Mats
Funktionsförmåga Nivå 2
Mats Lodén
Gleerups Utbildning AB
Box 367, 201 23 Malmö
Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se
Funktionsförmåga nivå 2
© 2025 Författarna och Gleerups Utbildning AB
Gleerups grundat 1826
Redaktör Kajsa Reinholdsson
Bildredaktör Carin Carlsson
Formgivare Sten Melin Grafisk Form
Omslagsbild iStock
Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-511-1192-6
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Användning av detta läromedel för text- och datautvinningsändamål med t.ex. AI-tjänster är ej tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Prepress Bording AB, Borås 2025. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001
Tryck OÜ Print Best, Estland 2025.
Förord
Läromedlet Funktionsförmåga nivå 2 är skriven utifrån Skolverkets ämnesplan för Funktionsförmåga och funktionsnedsättning nivå 2. Funktionsförmåga nivå 2 riktar sig till dig som utbildar dig till undersköterska.
Boken täcker de centrala innehållen för nivå 2 och varje kapitel tar upp en eller flera punkter av det centrala innehållet.
I varje kapitel finns det fallbeskrivningar som kopplar innehållet till verkligheten, för att öka motivationen och förståelsen för dig som läser. Det finns gott om frågor som hjälper dig att testa om du förstått det du läst och som ger dig tillfälle att reflektera och fundera. Ett arbete inom vård och omsorg innebär att man behöver kunna kommunicera med brukare närstående och personal. Därför finns det övningar i varje kapitel där du får öva på att kommunicera. Det finns också förklaringar på svåra ord och begrepp både i början av kapitlet och genom hela kapitlet. I slutet av varje kapitel hittar du även en lista med ord att öva på, en sammanfattning samt instuderingsfrågor.
Ett stort tack till de lärare som granskat manus och bidragit med kloka och värdefulla synpunkter kring innehåll och pedagogiskt upplägg: Jill Bergman, Lisette Eriksson, Pernilla Södergren, Camilla Barsk, Yasmina Baladi, Ann Epstein, Malin Nilsson, Harald Strand och Eric Thelin.
Malmö 2025
Mats Lodén
1
2
3 Diagnoser
4 Arbetssätt
5 Samspel, innanförskap och intimitet ...........................
1.2.1
1.2.2
1.3.3
1.9.1
Historia
I det här kapitlet får du läsa om hur det svenska samhällets insatser för personer med funktionsnedsättningar har utvecklats genom historien. Du får kunskap om hur engagerade människor startade verksamheter som på sikt förändrade normer, synsätt och värderingar. Du får också veta mer om historien bakom anpassade skolformer och hur de pedagogiska metoderna vi har idag uppstod. Vi tittar också närmare på hur det gick till när internationella bestämmelser om barns och funktionsnedsatta personers rättigheter kom till.
I detta kapitel får du möjlighet att utveckla följande från ämnets syfte: de normer och värderingar som har påverkat samhällsinsatser och synen på funktionsnedsättningar genom historien.
Centralt innehåll
Hur normer, värderingar och synsätt genom historien har påverkat dagens insatser från samhället inom funktionshinderområdet i Sverige.
Detta har vi gått igenom i Funktionsförmåga nivå 1
> Hur normer, värderingar och synsätt genom historien har påverkat dagens insatser från samhället inom funktionshinderområdet i Sverige.
> Centrala begrepp inom området.
Han granskar lägenheten. En soffa, ett bord och en TV vid ett ljust öppet fönster. Gardinen rör sig stilla. I en bokhylla står några mjukisdjur uppradade. Han rullar in i sovrummet och ler åt sängen. ”Mjukt,” säger han och vänder sig till vårdaren som står bakom honom. Bredvid sängen står ett litet bord med en sänglampa. En stor blomma i en kruka står framför fönstret. Det här är första dagen utanför. I tjugo år har han bott på institutionen. Tjugo år tillsammans
med andra i stora salar med många sängar. Långa korridorer och toaletter på rad i det kalla duschrummet.
Sprickorna i taket som har var så rädd för. Skötarna. Somliga var snälla och andra var elaka.
Dörren till toaletten har ett hjärta på dörren. Han öppnar och ser på duschen, toalettstolen och handfatet. Blå fiskar på duschdraperiet. Han går fram till toaletten och lyfter på locket, vänder sig mot vårdaren och brister ut i ett stort leende. ”Egen toa!”
På vilket sätt kan en boendemiljö påverka en brukares självkänsla?
centrala begrepp
De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.
sinnesslö – föråldrat begrepp för en intellektuell funktionsnedsättning.
socken – en församling på landsbygden.
stadga – regel som förklarar hur något ska genomföras.
skolplikt – skyldighet för barn att gå i skolan.
konvention – en överenskommelse eller ett avtal där olika parter ska följa en gemensam överenskommelse.
deklaration – ett dokument med principer, mål och avsikter.
omyndigförklarad – att fråntas rätten att bestämma över sitt eget liv.
stigmatisera – att utpeka som avvikande, förknippa med negativa stereotyper.
dysfunktionell – något som fungerar dåligt.
fattighus – en byggnad där fattiga och orkeslösa personer fick bo förr i tiden.
deklarationen för barns rättigheter – en internationell överenskommelse som fastställer grundläggande mänskliga rättigheter för barn.
LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
LASS – lagen om assistansersättning.
I det här kapitlet kommer du att stöta på begrepp som inte ska användas längre. Men de var aktuella då, under den tid som beskrivs i kapitlet.
1.1 De första samhällsinsatserna
Med reformationen förvandlades Sverige och gick från katolsk kristendom till protestantisk kristendom. I Frankrike började de första skolorna för blinda och döva växa fram i slutet av 1700-talet. Metoder för inlärning utvecklades och den tidiga specialpedagogiken växte fram. Under 1800-talet öppnades allt fler skolhem och anstalter för funktionsnedsatta av engagerade kvinnor. Man inspirerades av framgångar i Frankrike och USA och ville att staten skulle finansiera vårdhem och anstalter, men de flesta verksamheterna var privata och finansierades med donationer, insamlingar och av intresseföreningar och kyrkan.
1.1.1 Religion, vård och omsorg
Religionen hade ett stort inflytande i Sverige under medeltiden. Den vård och omsorg som fanns bedrevs av kyrkan eller av familjen. Klostren hade helgeandshus som tog emot sjuka och fattiga, människor med funktionsnedsättningar och psykiskt sjuka. Vården och omsorgen sköttes av nunnor och präster.
Därtill fanns hospital som från början var sjukhus för personer med spetälska, en bakteriesjukdom som bland annat gör att man förlorar
Helgeandshuset
Copenhagen northwest
känseln. Detta gör att man lätt får skador och sår som infekteras. Utan behandling kan ett infekterat sår till slut leda till att kroppsdelen ruttnar och faller av. Spetälska spred stor skräck och man ville isolera de sjuka utanför städerna för att undvika smittspridning. Med reformationen under 1500-talet införde Sverige protestantisk kristendom. Katolska kloster stängdes, revs eller brändes ner. I och med detta försvann mycket av den vård och omsorg som samhället erbjöd. Under 1600-talet bestämdes det att hospitalen skulle ta in fattiga och sjuka som inte hade någon familj som kunde ta hand om dem. Det kan ses som ett tidigt steg till att vården började skötas av myndigheter.
reflektera
Hospital var en tidig metod för att undvika smittspridning. Vilka likheter och skillnader har det med dagens metoder?
1.1.2 Från hem till anstalt
Under 1700-talet började tankar om vetenskap växa fram och ersätta religionen. Fram tills den här tiden var vården framför allt fokuserad på omhändertagande, inte behandling. Man började undersöka om exempelvis psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar kunde behandlas eller botas. Stora institutioner där de onormala och oönskade kunde spärras in blev allt vanligare. Större hospital och anstalter kunde förvara de sinnesslöa och vanföra, men de var få och otillräckliga.
De allra flesta sköttes fortfarande i hemmet. De flesta familjer i Sverige levde under påfrestande och fattiga förhållanden. För många blev det svårt att klara sig om en familjemedlem saknade arbetsförmåga. Vård och omsorg i hemmet var också ett tungt arbete, särskilt om funktionsnedsättningarna var stora. Familjerna var vanligen trångbodda. På landsbygden kunde svårt sjuka förvaras tillsammans med boskapen.
reformationen –
övergång från den katolska läran till den protestantiska läran
Förstod du?
Vad var ett helgeandshus?
vanför – föråldrat begrepp för en person som är rörelsehindrad. sinnesslö – föråldrat begrepp för en intellektuell funktionsnedsättning.
boskap – större djur som arbetar och föds upp på en bondgård, exempelvis kor, får och grisar
socken – en församling på landsbygden
Förstod du?
