord, bild och ljud behöver uppmärksammas som en möjlighet att producera text. Det kan erbjuda en annan och/eller kompletterande väg att gå.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i olika ämnen eller ämnesområden kan behöva extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Regeringen beslutade 1976 att ge grundskolan möjlighet att upprätta åtgärdsprogram för de elever som var i behov av det. Före 1976 upprättades handlingsplaner för de elever som var i svårigheter. Då fokus i alltför hög grad hade legat på den enskilda eleven som problembärare ville regeringen med de nya åtgärdsprogrammen få skolan att finna lösningarna på organisationsnivå och gruppnivå, snarare än att lägga ansvaret på den enskilde eleven. Som ett led i att minska omfattningen av lärarnas arbete med åtgärdsprogrammen genomfördes en lagändring i juli 2014 som innebar ett förtydligande om extra anpassningar och särskilt stöd. Att minska dokumentationsbördan för lärarna var en av anledningarna till regeringens beslut. En annan, och väl så viktig, anledning var att en elev i behov av stöd på detta vis snabbare skulle komma i åtnjutande av det stöd som behövdes.

Stöd i form av extra anpassningar Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att läraren har ett ansvar för att planera sin undervisning så att alla elevers olika behov kan tillgodoses. Dessutom innebär det att exempelvis konsekvenserna av en elevs funktionsnedsättning ska motverkas. I vilka ämnen kan en elev i läs- och skrivsvårigheter exempelvis behöva ha kompensatoriska hjälpmedel? Även med kompensatoriska hjälpmedel kan det bli nödvändigt med extra anpassningar för enskilda elever som riskerar att inte uppnå kunskaps­ kraven. I Skolverkets (2014a) Allmänna råd – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram beskrivs en åtgärdstrappa i tre steg för de elever som bedöms att inte kunna uppnå kunskapskraven. 26

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

Steg 1 Extra anpassningar Intensifierade extra anpassningar

Stöd i form av extra anpassningar bedöms som otillräckligt

Steg 2 Utredning inför rektors beslut om ett eventuellt åtgärdsprogram

Steg 3 Åtgärdsprogram – behov av särskilt stöd föreligger

Figur 2.2  En åtgärdstrappa i tre steg för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven.

De tre stegen inleds med extra anpassningar. I de fall de extra anpassningarna anses otillräckliga följer utredning inför rektors beslut om ett eventuellt åtgärdsprogram. I det tredje och sista steget bedöms behovet av ett åtgärdsprogram. Innan stödinsatser sätts in behöver skolan se över hur redan tillgängliga resurser används. Det kan också finnas behov av att se över pedagogiska metoder och elevernas lärmiljö. Förändringar i dessa delar kan ibland vara fullt tillräckliga för elevens fortsatta utveckling. Vad består då extra anpassningar av? Det kan exempelvis handla om specialpedagogiska insatser under en begränsad tid, anpassade läromedel, särskilda digitala verktyg, läxhjälp eller extra läs- och skrivträning. I Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd ger Skolverket exempel på extra anpassningar. Det kan vara att ge instruktioner på ett extra tydligt sätt eller att bistå eleven med ett tydligt och strukturerat schema över skoldagen. Som ett utvecklingsarbete av verksamheten kan säkerligen flera av de extra anpassningarna över tid arbetas in i den ordinarie undervisningen. Anpassningarna kommer då alla elever till del.

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

27


DEL I  Introduktion & styrdokument

Särskilt stöd och åtgärdsprogram I det fall de extra anpassningarna visar sig otillräckliga ska de ytterligare intensifieras och anpassas utifrån elevens behov. Visar sig detta ändå inte tillräckligt sker en anmälan från lärare eller övrig skolpersonal till rektor. Rektor ska då skyndsamt starta en utredning. Utredningen görs av rektor eller på delegation av någon i personalen. En utredning kan ske i två steg. Det första steget innebär en kartläggning av elevens skolsituation och svårigheter på individ-, grupp- och skolnivå. I det andra steget görs en pedagogisk utredning. Det finns situationer där lärare eller övrig skolpersonal gör bedömningen att extra anpassningar vore otillräckligt. För de inblandade är det uppenbart att särskilt stöd behöver ges omgående. Då anmäls detta till rektor utan att de extra anpassningarna först prövats. Rektor har då att skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd. Med utredningen som underlag beslutar rektor om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Oavsett vilket beslut rektor fattar kan vårdnads­ havaren och elev över 16 år överklaga beslutet om åtgärdsprogram hos Skolväsendets överklagandenämnd. Till skillnad från insatser i form av extra anpassningar kräver det särskilda stödet ett formellt beslut av rektor. Anledningen är att insatser i det särskilda stödet normalt blir mer ingripande och omfattande. Ofta är det heller inte möjligt att genomföra det särskilda stödet inom den ordinarie undervisningens ram. Ett åtgärdsprogram kan aldrig hantera trakasserier, kränkande behandling eller disciplinära problem kring en elev. Åtgärdsprogrammet har sitt fokus på åtgärder i mening att eleven ska kunna utvecklas i riktning mot kunskapskraven i olika ämnen och ämnesområden. Bedömningen av hur eleven utvecklas utgår från grundskolans kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9. För elever i grundsärskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 och 9. I grundsärskolan inriktning träningsskolan används kunskapskraven i olika ämnesområden i årskurs 9 för denna bedömning. Till skillnad från extra anpassningar, som ska dokumenteras i den skriftliga individuella utvecklingsplanen, dokumenteras det särskilda stödet i ett åtgärdsprogram. Där ska det klart framgå vem som är ansvarig för de olika åtgärderna. Det är också av stor vikt att dokumentera i åtgärdsprogrammet när och hur uppföljning och utvärdering ska ske.

