ick

ack

sitt skrivande av återberättande, beskrivande, instruerande, berättande, argumenterande och förklarande texter. Eleverna får de verktyg de behöver före, under och efter skrivandet. De lär sig mer om olika texttypers

SK R I VR UM ME T

SKR I VRUMMET

I Zick Zack Skrivrummet åk 5 får eleverna vidareutveckla

k c a

syfte, layout (struktur) och språkliga drag. Varje kapitel avslutas med en checklista, som hjälper läraren och eleverna att bedöma de egna texterna och sätta upp nya mål.

Åk

Senaste nytt Här och där Gott och blandat Superspännande Tyck till!

Vad är orsaken?

Karin Fällman-Bajagi´c Christina Hansson Susan Nieland

Åk

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Karin Lönnqvist Grafisk form och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration Bildredaktör: Feri Fazeli Zick Zack Skrivrummet, Åk 5 ISBN: 978-91-523-0961-2

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016

Skrivrummet-AK5.indd 2

2014-12-04 13:00

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10

ick

ack

SK R I VR UM ME T

Redaktör: Karin Lönnqvist Grafisk form och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration Bildredaktör: Feri Fazeli

Karin Fällman-Bajagi c ´

Zick Zack Skrivrummet, Åk 5

Christina Hansson

ISBN: 978-91-523-0961-2

SUsan Nieland

Tryck: Livonia Print, 2012

Sanoma Utbildning

Åk

Förord När du ska skriva en text är det viktigt att tänka på vilket syfte texten har och vilka som ska läsa den. Man kan jämföra det med att bygga till exempel ett bord. Först bestämmer snickaren vilken typ av bord det ska vara. Ska det vara ett matbord, skrivbord eller kanske ett soffbord? Det är också viktigt att fundera på vem som ska använda bordet. Ska matbordet stå en skolmatsal, i ett kök eller kanske i ett vardagsrum? När det är bestämt kan snickaren börja tänka på hur bordet ska se ut och vilket material som ska användas. På samma sätt arbetar författaren med en text. Vilken typ av text ska det bli? En berättande text, en instruerande text eller kanske en förklarande text? Vem ska läsa texten? Rektorn, kompisarna, tidningsläsarna eller kanske kommunpolitikerna? Hur ska texten bygga upp, hur ska den skrivas, vilka ord behövs, hur ska meningarna konstrueras? I den här boken får du arbeta med olika texttyper samt planera och skriva egna texter som passar för ändamålet. Lycka till! Karin Fällman-Bajagi´c Christina Hansson SUsan Nieland

ch Z a c k o ch o k ic Z r e t e h i Hej! V b o ke n . i r a v h c o r ä h dy ker upp lite so m ka n r e é id h c o s ip t Av o ss få r du u s kriver. hjälpa dig n ä r d

ser du e n bild el it p a k e rj va v a I slutet ”Min skrivb o k ”. r e et h m so k o b n e av r o rd o ch tips, la m sa u d t t a vi r å I de n fö resl på n ä st a gå ng a k n ä t a sk u d d va o ch skriver de text . du skriver e n likn a n

ch Z a c k o ch o k ic Z r e t e h i Hej! V b o ke n . i r a v h c o r ä h dy ker upp lite so m ka n r e é id h c o s ip t Av o ss få r du u s kriver. hjälpa dig n ä r d

Innehåll Superspän nande

Senaste nytt Återberättande texter Sid. 8 gd? Hur är en tidningsartikel uppbyg Sid. 10

Hur är en artikel skriven? Sid. 14 Öva tillsammans Sid. 22 Skriv en egen tidningsartikel Sid. 24

Berättande

Här och där Beskrivande texter Sid . 26 Vad handlar texten om ? Hur är den uppbyg gd? Sid. 28 Hur skriver man jämför elser? Sid. 34

texter Sid. 62 Hur byg ger man upp sp änning? Sid. 64

Sid. 92 Argumenterande texter ande text Hur är en argumenter uppbyg gd? Sid. 94

Hur skriver man spänn ande? Sid. 74 Öva tillsam m an s Sid. 86 Skriv en eg en spännan de berättelse S id. 88

Öva tillsammans Sid. 40

Instruerande texter Sid. 46 Hur är ett recept uppbyg gt? Sid. 48 Hur skriver man ett recept? Sid. 52 Öva tillsammans Sid. 56 Skriv ett eget recept Sid. 60

Hur argumenterar ma Sid. 100

n för en åsikt?