Vad var fattighjon?
När den första fattigvårdsförordningen bestämdes 1847 skulle alla som bodde i socknen betala skatt till fattigvården. Fattigvårdsförordningen skulle långt senare utvecklas till den socialtjänstlag som vi har idag. Fattigvården hade ansvar för fattighjon, människor som av olika anledningar inte kunde arbeta, som var fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta, obotligt sjuka, gamla eller barn utan föräldrar.
1.2 Specialpedagogikens födelse
Redan 1784 hade läraren Valentin Haüy öppnat en skola för blinda i Paris. Under den franska revolutionen startade han världens första institut för blinda och döva i samma stad. En av hans elever var Louis Braille. Där utvecklades läsmetoder för blinda och teckenspråk för döva. Men det skulle dröja till 1829 innan Louis Braille publicerade sitt punktskriftsystem. Förändringarna tog tid.
Några franska läkare började studera blinda och döva barns möjligheter till undervisning och utveckling. Andra ville studera de sinnesslöas situation. De var inspirerade av Jean Jaques Rousseau och hans tankar om att barn kunde utvecklas av egen fri vilja om de uppmuntrades att göra det.
Förstod du?
När publicerades
Brailles punktskriftsystem? kommunicera
Arbeta två och två. Fundera tillsammans på hur kommunikation med döva personer kan ha gått till innan teckenspråket utvecklades. Försök sedan beskriva din väg till skolan så detaljerat som möjligt utan att tala, skriva eller teckna. Kroppsspråk, som gester, är okej. Efteråt ska ni försöka återge den andres väg till skolan och använda språket som vanligt. Har ni lyckats kommunicera, eller blev det några missförstånd? Var det svårt eller lätt?
1.2.1 Den vilda pojken från Aveyron
1797 hittade några jägare en naken och förvildad pojke i skogarna runt Aveyron i sydvästra Frankrike. Han var helt förvildad och kunde inte tala. Han förflyttade sig som ett djur, på armar och ben, och kunde springa mycket fort. Pojken blev inlåst på en institution för dövstumma i Paris. Med den tidens språkbruk bedömdes pojken vara en idiot. Han vaggade fram och tillbaka när han betraktade månen, något som kan ses som de upprepande rörelser som barn med autism kan uppvisa. Han var en stor nyhet i Paris. Folk betalade pengar för att få se honom.
Läkaren Jean Itard besökte pojken på institutionen och bestämde sig för att undervisa och uppfostra honom i sitt eget hem. Han fick namnet Victor. Itards arbete blev senare erkänt av den franska
dövstum – föråldrat begrepp för en person som är döv, begreppet används inte längre
vetenskapsakademien. Han hade bevisat att en person med svåra funktionsnedsättningar kunde utveckla sina förmågor med rätt stöd och hjälpmedel.
1.2.2 Nya pedagogiska metoder
Den franske läkaren Edouard Séguin, som var inspirerad av Itard, började arbeta med barn med svåra funktionsnedsättningar. Han hade en stark tro att alla människor hade förmåga att utveckla kunskaper och funktioner med rätt stöd. Séguins arbete var med och lade grunden till det som idag kallas för specialpedagogik.
Séguin utbildade barn som ansågs vara idioter på ett hem för obotliga. 1846 publicerade han en bok som anses vara den första handboken i specialpedagogik. Boken fick stor uppmärksamhet och översattes till flera språk. Dessutom utvecklade han olika pedagogiska hjälpmedel. En del av dem används än idag, i moderniserade versioner. Hans arbete skulle få stort inflytande på andra pedagogiska undervisningsmetoder och inspirera Montessoripedagogiken. Förstod du?
Vem skrev den första handboken i specialpedagogik?
reflektera
Varför betalade folk i Paris pengar för att se Victor?
kommunicera
Diskutera två och två. Finns det några moderna metoder som ni tror hade kunnat vara till hjälp för att utbilda Victor?
1.2.3 Maria Montessoris pedagogik
År 1870 föddes Maria Montessori, en kvinna som skulle bli Italiens första kvinnliga läkare och pedagog innan hon dog 1952. Montessori var inspirerad av Itards och Séguins arbete och översatte deras böcker till italienska. Mest känd är hon dock för de pedagogiska metoder och stödmaterial hon utvecklade själv. Hon fick resa över hela världen för att föreläsa om sitt arbete.
Pedagogiken, som hon kallade för ”spontanegen-utveckling”, byggde på barnens egen lust och vilja till lärande. Grundtanken var att barn alltid är nyfikna. Hon insåg att de flesta barn lär sig med kroppen och i rörelse, genom att pröva. Hon arbetade med färger och former, lek, vardagssysslor och praktiska föremål som kunde utveckla barnens sinnen, logik, förståelse och tänkande. Den lärande miljön skulle anpassas efter barnens, inte skolans, behov. Barnen skulle få lära sig i den takt som passade dem.
Montessori arbetade med barngrupper som ansågs vara ”mentalt handikappade”. När hennes åttaåriga elever deltog i ett nationellt prov om läsande och skrivande visade flera av hennes elever ett bättre resultat än övriga ”normala” elever. Montessori menade att hennes metoder kunde användas för alla barn. Idag är hennes arbetssätt spridda över hela världen och i alla möjliga former av pedagogiska verksamheter.
Maria Montessori skapade en egen pedagogik som utgår från att alla barn är alltid nyfikna.
Förstod du?
Vad är grundtanken i Montessoripedagogiken?
Förstod du?
Vad var en asyl?
1.3 Skolhem, arbetshem och asyl
Det fanns huvudsakligen tre olika sorts anstalter för personer med funktionsnedsättningar under 1800-talet. Skolhemmen skötte undervisningen, arbetshemmen erbjöd praktiskt arbete i verkstäder och hantverkssysslor. Det fanns skomakeri, träslöjd, odlingar, djurskötsel och syarbete. Asylerna var för personer med allvarliga funktionsnedsättningar, de som ansågs obotliga och obildbara. Många intagna hade sällan kontakt med sina närstående.
Till en början var verksamheterna fristående från varandra. Med tiden blev det däremot allt vanligare att allting samlades under samma tak. Skolhem, arbetshem och asyl blev en gemensam verksamhet. Modellen med skola och praktisk verksamhet i nära anslutning finns kvar än idag. I slutet av 1800-talet var det insamlingar, privata donationer, kyrkan och olika intresseföreningar som finansierade skolhem och anstalter. En del finansiering stod staten för.
Medicinalstyrelsen –en central myndighet från 1878 som var ansvarig för hälsooch sjukvården
Från mitten av 1800-talet fram till 1950-talet ansågs sinnesslöhet vara ett psykiatriskt tillstånd. Därför var det naturligt att Medicinalstyrelsen fick ansvaret för vården. Detta ledde till att många med intellektuella funktionsnedsättningar hamnade på sinnessjukhus i stället för på skolhem och specialanstalter.
reflektera
Var det bättre med skolhem, arbetshem och asyl som fristående eller gemensamma verksamheter?
kommunicera
Diskutera i grupper om tre. Vilka arbetssätt på exempelvis en förskola kan komma från Montessori?
1.3.1 Utbildning för alla?
När folkskolan infördes i Sverige 1842 var undervisningen tänkt för alla barn. I folkskolestadgan stod det: ”Varje svenskt barn, fattigt såväl som rikt, har rätt att tillägna sig ett visst mått av undervisning”. Men reformen gällde inte för alla. De som klassades som sinnesslöa eller idioter utestängdes och ansågs obildbara. De var hänvisade till anstalter där undervisningen i första hand handlade om sträng uppfostran.
Kraven på rättvisa för alla växte. Folkrörelserna ansåg att det var viktigt att alla fick möjlighet att bilda sig och startade egna skolor, folkhögskolorna. Pedagogiken byggde på frivilligt lärande, i studiecirklar. Intresseföreningar och engagerade människor ville öppna skolor med en särskilt anpassad pedagogik för elever med funktionsnedsättningar.
Politiker och myndigheter hade uppfattningen att de sinnesslöa var så många att det inte lönade sig att bygga särskilda skolor. Frivilliga föreningar, läkare och psykiatrer protesterade. Ett upprop för moraliskt och ekonomiskt stöd för sinneslöarbetet startade 1868. Året därpå startades Föreningen för sinnesslöa barns vård, som fick ett stort inflytande under de kommande åren. Med tiden blev Föreningen för sinnesslöas barns vård ansvariga för flera anstalter och skolhem.