28

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

I Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd konkretiserar Skolverket de allmänna råden kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Här konstateras att en elev mycket väl kan vara i behov av särskilt stöd i form av specialpedagogiska insatser samtidigt som eleven får extra anpassningar. Detta ger stöd för tanken att en elev kan vara i behov av särskilt stöd i form av omfattande och varaktiga specialpedagogiska insatser kring sin skrivutveckling och där behoven inte kan tillgodoses inom klassens ram. Samtidigt kan eleven få extra anpassningar i form av till exempel digitala läromedel. Observera att extra anpassningar inte skrivs in i åtgärdsprogrammet. Särskilda bestämmelser gäller för grundsärskoleelever som är integrerade i grundskolan och som är i behov av särskilt stöd för att uppnå grundsärskolans kunskapskrav. I det fall eleven är i behov av särskilt stöd får detta stöd endast förmedlas av lärare med specialpedagogexamen eller speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning.

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Såväl utvecklingssamtalet som den skriftliga individuella utvecklingsplanen regleras i Skolverkets Allmänna råd – Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. I samtliga årskurser ska skolan kalla elev och vårdnadshavare till minst ett utvecklingssamtal per termin. I samtalet överförs en samlad bild av elevens kunskapsutveckling i förhållande till läroplan och kunskapskrav. Där framgår också vilken stimulans och utmaning som eleven är i behov av för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. I förekommande fall uppmärksammas de eventuella insatser eleven kan vara i behov av för att nå kunskapskraven. Skolan har en skyldighet att informera om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (SFS 2010:800, 3 kap. 4 §). Elev och vårdnadshavare ges vid utvecklingssamtalet möjlighet att förmedla sin bild av elevens skolsituation i syfte att bidra till bästa möjliga utveckling. För elever som går i årskurs 1–5 (1–6 i specialskolan) ska det en gång per läsår upprättas en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP). Detsamma gäller för grundsärskolans elever i årskurs 6–9 i de fall betyg inte sätts och också för elever i specialskolans årskurs 7–10 som läser enligt kursplanerna ©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

29


DEL I  Introduktion & styrdokument

för grundsärskolan. I de årskurser eller i de fall där betyg sätts ska informationen, som tidigare var skriftlig i elevens IUP, lämnas muntligt. I utvecklingssamtalet beskrivs elevens utveckling i två delar. I den första och utvärderande delen beskrivs elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Den andra och framåtsyftande delen blir till stöd för elevens fortsatta lärande. Utvecklingssamtalet är också ett forum där frågor kring exempelvis lämpligt stöd och extra anpassningar för en elev i skrivsvårigheter kan tas upp. Det är värt att notera att överenskommelser vid utvecklingssamtalet mellan eleven, elevens vårdnadshavare och läraren alltid ska dokumenteras i elevens utvecklingsplan i de fall en sådan upprättas skriftligt (SFS 2010:800, 10 kap. 13 §).

Planering och genomförande av undervisningen Skolverkets Allmänna råd – Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan beskriver de förutsättningar huvudmannen bör ge för att ett systematiskt kvalitets­arbete ska kunna bedrivas på huvudmanna- och skolenhetsnivå. Dessa förut­ sättningar grundar sig på bestämmelser i skollag, skolförordningar, Lgr11 och Lgrsär11. Målsättningen är att visa på hur lärare genom planering och genomförande kan åstadkomma en strukturerad undervisning som tar stöd i läroplaner och kursplaner. I skriften behandlas även hur kunskapskraven bör tillämpas vid bedömning, likvärdig bedömning och dokumentation av de olika delarna. Givet att läraren följer de allmänna råden planeras undervisningen ut­ifrån ämnets syfte och de förmågor eleverna ska utveckla. Stoffet till undervisningen hämtas i det centrala innehållet. Undervisningen konkretiseras genom kopplingen mellan förmågan som ska utvecklas och den del av det centrala innehållet som utgör kunskaps- eller arbetsområdet. Detta samband måste tydligt framgå för eleven. För att lärare, elev och vårdnadshavare ska vara säkra på att eleven utvecklas i rätt riktning behöver kunskapskraven vara kända av alla berörda. Undervisningen ska också, som tidigare nämnts, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

