9789144122885

FORSKNINGSHANDBOKEN För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna

MARTYN DENSCOMBE

Originalets titel: The Good Research Guide – for small-scale social research projects © Open International Publishing, Maidenhead, UK, 2017

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7197 ISBN 978-91-44-12288-5 Upplaga 4:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Per Larson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild (samt s. 19, 239, 341 och 431): Shutterstock.com och Martine Castoriano Printed by Interak, Poland 2018

INNEHÅLL

Tabeller och figurer 13 Tack 15 Inledning 17

Del I Strategier

Vad är en forskningsstrategi? 20 Vilken strategi ska väljas? 21 Kvantitativ forskning eller kvalitativ forskning 23 Forskningsparadigm 26 1 Surveyundersökningar 29 Vad är en surveyundersökning? 29 Typer av surveyundersökningar 30 Undersökningspopulationen 38 Svarsfrekvens 40 Hur uppnå en hög svarsfrekvens? 41 Snedvridning på grund av uteblivna svar 45 Vilken typ ska väljas? 48 Webbaserade surveyundersökningar: några praktiska råd 50 Surveyundersökningar på Facebook: ett exempel 53 Fördelar med surveyundersökningar 53 Nackdelar med surveyundersökningar 54 Vidare läsning 56 © S tud e ntlitt e r atu r

3

Innehåll

2 Urval 57 Representativa urval och explorativa urval 57 Att göra urval: sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval 58 Urvalsram 60 Tekniker för sannolikhetsurval 61 Tekniker för icke-sannolikhetsurval 66 Urvalets storlek 72 Urvalsfel och snedvridning av urvalet 79 Vilken urvalsteknik bör användas? 81 Fördelar med urval 82 Nackdelar med urval 83 Vidare läsning 84 3 Fallstudier 85 Vad är ett fall? 85 Vad utmärker fallstudien? 86 Syftet med en fallstudie 88 Att välja ett fall 89 Går det att generalisera utifrån en fallstudie? 93 Fördelar med fallstudier 96 Nackdelar med fallstudier 97 Vidare läsning 98 4 Experiment 101 Vad är ett experiment? 101 När ska man använda experiment? 102 Typer av experiment 103 Experiment som inbegriper människor – observatörseffekten 105 Orsaksförhållanden och variabler 108 Att använda kontroll 109 Kontrollgrupper 110 Blindtester 112 Design: äkta experiment och kvasiexperiment 112

4

© S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

Fördelar med experiment 115 Nackdelar med experiment 116 Vidare läsning 117 5 Etnografi 119 Vad är etnografi? 119 Typer av etnografi 120 Livet på internet 122 Livshistoria som ”personlig etnografi” 122 Datainsamling i fältarbetets miljöer 123 Beskrivning och teori 125 Reflexivitet: etnograferna som delaktiga i den värld de försöker beskriva 127 Att placera forskarens ”jag” i den etnografiska forskningen 128 Fördelar med etnografi 130 Nackdelar med etnografi 131 Vidare läsning 132 6 Livsloppsperspektiv 135 Vad är ett livsloppsperspektiv? 135 Typer av livsloppsperspektiv 136 Livsstadier 137 Livshändelser 140 Livsresan 142 Personliga redogörelser 142 Historiska data 143 Longitudinella studier 144 Sekundärkällor 145 Multipla datakällor 146 Val och begränsningar 146 Exempel på livsloppsforskning 147 Fördelar med livsloppsperspektivet 150 Nackdelar med livsloppsperspektivet 151 Vidare läsning 151 © S tud e ntlitt e r atu r

5

Innehåll

7 Grundad teori 153 Vad är grundad teori? 153 När är det lämpligt med grundad teori? 155 Att påbörja forskning med grundad teori 157 Teoretiskt urval: valet av platser för fältarbete 157 Forskningens slutförande (teoretisk mättnad) 159 Metoder för datainsamling 160 Analys av data 160 Att redogöra för analysprocessen 163 Teorier och grundad forskning 163 Utvecklingslinjer i grundad teori 165 Fördelar med grundad teori 167 Nackdelar med grundad teori 169 Vidare läsning 171 8 Aktionsforskning 173 Vad är aktionsforskning? 173 Praktisk forskning 174 Deltagarinvolvering 175 Förändring 175 Professionell självutveckling 176 En cyklisk forskningsprocess 176 Deltagande och delaktighet i forskningsprocessen 177 Frigörande aktionsforskning 178 Att genomföra aktionsforskning 179 Generaliserbarhet och aktionsforskning 182 Insideskunskap och reflexivitet 182 Fördelar med aktionsforskning 183 Nackdelar med aktionsforskning 184 Vidare läsning 185 9 Fenomenologi 187 Vad är en fenomenologisk infallsvinkel? 187 Erfarenhet 188 6