Engagerade personer fortsatte att kräva att staten skulle hjälpa till och finansiera dessa skolor. Skolplikt för döva barn infördes 1889 och ungefär tio år senare även för blinda barn. Barn med fysiska funktionsnedsättningar och epilepsi, men som inte var sinnesslöa, omfattades också. I praktiken fick de dock sällan någon utbildning. Skolorna saknade resurser för att ta emot dem och man visste inte hur man skulle hantera dem.
reflektera
Varför skrev man att alla barn hade rätt till viss undervisning, samtidigt som vissa blev uteslutna?
tillägna – lära sig någon färdighet, egenskap eller dylikt
obildbar – någon som inte är mottaglig för bildning eller utbildning
upprop – offentlig uppmaning att hjälpa något eller något finansiera –tillhandahålla pengar och resurser
skolplikt – skyldighet för barn att gå i skolan
Förstod du?
1. När infördes skolplikt för döva barn?
2. När infördes skolplikt för blinda barn?
kommunicera
Diskutera i smågrupper. Vad är det för skillnad mellan en studiecirkel och traditionell undervisning?
1.3.2 Pär Aaron Borg
och Charlotta Seuerling
1807 mötte Pär Aron Borg den unga Charlotta Seuerling när han undervisade i musik på ett fattighus i Stockholm. Charlotta var blind sedan fyra års ålder. Hon hade vuxit upp i en teaterfamilj där hon lärt sig sjunga och spela olika stränginstrument.
Charlotta ville studera och lära sig läsa musikens notsystem. Charlotta inspirerade Borg i undervisningen och de hittade lösningar på olika pedagogiska problem tillsammans. Bland annat skapade de ett system med upphöjda och rörliga noter så att Charlotta kunde känna noterna med fingertopparna, ett taktilt funktionsstöd. Pär Aron Borg insåg att fingertopparnas känsliga förmåga var viktigt för blinda personers inlärning.
Borg fortsatte engagerat att utbilda Charlotta i andra ämnen. Hon lärde sig tyska och franska och studerade alla medicinska ämnen som dåtidens läkare studerade. Charlotta Seuerling blev senare känd som ”den blinda sångmön”. Hon komponerade musik, skrev dikter och sånger och arbetade som skådespelerska. Hon gjorde en viktig insats för att upprätta institutet för blinda i Rysslands dåvarande huvudstad S:t Petersburg.
Pär Aron Borg skapade ett system med upphöjda och rörliga noter som man kunde känna med fingertopparna.
1.3.3 Sveriges första specialskola
Synen på kvinnor var mycket konservativ under 1800-talet. Men Charlottas framgångar förändrade Borgs uppfattning. Han ansåg att kvinnor och alla med funktionsnedsättningar blev orättvist behandlade av samhället.
Mötena med Charlotta Seuerling kom att inspirera Borg att starta en skola för blinda och döva. År 1809 öppnade han Allmänna institutet för Döfstumma och Blinda i Stockholm. Det var den första specialskolan i sitt slag i Sverige, nuvarande Manillaskolan. Pär Aaron Borg skapade även det första svenska handalfabetet.
reflektera
Vilken betydelse fick Charlotta Seurerling och Pär Aaron Borgs samarbete för blinda barn i Sverige?
kommunicera
Arbeta två och två och lös en skoluppgift tillsammans. Diskutera sedan vem som gjorde vad. Fundera också på varför Seuerling och Borgs samarbete blev så framgångsrikt.
1.3.4 Kvinnliga pionjärer
Det var starka kvinnor som startade de första skolhemmen och anstalterna. Emanuella Carlbeck grundade en av de första anstalterna för att utbilda personer med intellektuella funktionsnedsättningar år 1866. Hon var djupt religiös och kom att bli en föregångare för andra engagerade människor. Anstalten skulle så småningom bli ett skolhem, Johannesberg, den största anstalten för barn och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar i Sverige.
konservativt – en idé om att bevara det som är utan att förändra
Handalfabetet ur egen vy.
Förstod du?
Vem var ”den blinda sångmön”?
Förstod du?
Vem var
Emanuella Carlbeck?
1874 startade Ebba Ramsay den första anstalten som tog emot sinnesslöa personer med så kallad fallandesjuka, epilepsi. Vilhelmsro blev ett kunskapscenter kring barn med intellektuella funktionsnedsättningar och epilepsi för hela Norden.
Thorborg Rappe var föreståndare för Föreningen för sinnesslöa barns vårds skola och dess arbetshem. Hon gjorde flera studieresor till andra länder för att lära sig om pedagogiska metoder för att utveckla verksamheten. Efter hennes död publicerades hennes anteckningar om undervisning av personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Det blev Sveriges första lärobok om sinnesslövård: Några råd och anvisningar vid sinnesslöas (idioters) vård, uppfostran och undervisning. Boken publicerades 1903.
Elisabeth Anrep-Nordin startade det första skolhemmet för sinnesslöa barn som även var blinda och döva 1892. Hennes karriär inom utbildning för personer med funktionsnedsättningar började när hon arbetade som simlärare på Manillaskolan där hon fick god kontakt med eleverna. Hon reste bland annat till USA för att lära sig om undervisning av blinda och döva elever.
reflektera
Somliga pionjärer reste till andra länder för att lära sig nya pedagogiska metoder. Varför tror du att man behövde göra så?
kommunicera
Arbeta två och två. Reflektera och diskutera vad det kan ha berott på att det mest var kvinnor som engagerade sig i de funktionsnedsattas situation under 1800-talet.
1.4 Fattighjonen
Personer med funktionsnedsättningar behandlades mycket illa. Många placerades på fattighus och fattiggårdar. De intagna hade stränga regler att förhålla sig till. De fick inte lämna gården eller huset. En del gårdar var välskötta, andra var förfallna och vanskötta. En del fattighus var stora med olika rum för kroniskt sjuka, sinnessjuka, sinnesslöa och gamla. Men de flesta fattiggårdarna var små och trångbodda. Ofta blev sinnesslöa och vanföra förvarade i utrymmen som mer var som celler och burar. De var omyndigförklarade och kunde inte ställa några krav.
Många mindre platser hade inte råd att ordna med fattighus. Ett system som funnits sedan medeltiden var rotegång, vilket innebar att den fattiga fick flytta mellan olika gårdar för mat, husrum och arbete. På en fattigauktion kunde fattighjon bli sålda som arbetskraft. Den som tog hand om ett fattighjon fick pengar för att göra det. Man vann auktioner genom att begära lägst ersättning. För många familjer var det en viktig inkomst. Ofta innebar det ett slavliknande liv för den som blivit såld.
1.5
Det förra sekelskiftet
Sverige skulle snart påverkas av nya idéer och värderingar. Politiker började alltmer anse att de sinnesslöa, vanföra och psykiskt sjuka var ett kostsamt samhällsproblem. Under andra halvan av 1800-talet blev fattigvårdslagen mer strikt, så att färre fick rätt till insatser och rätten att överklaga beslut togs bort.
I Sverige började folkrörelserna få ett allt större inflytande på samhällsutvecklingen. Man krävde bättre vård för de äldre och kvinnor krävde rösträtt. 1918 kom en ny fattigvårdslag som återinförde rätten att överklaga beslut och förbjöd fattighus, fattigauktioner och rotegång. Samma år tog det första världskriget slut.
omyndigförklarad –att fråntas rätten att bestämma över sitt eget liv
Hur tror du att en människas självkänsla påverkades av att bli såld på en fattigauktion?
sekelskifte – tidpunkt när ett nytt århundrade börjar
Förstod du?
Vad ändrades i fattigvårdslagen 1918?
Varför kunde inte alla barn gå i skolan när skolplikten infördes?
kommunicera
Arbeta tre och tre. Diskutera vilka för- och nackdelarna som kan ha funnits med att staten betalade folk för att ta hand om fattighjon.
1.5.1 Utvecklingen av barns rättigheter
Tanken om att barn inte ska arbeta är ganska ny. Även om skolplikten infördes i Sverige i slutet av 1800-talet behövde fortfarande många barn bidra till familjens ekonomi. Barn var en billig arbetskraft. Särskilt i fattiga familjer behövde barnen bidra till försörjningen. Barn hade tunga och farliga arbeten inom jordbruk, fabriker, gruvor och industrin.
Ett förbud mot barnarbete infördes i Sverige 1881, vilket innebar att barn under 12 år inte fick arbeta. Fler lagar för att skydda barn antogs så småningom. Under 1920-talet minskade barnarbetet kraftigt för att sedan upphöra i välfärdens Sverige. Globalt sett ser situationen annorlunda ut. FN uppskattar att det idag finns minst 160 miljoner barnarbetare i världen.
Tanken om att barn inte ska behöva arbeta är ganska ny, i Sverige förbjöds barnarbete 1881. I många länder i världen förekommer fortfarande barnarbete. Förstod du?
