Paula Levy Scherrer
•
Karl Lindemalm
Rivstart B2+C1 är den tredje delen av en grundkurs i svenska som främmande språk. Materialet har en snabb progression och är tänkt för den studievana eleven i och utanför Sverige. Läromedlet passar även kurserna Sva 1–3 på gymnasiet och vuxenutbildningen. Teman och språkfunktioner bygger på nivåbeskrivningarna för nivå B2+ och C1 enligt Europarådets nivåskala (CEFR).
B2+C1 Textbok
B2+C1 Textbok
B2+C1 Textbok
Rivstart B2+C1 består av: •
Textbok med ljudfiler (mp3)
•
Övningsbok
•
Lärarhandledning
Extramaterial till boken finner du på websidan: https://www.nok.se/Laromedel/-/Laromedel/-R-/Rivstart-/ Här hittar du bland annat: •
Facit
•
Ljudfiler
•
Interaktiva övningar
Inloggning via kod i bok. Referensnivåer Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D GrundVux Gy/komvux
A1
A2
B1
B2
C1
A1–/A1 A1/A2 A2/A2+ B1/B1+ B2 C1
Paula Levy Scherrer ISBN 978-91-27-43426-4
Karl Lindemalm
9 789127 434264
27434264_omslag_Rivstart_B2_C1_Textbok_26juni17.indd 1
2017-06-26 13:20
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 1
2017-07-06 11:04
Till läraren Rivstart B2 + C1 tar vid efter Rivstart B1 + B2 och är ett enspråkigt
material på avancerad nivå i svenska som främmande språk som vänder sig till personer i och utanför Sverige. Boken är kopplad till Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) och täcker senaren delen av nivå B2 och hela nivå C1. Materialet består av textbok, övningsbok och lärarhandledning. På www.nok.se/rivstart finns bland annat interaktiva övningar, ordkort, verblista, samt facit till text- och övningsboken. Där finns också ljudfiler till inlästa texter och hörövningar som du kommer åt via inloggningsuppgifterna på insidan av bokens pärm. Rivstart B2 + C1 är tematiskt upplagd och innehåller skönlitteratur av svenska författare, dialoger, tidningsartiklar och facktexter av olika längd och svårighetsgrad. Såväl det formella språket som det vardagligt idiomatiska har en given plats i materialet. Till texterna finns språkliga övningar och kommunikativa aktiviteter. Varje kapitel avslutas med strukturerade skrivövningar. Längst bak i textboken finns en uttalsdel med regler och exempel samt en grammatiköversikt. Övningsboken repeterar, befäster och fördjupar den grammatik eleverna mött på tidigare nivåer och kan användas tillsammans med eller fristående från textboken. Varje kapitel i övningsboken avslutas med repetition av tidigare genomgånget material. Lärarhandledningen innehåller bland annat ett avsnitt med uttalsteori och metodik samt tips på hur du kan arbeta med Rivstart. Vår förhoppning är att den mödosamma processen att fördjupa och utveckla språkkunskaper på en hög nivå ska bli intressant och lustfylld med Rivstart B2 + C1. Paula Levy Scherrer och Karl Lindemalm
Skriv på separat papper
Hörförståelse
Lyssna på ljudfil
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 3
2017-07-06 11:04
4 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 4
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:04
Innehåll Kapitel
Tema
Skriv!
Sida
1
Språk
Att jämföra språk
6
2
Året runt
Att ge råd
30
3
Kropp och själ
Sambandsmarkörer Att argumentera
51
4
Samhälle
Referat
76
5
Relationer
Att beskriva en process
104
6
Arbete
Mötesanteckningar
126
7
Sverige och världen
En personlig reflektion
161
8
Teknik och utveckling
Att kommentera en text
189
9
Kommunikation
Allmänt resonemang kontra personlig text
213
10
Miljö
Att reda ut ett missförstånd
239
11
Stad och land
Miljöbeskrivning
268
12
Livet
Att skriva om skönlitteratur
291
UTTAL
318
MINIGRAMMATIK
323
Källförteckning
349
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 5
2017-07-06 11:04
1 1 Att lära sig nya språk A Fundera över frågorna och anteckna dina svar kortfattat. Tänk på att du ska kunna motivera dina svar.
1 Tänk på något du har lärt dig. Hur gjorde du för att lyckas? Finns det några strategier från det som du kan överföra till språkinlärning? 2 Hur har du gjort för att lära dig svenska? Tänk på något i din språkinlärning som har gått bra och varför just det har gått bra. 3 Berätta om en situation när det har varit roligt och givande att använda dina svenskkunskaper. 4 Vad har varit det svåraste med att lära sig svenska? Varför har det varit svårt, tror du? Hur har du försökt lösa svårigheterna? Har det lyckats? 5 Har du varit med om någon situation som blivit pinsam på grund av språket? 6 Finns det något språkmoment som du ogillar, eller som du har svårt att lära dig? 7 Hur har du förändrats av att lära dig svenska? 6 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 6
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:04
B Diskutera frågorna i uppgift A. Försök att motivera och exemplifiera era svar. Bodil Malmsten,1944–2016, från Bjärme i Jämtland var poet, romanförfattare, dramatiker och kulturskribent. Hennes genombrott kom år 1984 med diktsamlingen Damen, det brinner! Tio år senare debuterade hon som romanförfattare med Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån. Malmsten belönades med flera priser och utmärkelser, bland annat Litteris et Artibus, för framstående konstnärliga insatser och år 2006 utnämndes hon till hedersdoktor vid Mittuniversitetet. I romanen Priset på vatten i Finistère, som kom ut 2001, skriver Malmsten om hur hon lämnar Sverige och slår sig ner på en plats som i gamla tider sågs som världens ände, finis terrae på latin, och som därför fick det franska namnet Finistère. Hon berättar om glädjeämnen och svårigheter med en torr och dråplig humor, hur hon odlar sin trädgård och hittar andrum samtidigt som hon kämpar med det franska språket.
C Läs utdraget ur Priset på vatten i Finistère på nästa sida och fundera över frågorna. Diskutera dem sedan med en kollega.