© S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

Vardagsvärlden 188 Att se saker genom andras ögon 189 Den sociala verklighetskonstruktionen 189 Multipla verkligheter 190 Att genomföra fenomenologisk forskning 191 Olika typer av fenomenologi: bakomliggande essenser eller faktiska erfarenheter 194 Fördelar med fenomenologi 197 Nackdelar med fenomenologi 198 Vidare läsning 199 10 Systematisk forskningsöversikt 201 Vad är en systematisk forskningsöversikt? 201 Nyttan med en systematisk forskningsöversikt 202 Forskningsproblem som är lämpliga för en systematisk forskningsöversikt 203 Kvalitativ forskning och systematiska forskningsöversikter 204 Att genomföra en systematisk forskningsöversikt 204 Viktiga frågor beträffande systematiska forskningsöversikter 214 Fördelar med systematiska forskningsöversikter 215 Nackdelar med systematiska forskningsöversikter 216 Vidare läsning 216 11 Metodkombination 219 Vad innebär tillvägagångssättet metodkombination? 219 Nyttan med att använda metodkombination 220 Utformningen av metodkombination 221 Triangulering vid metodkombination 226 Divergerande data 231 Pragmatism och metodkombination 232 Ett nytt tillvägagångssätt i forskning? 234 Fördelar med metodkombination 236 Nackdelar med metodkombination 237 Vidare läsning 238 © S tud e ntlitt e r atu r

7

Innehåll

Del II Metoder för datainsamling

Att välja metod – en fråga om rätt sak på rätt plats 240 Godkännande av forskningen 241 Pilotstudie 242 12 Frågeformulär 243 Vad är ett frågeformulär? 243 När är det lämpligt att använda ett frågeformulär? 244 Självadministrerade frågeformulär 244 Framgångsrika frågeformulär 245 Frågeformulärets längd 248 Utmattning vid frågeformulär 249 Respondenternas motivation 250 Viktiga delar i ett frågeformulär 251 Utformning av frågorna 254 Olika typer av frågor 257 Webbaserade frågeformulär 261 Fördelar med frågeformulär 264 Nackdelar med frågeformulär 265 Vidare läsning 266 13 Intervjuer 267 Vad är en forskningsintervju? 267 När är det lämpligt att använda intervjuer? 268 Intervjuernas struktur 268 Personliga intervjuer 270 Gruppintervjuer 270 Fokusgrupper 271 Experternas uppfattning: delfimetoden 273 Intervjuareffekten 277 Färdigheter vid intervjuer ansikte mot ansikte 278 Att genomföra en intervju ansikte mot ansikte 281 Upptagning av intervjun 284 8

© S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

Internetbaserade intervjuer 286 Hur vet man om informanten talar sanning? 290 Fördelar med intervjuer 292 Nackdelar med intervjuer 293 Vidare läsning 294 14 Observation 297 Vad är observationsforskning? 297 Perception och minne 298 Systematisk observation 299 Observationsscheman 299 Urval och observation 302 Att bibehålla miljöns naturlighet 303 Exempel på ett observationsschema 304 Fördelar med systematisk observation 305 Nackdelar med systematisk observation 306 Vidare läsning 307 Deltagande observation 308 Typer av deltagande 309 Exempel: deltagande i den normala miljön 309 Fältarbete 310 Forskningsetik 312 Jag, identitet och deltagande observation 312 Fältarbetets risker 315 Fördelar med deltagande observation 317 Nackdelar med deltagande observation 317 Vidare läsning 319 15 Dokument 321 Vad är dokumentär forskning? 321 Dokumentära datakällor 322 Tillgång till dokumentära källor 325 Dokumentära källors trovärdighet 328 Bildbaserad forskning 332 © S tud e ntlitt e r atu r

9

Innehåll

Att använda ”skapade” bilder 333 Att använda ”hittade” bilder 335 Fördelar med forskning baserad på dokument 338 Nackdelar med forskning baserad på dokument 339 Vidare läsning 339

Del III Analys av data

Beskrivning 342 Förklaring 342 Tolkning 343 Processen att analysera data 344 16 Kvantitativa data 345 Att använda kvantitativa data 345 Källor till kvantitativa data 346 Typer av kvantitativa data: nominaldata, ordinaldata, intervalldata och kvotdata 346 Hur mycket data? 350 Att analysera en variabel 351 Likertskalan 360 Att analysera två variabler 365 Presentation av data med hjälp av tabeller och diagram 376 Kvaliteten i data: validitet och tillförlitlighet 385 Fördelar med att använda kvantitativa data 388 Nackdelar med att använda kvantitativa data 389 Vidare läsning 390 17 Kvalitativa data 393 Typer av kvalitativa data (ord och bilder) 393 Källor till kvalitativa data 394 Att förbereda kvalitativa data för analys 394 Transkribering av ljudinspelade intervjuer 395 10