1.5.2 Vita lågan
Eglantyne Jebb, med smeknamnet ”vita lågan”, engagerade sig i utsatta barns situation efter första världskriget. En handelsblockad mot de forna fienderna Österrike och Tyskland orsakade svält. Jebb och hennes syster anordnade insamlingar och försökte påverka makthavare. 1921 fraktade hon 600 ton mat och medicin till svältande barn i Ryssland. Vid ett tillfälle arresterades hon för att ha delat ut flygblad. Domaren blev så imponerad att han betalade hennes böter själv. År 1919 grundade hon Save the Children, Rädda Barnen. Organisationen växte och kom att omfatta hjälp till alla barn i världen. Jebb skrev också ”Deklaration för barns rättigheter” år 1923. Året därpå antogs deklarationen av Nationernas förbund, föregångare till dagens Förenta nationerna, FN. Hennes barnrättskonvention ligger till grund för utvecklingen fram till det som idag är FN:s barnkonvention.
Eglantyne Jebb.
Eglantyne Jebbs ”Deklaration för barns rättigheter”
handelsblockad –att avbryta handelsförbindelser med ett land för att straffa och få dem att ändra något i sin politik forna – tidigare
1. Barnet måste få tillgång till det som krävs för en normal utveckling, både materiellt och andligt.
2. Det hungriga barnet måste få mat, det sjuka barnet måste få hjälp, det efterblivna barnet måste stödjas, det brottsliga barnet måste återanpassas och det föräldralösa och hemlösa barnet måste få skydd och omvårdnad.
3. Barnet måste prioriteras att få hjälp i tider av nöd.
4. Barnet måste ges möjligheter till försörjning och måste skyddas mot alla former av utnyttjande.
5. Barnet måste uppfostras i medvetenhet om att dess förmågor ska användas i tjänst för dess medmänniskor.
reflektera
1. Vilken betydelse fick organisationen Rädda Barnen för barns rättigheter under 1900-talet?
2. Varför förekommer fortfarande barnarbete i världen? Förstod du?
På vilket sätt bidrog Eglantyne Jebb till utvecklingen av barnkonventionen?
intention – avsikt
försumma – inte
ägna tillräcklig upp
märksamhet åt
1.6 Anstalternas utveckling
Många privata skolhem och anstalter som startat med goda intentioner vid sekelskiftet hade med tiden förändrats och mer blivit förvaringsanstalter. Det fanns ingen egentlig kontroll eller insyn i hur institutionerna fungerade. Allmänheten visste inte hur de intagna behandlades.
Beslutsfattare var inte överens om vem som skulle ha huvudansvaret, men de började inse att sinneslövården hade försummats. Anstalterna var nedslitna och gamla. Personalbristen var stor och de som arbetade på institutionerna var ofta outbildade.
Fallbeskrivning
Min mor var fattig och kunde inte behålla mig. Jag kom till ett fosterhem och dom skickade mig till ett vårdhem för sinnesslöa när jag var två år. Jag fick mycket stryk, men var stark och kunde arbeta. Därför behöll de mig. När jag fyllde 21 år kom en psykiater till anstalten på inspektion. Hon insåg på en gång att jag inte var sinnesslö och skrev ut mig. Det var den lyckligaste dagen i mitt liv. Nu arbetar jag på ett järnverk. – Arvid
Vipeholms sjukhus.
1.6.1 Vipeholms sinnessjukhus
Under första delen av 1900-talet öppnades ett flertal större sjukhus som både tog emot psykiskt sjuka och funktionsnedsatta personer. Europas då största sjukhus för sinnesslöa öppnades utanför Lund år 1935. Anstalten hette Vipeholms sinnessjukhus. Det var ett specialsjukhus för ”svårskötta obildbara sinnesslöa” män. Anstalten tog emot patienter från hela Sverige och efter en tid började man även ta emot minderåriga och kvinnor. De intagna delades upp i sju olika grader. Grupp 0 var den lägsta graderingen.
Grupp 0 omfattar sådana som överhuvudtaget inte visar några tecken på psykiskt liv, som eljest utmärker homo sapiens. De närma sig rena monstra.
– Hugo Söderberg, överläkare på Vipeholms sjukhus
INTELLIGENSTESTERNA
Under slutet av 1800-talet började olika verktyg för att mäta mänsklig intelligens utvecklas. Den allmänna uppfattningen var att intelligens var ärftligt, genetiskt och fast livet ut. Allt fler barn och ungdomar klassades som sinnesslöa. Men var verkligen alla som hamnade på institutioner sinnesslöa? Det skulle senare visa sig att barn som led av näringsbrist, sen utveckling eller kom från fattiga förhållanden även kunde klassificeras som sinnesslöa.
Vipeholm var en av anstalterna som tidigt införde intelligenstester. De använde denna skala:
• Debila – IQ 50–70, idag lindrig intellektuell funktionsnedsättning.
• Imbeciller – IQ 20/25–50, idag medelsvår intellektuell funktionsnedsättning.
• Idioter – under IQ 20/25, idag svår intellektuell funktionsnedsättning.
Intelligenstester sågs främst som ett medel att få ordning på sinnesslövården. Man ville skilja ut de som ansågs bildbara från dem som var obildbara. Platsbristen var stor. De som ansågs bildbara kunde slussas vidare till skolhem och arbetshem. De som ansågs obildbara blev kvar på låsta avdelningar.
Dagens IQ-tester
Idag används IQ-tester främst tillsammans med andra metoder för att bedöma barns inlärningsförmåga och behov av stödåtgärder. Nu vet vi att intelligens påverkas av sociala, biologiska och psykologiska förutsättningar. Genetiken bestämmer mycket, men inte allt. Intelligens, färdighet och förmågor kan utvecklas eller hämmas i olika miljöer.
eljest – äldre ord för ”annars”
Förstod du?
Vad var grupp 0?
IQ – förkortning av engelskans intelligence quotient, intelligenskvotens
Förstod du?
Hur användes intelligenstester inom sinnesslövården?
IQ mäter inte kreativitet eller konstnärlighet.
Ett IQ-test kan mäta en människas förmåga att lösa problem, tänka logiskt, lära sig nya saker och förstå komplicerad information. Andra slags intelligenser och förmågor som empati och medkänsla, även kallad emotionell intelligens, kan inte mätas med IQ-test. Testet kan heller inte värdera kreativitet, social förmåga och konstnärlighet.
reflektera
Vad tror du påverkar intelligensen mest, genetik eller sociala förutsättningar?
kommunicera
Diskutera i smågrupper. Är IQ-tester användbara eller är andra förmågor viktigare?
SOCKEREXPERIMENTEN
karies – skador i tänderna som är orsakade av syror, skadorna kan kallas ”hål i tänderna”
Tandhälsan i Sverige var mycket dålig och man visste inte vad det berodde på. Det fanns en misstanke om att socker kunde orsaka karies. Politiker och medicinalstyrelsen ville genomföra en studie om varför folk fick hål i tänderna. År 1947 blev Vipeholms sjukhus utvalt för experimenten och de intagna blev försöksobjekt.
En speciell kola tillverkades som kallades för ”Vipeholmstoffée”. Patienterna fick äta den söta kolan flera gånger om dagen och dricka sockerhaltig dryck. De hade inga möjligheter att påverka eller säga nej till att delta. Många fick sina tänder förstörda för livet.
Över sexhundra intagna tvingades delta i studien. Närstående fick ingen information. FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn, skrev till regeringen och krävde att de som deltog i kariesexperimenten skulle ha rätt att säga nej. I riksdagen debatterades metoderna. Var det rätt att utföra experiment på handikappade människor? När allmänheten förstod hur de intagna patienterna behandlades på Vipeholm avslutades studien till slut.
Kariesexperimenten på Vipeholm förändrade dock världens syn på socker. I Sverige uppstod begreppet ”lördagsgodis” som ett direkt resultat av erfarenheterna från experimenten. Tanken var att minska risken för karies genom att barn bara fick äta godis en gång i veckan. En annan konsekvens var den så kallade ”fluortanten”, tandvårdspersonal som besökte skolbarn från 60-talet till slutet av 80-talet. Syftet var att främja tandhälsan genom att ge barnen flourskölj, en lösning som stärker tändernas emalj.
Idag betraktas experimenten på Vipeholm som både oetiska och grymma. De funktionsnedsattas situation hade väckt uppmärksamhet. De skulle komma fler skandaler och skriverier. Hur behandlades egentligen människor med funktionsnedsättningar?
Förstod du?
Vad var kariesexperimenten?