Öva tillsammans Sid.

110

a för din Skriv och argumenter Sid. 114

Beskriv ett land på eg en hand Sid. 44

Gott och blandat

Tyck till

n? Vad är orsake er Sid. 116 Förklarande text en och bilden? Vad förklarar text Sid. 118 en fö Hur skriver man text? Sid. 122

rklarande

Öva tillsammans Sid. 126 rklarande Skriv en egen fö Sid. 130

text

sak

Innehåll Superspän nande

Senaste nytt Återberättande texter Sid. 8 gd? Hur är en tidningsartikel uppbyg Sid. 10

Hur är en artikel skriven? Sid. 14 Öva tillsammans Sid. 22 Skriv en egen tidningsartikel Sid. 24

Berättande

Här och där Beskrivande texter Sid . 26 Vad handlar texten om ? Hur är den uppbyg gd? Sid. 28 Hur skriver man jämför elser? Sid. 34

texter Sid. 62 Hur byg ger man upp sp änning? Sid. 64

Sid. 92 Argumenterande texter ande text Hur är en argumenter uppbyg gd? Sid. 94

Hur skriver man spänn ande? Sid. 74 Öva tillsam m an s Sid. 86 Skriv en eg en spännan de berättelse S id. 88

Öva tillsammans Sid. 40

Instruerande texter Sid. 46 Hur är ett recept uppbyg gt? Sid. 48 Hur skriver man ett recept? Sid. 52 Öva tillsammans Sid. 56 Skriv ett eget recept Sid. 60

Hur argumenterar ma Sid. 100

n för en åsikt?

Öva tillsammans Sid.

110

a för din Skriv och argumenter Sid. 114

Beskriv ett land på eg en hand Sid. 44

Gott och blandat

Tyck till

n? Vad är orsake er Sid. 116 Förklarande text en och bilden? Vad förklarar text Sid. 118 en fö Hur skriver man text? Sid. 122

rklarande

Öva tillsammans Sid. 126 rklarande Skriv en egen fö Sid. 130

text

sak

S teg 1

Tyck till!

Argumenterande texter

l å M menterar r man skriver och argu hu dig a lär få du a sk I det här kapitlet för en åsikt. ande text är uppbyggd, ter en m gu ar en r hu dig a På STEG 1 ska du få lär teras. er flera argument presen hur en åsikt och ett ell rka någon. nder språket för att påve vä an an m r hu dig a lär På STEG 2 ska du få dare mot klassen skriva en insän i s an m m sa till ni a sk På STEG 3 plågsamma djurförsök. lv väljer. dare om ett ämne du sjä än ins en eg en a riv sk På STEG 4 ska du

argum ent e rande t e xt e r

gortt.yga rattnöåve rfögröa lle e u a d p ö r k ve tt ri a sk ss ll få ndeo text vira r te en nounmse nin r hgarr,en bra EnAanrg är –feil tiedlle öåve orat llt g vi r n te tt ö a r m e r e ck io xt d.anOamtedu ty r vi ndgaårer ptiåll ben goån ninäsä , nåS n a n st e å p va ri t, e sk xetemrnp l ll ein rn på påsåtv,karanddiou otich idé, nti.ll politiker, rekto lle ä st va ri ra d sk n a så gaock må an kn . åDu ingp tidonch ande. ådet eller likn vr le e , la o sk din

? påtidtivpoåli?isen å g e t le li il v å s u tåkdarna dur kpoånastt de skorna? t s . v ju t HuVr akrofömr få e å ld p a tt duogvram rd ggjo nyeheatspr m o a s t n e å d r m n? a VadDevt är för skolgårde å p ? s a u lj r ä g v e du cket cyr käerl dsektullså my VilkVeanrfö

argum e nterande tex ter

S teg 1

Tyck till!