1 Hur har Bodil Malmsten försökt lära sig franska? 2 Varför föredrar hon oböjda ord? 3 Vad vill författaren säga med: Att lyssna till madame C på telefonsvararen är som en dag på Louvren? 4 Malmsten skriver att hon inte skadar någon genom att tala som hon gör, utan att hon tvärtom gör folk glada. Hur tolkar ni det? Håller ni med? 5 Varför lyckas inte Malmström lära sig franska, tror ni?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 7
KAPITEL 1
• 7
2017-07-06 11:04
Ur Priset på vatten i Finistère Alla försök att lära mig språket har jag efter många ansträngningar givit upp. Det tar inte. Min avsikt från början var att lära mig en konjugation om dan. Jag är, jag var, jag har varit, jag ska vara, jag vore, jag skulle ha varit, jag kommer att ska ha varit, jag har kommit att bli, jag blev, jag skulle ha blivit … Tre grammatikor har jag slitit ut, varav två för folkskolans lågstadium, kurser på band och CD-skivan i bilen med den nya språkkursen Echelle med dess många små genvägar till vardagsfranska varav ingen går till mig. Efter ett år kan jag fler ord än vad jag kunde när jag kom, men böja dem – det går inte. Mig gör det ingenting. Jag föredrar oböjda ord. Att tala i presens och inte i imperfektum, konditionalis, futurum och pluskvamperfekt stämmer bra med min natur och mitt sätt att se – jag lever nu. Inte jag skulle ha levat, jag har levat, jag kommer att leva. Att jag njuter av att lyssna till det underbara språket på telefonsvararen hos madame C är ännu en njutning att lägga till andra i Finistère och ingenting som jag måste kunna själv för att njuta av det. Vore det så kunde man lägga ner alla de sköna konsterna med omedelbar verkan. Att lyssna till madame C på telefonsvararen är som en dag på Louvren: * C’est madame C à l’appareil. Je suis absente pour le moment prière de laisser votre nom et votre numéro de téléphone et je vous rappelle dès que je suis revenue. Merci pour votre appel, bonne journée. Att njuta betyder inte att man själv måste kunna det man njuter av. Jag skadar ingen genom att tala som jag gör, tvärtom. Människor blir glada.
* Detta är madam C i telefonen. Jag är för tillfället borta, så var vänlig lämna ert namn och ert telefonnummer så ringer jag upp så snart jag är tillbaka. Tack för er påringning, trevlig dag.
Bodil Malmsten, 2001 8 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 8
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:04
2 Lekfull språkinlärning A Man brukar säga att det oftare är svårare för vuxna att lära sig ett språk. Diskutera: Stämmer det? I så fall, vad kan det bero på? Vad gör barn som inte vi gör? Vad gör vuxna som inte barn gör? B Läs snabbt igenom artikeln Lek! här nedanför så att du bildar dig en uppfattning om innehållet. Använd inte ordbok. Läs sedan artikeln igen med ordbok och försök att förstå allt. Skriv upp några saker som du tycker är svåra, överraskande, intressanta eller konstiga.
Lek! Om du vill lära dig ett nytt språk, skaffa en kompis och lek. Det säger Karin Aronsson professor i barn- och ungdomsvetenskap. Där på gården leker två barn. ”Skor!” säger den ena, skrattar och håller upp sin sandal som hon precis har tappat. ”Skol!” säger den andra och pekar på skolan. Och så fnittrar de båda hejdlöst. Javisst, det fattas ett a på skola, men strunt i det för här pågår effektiv språkinlärning. Karin Aronsson, professor vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet har i hela sitt yrkesliv studerat hur människor kommunicerar och hur det går till när vi lär oss språk. Och, som hon konstaterar när vi träffas, allt är inte som vi tror. Ta de här två barnen som nyss har flyttat till Sverige. Visst får de språkundervisning. Visst har de läsebok
och tränar sig på att skriva. Men det är inte i klassrummet som den viktigaste undervisningen sker. Det är där, ute på gården, medan de leker som språket formas, prövas och undersöks. Vad heter den där runda saken som vi springer efter? Boll! Vem är det som plockar upp den? Han, hon, pojken, flickan, läraren! Och vad händer om man byter ut en bokstav, glömmer en ändelse? – Vill du lära dig ett nytt språk, säger Karin Aronsson, skaffa en kompis! Det är genom att videofilma barn i skolan och i familjen, och sedan noggrant lyssna, teckna ner och studera det som händer, som forskarna får syn på hur språket leks fram och hur samspelet mellan människor skyndar på språkutvecklingen. Det är på det sättet man har förstått hur det kommer sig att sexåringen som just kommit till Sverige snabbt blir flink
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 9
KAPITEL 1
• 9
2017-07-06 11:04
på svenska, medan hennes bror, som hunnit fylla 15, kanske har det betydligt svårare. – Vad gör förskolebarn? frågar Karin Aronsson och svarar själv: – Jo, de leker konkreta lekar. Det handlar om att springa i skogen, bygga med lego, leka med dockor, sand och stenar. Ting och händelser kopplas till ord. Språket blir begripligt och kan användas direkt i relation till de nya vännerna. Senare, när barn gör mindre och pratar mer, är det mycket svårare att få en bra grund. En elev som stiger in i en 6:a utan att kunna ett enda ord svenska har svårt att hänga med i klasskompisarnas ganska abstrakta snack om relationer och vad man har gjort i helgen. Hen har inget att referera till, 10 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 10
utan behöver extra stöd – av andra än kamraterna – för att få till det första språkskelettet, som gör det möjligt att börja knyta de viktiga relationerna. – Har de tur så träffar de en lekfull lärare som dramatiserar och gör saker med barnet i stället för att bara läsa och prata. Samma sak är det för vuxna. Även om du snabbt kommer in i samhället och får ett jobb, lär du dig bara språket om jobbet är konkret kopplat till orden. Kafferastsnacket är för abstrakt, svårt att hänga med i. – Det enda du lär dig där är kanske fika och bulle, säger Karin Aronsson. Och det är naturligtvis inte bara för människor som flyttar till Sverige som språket kan ta lång tid att ta till sig. Titta på utlandssvenskarna. Hur många av
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:04
– Många tror att vuxna har svårt att lära sig för att de har stelnat, fossiliserats, men i realiteten har de för få kamrater att göra roliga saker med. dem lär sig sitt nya hemlands språk? – Inte så många som man tror, säger Karin Aronsson. Varken vuxna eller lite äldre barn anammar språket automatiskt. Kommer man inte in i rätt sammanhang tar det lång tid att knäcka koden och ännu längre att lära sig prata flytande. Och hittar man inte möjligheter till samspel så ger man lätt upp. Hon vet. I olika perioder har hon arbetat utomlands och mött diplomatfamiljer, företagare och ambassadfolk som nöjer sig med engelska. Och hon har känt flera akademiker som är specialiserade på språk och som har pluggat svenska när de arbetat i Sverige, men som inte har lyckats lära sig. – Många tror att vuxna har svårt att lära sig för att de har stelnat, fossiliserats, men i realiteten har de för få kamrater att göra roliga saker med. Dessutom krävs tålamod och en väldig massa tid. Och så ber hon mig fundera över hur jag lärde mig svenska. Hur många timmar ägnade jag mig som spädbarn åt att suga in omgivningen? Och vad bestod den där omgivningen av? Språk, språk, språk!