På Vipeholms sjukhus utsattes de intagna för sockerexperiment.
inhuman – omänsklig
Idag finns fyra huvudkrav för att få genomföra forskning på människor.
Informationskravet:
Att personen som ska delta måste veta/förstå vad forskningen handlar om.
Samtyckeskravet:
Att personen måste godkänna att delta.
Konfidentialitetskravet:
Att personuppgifter och resultat är sekretessbelagda.
Nyttjandekravet:
Att resultatet får bara användas för forskning. Efter avslutad forskning ska resultaten raderas eller förstöras.
reflektera
Varför har man kommit fram till just de fyra huvudkraven på forskning på människor, tror du? kommunicera
Varför valde forskarna att utföra kariesexperimenten på personer med funktionsnedsättningar? Diskutera två och två.
1.6.2 Psykiatri
hypoglykemi – för låg halt glukos i blodet
Psykiatrins tidiga behandlingsmetoder betraktas idag som inhumana och grymma. En del metoder orsakade betydande skador på patienterna. Under 1900-talet introducerades bland annat insulinkomabehandling. Patienten, ofta en person med schizofreni, fick en hög dos insulin som orsakade hypoglykemi och medvetslöshet. Sedan väckte man patienten med en sockerlösning. Det var en plågsam metod som kunde orsaka svåra kramper. En annan metod var långbad. Patienterna kunde ligga i badet hela timmar och ibland flera dagar i sträck. Metoderna skulle göra patienterna lugnare och lättare att hantera.
Bilden är från Långbro sjukhus 1951 och visar troligen tvångsvård i praktiken, även om det kanske inte formellt dokumenterades som ”tvång”. På den tiden ansågs det legitimt att behandla patienter utan deras medgivande om de ansågs ”sinnessjuka”. Detta är en insulinbehandling vi ser i bild som användes för att ”starta om” hjärnaktiviteten, särskilt vid schizofreni eller svåra psykoser.
Under 1930-talet började man även använda ECT, elchocksbehandling. Patienten får en elektrisk stöt i hjärnans nervsystem som framkallar ett epileptiskt anfall. Efter kramperna är patienten avslappnad och lugn. Det är en metod som fortfarande används, främst vid svåra depressioner. Idag genomförs ECT-behandlingar dock under medicinskt kontrollerade former och med patientens samtycke. Patienten är sövd och den elektriska impulsen som ges är låg och individuellt anpassad.
ECT – electro convulsive therapy
Förstod du?
Vad är ECT?
Förstod du?
Vad är en lobotomi?
LOBOTOMIER
Den portugisiske neurologen Egas Moniz började på 1930-talet använda sig av kirurgi som behandling för psykiska sjukdomar. Moniz fick senare Nobelpriset för att ha uppfunnit lobotomi, en operation som gick ut på att skära av vissa nervbanor i hjärnan. Patienterna blev ofta känslomässigt avtrubbade, likgiltiga och personlighetsförändrade. Idag betraktas lobotomi som en avsiktlig hjärnskada.
Under 1940-talet använde den amerikanske läkaren Walter Freeman en ny metod. Han förde in en specialtillverkad ishacka in i hjärnan via tårkanalerna. Med egna ord förklarade han att ”han rörde om lite.”
Metoden användes till en början på aggressiva och schizofrena patienter, sedan för alla möjliga diagnoser, som depressioner och ångest. Walter Freeman genomförde ungefär 4000 lobotomier, varav 19 på minderåriga, däribland en fyraåring. Ungefär 500 personer dog av behandlingen. Freeman saknade kirurgisk utbildning och arbetade alltid utan handskar. Lobotomi upphörde som behandlingsmetod på 1970-talet.
reflektera
Vad tror du att framtidens människor kommer tycka om dagens psykiatriska behandlingar?
kommunicera
Diskutera i smågrupper. Hur kunde en metod som lobotomi bli godkänd och till och med belönas med Nobelpriset?
1.7 Efter andra världskriget
Förenta nationerna, FN, bildades 1945 som en reaktion på andra världskrigets slut. Krigets vinnare ville skapa en ny världsordning grundad på internationellt samarbete. År 1948 antogs stadgarna för de mänskliga rättigheterna och allas lika värde.
Efter andra världskriget var miljoner barn hemlösa och föräldralösa. Det fanns akuta behov av mat, kläder, tak över huvudet och hälso- och sjukvårdsinsatser. Men det fanns också en vilja att fördjupa och utveckla barnens skydd och rättigheter i världen.
1946 startade FN organisationen UNICEF, United Nations International Children’s Emergency Fund. Tillsammans med Rädda Barnen gav de barn stöd och hjälp efter andra världskrigets förödelse. 1953 ombildades UNICEF och blev en permanent del av FN. Man tog bort ”international” och ”emergency” från namnet, men behöll bokstäverna. Numera heter det United Nations Children’s Fund, eller FN:s barnfond.
Förstod du?
Vilket år bildades FN?
Organisationen Hiwot arbetar för att människor med hiv och aids ska slippa stigmatisering. Detta gör de till exempel genom att erbjuda aktiviteter som dans och musik. Organisationen stöds av svenska Rädda Barnen.
imbecill – föråldrad beteckning för intellektuell funktionsnedsättning
ventrikel – ett hålrum i hjärnan som innehåller ryggmärgsvätska
septikemi – äldre benämning för blodförgiftning
1.7.1 Psykiatri i förändring
Fallbeskrivning
Kirurgiska kliniken Umeå lasarett. Kvinna född 1927.
Diagnos: Imbecillpsykopat och idiotia.
Slutanteckning: 21-årig kvinna med konstant oroliga utbrott och okynnigt uppträdande. Regelbundna epileptiska anfall. Lobotomi genomförd 31 mars 1948.
Postoperativt: Patienten avlider 3 april av förmodad ventrikelblödning och allmän septikemi.
– Gustaf Wrangel, kirurg
stigmatisera – att utpeka som avvikande, förknippa med negativa stereotyper
Efter andra världskriget var Sverige världsledande i antalet psykiatriska vårdplatser per invånare. Sinnessjukhusen bytte namn och skulle kallas mentalsjukhus. Gamla benämningarna som ”sinnesslö”, ”imbecill” och ”idiot” började ersättas av nya begrepp. Nu benämndes de som ”utvecklingsstörda” och ”handikappade”. De som brukade kallas ”sinnessjuka” började man säga led av ”mentalsjukdom” eller ”psykisk sjukdom”. De gamla begreppen ansågs kränkande och stigmatiserande.
Hibernal från Leo Läkemedel AB var ett vanligt förekommande varumärke för klorpromazin inom vården i Sverige. Denna förpackning från Sankt Lars sjukhus är utställd på Livets museum i Lund.
Nya mediciner och behandlingsformer introducerades. Klorpromazin, som fick namnet Hibernal i Sverige, var den första generationen av antipsykotiska läkemedel och gjorde många allvarligt psykiskt sjuka personer mer kontaktbara. Det fick en positiv inverkan på psykiatrin, men förändringen skulle ta tid.
Psykiatrins utveckling på 60- och 70-talen påverkades från olika håll. Idéer kom från Storbritannien och USA, där psykiatriker förespråkade en sorts antipsykiatri med humanistiska värderingar.
En annan inspirationskälla var den italienske psykiatern Franco Basaglia. Han menade att många symtom på psykiska sjukdomar orsakades av vanvård och isolering. Han förespråkade att institutionerna skulle stängas och ersättas av öppenvård. Han var en
stark motståndare till tvångsåtgärder och kämpade för patienters rättigheter. Arbetet fick resultat. 1978 kom en ny lag som reformerade italiensk psykiatri och stängde ner alla psykiatriska institutioner.
ANTI-PSYKIATRI
Under 1960-talet utmanade de engelska psykiatrikerna Ronald Laing och David Cooper psykiatrin genom att förespråka terapeutiska samtal, gemenskap och förståelse i stället för medicinering och tvångsvård. En av grundtankarna var att se psykisk ohälsa som ett symtom på ett dysfunktionellt samhälle snarare än en individuell sjukdom.
De grundade verksamheter där patienter och personal bodde tillsammans i en terapeutisk kollektivmiljö. Här ersattes tvångsåtgärder och medicinering med samtalsterapi, konstnärliga uttryck och självbestämmande. Verksamheterna fick kritik för sina experimentella behandlingsformer och stängdes ner efter några år.
Laing och Coopers metoder och synsätt har dock haft inflytande på dagens psykiatri, främst när det gäller bemötande och rättigheter. Att undvika och förebygga våld och tvång var radikalt då, men numera ses det som en central del av psykiatrisk vård och omsorg.
reflektera
Kommer några av begreppen vi använder idag ses som stigmatiserande i framtiden?
kommunicera
Reflektera över den antipsykiatriska rörelsen och diskutera två och två.