Argumenterande texter

argum ent e rande t e xt e r

argum e nterande tex ter

S teg 1

Hur är en argumenterande text uppbyggd? När vi skriver för att påverka andra är det viktigt att texten klart uttrycker vad vi tycker (vår åsikt) och varför vi tycker så (våra argument). I till exempel en insändare ger du först en bakgrund till varför du skriver insändaren och presenterar sedan din åsikt. Därefter skriver du dina argument och avslutar med en sammanfattning.

Arbeta tillsammans med en kamrat. Svara på frågorna. 1. Vad är syftet med insändaren?

Läs texten och markera tillsammans de olika delarna. 2. Vilken åsikt förs fram?

Ge konståkarna fler och bätt re istider

Är ishockey vik tiga re än konståkning? Ja, om ma n tittar på hur tide rna i våra ishalla r är f ördelade så verkar det så. Konståkarna får alltid stå tillb aka f ör ishockeyspelarn a. Viss t är ishock ey en pop ulä r spo rt, me n ishalla rna s tide r borde ändå f ördelas rät tvis t me llan spo rte rna, ans er jag. För det f örs ta så f ördelas istiderna utif rån hur må nga person er som del tar i trän ingen. Ett sådant sys tem blir orä ttvist f ör konståkarna, efte rso m ma n under en hockey trän ing kan vara betydligt fler på isen än när ma n trän ar konståkning. En skic klig konståkare kan behöva hela isen f ör sig sjä lv f ör att kun na trän a effe ktiv t. För det andra så är det en jäm likh ets fråga. De fles ta som spe lar hockey är pojkar, me dan flickorna är i majori tet bland konståkarna. Flickor måste få samma möjlighet att utöva issp ort som pojkarna. För det tredje så sku lle säkert fler bar n och ungdomar börja trän a konståkning om det bara fan ns fler och bät tre tide r i ishalla rna. Avs lutn ingsvis så vill jag påp eka att efte rso m alla ans er att barn och unga ska ägn a sig åt någon idrott, så borde ma n ju också se till att alla får möjlighet att göra det. Att bygga fler ishalla r sku lle naturligtvis vara den bäs ta lösn ingen, me n tills vida re bör i alla fall tide rna f ördelas rät tvis t.

3. Vilka är argumenten?

4. Vem vill den som skrivit texten påverka, tror du? Ja

Nej

5. Tycker du att argumenten är starka nog för att övertyga läsaren? 6. Tycker du att argumenten är ordnade på ett bra sätt? 7. Ge exempel på fakta som förstärker något av argumenten.

Isprinse ssan

argum ent e rande t e xt e r

argum e nterande tex ter

S teg 1

Arbeta tillsammans med en kamrat. Svara på frågorna. 1. Vad är syftet med insändaren?

Läs texten och markera tillsammans de olika delarna. 2. Vilken åsikt förs fram?

Ge konståkarna fler och bätt re istider

3. Vilka är argumenten?

4. Vem vill den som skrivit texten påverka, tror du? Ja

Nej

5. Tycker du att argumenten är starka nog för att övertyga läsaren? 6. Tycker du att argumenten är ordnade på ett bra sätt? 7. Ge exempel på fakta som förstärker något av argumenten.

Isprinse ssan

argum ent e rande t e xt e r

argum e nterande tex ter

S teg 1

I boken och filmen ”Kalle och chokladfabriken” sjunger Oompa Loompierna en argumenterande sång.