© S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

Datorstödd analys av kvalitativa data 398 Analys av samtal och text 400 Innehållsanalys 402 Grundad teori 404 Diskursanalys 407 Samtalsanalys 410 Narrativ analys 411 Analys av bildbaserade data 412 Presentation av data 415 Kvaliteten i data: validitet och tillförlitlighet 419 Fördelar med kvalitativ analys 426 Nackdelar med kvalitativ analys 427 Vidare läsning 428

Del IV Kontext

18 Forskningsetik 433 Etikprövning 433 Forskning som kräver etikprövning 434 Koder för forskningsetik 436 Forskningsetiska huvudprinciper 438 Formulär för skriftligt samtycke 446 Datasäkerhet 449 Etik och forskning via internet 452 Forskningsetik under hela forskningsprocessen 457 Vidare läsning 458 19 Forskningsrapporten 461 Forskningsrapportens struktur 461 Avsnittet om forskningsmetoder 465 Referenssystemet 467 Forskningsrapportens stil 469

© S tud e ntlitt e r atu r

11

Innehåll

Forskningsrapportens utformning 470 Att skriva för en läsekrets 472 Att redogöra för forskningen 472 Vidare läsning 473 20 Litteraturöversikten 475 Vad är en litteraturöversikt? 475 Vad är litteraturöversiktens syfte? 476 Litteratursökning 478 Att kritiskt granska litteraturen 479 Att fullborda litteraturöversikten 480 Riktlinjer för god praxis 480 Vidare läsning 482 Referenser 483 Register 497

12

© S tud e ntlitt e r atu r

INLEDNING

En bok för ”projektforskare” Samhällsvetenskaplig forskning är inte längre en angelägenhet för bara en liten elit av professionella heltidsforskare. Det har blivit en angelägenhet för ett långt större antal människor som står inför uppgiften att genomföra småskaliga forskningsprojekt som ett led i en akademisk utbildning eller i sin yrkesmässiga utveckling. Dessa människor • måste fullborda forskningen inom en relativt kort tidsperiod (kanske

sex månader eller mindre) • har inte några större ekonomiska resurser för att finansiera forskningen • måste själva ansvara för att arbetet blir gjort och kan inte räkna med andras hjälp med datainsamling och analys.

Bokens syfte är att ge dessa projektforskare en praktisk vägledning och en föreställning om nyckelfrågorna i samhällsvetenskaplig forskning. Den försöker förse projektforskare med nödvändig information på ett lättillgängligt sätt, och med ett enkelt och lättfattligt språk tar den snabbt och koncist itu med de viktiga frågorna.

Boken har en pragmatisk inställning till samhällsvetenskaplig forskning.

Den presenterar inte några särskilda typer av samhällsforskning som av naturen skulle vara bättre eller sämre än andra. I stället uppmuntrar den projektforskaren att välja de strategier och metoder som sannolikt fungerar bäst i undersökningsområdets kontext och förhållanden.

© S tud e ntlitt e r atu r

17

DEL I

Strategier

Del I Strategier

Det finns ingen enda väg till god forskning – det finns alltid valmöjligheter och alternativ. Forskare måste i varje skede av alla undersökningar fatta beslut, göra bedömningar och använda sitt omdöme för att fullborda projektet på ett framgångsrikt sätt. Ett av de viktigaste besluten handlar om valet av forskningsstrategi, och den första delen av boken beskriver en rad strategier som går att använda. Det ligger inte inom bokens ramar att beskriva alla möjligheter som finns, eftersom det skulle inkludera strategier som lämpar sig bättre för storskaliga, långsiktiga och mycket kostsamma undersökningar. Fokus ligger i stället på de strategier som är lämpliga för projektforskare som med en begränsad budget ägnar sig åt småskalig forskning under en relativt kort tidsperiod.

Vad är en forskningsstrategi?

En strategi är en handlingsplan som är utformad för att nå ett specifikt mål. I en samhällsvetenskaplig forskningskontext innebär detta en bred infallsvinkel med • en distinkt forskningslogik och en bakomliggande idé som formar • en handlingsplan (forskningsdesign) för att ta itu med • ett tydligt identifierat forskningsproblem (ett specifikt mål som går

att uppnå).