– All vaken tid, 40 timmar i veckan, i ett år kan det ta innan de där efterlängtade pappa, mamma, lampa kommer. Jämför det med ett par timmar i veckan i skolan. Dessutom sker spädbarnets svenskundervisning oftast under gynnsamma förhållanden – i samvaro och lekfull, lockande dialog. Och just den typen av samtal, det som forskarna kallar pushed output, är en viktig ingrediens i språkinlärningen. För att lära dig att tala måste du helt enkelt ha någon som vill att du kommunicerar, någon som tycker om att prata med dig och som både vill att du svarar och har lust att lyssna på det du säger. – Den sociala språkinlärningen finns redan hos små barn, kring ett och ett halvt år. Titta på två småttingar som sitter bredvid varandra på golvet. Det ser ut som om de leker var för sig, men lyssnar man noga så hör man hur de inspireras av varandra. De har en dialog. Eller titta på 5–6-åringar, som kan umgås oavsett om de talar var sitt språk. I forskarkretsar kallas det här för tandemmodellen och den används numera medvetet med vuxna. Först talar jag mitt språk och du ditt, och med tiden byter vi. Lite äldre barn sysslar ofta spontant med det forskarna kallar kodväxling, att enkelt blanda olika språk i samma mening. På en skolgård kan svenskan kryddas med engelskans shit! eller arabiskans yalla yalla! I sin forskning har Karin Aronsson visat att det här inte beror på att barnen är svaga i svenska,
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 11
KAPITEL 1
• 11
2017-07-06 11:04
utan på att de inlånade orden uppfattas som effektivare, mer passande eller helt enkelt roligare. Och det där sista, att det är roligt att prata, är ytterligare en viktig ingrediens i god språkinlärning, oavsett om man ska lära sig sitt första eller andra språk, visar forskningen. Om man ska ta på sig ett så tidskrävande jobb som att lära sig ett språk, så måste det innebära lust och njutning. Därför tycker Karin Aronsson att traditionell språkinlärning gärna kan
blandas med spontanlekar, musik, matlagning, sport, film, data- och tv-spel. Vilka språk talar hon själv? – Svenska, som är mitt modersmål, engelska, som är arbetsspråket, och så kan jag ta mig fram hyfsat på franska och tyska. Jag klarar elementär spanska och har nosat på ryska och litauiska. Men jag kunde inte lära mig det etiopiska språket amhariska. Det gick bara inte. Ann Lagerström, Språktidningen, 2014
Två språk i en familj Det finns en föreställning om att familjer där föräldrarna talar olika språk blir tvåspråkiga. Så är det inte alltid, enligt Karin Aronsson. Barn har en ”seismografisk” känsla för majoritetskulturen och vilket språk de kommer att ha mest användning för. Så även om pappa talar franska med barnen upptäcker de snart att han faktiskt också kan svenska, och då svarar de inte non, je ne veux pas! utan nej, jag vill inte! när han försöker få dem i säng. Det är inte heller alltid föräldrarna som påverkar barnen mest
12 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 12
när det gäller språk. Det kan lika bra vara kamraterna eller syskonen. Som i den by i Anderna i Ecuador som Karin Aronsson har skrivit om tillsammans med kollegan Camilla Rindstedt. Där var modersmålet quechua, ett språk som byborna var mycket stolta över. Problemet var bara att barnen gick i spansktalande skola och när de kom hem på eftermiddagarna och tog hand om sina småsyskon så blev spanska lekspråket. På en generation bleknade quechuan i stort sett bort. Språktidningen, 2014
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:04
C Svara på och diskutera frågorna. Motivera era svar med exempel från texten.
1 Varför ska man, enligt Aronsson, skaffa en kompis om man vill lära sig ett nytt språk? 2 Varför är det ofta lättare för ett förskolebarn att lära sig språket än för en tonåring eller en vuxen? 3 Jämför ett spädbarns språkinlärning med en vuxens. Vad är det som skiljer dem åt? 4 Vad menas med pushed output? 5 Förklara vad kodväxling är och varför det används. 6 Vad ger Aronsson för tips till den som ska lära sig ett språk? 7 Vad i texten tyckte ni var intressant, överraskande eller konstigt? 8 Får du några idéer från texten om hur du kan förändra din egen språkinlärning? Vad blir motsvarigheten till en kompis på förskolan för en vuxen person? D Skriv en text på temat att lära sig ett nytt språk. Använd frågorna i 1 A och texten Lek! som inspiration.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 13
KAPITEL 1 • 13
2017-07-06 11:04
E Läs hur två personer beskriver smaken av språk från barndomen.
”Den nordafrikanska arabiskan är harissa, den röda chilipastan, rund och stark. Den känns gutturalt god i munnen. Medan franskan snarast är frasig och boklig. Rakryggad.” Författaren Jonas Hassen Khemiri om sin pappas båda modersmål.
”Det smakade som hjortron på tungan. Det drar mot norskan och är så oerhört poetiskt och känslomättat. Jag har förlorat det nu, men jag vill alltid gråta när jag hör det talas. Jag blir alldeles varm, jag vill sitta ner och höra mer, mer.” Författaren Aino Trosell om sin barndoms värmländska dialekt.
F Hur smakar svenska? Jämför med ett annat språk du talar, ditt modersmål till exempel. Berätta för varandra.