30

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r


2  Rätten att få lära sig skriva

Kritik från Skolinspektionen Statens tillsyn över skolorna har under åren förändrats både i hur den har organiserats och i hur omfattande den varit. I dess nuvarande form, Statens skolinspektion, har tillsynen verkat som oberoende myndighet sedan 2008. Myndighetens främsta uppgift är att bidra till en god utbildning. Det sker genom tillsyn och kvalitetsgranskning av skolväsendet utifrån lagstiftningens krav. Skolinspektionen tar också emot anmälningar från elever och vårdnadshavare som upplever att skolan eller förskolan har gjort fel. På sin hemsida beskriver inspektionen vilken typ av frågor som kan anmälas och hur en anmälan går till. En elev som riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som minst ska uppnås kan vara i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Genom skolinspektionens regelbundna tillsyn framkommer brister i skolornas arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får i många fall inte de anpassningar och stöd de har behov av och rätt till. I en rapport från Skolinspektionen (2016a) konstateras att kvalitets­ arbetet kring skolans extra anpassningar behöver utvecklas. Granskningen visar att 11 av de 15 undersökta skolorna ännu inte i tillräcklig grad utvecklat arbetet kring extra anpassningar. Framför allt brister det i skolans förmåga att fastställa vad elevens egentliga behov är. Eleverna får då följaktligen inte de extra anpassningar de är i behov av för att ges förutsättningar att uppnå kunskapskraven. Myndigheten konstaterar också att skolorna behöver utveckla metoder för att följa upp de insatser som görs. Skolinspektionen (2013) tog under 2015 emot drygt 1000 anmälningar gällande elever som inte ansågs ha fått det stöd de hade rätt till. Myndigheten konstaterade efter utredning att i över hälften av anmälningarna fanns brister i hanterandet av det särskilda stödet. Dessa fall föranledde då kritik från inspektionen. Till de enskilt vanligaste problemen hör läs- och skrivsvårigheter och då främst i de lägre åldrarna. Skolinspektionen har funnit att läs- och skrivgrupper är vanligt förekommande. Samtidigt konstaterar myndigheten att det ofta upplevs som särskiljande att undervisas i liten grupp av de elever som går där. Dessutom riskerar kunskapskraven att nedvärderas till förmån för trygghet och social träning.

©  F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r

31


Ann-Katrin Swärd är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har många års erfarenhet av att arbeta som lärare/ speciallärare i olika lärandemiljöer och även med lärarutbildningen vid högskolorna i Gävle och Jönköping. Hennes doktorsavhandling belyser lärarkompetensens betydelse för elevers läs- och skrivlärande. Anders Karlsson (Fridaskolorna AB) är speciallärare med specialisering inom utvecklingsstörning samt inom läs- och skrivutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser. Han har under närmare tre decennier arbetat med elever i behov av anpassningar och särskilt stöd såväl i grundskolan som inom grundsärskolan.

ETT SKRIVUTVECKLANDE ARBETSSÄTT Att skriva med lust och glädje För att vara inkluderad och delaktig i ett samhälle som flödar av information krävs goda läs- och skrivkunskaper. I den här boken ligger tyngdpunkten på skrivandet genom att introducera lärare i ett skrivutvecklande arbetssätt för att främja och ge stöd i elevernas skrivträning. I ett arbetssätt där alla elever tillåts delta utifrån skilda förutsättningar ökar elevernas känsla av delaktighet och sammanhang. Modellen för ett skrivutvecklande arbetssätt som beskrivs i boken vilar på tre ben, skrivmallar, bildstöd och den modellerande läraren. Modellen kan ses som ett utmärkt sätt att introducera alla elever in i skrivandets fascinerande värld. För de elever som visar svårigheter i sin skrivutveckling kan detta arbetssätt vara avgörande för att överhuvudtaget komma igång med skrivandet. Boken är indelad i fyra delar: introduktion och genomgång av styrdokument kopplade till skrivande, skrivutveckling i teorin, skrivutveckling i praktiken samt didaktiskt perspektiv och handledning. Målgruppen är framför allt lärare i grundskolan och grundsärskolan men även speciallärare, specialpedagoger, förskollärare och lärarstudenter har användning för boken. Art.nr 39094

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144110677  

9789144110677  

Profile for smakprov