I samhällsvetenskapliga sammanhang används ofta termerna tillvägagångssätt och metodologi som om de vore synonyma med strategi.

En forskningsstrategi är inte detsamma som en forskningsmetod. Forskningsmetoder är verktygen för datainsamlingen – till exempel frågeformulär, intervjuer, observationer och dokument (vilka beskrivs i bokens andra del). Metoder är motsvarigheten till naturvetenskapsmannens mikroskop, läkarens termometer eller astronomens teleskop. De utför ett arbete och är olika typer av utrustning som gör det möjligt att samla in relevant information. Av den anledningen kallar man dem ofta forskningsverktyg eller forskningsinstrument.

20

© S tud e ntlitt e r atu r

Del I Strategier

Vilken strategi ska väljas? Är den etisk?

Forskningsetik är av yttersta vikt när man ska välja strategi. Det är svårt att överdriva vikten av forskningsetik när det gäller samtida samhällsforskning, och av den anledningen återfinns en praktisk vägledning för forskningsetik i kapitel 18. Dessa riktlinjer grundar sig på några kardinalprinciper inom forskningsetiken, för det första att ingen ska lida skada till följd av att ha deltagit i forskningen. Begreppet ”skada” används här i bred bemärkelse och påkallar att forskaren föregriper tänkbara sätt som deltagarna kan lida skada på till följd av att delta i forskningen. En strategi som innebär alltför många etiska risker bör undvikas, och därför behövs det någon form av riskbedömning redan i början av forskningsprojektet då man överväger vilken strategi som ska användas.

Är den genomförbar?

När man väljer strategi måste man ta hänsyn till vissa praktiska aspekter av att genomföra forskningen. Det är till exempel nödvändigt att forskaren kan få tillträde till den typ av människor, kontexter, händelser och dokument som är avgörande för en framgångsrik forskning. Det kan handla om att få de nödvändiga tillstånden för att kontakta människor, få tillträde till platser eller få studera dokument. Det kan också handla om att komma överens med människor eller organisationer om att samarbeta med forskningen. Eller så kan det vara en fråga om att ha resurser för specialutrustning eller för resor till fältarbetsplatser. Oavsett vad det gäller så är poängen att tillträde till datakällor är avgörande för valet av forskningsstrategi.

Ett annat praktiskt övervägande är behovet att hålla tidsfrister och att fullborda forskningen inom en given tidsram. Projektforskare har vanligtvis en tidsgräns för när forskningen ska vara färdig och det skulle vara fel att välja en strategi som sannolikt inte kan genomföras inom tidsramen. Vissa strategier är relativt förutsägbara när det gäller tidsomfång och låter sig användas i hårt tidsbegränsade projekt (t.ex. surveyundersökningar, fallstudier och experiment). Andra är mindre förutsägbara (t.ex. grundad teori) eller har en tendens att ta relativt lång tid (t.ex. etnografi). Detta måste man ta med i beräkningen när man bedömer olika strategiers genomförbarhet. © S tud e ntlitt e r atu r

21

Del I Strategier

Är den lämplig?

Forskningsstrategier är i sig själva varken ”bra” eller ”dåliga” och inte heller ”rätt” eller ”fel”. Det är bara i förhållande till hur de används som det går att säga att de är bra eller dåliga, rätt eller fel. De kan bara bedömas i förhållande till det syfte som de används i, och därför är det bättre att tänka på strategier i termer av hur användbara och lämpliga de är. Med detta pragmatiska tankesätt blir valet av en viss strategi beroende av att vi har en tydlig bild av det särskilda syftet med att använda den. Om vi inte vet vad vi vill uppnå med forskningen blir det omöjligt att bedöma om den sannolikt kommer att vara användbar eller lämplig. Tabell D1.1 visar hur de forskningsstrategier som beskrivs i bokens första del kan vara värdefulla för olika typer av forskningssyften och ger en inledande vägledning om huruvida en viss strategi är lämplig för den typ av forskning som man tänker sig.

Tabell D1.1 Forskningsstrategier och forskningssyfte – några kopplingar Strategi

Forskningens syfte

Surveyundersökningar och urval

Mäta vissa aspekter av sociala fenomen eller trender Samla data för att pröva en teori

Fallstudier

Förstå det komplexa förhållandet mellan faktorer när de är verksamma inom en viss social inramning

Experiment

Identifiera orsaken till något Observera specifika faktorers inflytande

Etnografi

Beskriva kulturell praxis och kulturella traditioner Tolka social interaktion inom en kultur

Livsloppsperspektiv

Fokusera på ålder och stadier i livet Titta på olika tidsperioder i människors liv