1. Vilken åsikt för Oompa Loompierna fram i sången?

Läs första delen av sången. Svara sedan på frågorna. 2. Vilka argument förs fram i sången? aste lärdom Vår allra viktig om barn och ungd vad beträf far na dem , ALDRIG läm är att ALDRIG i ert hem. framför T V:n är förstås Fast det bästa en tittarkloss. att inte skaf fa eviga hus Närapå i vart jort ljus. r gapa i konstg ser man unga , slöa och slut I utslaget läge slungas ut. ögon på skaft de stirrar tills en såg någon vi nylig ) (Hemma hos på golvet låg. ett tjog – som – er ob gl on ög R, R OCH SITTE OCH STIRRA R A R R TI S H C De SITTER O mer gitter, tomhet inget av tills de fulla djup hypnos tills de faller i s kan nås. ockerande tram ch av ra ba h oc stilla t de håller sig Ja, ja, vi vet at a, ligen gör sig ill och inte kropps tjat bråk, stoj och så helt fri från mat och ro laga er kan du i lugn a. a tallrikarna er och sedan disk fundera n gång börjat Men har du nå , om dig klarna och låtit det in a? sker med barn vad det är som LOSPRÖT. Ä DERAS K NS R VA R Ä D R DET FÖ ÖGA GRÖT BLIR DEN TR N A N R JÄ H SÅ H BOM INOM L ÅS OC DÄR TANK AR DOM. NNINGSRIKE FI P P U LL A R DÖDA MAS. AS, FÖRDUM M M U D R FÖ E D Roald Dahl MAS! Ö D R FÖ TE S ran Brante DET MÅ Översättare: Gö

argum ent e rande t e xt e r

3. Skriv tre motargument, det vill säga tre argument för tv-tittande.

argum e nterande tex ter

S teg 1

I boken och filmen ”Kalle och chokladfabriken” sjunger Oompa Loompierna en argumenterande sång.

1. Vilken åsikt för Oompa Loompierna fram i sången?

argum ent e rande t e xt e r

3. Skriv tre motargument, det vill säga tre argument för tv-tittande.

argum e nterande tex ter

S teg 1

En insändare börjar ofta med att skribenten ger en bakgrund till sin åsikt. Vilka åsikter tror du skribenten vill föra fram i följande bakgrundstexter. Skriv åsikterna som korta rubriker.

Efter rubriken följer alltså en kort bakgrund till varför man skriver insändaren. Det kan vara ett politiskt beslut, något man läst om, något man hört talas om, en orättvisa eller något man gått och tänkt på. Vad ligger bakom de här rubrikerna, tror du? Skriv korta bakgrunder till dem.

1 Många människor tar bilen till jobbet fast de inte behöver. För en del är det nödvändigt, för de kan inte komma till sina jobb utan bil, men väldigt många skulle lika gärna kunna åka buss, tåg eller tunnelbana utan att förlora vare sig tid eller pengar.

Vi vill ha vår lekplats kvar

r inte å f r Varfö sen vara t l e k pl a gö r kvar? r det so m n Vad ä ackspette att h räddas? m å st e

Rädda hackspetten När man sätter på tv:n så är det väldigt ofta ett nyhetsprogram som visas. Samma nyheter och samma väderleksrapporter visas gång på gång, vilket gör att det blir alldeles för lite tid över för andra spännande och intressanta program.

Låt Anna stanna Att gå ut i parken eller promenera längs gatorna är snart inget nöje längre. Överallt ligger högar av hundbajs och man måste hela tiden se upp för att inte kliva i den äckliga smörjan. Många hundägare sköter sig exemplariskt och plockar upp hundbajset med en plastpåse, men alltför många fuskar och lämnar högarna kvar.