3 Ord, ord, ord A Säg orden slaska och slabba högt. Hur låter de? Vilka associationer får ni? Varför? Gör samma sak med fladdra och flaxa. B Läs Ljudsymbolik och skriv 6–7 frågor till texten. Ställ sedan frågorna till varandra.
Ljudsymbolik Hur kommer det sig att vi på svenska använder just ordet träd för att beteckna ett sådant och inte boll, knolf, glurr eller något annat? Eller varför inte kalla det árbol eller puu som man gör på spanska respektive finska? Den schweiziske lingvisten Ferdinand de Saussure (1857–1913) formulerade de teorier om språket som har varit rådande under cirka hundra år. Han menar att språket som vi möter det i tal eller skrift är godtyckligt (arbiträrt) och att vi genom en sorts social överenskommelse har bestämt oss för att förknippa en grafisk 14 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 14
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
form eller ett akustiskt ljud med en mental föreställning om vad ordet betyder. Ett belägg för denna godtycklighet är att man använder olika ord i olika språk och dialekter för att benämna samma sak. Men de Saussure insåg att det fanns en grupp ord som inte var godtyckliga, nämligen de så kallade ljudhärmande (onomatopoetiska) orden, till exempel plask, krasch. Hit hör också de ord vi använder för att beskriva djurläten som mu och vov-vov. Åsa Abelin, professor i lingvistik, har i sin forskning fokuserat på den större kategorin ljudsymboliska ord som de onomatopoetiska orden tillhör. Beteckningen ljudsymbolisk kommer sig av att ordets ljud symboliserar olika sinnesintryck, sådant vi kan uppleva med hjälp av våra sinnen: känsel, smak, lukt, hörsel och syn. Olika ljud och ljudkombinationer bildar vad man kallar fonestem som ofta representerar en viss betydelsenyans. Åsa Abelin har i sin forskning undersökt olika fonestem och vad de signalerar. Hon uppmärksammar bland annat att många ord som börjar på sl- och sk- betecknar något blött; slaska, slabba, skvätta och att många på fl- visar på en snabb eller stark rörelse, som flaxa, fladdra, flimra. Kombinationen pj- är vanlig för nedsättande ord som pjoller och pjosk.
slaska, slabba, skvätta Fonestemen är produktiva, vilket innebär att man kan skapa nya ord med hjälp av dem. Abelin har gjort undersökningar där försöks personer fått gissa vad påhittade ord betyder och det visade sig att de flesta använde sig av fonestemens betydelsemönster när de svarade. Ett av de påhittade orden i studien var pjotig. Försökspersonerna uppgav som möjliga betydelser bland annat barnslig, löjlig, dum, gnetig och mjäkig – alla ord med en klart negativ klang. Ett annat av de påhittade orden i studien var skvatig, vilket en majoritet associerade till något vått. En tendens är att de associationer som vissa ljud väcker tycks vara liknande i olika språk. Den amerikanske fonetikern John Ohala talar om den så kallade frekvenskoden. Han menar att ljud med låga frekvenser som o, symboliserar något stort (stor), medan ljud på höga frekvenser, som y och i, associeras till små saker (pyttelite). Här kan man göra jämförelsen med djurvärlden, där djur som vid ett möte med ett annat djur försöker göra sig stora och dominanta genom Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 15
KAPITEL 1 • 15
2017-07-06 11:05
att använda ljud på låga frekvenser. Och omvänt kan ett djur visa underkastelse och litenhet med hjälp av ljud på höga frekvenser. Att språk ändå skiljer sig åt när det gäller ljudsymboliken beror bland annat på de fonetiska system man har. Olika språk har nämligen olika uppsättningar ljud och olika regler för hur dessa får kombineras, så kallade fonotaktiska regler. Som exempel kan nämnas att svenskan tillåter tre konsonantljud initialt. Dessa börjar alltid med s och följs av antingen p, t eller k. I kombination med l, j, r eller v får vi ord som splittra, spjut, språk, sträng, skrik och skvala. Andra språk, som finskan, tillåter bara en konsonant initialt. Vi kan alltså se att världens alla språk uppvisar en oändlig variationsrikedom vad gäller ljud och de låter väldigt olika men i ljudsymboliken förenar sig språken i universella principer och tendenser.
/s/
/l/
splittra
/p/
/j/
spjut
/t/
/r/
språk; strå; skrik
/k/
/v/
skvala
Fler fonestem och vad de ofta signalerar: I början av ordet
Betydelse
Exempel
fn-
ljud
fnissa, fnysa
sp-, spj-
lång, smal form
spö, spett, spjut, spjäla
sl-
nedsättande
slödder, sladder
kl-, kn-
ljud
klang, klirra, knastra
I mitten/slutet av ordet
Betydelse
Exempel
-dr-, -der
”prata”
sluddra, pladder
-lr-, -ler
”ljud”
mullra, buller
-fs(-)
nedsättande
hafsa, slafsa, tjafs
C Finns det liknande fonestem i andra språk? Berätta för varandra.
16 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 16
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
D Kombinera de ljudhärmande orden med rätt sak. brak! brum! klirr!
klafs! knak! knarr!
krasch! pang! plask!
plopp! slafs! svisch!
tjoff! tjong!