Grundad teori

Klargöra begrepp eller producera nya teorier Utforska ett nytt ämne och tillhandahålla nya insikter

Aktionsforskning

Lösa ett praktiskt problem Skapa riktlinjer för bästa tillvägagångssätt

Fenomenologi

Beskriva grunddragen i vissa typer av personliga erfarenheter Förstå något genom någon annans ögon

Systematisk ­forsknings­översikt

Få en objektiv överblick över beläggen inom ett särskilt område Utvärdera effektiviteten i projekt eller interventioner

Metodkombination

Utvärdera en ny handlingsprincip och bedöma dess inverkan Jämföra alternativa perspektiv på ett fenomen Kombinera synvinklar från andra strategier

22

© S tud e ntlitt e r atu r

Del I Strategier

Kärnpunkt Valet av strategi är en fråga om rätt sak på rätt plats Forskaren ska välja en strategi som sannolikt är framgångsrik för att nå forskningens mål och ska på ett tydligt och explicit sätt kunna motivera sitt val av strategi.

Kvantitativ forskning eller kvalitativ forskning När projektforskaren lägger upp strategin måste han eller hon också överväga om det är kvantitativ forskning eller kvalitativ forskning (eller en kombination av båda, se kapitel 11) som ska genomföras. Begreppen ”kvantitativ forskning” och ”kvalitativ forskning” används flitigt och är allmänt kända inom samhällsvetenskaperna, och de har kommit att representera kontrasterande alternativ som betecknar tydliga, vissa skulle till och med säga oförenliga, infallsvinklar till forskning. Inledningsvis gäller motsättningen de olika typer av data som de använder, och implikationerna av detta undersöks i kapitel 16 och 17. Skillnaden mellan infallsvinklarna har i korthet att göra med det faktum att • kvantitativ forskning använder siffror som analysenhet, medan • kvalitativ forskning använder ord eller visuella bilder som

analysenhet.

Termerna associeras också med föreställningar om den storlek som undersökningen kräver. Kvantitativ forskning tenderar att favorisera storskaligare forskning med större antal och kvantiteter. Ju större antal som ingår, desto mer sannolikt är det att resultaten statistiskt sett är tillförlitliga och går att generalisera. Kvalitativ forskning tenderar å andra sidan att inbegripa relativt få människor eller händelser. Detta återspeglar preferensen för djupgående studier och detaljerade beskrivningar som bara är möjliga när det gäller ett begränsat antal. Kvalitativt inriktade forskare vill vara ”nära data” och ha detaljerad kännedom om dem för att kunna genomföra analysen. Deras preferens för småskaliga studier återspeglar också det faktum att ord inte låter sig analyseras på ett sätt som kan utnyttja datorns fulla kapacitet på samma sätt som när det gäller siffror. För den kvalitativt inriktade forskaren är det © S tud e ntlitt e r atu r

23

Del I Strategier

alltså en stor skillnad i tidsåtgång mellan att analysera stora datamängder och små datamängder. Av dessa anledningar kan vi dra följande slutsats: • kvantitativ forskning tenderar att förknippas med storskaliga studier,

medan

• kvalitativ forskning tenderar att förknippas med småskaliga studier.

Termerna kvantitativ och kvalitativ forskning underförstår också en skillnad när det gäller undersökningens bredd och fokus. När det gäller kvantitativ forskning finns det en tendens att fokusera på särskilda variabler och att studera dem, om inte isolerat så åtminstone med hänvisning till en begränsad rad andra variabler. Kvalitativ forskning har å andra sidan en benägenhet att betrakta saker i deras kontext och poängtera vikten av mångfaldiga samband mellan ett brett spektrum av faktorer som kan vara verksamma när som helst i miljön. Kvalitativ forskning tenderar att arbeta under förutsättningen att ”[sociala] realiteter är helheter som inte går att förstå isolerade från deras kontexter, och som inte heller kan brytas upp för separata studier av deras delar” (Lincoln och Guba 1985, s. 39). En allmän slutsats blir då att • kvantitativ forskning tenderar att förknippas med analys av specifika

variabler, medan

• kvalitativ forskning tenderar att förknippas med ett holistiskt

perspektiv.