Gratis busskort till alla barn

H u r ko m m er at t A n n a d e t s i g inte får st a n n a ? Varfö r bo r barn få g de alla ra b u s s k o r t? t i s

Alla cyklar ska enligt lag vara utrustade med ringklocka. De flesta cyklar har ringklocka men väldigt få cyklister använder dem. Ringklockan är till för att signalera till andra trafikanter att här kommer en cykel.

argum ent e rande t e xt e r

argum e nterande tex ter

S teg 1

En insändare börjar ofta med att skribenten ger en bakgrund till sin åsikt. Vilka åsikter tror du skribenten vill föra fram i följande bakgrundstexter. Skriv åsikterna som korta rubriker.

Vi vill ha vår lekplats kvar

r inte å f r Varfö sen vara t l e k pl a gö r kvar? r det so m n Vad ä ackspette att h räddas? m å st e

Gratis busskort till alla barn

H u r ko m m er at t A n n a d e t s i g inte får st a n n a ? Varfö r bo r barn få g de alla ra b u s s k o r t? t i s

argum ent e rande t e xt e r

argum e nterande tex ter

S teg 2

Hur argumenterar man för en åsikt? Om en text består av många korta meningar blir den hackig och svår att läsa. Med hjälp av sambandsord kan man sätta ihop korta meningar till längre meningar så att texten blir lättare att läsa och förstå. Sätt ihop de korta meningarna med hjälp av ett sambandsord. Använd orden längst ner på sidan. Se exemplet. 1. Vi åkte inte till Stockholm. Tåget var inställt.

Fö rsö k a tt variera d ig så mycke t so m möjli gt.

åkte inte till

Stockholm ef tersom tåget var inställt.

2. Lisa simmar i poolen. Havsvattnet är för kallt.

I den här texten är meningarna alldeles för korta, vilket gör att texten blir svår att läsa. Använd olika sambandsord och skriv om texten så att den flyter bättre.

Vi borde få pizza ofta. Pizza är gott. En gång i vecka n borde det serveras pizza. Barn tycker om pizza. Många barn äter för lite av skolmaten. De tycker inte om den. De blir trött a och slöa. Låt barne n äta pizza oftare. De blir glada re och piggare.

3. Jag tycker inte om våren. Den får mig att nysa.

4. Ivan ska köpa en ny jacka. Han har vuxit ur sin gamla.

5. Vårt lag vann matchen. Vi har tränat varje dag.

eftersom därför (att) 10 0

a rgum ent e rand e te x t e r

Det finn s m å n g a s ät t a tt gö ra den här uppgiften. Prova dig fra m.

för (att) tack vare att p å gr u nd av att argum enterande t exter

101

S teg 2

Fö rsö k a tt variera d ig så mycke t so m möjli gt.

åkte inte till

Stockholm ef tersom tåget var inställt.

2. Lisa simmar i poolen. Havsvattnet är för kallt.

I den här texten är meningarna alldeles för korta, vilket gör att texten blir svår att läsa. Använd olika sambandsord och skriv om texten så att den flyter bättre.

3. Jag tycker inte om våren. Den får mig att nysa.

4. Ivan ska köpa en ny jacka. Han har vuxit ur sin gamla.

5. Vårt lag vann matchen. Vi har tränat varje dag.

eftersom därför (att) 10 0

a rgum ent e rand e te x t e r

Det finn s m å n g a s ät t a tt gö ra den här uppgiften. Prova dig fra m.

för (att) tack vare att p å gr u nd av att argum enterande t exter

101

S teg 2

Läs exemplen ”Läxor borde förbjudas” och ”Mera läxor”. Där används sambandsord för att binda ihop korta meningar till längre och mer komplexa meningar. På det sättet får man med fler argument i samma mening.

Syftet med en argumenterande text är att påverka läsaren. För att lyckas med det kan man använda olika språkliga knep som gör att läsaren lättare blir övertygad om att det som skrivs är bra. Exempel: Känsloladdat språk: Gör mormor glad med ett sms!

Skriv sedan egna meningar med två argument i varje. Aargumentera för:

Överdrifter: Läs böcker och bli ett geni.