Förstod du?
Vad är Klorpromazin?
dysfunktionell – något som fungerar dåligt
Förstod du?
1. Hur förändrade Franco Basaglia italiensk psykiatri?
2. Hur såg Ronald Laing och David Cooper på psykisk ohälsa?
Förstod du?
Varför kritiserades psykiatrin?
1.7.2 Skandal och debatt
Mentalsjukhusen var en plats där många olika diagnoser skulle vårdas. Personer med Downs syndrom, autismspektrumtillstånd, intellektuella funktionsnedsättningar och äldre med demenssjukdomar kunde dela avdelning och rum med patienter som hade schizofreni, bipolärt syndrom och till och med personer som dömts till psykiatrisk vård för brott.
Men det var få patienter som skrevs ut. Kritiken mot psykiatrin började växa och de stora mentalsjukhusen skulle utredas. Man började ifrågasätta varför så många tvångsvårdades och att det inte fanns någon insyn i vården.
Flera vårdskandaler bidrog till debatten. När en tarminfektion bröt ut på ett privat vårdhem dog sex små barn. Orsaken var för trånga utrymmen och för många barn på avdelningen. På ett annat vårdhem hade en enda person ansvar för 56 intagna barn med olika diagnoser.
sterilisering – att ta bort den biologiska förmågan att skaffa barn hos någon
godtycklig –slumpmässigt vald
Ett annat vårdhem hade fuskat med intelligenstesterna. Personalen hade avsiktligt skrivit lägre värden på IQ-tester för att unga pojkar och flickor skulle bli steriliserade. På ytterligare ett vårdhem hade personalen tvångsmatat de intagna, låst in dem i mörka källare och använt spöstraff och kallduschar som uppfostringsmetoder.
PROTESTER OCH FÖRÄNDRINGAR
Föräldrar började protestera. De vägrade lämna sina barn till tvångsvård. Vanvården var utbredd och barnen kunde utsättas för olika övergrepp av både medpatienter och personal. Man började ifrågasätta om alla barn och unga som var intagna på skolhem och anstalter verkligen var sinnesslöa. Diagnoser kunde vara godtyckliga och barn kunde hamna på anstalter utan att ha en rätt ställd diagnos. Skandalerna fick regeringen att starta en utredning. Hur skulle den framtida tillsynen av anstaltsvården och undervisningen se ut? 1954 presenterades till slut lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.
reflektera
Känner du till några skandaler inom vården som har skett de senaste åren? Finns det några likheter eller skillnader med skandalerna i efterkrigstiden?
kommunicera
Diskutera två och två. Varför krävdes det så många vårdskandaler för att det skulle göras något åt vanvården?
1.8 60-talets reformer
1960-talet medförde många olika förbättringar för personer med funktionsnedsättningar. Det öppnade fler och moderna anstalter över hela landet och fler fick rätt till samhällets stöd. Dagcentrum för aktiviteter och inackorderingshem byggdes. Men det fanns fortfarande problem: de stora institutionerna fanns kvar och personal var fortfarande till större delen outbildade.
En ny omsorgslag som antogs 1967 bidrog till viss del till att minska fördomar och öka allmänhetens förståelse för föräldrarnas situation. Lagen gav alla med utvecklingsstörning rätt till undervisning och tog bort begreppet ”obildbar”. Föräldrar skulle också få stöd för att vårda sina barn i hemmet. De kunde nu också framföra klagomål till Socialstyrelsen och Skolöverstyrelsen om deras barn inte fick den omsorg eller undervisning som behövdes.
Tidigare lagar hade fokuserat på stöd till stora grupper, till exempel genom institutionsvård, men nu skulle stödet riktas mer till enskilda personer. 1967 startade även Statens Handikappråd. Nu kunde man söka bidrag för hemhjälp, hjälpmedel, bostadsanpassning och färdtjänst.
inackorderingshem –äldre benämning på olika slag av sociala institutioner
Förstod du?
1. Vilken lag infördes 1967?
2. Vad innebar införandet av Statens Handikappråd?
Förstod du?
Vad var Neurosedyn?
1.8.1 En tragedi skapar förändring
I början av 60-talet föddes ett hundratal barn i Sverige med grava fysiska missbildningar. Orsaken var ett läkemedel mot illamående och sömnsvårigheter som gavs till gravida kvinnor. Läkemedlet hette Neurosedyn. Läkemedlet orsakade inga intellektuella funktionsnedsättningar hos barnen. Tidigare skulle barnen hamnat på institutioner och vårdhem. Men föräldrar protesterade. I stället krävde man stöd från samhället för att barnen skulle få bo kvar hemma. Neurosedynskandalen påverkade två viktiga reformer; vårdbidraget och handikappersättningen. Reformerna gjorde det möjligt för barn och unga med funktionsnedsättningar att bo kvar i hemmiljö och undvika institutionsförvaringen. Skandalen fick även staten att stärka kontrollen över läkemedel och biverkningar. Man inrättade den myndighet som idag är Läkemedelsverket
1.8.2 Ett specialsjukhus
kontraktur – skada som uppstår när en led inte används normalt, gör kroppsdelen stel och svår att röra på
På 1960-talet riktades Kronprinsessan Victorias sjukhus i Vejbystrand in på vård av barn med fysiska funktionsnedsättningar. Barnen kom från vårdhem där vanvård och inaktivitet hade gett dem kontrakturer och andra skador. Somliga av dem hade varit sängliggande hela livet.
Sjukhusets byggarbetare då det byggdes ut år 1910.
Praktiskt taget ingen patient som varit sängliggande lämnade sjukhuset i samma skick. Patienter som suttit större delen av sitt liv i rullstol lärde sig gå. Patienter som tidigare varit aggressiva blev socialt aktiva efter behandlingen. Även de som tidigare ansetts vara obildbara kunde nu undervisas.
Med en rehabiliterande pedagogik och behandling var sjukhuset länge en viktig resurs för hela landet. De metoder och hjälpmedel som användes spreds till vårdhemmen. Kronprinsessan Victorias sjukhus stängdes 1980 när insatserna inte längre behövdes.
1.8.3 Rättigheter stärks
1959 antog FN ”Deklarationen för barns rättigheter” som hade Eglantyne Jebbs arbete som en av grundpelarna. Principerna som senare skulle utvecklas i barnkonventionen var:
• att ha barnens bästa i åtanke
• rätten till namn och nationalitet
• rätten till näringsrik mat, bostad och hälsovård
• rätten till lek
• rätten till utbildning som är gratis
• skydd mot skadligt arbete.
Deklarationen för barn rättigheter satte även fokus på barn och unga med funktionsnedsättningar och deras situation. Den fastslog att barn som har fysiska, mentala och sociala nedsättningar ska få särskild behandling, utbildning och vård utifrån sina behov.
Under 1960-talet började man stärka och förverkliga ett internationellt skydd för världens barn. En arbetsgrupp av experter från olika länder fick i uppgift att skapa ett förslag för en konvention för barns rättigheter. Efter många års arbete antogs barnkonventionen av FN:s generalförsamling 1989. För första gången stod barnen i centrum för de mänskliga rättigheterna.
Sverige var ett av de första länderna som undertecknade konventionen. Idag är den antagen och undertecknad av 196 länder. Det enda landet i världen som inte har undertecknat konventionen är
Förstod du?
Varför stängdes
Kronprinsessan Victorias sjukhus?
Förstod du?
När antogs barnkonventionen av FN:s generalförsamling?
Förstod du?
Varför har inte
USA skrivit under barnkonventionen?
USA. En av anledningarna har varit farhågor att delstaternas lagar för barn i så fall skulle bli ogiltiga.
1971 antog FN en deklaration för utvecklingsstördas rättigheter och 1975 en för funktionshindrade. I deklarationerna står det bland annat om rätten till vård, ekonomisk trygghet, meningsfull sysselsättning och rätten att bo med sin familj. Det står också att institutionsboende, i de fall det är nödvändigt, ska vara så nära och likt ett vanligt hemmaliv som möjligt. Men trots de nya rättigheterna skulle utflyttningen från institutionerna till hemmiljöer och mindre boenden ta tid.
reflektera
Hur har samhällsutvecklingen från barnarbete till barns rättigheter förändrat Sverige?
kommunicera
Arbeta i smågrupper. Diskutera vilka av principerna i deklarationen om barns rättigheter från 1959 som ni tycker är viktigast. Motivera era synpunkter.
1.9 Den stora utflyttningen
Under slutet av 1960-talet hade planer för en mer regional vård och omsorg för personer med funktionsnedsättningar tagit form. Det var dyrt att driva stora institutioner och debatter om vanvård på institutioner hade lett till att många krävde förändring.