Begreppen kvantitativ och kvalitativ forskning inrymmer en föreställning om två kontrasterande infallsvinklar till forskningsdesign. Kvantitativ forskning brukar associeras med en bestämd forskningsdesign där analysprocessen är tydligt åtskild från datainsamlingsprocessen. I början av undersökningen formuleras forskningsfrågor eller hypoteser på ett noggrant sätt. Därefter sker datainsamlingen, vilken vanligtvis omfattar ett på förhand definierat urval eller ett experimentellt tillvägagångssätt som ska genomföras. Först när detta är klart sker själva analysen, där de tidigare insamlade data blir föremål för statistisk bearbetning eller någon annan form av kvantitativ analys. Kvalitativ forskning brukar å andra sidan förknippas med en föreställning om att forskningsfrågor inte bör, eller inte kan, formuleras på ett exakt sätt före datainsamlingsskedet. Inte heller går det att 24

© S tud e ntlitt e r atu r

Del I Strategier

avskilja analysen till en tidpunkt då datainsamlingen är slutförd. Denna typ av kvalitativ forskning betraktar formuleringen av forskningsfrågor, data­ insamlingen och analysen av data som en framväxande och upprepad process, vilket till exempel exemplifieras i grundad teori (se kapitel 7). I själva verket börjar analysen redan i det tidigaste skedet av undersökningen och fortsätter sedan under hela undersökningens gång. Skillnaden handlar alltså om att • kvantitativ forskning tenderar att förknippas med att analysen av

data sker efter datainsamlingen, medan

• kvalitativ forskning tenderar att förknippas med att analysen sker

under datainsamlingen.

Kvantitativ och kvalitativ forskning representerar avslutningsvis två kontrasterande synsätt när det gäller forskarens roll. Kvantitativ forskning associeras med produktion av numeriska data som är ”objektiva” i bemärkelsen att de existerar oberoende av forskaren och inte är ett resultat av forskarens otillbörliga inflytande. I idealfallet betraktas numeriska data som en produkt av forskningsinstrument vars validitet och tillförlitlighet har kontrollerats för att garantera att data exakt återspeglar händelsen i sig och inte forskarens preferenser. Kvalitativ forskning tenderar å sin sida att lägga betoningen på forskarens roll i konstruktionen av data. I kvalitativ forskning finns det vanligtvis inte någon större användning av standardiserade forskningsinstrument. Man erkänner snarare att forskaren själv är den viktigaste ”mätutrustningen” och att forskarens bakgrund, värderingar, identitet och övertygelser har en avsevärd betydelse för beskaffenheten i de data som samlas in och för analysen av data. I huvudsak innebär det att • kvantitativ forskning tenderar att förknippas med forskarens

opartiskhet, medan

• kvalitativ forskning tenderar att förknippas med forskarens

inblandning.

© S tud e ntlitt e r atu r

25

Del I Strategier

Forskningsparadigm När projektforskare överväger en kvantitativ eller en kvalitativ infallsvinkel (eller en kombination av båda) kan de få viss vägledning från den vetenskapliga miljö som de verkar inom. Olika samhällsvetenskapliga ämnesområden och discipliner tenderar att operera utifrån olika forskningsparadigm, vart och ett med en särskild modell för bästa tillvägagångssätt vid forskning. Det finns i stort sett två sådana paradigm, vilka vanligtvis kallas det positivistiska paradigmet respektive det interpretivistiska paradigmet. Kvantitativ forskning brukar associeras med positivism och kvalitativ forskning med interpretivism. Denna uppdelning är långt ifrån vattentät, men den fungerar fortfarande som ett inledande antagande beträffande kvantitativ och kvalitativ forskning.

Positivism Det positivistiska paradigmet tillämpar den naturvetenskapliga forskningsmodellen för att undersöka den samhälleliga världen. Den sociala verkligheten betraktas och hanteras på ett liknande sätt som den fysiska verkligheten – som något oberoende som finns ”där ute” med egenskaper som går att studera vetenskapligt. På så vis kan forskaren tillämpa ett objektivt, opartiskt betraktelsesätt när han eller hon studerar samhälleliga fenomen. Fokus ligger vanligtvis på fakta och siffror som har att göra med orsaker till och konsekvenser av fenomen i den sociala världen, och infallsvinkeln har en tendens att förknippas med kvantitativa data och statistik.

Interpretivism Det interpretivistiska paradigmet ägnar sig däremot huvudsakligen åt att utveckla kunskap och insikt om människors övertygelser och egna erfarenheter genom att använda kvalitativa data (texter och bilder). Den sociala världen betraktas som ett nyanserat, flerskiktat fenomen vars komplexitet bäst går att förstå genom en tolkningsprocess. Paradigmet har på det hela taget en skeptisk inställning till möjligheten att uppnå objektivitet eftersom det är oundvikligt att forskarens tänkande i viss mån formas av hans eller

26

© S tud e ntlitt e r atu r

Del I Strategier

hennes egen erfarenhet och identitet som medlem i den sociala värld där den egna forskningen äger rum.