Mindre idrott på schemat

Grupper med tre: En bra film har en spännande handling, skickliga skådespelare och ett lyckligt slut. Upprepningar: Börja spara energi, börja sortera sopor, börja återvinna glas och metall.

Läxor borde förbjudas Läxor gör att barn blir skoltrötta och dessutom gör de att barnen inte har någon tid för egna intressen.

Läs texten ”Sopa skolgården” och fundera över vilka språkliga knep som har använts för att göra den övertygande. Färgmarkera de olika knepen. Mer idrott på schemat

Sopa skolgården

Mera läxor Barn borde arbeta med läxor varje kväll för det är så mycket de ska lära sig, och dessutom får föräldrarna då tillfälle att se vad deras barn ska

Ja till mobiler på lektionerna

lära sig.

Våren är här och snön har försvunnit. Kvar på vår skolgård ligger det stora berg med grus. Snälla, kom direkt, kom fort, kom snabbt och sopa bort det. Alla barn längtar efter att hoppa rep, leka kull och spela landbandy. När vi gör det nu, halkar vi på gruset och slår oss. Alla barn vill springa omkring när våren har kommit. När vi gör det rör vi upp gruset, det blir jättedammigt och vi hostar och blir smutsiga. Alla lärare vill ha rast, men istället får de trösta barn som gråter för att de har halkat på gruset och slagit sönder knäna. Alla sopmaskiner borde köras till skolgårdarna direkt när snön försvunnit och sopa bort gruset.

Nej till mobiler på lektionerna

10 2

a rgum ent e rand e te x t e r

argum enterande t exter

103

S teg 2

Skriv sedan egna meningar med två argument i varje. Aargumentera för:

Överdrifter: Läs böcker och bli ett geni.

Mindre idrott på schemat

Grupper med tre: En bra film har en spännande handling, skickliga skådespelare och ett lyckligt slut. Upprepningar: Börja spara energi, börja sortera sopor, börja återvinna glas och metall.

Läxor borde förbjudas Läxor gör att barn blir skoltrötta och dessutom gör de att barnen inte har någon tid för egna intressen.

Läs texten ”Sopa skolgården” och fundera över vilka språkliga knep som har använts för att göra den övertygande. Färgmarkera de olika knepen. Mer idrott på schemat

Sopa skolgården

Mera läxor Barn borde arbeta med läxor varje kväll för det är så mycket de ska lära sig, och dessutom får föräldrarna då tillfälle att se vad deras barn ska

Ja till mobiler på lektionerna

lära sig.

Nej till mobiler på lektionerna

10 2

a rgum ent e rand e te x t e r

argum enterande t exter

103

S teg 2

a gärn d n A n v ä o ny m n en sy ta. s ordli

Synonymer är ord som betyder samma sak, till exempel arg och ilsken.

Med ord kan man väcka olika känslor hos läsaren, till exempel medlidande, glädje eller sorg.

Arbeta tillsammans med en kamrat och skriv så många synonymer som möjligt till adjektiven.

Skriv argument som väcker känslor till följande åsikter. Se exemplet.

1. farlig

1. Alla djurparker borde stängas eftersom

2. tråkig

hålls som fångar i minimala burar.

3. rolig

2. Bilar borde förbjudas i centrum för

de stackars d juren

4. säker 5. god

3. I årskurs 5 borde skoldagen börja klockan 10.00 eftersom

6. dum 7. jobbig

F inte G l ö m t e c ke n a ko m m präkning. vi d u p

Istället för att alltid använda ordet tycker kan man använda andra ord .

För att förstärka dina argument kan det vara effektivt att upprepa samma sak flera gånger, men med olika ord. Exempel: Jag blev arg, ilsken och rasande när jag såg att de förstört vår fotbollsplan.

Välj bland orden i marginalen och skriv färdigt meningarna.

Använd synonymerna i övning E (eller hitta på egna) och skriv färdigt meningarna. Skriv tre adjektiv i varje mening.