1 en pistol som avfyras eller en dörr som smälls igen 2 ett (gammalt) trägolv som låter 3 två glas som stöter emot varandra 4 något som faller i vattnet 5 m an ”skickar iväg” eller gör klart något, till exempel ställer in en rätt i ugnen 6 något som tungt faller i golvet 7 k laddig mat som slarvigt läggs upp på en tallrik 8 en motor som startar 9 n ågot som slår i något annat, t.ex. slå huvudet i något 10 ljudet när man trampar i en lerig pöl 11 något som går sönder i bitar 12 en gren som bryts 13 något som lossnar eller släpper 14 något som rör sig förbi mycket snabbt E Hur låter saker på andra språk? Berätta för varandra. F Bilda verb av orden i D. Sök på nätet för att se hur de kan användas. Titta på var exempelmeningarna kommer ifrån, om de är från bloggar, dagstidningar eller något annat. Vilka av verben verkar höra mer till talspråket?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 17
KAPITEL 1 • 17
2017-07-06 11:05
Svenskans vackraste ord Varför betraktas vissa ord som vackrare än andra? Kan det vara för att de har en ljudbild som upplevs som vacker? Eller är det för att vi förknippar ljudbilden med något som är vackert eller fint? Svenska Dagbladet valde år 2015 tillsammans med tiotusentals läsare ut svenskans 10 vackraste ord. G I rutan finns de ord som röstades fram som vackrast. Skriv orden vid respektive förklaring. förgätmigej glänta gryning juninatt kontrapropositionsvotering
porla snöflinga vemod västanvind ögonblick
1 Betydelsen av det här ordet har ändrats lite med tiden. Enligt Dalins Ordbok öfver svenska språket (utgiven 1850) betyder ordet ”djup nedslagenhet”. Idag d efinierar Svenska Akademiens ordlista betydelsen som ”en sorgsenhet som kan vara längtansfull”. 2 Ett ljudsymboliskt ord. Norstedts etymologiska ordbok definierar verbet på följande sätt: ”rinna fram med ett behagligt brusande och bubblande ljud”. 3 Namn på en blomma. Den första delen är ett gammalt ord för glömma. Den sista delen är synonym till inte. Blommans himmelsblå färg sägs symbolisera trohet i kärlek. 4 Ett krångligt ord. Det kan användas i den demokratiska beslutsprocessen när det finns två likvärdiga förslag att rösta på. Juryns motivering till valet av detta ord var att i ”inget ord framträder det svenska föreningsslitet vackrare. Saklighet går före estetiska hänsyn, pedanteri i formaliteter garanterar allas lika rättigheter”. 18 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 18
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
5
Som nederbörd är det här en fallande snöpartikel. Andra delen av ordet betyder en liten tunn bit av något. Men det är också namnet på en blomma som ursprungligen kommer från södra Afrika. 6
Ordet betyder enligt Dalins ordbok ”den tid, som förgår under en blinkning med ögonen”. 7
Ordet kan vara både ett verb och ett substantiv. Som verb betyder det att man öppnar något lite grann, en dörr till exempel. Substantivet är en öppen, liten plats i skogen. 8
Det här ordet har använts sedan 1500-talet. Man använder det om blåst som kommer från väster. Ordet används i många svenska sånger. Den svenske trubaduren Evert Taube (1890–1976) har skrivit en visa som har ordet som titel. 9
Ordet betecknar den del av dygnet då det blir ljust. Första delen av ordet kommer från gry (ungefär bli dag). 10
En för många magisk tid på dygnet under en magisk tid av året. Mörkret hinner knappt falla förrän morgonen kommer.
H Gissa vilken plats orden har på listan över de vackraste orden (1–10). (Facit finns på s. 20). I Gör en lista på de fem ord du tycker är vackrast i svenskan. Berätta för en kollega varför du tycker att just de orden är vackra. J Vilka ord i andra språk är vackra? Varför är de vackra? Berätta för varandra.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 19
KAPITEL 1 • 19
2017-07-06 11:05
Idiomatiska uttryck K Läs dialogerna och stryk under alla idiomatiska uttryck ni hittar. Vad betyder de? Finns det liknande uttryck på andra språk?
1
– Du, får jag bolla en grej med dig? – Självklart. Vad gäller det?
2
– Oj, måste vi inte skynda oss att bli klara med rapporten? – Ingen ko på isen. Det räcker om vi gör det nästa vecka.
6
– Alla snackade om det nya datasystemet, men ingenting verkar hända. – Nej, det har nog runnit ut i sanden.
7
– Puh, det var nära ögat! – Ja, tur att det gick bra!
8
3
– Egentligen är det här mot reglerna, men jag väljer att se mellan fingrarna den här gången. – Tack! Jag lovar att det var första och sista gången det hände.
– Vem är det som har ansvar för det här egentligen? – Lite oklart faktiskt. Verkar som det har fallit mellan stolarna.
9 4
– Hörde du att vi har kammat hem ett jättekontrakt med ITEK? – Kul!
5
– Vad säger du om våra chanser att gå vidare i fotbolls-EM? – Efter förlusten mot Tyskland är det ju helt kört.
– Okej, nu är det så här: vår sponsor har tyvärr dragit sig ur så vi är tillbaka på ruta ett. Vi får sätta igång och ragga nya sponsorer helt enkelt. Om en månad är vi i skarpt läge. – Bara att sätta fart då.
10
– Fick du igenom dina lönekrav? – Inte helt och hållet. Vi låg långt ifrån varandra, men vi möttes på halva vägen.
Facit till 3G: 1. förgätmigej; 2. snöflinga; 3. porla; 4. ögonblick; 5. vemod; 6. glänta; 7. juninatt; 8. kontrapropositionsvotering; 9. gryning; 10. västanvind
20 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 20
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
L Sök på nätet efter radioprogram där man pratar om språkfrågor. M Lyssna flera gånger och skriv stödord. N Återberätta innehållet i programmet för en kollega.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 21
KAPITEL 1 • 21
2017-07-06 11:05
4 En äkta polyglott A Skumma snabbt igenom artikeln Så funkar ett språkgeni på s. 23–28 så att du förstår vad den handlar om. B Läs artikeln i par, högt för varandra. Stanna upp vid luckorna och prata om vilken mening från rutan som passar in. Motivera varför. a Ofta har de en diagnos inom autismspektrumet. b Han skulle bara hitta den som var märkt med hans eget namn.
c Och Daniel Tammet är en av ytterst få som stämmer in i den definitionen – också. d Men då är det oftare på ett språk som någon faktiskt talar. e Även om attityderna har förbättrats, finns fortfarande mycket som kan utvecklas. f Han insåg att han kunde avvika från mängden på ett positivt sätt. g På en vecka skulle han – på uppdrag av brittiska dokumentärfilmare – lära sig isländska. h I Daniel Tammets värld har även dagar färger. i I stora delar av världen finns det platser där mångspråkighet är en del av vardagen. j De är begåvade och motiverade. k Men farhågorna var obefogade. l Ett sådant var att varje frukost måste bestå av exakt 45 gram havregrynsgröt – annars skulle hela dagen präglas av en känsla av oreda. m Språk blev tidigt också ett sätt för Daniel Tammet att få utlopp för sin kreativitet. n Hans slutsats är att många har en fascination för systematik. o Dessa associationer hjälper dem att minnas. p De kan tycka att kroppsspråk är svårt och att språkets sociala regler är svåra, men de kan lära sig. q Under lektionerna blundade han ofta och satte fingrarna i öronen för att ostört kunna tänka på siffror och mönster. r Men Kennet Hyltenstam har också stött på motsatsen.