Samhällsforskning låter sig naturligtvis inte så enkelt placeras in i det ena eller andra paradigmet – skildringen av två paradigm ger i själva verket en överförenklad bild av hur samhällsforskning går till. Distinktionen mellan ett positivistiskt och ett interpretivistiskt paradigm fångar emellertid in breda föreställningar om olika forskningsstilar och deras underliggande antaganden, och den används fortfarande i hög grad när man diskuterar valet av forskningsstrategier. Projektforskare måste vara medvetna om detta. I synnerhet de som genomför småskalig forskning som en del av sin akademiska utbildning bör vid valet av strategi hålla sin egen disciplins tradition i minnet och tänka på preferenserna hos dem som ska utvärdera forskningen – deras handledare och examinatorer.

Kärnpunkt Den vetenskapliga miljön kan påverka valet av strategi Olika vetenskapliga miljöer har olika traditioner och preferenser när det gäller valet av forskningsstrategi.

© S tud e ntlitt e r atu r

27

Del I Strategier

Checklista för val av forskningsstrategi När du väljer en forskningsstrategi ska du tryggt kunna svara ”ja” på följande frågor: Etiska principer Är det möjligt för mig att vara etisk i mitt upp­trädande mot deltagarna?

■■ Kan jag undvika att deltagarna lider någon form av skada till följd av att delta i forskningen?

■■ Kan jag få potentiella deltagares informerade samtycke?

■■ Tillåter strategin att jag följer lämpliga forskningsetiska principer?

■■ Kan jag garantera att den information som jag får under undersökningens gång hanteras på ett konfidentiellt sätt?

Utförbarhet ■■ Finns det tillräckligt med tid för att utforma forskningsLåter det sig göras? uppläggningen, samla in data och analysera resultaten?

■■ Finns det tillräckligt med resurser för att täcka forskningskostnaderna (t.ex. resor, tryckning)?

■■ Är det praktiskt möjligt att få tillgång till nödvändiga data (människor, händelser, dokument)?

Lämplighet ■■ Har forskningens syfte identifierats på ett tydligt sätt?

Kommer den att ge ■■ Finns det en tydlig koppling mellan forskningens syfte lämpliga typer av och den valda strategin? data?

■■ Kommer strategin att ge fynd som kan besvara forskningsfrågan/forskningsfrågorna?

Paradigm Uppfyller den förväntningarna i min vetenskapliga miljö?

28

■■ Kommer de som utvärderar min forskning att uppskatta den valda strategin?

■■ Stämmer valet av forskningsmässigt tillvägagångssätt (kvantitativt, kvalitativt, metodkombination) överens med de preferenser som råder i min vetenskapliga miljö?

© S tud e ntlitt e r atu r

KAPITEL 1

Surveyundersökningar

Surveyundersökningar förekommer i en rad olika former. De vanligaste i samhällsvetenskaplig forskning är de former som försöker ställa frågor till människor. Syftet är att skapa kontakt med lämpliga respondenter för att få information från dem, genom att använda telefon, internet, postenkäter eller intervjuer ansikte mot ansikte. Frågeformulär och intervjuer är de datainsamlingsmetoder som vanligtvis används.

Surveyundersökningar kan också inbegripa observation av beteende och analys av dokument. Dessa typer av surveyundersökningar är emellertid mindre vanliga i småskalig samhällsforskning, och därför ligger fokus i det här kapitlet på de former som ställer frågor till människor.

Vad är en surveyundersökning?

När man genomför en surveyundersökning, gör man en ”en uttömmande och detaljerad granskning”. Detta är tydligt när det gäller geografiska, tekniska och officiella kartläggningar som beskriver landskapet eller bebyggda områden med vägar och hus. Principerna har emellertid använts med gott resultat även vid kartläggningar av den sociala världen, och surveyundersökningar har under senare tid faktiskt utvecklats till ett av de populäraste tillvägagångssätten vid samhällsforskning. Sociala surveyundersökningar har vissa avgörande kännetecken gemensamma med sina fysiska motsvarigheter: • Empirisk forskning. ”Att granska” inrymmer i sig själv betydelsen

”att se efter”, vilket gör att surveyundersökningen nödvändigtvis inbegriper en föreställning om empirisk forskning. Den inrymmer

© S tud e ntlitt e r atu r

29

Del I Strategier

föreställningen om att målmedvetet söka den nödvändiga informationen från relevanta personer och relevanta platser.

• Vid en bestämd tidpunkt. Surveyundersökningar används vanligtvis för att få en ögonblicksbild av hur saker och ting är, snarare än att undersöka händelser över en viss tidsperiod. I de flesta fall är detta användbart för att uppdatera kunskaperna och kännedomen om vissa saker och tillhandahålla information om den nuvarande situationen. Även om det går att använda surveyundersökningar som utgångspunkt för att spåra förändringar över tid, är det relativt ovanligt när det gäller småskaliga forskningsprojekt.