2. Bara en dåre är det viktigaste i skolan.

att dyra modekläder

1. Cykelåkning är

3. Vi barn har likadana kläder.

att mobbningen minskar om alla

1. Många att märkeskläder skulle bli mindre viktiga om eleverna hade skoluniform.

4. Fredagsstädning är

4. Eleverna samhörighetskänsla. 5. Många vara både snygg och modern.

känner att skoluniform ger

att en skoluniform kan

5. Gå på stan är 6. Cykelhjälm är

10 4

a rgum ent e rand e te x t e r

6. Vi skoluniform.

vet håller med om

2. Sovmorgnar är 3. Skräckfilmer är

anser

att det blir mer jämlikt med

inser menar tror

argum enterande t exter

105

S teg 2

a gärn d n A n v ä o ny m n en sy ta. s ordli

Synonymer är ord som betyder samma sak, till exempel arg och ilsken.

Med ord kan man väcka olika känslor hos läsaren, till exempel medlidande, glädje eller sorg.

Arbeta tillsammans med en kamrat och skriv så många synonymer som möjligt till adjektiven.

Skriv argument som väcker känslor till följande åsikter. Se exemplet.

1. farlig

1. Alla djurparker borde stängas eftersom

2. tråkig

hålls som fångar i minimala burar.

3. rolig

2. Bilar borde förbjudas i centrum för

de stackars d juren

4. säker 5. god

3. I årskurs 5 borde skoldagen börja klockan 10.00 eftersom

6. dum 7. jobbig

F inte G l ö m t e c ke n a ko m m präkning. vi d u p

Istället för att alltid använda ordet tycker kan man använda andra ord .

Välj bland orden i marginalen och skriv färdigt meningarna.

Använd synonymerna i övning E (eller hitta på egna) och skriv färdigt meningarna. Skriv tre adjektiv i varje mening.

2. Bara en dåre är det viktigaste i skolan.

att dyra modekläder

1. Cykelåkning är

3. Vi barn har likadana kläder.

att mobbningen minskar om alla

1. Många att märkeskläder skulle bli mindre viktiga om eleverna hade skoluniform.

4. Fredagsstädning är

4. Eleverna samhörighetskänsla. 5. Många vara både snygg och modern.

känner att skoluniform ger

att en skoluniform kan

5. Gå på stan är 6. Cykelhjälm är

10 4

a rgum ent e rand e te x t e r

6. Vi skoluniform.

vet håller med om

2. Sovmorgnar är 3. Skräckfilmer är

anser

att det blir mer jämlikt med

inser menar tror

argum enterande t exter

105

S teg 2

För att fånga läsarens uppmärksamhet kan du överdriva dina argument lite grann. Exempel: Förbjud bilkörning i centrum så räddas tusentals människoliv.

Retoriska frågor är också ett knep som du kan använda för att övertyga någon. En retorisk fråga har ofta ett självklart svar. Den behöver inte besvaras men den får läsaren att tänka till. Exempel: Ska treåringar verkligen ha egen mobil?

Vilket överdrivet argument passar till vilken åsikt, tycker du? Dra streck.

Retoriska frågor kan inledas med: Vet inte alla att …

Åsikt 1. Ät frukt varje dag 2. Inför flextid i skolan

Överdrivet argument så får alla elever toppbetyg. så blir du aldrig någonsin förkyld.

3. Satsa mer på skolmaten

så blir 100 % av eleverna superglada.

4. Ge oss ett uppehållsrum

så tar Sverige guld i nästa VM.

5. Visa mer fotboll i tv

så försvinner all mobbning.