22 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 22
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
Så funkar ett språkgeni Daniel Tammet är superbegåvningen som lärde sig isländska på en vecka. Nu avslöjar svensk forskning polyglotternas hemlighet.
När Daniel Tammet landade på
flygplatsen i Keflavík och tittade ut över lavalandskapet hade han en unik utmaning i bagaget. 1 Sedan skulle han bevisa sina färdigheter i en direktsänd tv-intervju. – Jag tänkte på en gång att det var omöjligt, säger Sigríður Kristinsdóttir, universitetslärare i isländska som andraspråk, som fick uppdraget att undervisa Daniel Tammet. Varje år möter Sigríður Kristinsdóttir hundratals studenter som från alla världens hörn kommer till Reykjavík för att lära sig isländska. 2 Men snart stod det klart att Daniel Tammet inte var som andra elever. Utrustad med ett litet ficklexikon gjorde han sitt yttersta för att ta sig igenom isländska barnböcker och dagstidningar. Han slukade också Helen Fieldings Bridget Jones dagbok på isländska med den engelska originaltexten intill. – För varje timme som gick blev jag mer och mer förundrad och fascinerad. Daniel sög åt sig ord och meningar som om han vore en dammsugare. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Sigríður Kristinsdóttir. När det blivit dags för examensprovet, undrade programledarna för tv-kanalen Stöð 2 hur de i tio minuter skulle lyckas
hålla liv i en intervju med någon som började plugga isländska för en vecka sedan. 3 Daniel Tammet förstod alla frågor, svarade utförligt – och skämtade. – När jag ser islänningar tala isländska tycks det så enkelt, som att andas. Och jag har isländsk astma, sa han i direktsändningen. Personer med extrema begåvningar inom vissa områden kallas för savanter. 4 Daniel Tammet var 25 år när han fick veta att han hade Aspergers syndrom. Den amerikanske psykiatern Darold Treffert, som i drygt 40 år har studerat savanter, uppskattar att det bara finns runt 50 personer med samma enastående förmågor som Daniel Tammet. Hans intellektuella kapacitet matchas bara av en handfull personer i världen. Daniel Tammet talar elva språk och har själv uppfunnit ytterligare tre språk. Men hans begåvning gäller inte bara språk. Han har också ett stort intresse för matematik. Han kan till exempel utan större ansträngning multiplicera sexsiffriga tal med varandra och han har memorerat pi med 22 514 decimaler. Att räkna upp siffrorna är ett kraftprov som tar över fem timmar. Men det finns en sak som skiljer Daniel Tammet från många andra savanter: han har en närmast unik förmåga att berätta hur han gör när han på bara några dagar lär sig ett nytt språk.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 23
KAPITEL 1
• 23
2017-07-06 11:05
Daniel Tammet är nämligen också synestetisk. – Det innebär att han ser bokstäver och siffror i olika färger, former, texturer och storlekar. Ord och tal förknippas med känslor och upplevelser. De skapar interna bilder som hjälper minnet, säger Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet. Kenneth Hyltenstam har de senaste åren studerat polyglotter. Den som slår upp ordet polyglott i Svenska Akademiens ordlista får veta att det betyder ’flerspråkig person’. Den vetenskapliga definition som Kenneth Hyltenstam använder är betydligt snävare. För att klassas som polyglott krävs att personen efter puberteten har lärt sig minst sex språk på hög nivå. 5 24 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 24
– I många samhällen, som i till exempel Afrika, Sydamerika och Papua Nya Guinea, är det inte ovanligt att man växer upp med både fyra och fem språk, säger Kenneth Hyltenstam. Flerspråkighet i sig är inte unikt. 6 I Afrika är det för många vanligt att tala ett språk i hemmet, ett annat i skolan, ett tredje på den lokala marknaden och ett fjärde med myndigheterna. Även om det är imponerande kunskaper, så är det inte den här gruppen som Kenneth Hyltenstam intresserar sig för. – Genom att sätta gränsen vid sex språk och bara räkna språk som personen lärt sig efter puberteten, kan man isolera extrembegåvningarna, förklarar Kenneth Hyltenstam.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
Att skapa språkliga mönster kan fungera som ett sätt att skapa ordning i en kaotisk tillvaro, säger Kenneth Hyltenstam. I sin forskning undersöker han om det finns några egenskaper som ”äkta” polyglotter – vissa forskare kallar dem hyperpolyglotter – har gemensamt. 7 Och det handlar i princip uteslutande om män. Polyglotter är inte bara särskilt duktiga på att lära sig existerande språk. En del av dem konstruerar också egna språk på fritiden, liksom Daniel Tammet. – Jag tror att det ofta handlar om att de gillar att skapa mönster. Att skapa språkliga mönster kan fungera som ett sätt att skapa ordning i en kaotisk tillvaro, säger Kenneth Hyltenstam. Det har gått tio år sedan Daniel Tammet klarade utmaningen att lära sig isländska på en vecka. Sedan flera år tillbaka är han bosatt i Frankrike, där han är verksam som författare, föreläsare och översättare. Dessutom driver han ett utbildningsföretag där språkkurserna följer inlärningsmetoder som han har utarbetat själv. Vi möts över lunch på en restaurang nära hans bostad i centrala Paris. När Daniel Tammet får veta att vi har en gemensam bekant i läraren Sigríður Kristinsdóttir skiner han upp.