• Bred och omfattande täckning. För att få en uttömmande granskning försöker surveyundersökningar skapa en panoramavy över situationen och sträva efter en bred och omfattande täckning av de människor eller saker som undersöks. Avsikten är att använda ett mycket brett fångstnät för att inkludera hela spektret av relevanta människor (eller saker).

Dessa kännetecken för tillvägagångssättet vid surveyundersökningar säger ingenting om några speciella forskningsmetoder. Det beror på att surveyundersökning är en forskningsstrategi och som sådan kan användas med en rad olika datainsamlingsmetoder – inklusive frågeformulär, intervjuer, dokument och observation.

Kärnpunkt Surveyundersökningar avvänds för forskning om saker som ■■ kundpreferenser och kundtillfredsställelse ■■ röstningsbeteende (opinionsmätningar) ■■ hälsorelaterat beteende, kost-, tobaks- och alkoholvanor ■■ utvärdering av innovationer, program och utbildningskurser ■■ tv-vanor och tittarsiffor.

Typer av surveyundersökningar Surveyundersökningar skiljer sig åt när det gäller den teknik de använder för att kommunicera med respondenterna: brevpost, telefon, internet eller 30

© S tud e ntlitt e r atu r

1 Surveyundersökningar

kontakt ansikte mot ansikte. Var och en av teknikerna erbjuder ett alternativt sätt att kontakta människor och få data från dem (se tabell 1.1).

Tabell 1.1 Tekniker för surveyundersökningar Typ av surveyundersökning Distributionsteknik

Metod för datainsamling

Post

Brev

Frågeformulär

Ansikte mot ansikte

Individuell Grupp

Intervju Frågeformulär

Telefon

Fast Mobil

Intervju Frågeformulär

Internet

E-post Webbplats

Intervju Frågeformulär

Sociala medier

Facebook Twitter

Frågeformulär Frågeformulär

Postenkäter Att skicka ut surveyundersökningar med posten brukade vara det mest ändamålsenliga och effektiva sättet att genomföra en storskalig survey­ undersökning som omfattade ett stort geografiskt område. Med hjälp av posten kunde forskaren skicka ut självadministrerade frågeformulär till en särskild undersökningspopulation som gick att identifiera genom namn och adresser. Deltagarna kunde sedan returnera det ifyllda frågeformuläret, eventuellt uppmuntrade av ett förfrankerat svarskuvert med forskarens adress på. Processen var ganska enkel och relativt billig. Det är fortfarande ett praktiskt och ofta använt sätt att distribuera surveyundersökningar.

Det är emellertid tre saker som man måste komma ihåg när man överväger att använda postenkäter. För det första är det kostnaden. Kostnaden för tryckning, paketering och porto kan snabbt skjuta i höjden, i synnerhet vid större surveyundersökningar. Att tillhandahålla frankerade svarskuvert kan till exempel fördubbla portokostnaden. Projektforskare med begränsade resurser måste noga tänka igenom de kostnader som undersökningen medför. För det andra är det tidsfördröjningen. Planeringen och förberedelserna tar tid, som vid all forskning, men det finns en särskild fördröjning som är förknippad med postenkäter: frågeformulären ska postas och sedan skickas tillbaka. I praktiken tar datainsamlingen sannolikt ett antal veckor © S tud e ntlitt e r atu r

31

Martyn Denscombe är professor emeritus i samhällsvetenskap vid De Montfort University i Leicester, Storbritannien.

FORSKNINGSHANDBOKEN För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Forskningshandboken ger en lättillgänglig och innehållsrik intro­ duktion till grunderna i samhällsforskning. Här presenteras de huvudsakliga infallsvinklarna och tillvägagångssätten vid samhälls­ forskning och de metoder som forskare vanligtvis använder i samhällsvetenskaperna.

Boken är utmärkt för förstagångsforskaren som söker vägledning i de frågor som bör övervägas och de fallgropar som bör undvikas när man tar itu med forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

Boken ger • en tydlig och lättbegriplig introduktion till metoder för datainsamling och dataanalys • förklaringar till och råd om de viktiga beslut som forskare måste fatta • en mängd oumbärliga checklistor.

Denna fjärde svenska upplaga är kraftigt omarbetad och innehåller nya kapitel om livsloppsperspektiv och litteraturöversikter. Dessutom är kapitlet om kvantitativa data uppdaterat och utökat.

Fjärde upplagan Art.nr 7197

studentlitteratur.se