En viktig person i debatten var läkaren och barnpsykiatern Karl Grunewald. Under sitt arbete på Medicinalstyrelsen besökte han många vårdhem, anstalter och sjukhus. Han tyckte att både psykiatrin och omsorgen för personer med funktionsnedsättningar behövde förändras helt och hållet. De skulle ha samma rätt som alla andra att bo i hemmiljöer och ha stöd från samhället.
Det gjordes en utredning av hur vård och omsorg för personer med funktionsnedsättningar skulle organiseras. Utredningen tog avstånd från gamla idéer om långvarig vård på stora institutioner. Nu skulle samhällsinsatserna fokuseras på lokal korttidsvård och funktionsstöds-service. Genom att sektorisera psykiatrin kunde den bli mer lokalt förankrad, med insatser från öppenvård och socialpsykiatri. Landstingen började bygga fler vårdhem och utbildade mer personal. Antalet patienter på institutioner började minska. Personer som tidigare bodde på stora institutioner flyttades till sina hemområden. Sektoriseringen av psykiatrin som påbörjades i slutet av 60-talet fortsatte under hela 1970-talet.
1936 trotsar en femtonårig pojke, Karl Grunewald, sina föräldrars stränga och frireligiösa uppfostran. Han lämnar gården dit han är skickad för att arbeta. Senare drar han ut på en cykeltur genom Europa. Den egensinnige pojken kom att bli en viktig person för många människor med utvecklingsstörning i Sverige, då han kämpade för att förbättra deras livsvillkor.
sektorisera – dela upp
Förstod du?
Varför omorganiserades vård och omsorg under 60 och 70talen?
Förstod du?
Vad var psykiatrireformen?
1.9.1 Psykiatrireformen
Under 1980-talet startades en utredning som skulle leda fram till psykiatrireformen. Reformen började gälla 1995. Målet var att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle få möjlighet att leva mer självständigt och integreras i samhället. Detta skulle bland annat göras genom att flytta ansvaret för patienternas sociala omvårdnad och eftervård till kommunerna. Reformen skulle minska behovet av tvångsåtgärder. Vårdgivare skulle samarbeta och närstående skulle få mer stöd.
Reformen har under åren fått en del kritik. Många som skrevs ut från mentalsjukhusen hamnade i hemlöshet och isolering. Öppenvården byggdes inte ut i önskad omfattning och boendeformer saknades. Så småningom ledde dock reformen till fler kommunala stödinsatser och socialpsykiatrins framväxt.
reflektera
Varför ville man göra vården mer lokalt förankrad?
hemmavård –gammalt uttryck för vård i hemmet
kommunicera
Arbeta tre och tre och fundera tillsammans på varför man gick från långvarig vård till kortvariga insatser. Var det bra eller dåligt? Motivera era åsikter.
1.9.2 Hemmavård och nedläggningar
Nya lagar, opinion och sociala och ekonomiska förändringar under 60-, 70- och 80-talen banade väg. Den nya omsorgslagen 1967 innebar att hemmavård började bli prioriterat. De nya åtgärderna fokuserade främst på barn och unga som med stöd av omsorgslagen kunde få vård i hemmet. Föräldrarna kunde även få hjälp med tillsyn. Man fick även stöd till hjälpmedel och material för lärande och lek hemma. Satsningen blev framgångsrik. Redan 1972 fick 1 800 barn och deras familjer hemmavård.
Under 80-talet skulle nedläggningarna av de stora institutionerna ta fart. De var kostsamma och förändringarna ansågs vara bättre rent samhällsekonomiskt. Vårdhem och institutionsvård som ofta hade inneburit vanvård och försummelse kunde ersättas av elevhem och gruppbostäder. Vårdhemmen skulle avvecklas.
1.9.3 Assistansreformen
1985 gjordes en ändring i omsorgslagen. Det gav bland annat utvecklingsstörda barn och barn med autism större möjligheter att bo i gruppboenden. Men lagen hade brister som skulle utredas länge.
Dessa utredningar ledde så småningom fram till att LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade antogs 1993. Den centrala delen av LSS ger personer med funktionsnedsättningar rätt till personlig assistans. Rättigheten har gett många personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett mer självständigt och fungerade liv.
Lagen om assistansersättning, LASS, kom samma år och innehöll bestämmelser om ekonomisk ersättning för personlig assistans. Sedan 2011 är LASS ersatt av socialförsäkringsbalken.
Förstod du?
Vilket år infördes LSS?
reflektera
Hur viktigt är det att samhällsinsatser för personer med funktionsnedsättningar är bra för samhällsekonomin?
kommunicera
Diskutera tillsammans två och två på varför utflyttningen från institutionerna tog så lång tid.
Viktigt för ditt arbete inom funktionsstöd
> Du har kunskap om olika synsätt kring personer med funktionsnedsättningar genom historien, vilket hjälper dig förstå attityder i dagens samhälle.
> Att känna till historiska samhällsinsatser och lagar hjälper dig förstå vilka värderingar och förutsättningar som är till grund för dagens insatser, regler och lagar.
> Genom att förstå specialpedagogikens historia, roll och betydelse i Sverige och världen kan du stärka och utveckla ditt egna pedagogiska arbetssätt.
> Du har kunskap om historiska behandlingsmetoder för personer med funktionsnedsättningar, samt hur och varför de har ändrats, kan ge dig perspektiv på och djupare förståelse för dagens metoder.
> För att arbeta i enlighet med FN:s överenskommelser barns och funktionsnedsatta personers rättigheter kan du vara hjälpt av att känna till deras historiska bakgrund.
Ord att öva på
De första samhällsinsatserna
reformationen – här: övergången från den katolska läran till den protestantiska läran.
ett helgeandshus – del av ett kloster som tog emot sjuka och fattiga samt människor med funktionsnedsättningar. spetälska – en bakteriesjukdom som bland annat gör att man förlorar känseln. en socken – en församling på landsbygden.
fattigjon – människor som av olika anledningar inte kunde arbeta, som var fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta, obotligt sjuka, gamla eller barn utan föräldrar.
Specialpedagogikens födelse
Montessoripedagogik – pedagogik som bygger på barnens egen lust och vilja till lärande.
Skolhem, arbetshem och asyl
tillägna sig – lära sig någon färdighet, egenskap eller dylikt. en folkhögskola – skolform för vuxna med främst allmänbildande syfte.
en skolplikt – skyldighet för barn att gå i skolan.
ett fattighus – en byggnad där fattiga och orkeslösa personer fick bo förr i tiden. konservativt – en idé om att bevara det som är utan att förändra. en stadga – regel som förklarar hur något ska genomföras.
Fattighjonen
omyndigförklarad – att fråntas rätten att bestämma över sitt eget liv.
Det förra sekelskiftet ett sekelskifte – tidpunkt när ett nytt århundrade börjar. en folkrörelse – när många personer i ett samhälle försöker förändra något tillsammans. en handelsblockad – att avbryta handelsförbindelser med ett land för att straffa och få dem att ändra något i sin politik. en konvention – en överenskommelse eller ett avtal där olika parter ska följa en gemensam överenskommelse. en deklaration – ett dokument med principer, mål och avsikter.
Anstalternas utveckling
IQ – förkortning av engelskans intelligence quotient, intelligenskvotens. karies – skador i tänderna som är orsakade av syror, skadorna kan kallas ”hål i tänderna”.
Ord att öva på
en elchocksbehandling, ECT – en elektrisk stöt i hjärnans nervsystem som framkallar ett epileptiskt anfall.
hypoglykemi – för låg halt glukos i blodet.
en lobotomi – en operation som går ut på att skära av vissa nervbanor i hjärnan, betraktas idag som en avsiktlig hjärnskada och upphörde som behandlingsmetod på 1970 t alet.
Efter andra världskriget
en ventrikel – ett hålrum i hjärnan som innehåller ryggmärgsvätska.
stigmatisera – att utpeka som avvikande, förknippa med negativa stereotyper.
dysfunktionell – något som fungerar dåligt.
sterilisering – att ta bort den biologiska förmågan att skaffa barn hos någon.
60-talets reformer
en kontraktur – skada som uppstår när en led inte används normalt, gör kroppsdelen stel och svår att röra på.
Den stora utflyttningen
assistans – hjälpa någon med något.
LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
LASS – lagen om assistansersättning.
Sammanfattning
• På 1500-talet blev Sverige protestantiskt och mycket av den hjälp som kyrkan gav försvann. Tidigare hade kloster och kyrkan hand om sjuka, fattiga och personer med funktionsnedsättningar.