– Talar þú íslensku? (’Talar du isländska?’) undrar han nyfiket. Daniel Tammet föddes 1979 i London. Han växte upp i en fattig arbetarklassfamilj där han var äldst i en skara av nio syskon. Han drabbades tidigt av en serie epileptiska anfall. I skolan höll han sig för sig själv. 8 – Böcker var min enda tillflykt och min enda kontakt med omvärlden. De lärde mig många sociala färdigheter som jag saknade, och som jag inte lärde mig normalt. Jag lärde mig dem i stället medvetet, på samma sätt som vi lär oss ett andra språk. I dag kan jag ibland känna av symtom av min autism, men de är ingen anledning att inte anstränga sig och ta risker. Fascinationen för språk visade sig tidigt. I en grannfamilj talades det finska. Daniel Tammet började snart intressera sig för språkets vokalljud. En annan uppenbarelse kom i skolan när han började läsa tyska och franska. Främmande språk blev för Daniel Tammet ett sätt att växla identitet. Med språkens hjälp kunde han distansera sig från negativa upplevelser. – Engelska är mitt modersmål, men det var också det språk där jag kände av min olikhet. Det var där jag upplevde att inte vara omtyckt av andra barn, att jag inte talade som de, att jag inte förstod hur jag skulle säga vissa saker, att jag inte förstod deras kroppsspråk eller skämt. När Daniel Tammet kunde använda ett annat språk kände han det som en befrielse. 9
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 25
KAPITEL 1
• 25
2017-07-06 11:05
– Jag kunde fritt välja att vara annorlunda, som en identitet. Jag identifierar mig mer med kulturen här i Frankrike. Här har litteraturen en symbolisk betydelse som den har förlorat i den engelskspråkiga världen, säger han. 10 Med förtjusning upptäckte han att han kunde skapa egna språk. I dessa kunde han kombinera spännande ljud med bokstäver som för honom förmedlade ordens känslomässiga laddning. Längst kom Daniel Tammet med språket mänti. Det har en färdig grammatik och ett ordförråd på ett par tusen ord. Han lånade namnet till språket från finskans mänty, ’tall’. Tallen är ett träd som för honom symboliserar gemenskap, eftersom den växer i stora grupper tillsammans med andra tallar. Men det blev ett språk för bara en person. – Jag har aldrig lärt ut mänti till någon annan. Som barn hade jag inget annat sätt att leka med ord än att skapa språk. Nu har jag möjlighet att leka med språket som författare och översättare i stället, säger han. I dag arbetar Daniel Tammet inte längre med att utveckla mänti. Ljudkombinationerna, som var inspirerade av främst finska och estniska, betraktar han numera mest som poesi för honom själv. – Visst kommer jag fortfarande ibland på ett ord som är vackert. 11 När jag kan använda dem blir det mer meningsfullt. När jag var liten 26 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 26
var jag inte så intresserad av betydelse. Jag förstod inte språkets sociala funktion. Daniel Tammets resa är på många sätt anmärkningsvärd. Som barn irrade han runt på biblioteket på jakt efter en bok som skulle bära hans namn på ryggen. Bland alla tusentals böcker trodde Daniel Tammet att det fanns en bok för alla personer. 12 I dag finns Daniel Tammets namn på tre egna böcker. Det var först när självbiografin Born on a blue day (Född en blå dag) utkom 2006 som han började ana att han faktiskt skulle kunna livnära sig på sitt skrivande. – På många sätt är jag tacksam. Hade jag fötts bara några årtionden tidigare hade jag inte fått de möjligheter som jag haft i mitt liv. Samtidigt är Daniel Tammet kritisk mot hur barn med autismtillstånd behandlas i skolan. 13 Undervisningen borde enligt Daniel Tammet inrikta sig på vad som stimulerar barnen. Ofta är det språk och matematik. – Föreställningen om att autistiska barn inte är kreativa har motbevisats gång på gång. Det finns en myt som säger att autistiska barn har gott minne, men att de inte kan skapa. Kulturellt behöver vi förstå att det finns barn inom autismspektrumet som älskar böcker, ord och språk. 14 Under barndomen var det genom böcker som Daniel Tammet lärde sig förstå hur omgivningen fungerade. En så till synes naturlig sak som att ta
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
För Daniel Tammet har varje siffra mellan 0 och 10 000 en unik färg, form och textur. Komplicerade tal får formen av landskap. ögonkontakt med en samtalspartner började han lära sig vid tretton års ålder. Tillvaron var ångestladdad, och små förändringar kunde utlösa dramatiska reaktioner. Länge använde han sig av olika kontrollbeteenden för att skapa struktur. 15 I dag har han lärt sig att vara flexibel. – Det har varit en av de stora utmaningarna. Jag har haft turen att ha personer i mitt liv som har uppmuntrat mig. Daniel Tammet vill inte bli talesperson för människor med autismtillstånd. I stället hoppas han att andra ska inspireras av hans utveckling. Men han har många gånger ställt upp i olika forskningsprojekt – inte minst för att försöka kartlägga vad som ligger bakom hans unika begåvning. För Daniel Tammet har varje siffra mellan 0 och 10 000 en unik färg, form och textur. Komplicerade tal får formen av landskap. En person som inte har synestesi får inte sådana associationer, eftersom den inte har samma kopplingar i hjärnan. Normalt hålls områden för räkning och språk isär, men de trådar som hos synestetiker förbinder dessa områden skapar samband som väcker associationer. 16
I de språkkurser som han har tagit fram tar Daniel Tammet fasta på samma principer. Nya glosor skrivs med olika stora bokstäver för att ge varje tecken en unik form. Olika ordklasser identifieras med hjälp av färger. 17 Det är därför självbiografin heter Född en blå dag – alla onsdagar, den veckodag han föddes, har den färgen. – Det här är en sak som gör honom unik. Daniel Tammet kan med stor precision förklara hur han lär sig och hur hans synestesi fungerar. Detta är mycket sällsynt bland savanter, säger Kenneth Hyltenstam. Enligt Kenneth Hyltenstams forskning delar Daniel Tammet annars egenskaper med många andra polyglotter. De är inte bara intresserade av språk. I regel arbetar de också på något sätt med språk – inte sällan som författare eller översättare. Där återfinns irländaren James Joyce och britten Anthony Burgess, bägge författare som talade tretton språk. Många polyglotter – som författaren J.R.R. Tolkien och esperantos skapare Ludwik Lazar Zamenhof – utvecklade dessutom egna språk. Och kunskaper i språk kan komma till pass i många andra yrken. Påven Johannes Paulus II lärde sig elva språk och efterträdaren Benedictus XVI bemästrade nio. Ett annat kännetecken är att vissa polyglotter i hög grad kommer ihåg vad de en gång har lärt sig, eftersom de besitter en extrem minneskapacitet.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 27
KAPITEL 1
• 27
2017-07-06 11:05
18 En av deltagarna i hans undersökning har lärt sig 25 språk – men behärskar i dag bara hälften. Kanske är det något av ett rekord i bortglömda språk. Daniel Tammet vill inte glömma sin isländska. I Frankrike får han inte många möjligheter att öva på språket. När vi avrundar intervjun har vi därför talat nästan lika mycket isländska som engelska. Han har återvänt till Island flera gånger och håller kontakten med Sigríður Kristinsdóttir. Nu
har de kommit överens om att hjälpa varandra över Skype: hon ska trimma hans isländska och han ska lära henne franska. Trots att hans insats i tv-dokumentären gav honom stämpeln som något av ett underbarn, är Daniel Tammet ödmjuk inför sin prestation. – Ingen lär sig ett språk flytande på en vecka. Men jag lärde mig tillräckligt för att kunna ta mig igenom en tv-intervju, och det är jag fortfarande stolt över. Anders Svensson, Språktidningen, 2015
C Skriv 10 frågor till texten. Försök att formulera frågor som kräver lite längre svar. Välj gärna ett par frågeställningar där den som svarar får spekulera också, till exempel: Varför tror du att …? D Sitt i smågrupper och ställ era frågor till varandra.