• På 1700-talet började tankar om vetenskap växa fram. Stora institutioner där de onormala och oönskade kunde spärras in blev allt vanligare. Många levde i fattigdom och de flesta sköttes i hemmet.
• Specialpedagogiken började utvecklas under sent 1700-tal när skolor för blinda och döva öppnades i Frankrike. Louis Braille skapade punktskriften 1829. Jean Itard visade att personer med svåra funktionsnedsättningar kunde lära sig med rätt stöd. Séguin fortsatte Itards arbete och skrev den första boken om specialpedagogik. Montessoripedagogiken, en metod där barn fick lära sig i sin egen takt genom lek och praktiska övningar, utvecklades under tidigt 1900-tal.
Sammanfattning
• Under 1800-talet fanns tre typer av anstalter: skolhem för undervisning, arbetshem för praktiskt arbete och asyler för personer med svåra funktionsnedsättningar. Efter hand samlades allt oftare dessa funktioner på samma plats.
• Utbildning fick en viktigare roll i Sverige under 1800-talet. Folkskolan infördes 1842 men alla barn fick inte vara med, de som ansågs ”obildbara” uteslöts. Charlotta Seuerling, en blind flicka som ville lära sig läsa noter, inspirerade Pär Aron Borg att starta Sveriges första specialskola 1809. Han uppfann också ett handalfabet. Flera kvinnor startade skolor och anstalter för barn med olika funktionsnedsättningar.
• Fattighjon och personer med funktionsnedsättningar behandlades mycket illa. Vissa placerades på fattighus som ofta var trånga och vanskötta. Ett alternativ var rotegång, vilket innebar att den fattiga flyttades runt mellan olika gårdar för mat och husrum. På fattigauktioner såldes människor till den som begärde lägst ersättning för att ta emot dem som arbetskraft.
• Det förra sekelskiftet präglades av flera olika värderingar och idéer. I slutet av 1800-talet sågs personer med funktionsnedsättningar som en kostnad för samhället. Fattigvårdslagen blev strängare, men 1918 kom en ny lag som gav bättre rättigheter och samma år tog första världskriget slut. Barnarbete har varit vanligt genom historien innan det började ifrågasättas under 1800-talet. År 1881 kom en lag som förbjöd arbete för barn under 12 år. Under 1920-talet minskade barnarbete i Sverige, men globalt är det fortfarande vanligt.
• Eglantyne Jebb, ”vita lågan”, startade Rädda Barnen efter första världskriget. Hon skrev ocskå en deklaration om barns rättigheter som blev grunden det som idag är FN:s barnkonvention
• Anstalter präglades alltmer av vanvård och våld. Man gjorde intelligenstester för att avgöra vilka som skulle få utbildning och vilka som skulle låsas in. Vipeholms sinnessjukhus för ”svårskötta obildbara sinnesslöa” öppnade 1935. Där utfördes de oetiska sockerexperimenten som gjorde att många fick sina tänder förstörda för livet. Det ledde till ny kunskap om karies och visade behovet av etiska regler inom forskning.
• Tidiga psykiatriska behandlingar var ofta plågsamma och farliga, till exempel insulinkoma, långbad och elchocker. Lobotomi, att skära av nervbanor i hjärnan, kunde leda till allt från personlighetsförändring till död. Metoden användes fram tills 1970-talet.
• Efter andra världskriget bildades FN för att främja fred och mänskliga rättigheter. UNICEF grundades 1946 för att hjälpa barn som drabbats av kriget. Det uppfanns nya antipsykotiska läkemedel, vilket påverkade psykiatrin. Under 1960- och 1970-talen började en idéströmning, antipsykiatrin, växa fram. Tvångsvård, våld och medicinering kritiserades och skulle ersättas med samtal, gemenskap och självbestämmande. Tankarna var kontroversiella, men idéerna om respekt och patienträttigheter påverkar psykiatrin än idag.
Sammanfattning
• Under efterkrigstiden i Sverige var mentalsjukhusen trånga och patienter utsattes för vanvård, tvång och våld. Det gjorde att föräldrar började vägra lämna sina barn till anstalterna.
• Flera reformer drevs igenom under mitten av 1900-talet. 1954 kom lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. En ny omsorgslag antogs 1967, vilket gav alla med utvecklingsstörning rätt till undervisning och stöd i hemmet. Samma år startade Statens Handikappråd som gav bidrag till hjälpmedel och bostadsanpassning.
• I början av 1960-talet skulle läkemedlet Neurosedyn avhjälpa illamående hos gravida kvinnor, men det gjorde också att barnen föddes med allvarliga fysiska missbildningar. Skandalen ledde till att det som idag är Läkemedelsverket grundades och att samhället började ge mer stöd för barn att bo kvar hemma.
• Flera internationella överenskommelser om rättigheter för olika grupper utvecklades under denna tid. 1959 antog FN en deklaration om barns rättigheter, som ledde till att barnkonventionen antogs 1989. Sverige var tidigt med och skrev under. Under 1970-talet antog FN också en deklaration för utvecklingsstördas rättigheter och en deklaration för funktionshindrades rättigheter
• Utflyttningen från de stora institutionerna påbörjades under slutet av 1960-talet. Vård och omsorg skulle omorganiseras och ske nära hemmet. Läkaren Karl Grunewald var en stark förespråkare för rätten att bo hemma med samhällsstöd. Psykiatrin delades upp i mindre enheter, sektoriserades, och öppenvård prioriterades. I längden ledde detta till 1990-talets psykiatrireform som skulle integrera personer med psykiska funktionsnedsättningar i samhället genom att flytta ansvaret till kommunerna.
• Avvecklingen av stora institutioner påverkade även vårdhemmen. Hemmavård, ett gammalt begrepp för vård i hemmet, för barn med funktionsnedsättningar främjades av omsorgslagen från 1967. Detta ansågs vara billigare och under 1980-talet ersattes de stora vårdhemmen av mindre elevhem och gruppbostäder.
• Assistansreformen gjorde det möjligt för många att leva mer självständigt. 1993 infördes LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som gav rätt till personlig assistans. Samma år kom även LASS, lagen om assistansersättning. Sedan 2011 finns bestämmelserna om assistansersättning i Socialförsäkringsbalken.
Instuderingsfrågor
1. Vilken funktion hade helgeandshusen?
2. Vem skrev den första handboken i specialpedagogik?
3. Vad var grundtanken i Maria Montessoris pedagogik?
4. Vad ansåg samtiden om de som vårdades på asylerna?
5. Varför var det blinda och döva som först fick tillgång till specialundervisning?
6. Vad är Emanuella Carlbeck och Pär Aron Borg kända för?
7. Hur förändrades samhällets omsorg om fattiga och personer med funktionsnedsättningar mellan 1800- och 1900-talen?
8. Varför startade Eglantyne Jebb organisationen Rädda Barnen?
9. Förklara med egna ord varför sockerexperimenten på Vipeholms sinnessjukhus var oetiska.
10. Vad är en lobotomi?
11. Hur förändrade nya antipsykotiska läkemedel psykiatrin?
12. Beskriv vad antipsykiatri är och reflektera över vad du själv tycker om tankarna.
13. Vilken lag fick inflytande på de reformer som började växa fram i slutet av 1960-talet?
14. Vilka viktiga reformer kom till på grund av neurosedyn-skandalen?
15. Vilken roll spelar barnkonventionen för arbetet inom funktionsstöd?
16. Varför organiserade man om vård och omsorg för att göra den mer lokal?
17. Hur har avvecklingen av stora institutioner påverkat det svenska samhället?
18. Vad låg bakom införandet av LSS och LASS?
Funktionsförmåga
Nivå 2
Funktionsförmåga och funktionsnedsättning är ett ämne som har fokus på att skapa delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Ämnet tar upp olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i människors liv.
Funktionsförmåga nivå 2 tar upp frågor som:
• Hur har normer, värderingar och synsätt genom historien påverkat dagens insatser inom funktionsområdet?
• Hur kan funktionsnedsättningar påverka barn och ungas utveckling?
• Hur fungerar olika verksamheter inom området, som anpassad skola och andra anpassade utbildningar?
• Hur sker planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd och hjälpinsatser enligt LSS, individuell plan och god man?
Läromedlet Funktionsförmåga nivå 2 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet som finns på nivå 2. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. För att eleven ska öva på att kommunicera med kollegor, brukare och anhöriga finns det kommunikativa övningar i varje kapitel.
Progressionen mellan nivå 1 och nivå 2 är tydlig i varje kapitel.
Mats Lodén är undersköterska/ skötare i psykiatrisk vård, musiker och författare. Han arbetar som vård- och omsorgslärare på Centrum för livslångt lärande i Tyresö.