28 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 28
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
Gör en jämförelse mellan det svenska språket och ditt modersmål. Diskutera en eller flera av dessa aspekter: • • • • • •
syntax (hur ord kombineras till fraser och meningar) vokabulär (ordförråd) morfologi (hur ord bildas och böjs) ortografi (stavning) fonetik (ljudsystem) pragmatik (hur språket används i olika sociala situationer)
Tänk på att illustrera likheter och skillnader med konkreta exempel.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 29
KAPITEL 1
• 29
2017-07-06 11:05
2 1 Året runt Titta på orden i rutan. Vilka månader eller årstider associerar du dem till (vinter, vårvinter, vår, senvår, försommar, högsommar, sensommar, höst, senhöst)? Gör en mindmap. Berätta om dina tankar för några andra personer. Fyll på med flera ord och händelser som ni associerar till månaderna eller årstiderna. avkoppling dagsmeja deppigt färgsprakande förväntansfull hösnuva
knoppar lata dagar livsglädje löv mys nystart
orkeslös rusk skogspromenad skymning solnedgång spring i benen
stress tryckande vardagstristess värmeljus åska äventyr
2 Hösten A Många tycker att mörkret under hösten och vintern är besvärligt. Vad kan man göra för att må bättre? Skriv en lista med idéer. Jämför med några andra personer. Läs sedan texten Tackla mörkret i 4 enkla steg.
30 • RIVSTART B2+ C1 Textbok
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 30
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
2017-07-06 11:05
Tackla mörkret i 4 enkla steg Låt psykologisk forskning leda dig mot ljuset. Kanske hör du till dem som tycker att tillvaron börjar bli tuff så här års. Du är långt ifrån ensam. Att vi påverkas psykologiskt av höst- och vintermörkret på våra breddgrader är numera väl belagt. Det är till exempel vanligare med säsongsbunden depression hos oss än längre söderut. Problemen är störst under senhöst och senvinter. Men det är inte bara de som drabbas av säsongsbundna depressioner som kan uppleva ett rejält energitapp när dagarna blir kortare. Preliminära siffror från en studie som följer ett stort antal anställda i Kiruna – en plats som är särskilt utsatt med en nästan månadslång polarnatt där solen aldrig når över horisonten – visar att runt två tredjedelar känner en större trötthet och brist på energi under hösten och vintern. Motsvarande siffra för landet som helhet är runt 50 procent. Hur sårbar man är för årstidsbesvär varierar självklart från person till person, men kvinnor som grupp påverkas i högre utsträckning än män. – Men alla grupper uppger att kvaliteten på sömn är försämrad vintertid, säger Arne Lowden, forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som ligger bakom studien. Förutom att vi känner av en brist på energi och sover sämre, med senare insomning i kombination med fler och tidigare uppvaknanden, märks mörkrets ankomst också i våra kostvanor. För många ökar suget efter onyttigare, kolhydratrik mat rejält. Den mörka perioden är lång hos oss, men det finns en del man kan göra för att minska dess besvärliga psykologiska effekter. Här är fyra tips:
1 Ljusterapi. Det finns gott om studier som visar att stark artificiell
belysning vid vissa tidpunkter på dygnet kan motverka trötthet i stunden och dessutom vara till god hjälp för personer med rubbad dygnsrytm – som också är vanliga problem under vinterhalvåret. Det finns numera rätt spektakulära ljusterapiprodukter för privatpersoner som är stadda vid kassa. Till dem hör kraftfulla taklampor från en italiensk tillverkare som är kusligt lika riktiga takfönster med blå himmel och sol.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
rivstart B2 C1 textbok_text section.indd 31
KAPITEL 2
• 31
2017-07-06 11:05
Paula Levy Scherrer
•
Karl Lindemalm
Rivstart B2+C1 är den tredje delen av en grundkurs i svenska som främmande språk. Materialet har en snabb progression och är tänkt för den studievana eleven i och utanför Sverige. Läromedlet passar även kurserna Sva 1–3 på gymnasiet och vuxenutbildningen. Teman och språkfunktioner bygger på nivåbeskrivningarna för nivå B2+ och C1 enligt Europarådets nivåskala (CEFR).
B2+C1 Textbok
B2+C1 Textbok
B2+C1 Textbok
Rivstart B2+C1 består av: •
Textbok med ljudfiler (mp3)
•
Övningsbok
•
Lärarhandledning
Extramaterial till boken finner du på websidan: https://www.nok.se/Laromedel/-/Laromedel/-R-/Rivstart-/ Här hittar du bland annat: •
Facit
•
Ljudfiler
•
Interaktiva övningar
Inloggning via kod i bok. Referensnivåer Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D GrundVux Gy/komvux
A1
A2
B1
B2
C1
A1–/A1 A1/A2 A2/A2+ B1/B1+ B2 C1
Paula Levy Scherrer ISBN 978-91-27-43426-4
Karl Lindemalm
9 789127 434264
27434264_omslag_Rivstart_B2_C1_Textbok_26juni17.indd 1
2017-06-26 13:20