Hur skulle du känna om … Tror du verkligen att … Är det värt att … Ska verkligen …

Bestäm om du är för eller emot följande åsikter. Skriv sedan retoriska frågor för att styrka dina argument. 1. Åsikt: Små barn ska inte äta godis.

för

emot

för

emot

för

emot

Retorisk fråga: Hitta på överdrivna argument och åsikter. 1. Motionera mera så 2. Åsikt: Bilfritt i centrum. Retorisk fråga: 2. på kvällen.

så somnar du fort

3. Mer musik på schemat så

3. Åsikt: En tv-fri kväll varje vecka. Retorisk fråga:

10 6

a rgum ent e rand e te x t e r

så blir du älskad av alla.

argum enterande t exter

107

S teg 2

För att fånga läsarens uppmärksamhet kan du överdriva dina argument lite grann. Exempel: Förbjud bilkörning i centrum så räddas tusentals människoliv.

Vilket överdrivet argument passar till vilken åsikt, tycker du? Dra streck.

Retoriska frågor kan inledas med: Vet inte alla att …

Åsikt 1. Ät frukt varje dag 2. Inför flextid i skolan

Överdrivet argument så får alla elever toppbetyg. så blir du aldrig någonsin förkyld.

3. Satsa mer på skolmaten

så blir 100 % av eleverna superglada.

4. Ge oss ett uppehållsrum

så tar Sverige guld i nästa VM.

5. Visa mer fotboll i tv

så försvinner all mobbning.

Hur skulle du känna om … Tror du verkligen att … Är det värt att … Ska verkligen …

Bestäm om du är för eller emot följande åsikter. Skriv sedan retoriska frågor för att styrka dina argument. 1. Åsikt: Små barn ska inte äta godis.

för

emot

för

emot

för

emot

Retorisk fråga: Hitta på överdrivna argument och åsikter. 1. Motionera mera så 2. Åsikt: Bilfritt i centrum. Retorisk fråga: 2. på kvällen.

så somnar du fort

3. Mer musik på schemat så

3. Åsikt: En tv-fri kväll varje vecka. Retorisk fråga:

10 6

a rgum ent e rand e te x t e r

så blir du älskad av alla.

argum enterande t exter

107

S teg 2

Siffror och statistik kan också användas för att övertyga. Se exemplet.

Släng inte mat! På Söderskolan har vi pratat mycket om att inte ta mer mat än man orkar äta upp och att hellre gå och hämta en gång till. Det gav bra resultat och matsvinnet minskade med 75 %.

Para ihop de statistiska exemplen med åsikterna. Dra streck. 1. Ta bussen till affären!

10 % av popcornen blir aldrig poppade.

2. Sänk priset på popcorn!

70 % tar bilen till affären.

3. Sopa cykelbanorna!

9 av 10 bilförare sitter fel.

4. Sitt rätt vid ratten!

9 av 10 barn har inte veckopeng.

5. Ge barnen veckopeng!

5 000 cyklister skadas allvarligt på grund av lösgrus.

Vilket argumenterande knep används i meningarna? Skriv rätt bokstav efter meningarna. Se exemplet. Retoriska frågor

Statistik

Upprepningar

Känsloladdat språk

Grupper om tre

Överdrifter

1. Om inte du ställer upp, vem gör det då?

Ibland passar flera knep. Välj ett av dem då.

2. Längre raster gör oss pigga, vakna och smarta. 3. 9 av 10 skolbarn cyklar till skolan varje dag. 4. Barn som tittar för mycket på tv får fyrkantiga ögon. 5. Vi läser redan nu så många läxor att våra ögon blöder. 6. Vem vill gå 8 km varje dag för att komma till skolan? 7. 25 % av alla cyklande barn använder inte cykelhjälm. 8. Våga säga nej. Våga stå emot. Våga vägra droger. 9. Utan min mobil känner jag mig ensam och isolerad. 10. Alltid ärlig, alltid generös, alltid en bra kompis. 11. Att spela fotboll är roligt, spännande och lärorikt. 12. Lär dig simma och överlev sommaren!

10 8

a rgum ent e rand e te x t e r

argum enterande t exter

109

S teg 2

Siffror och statistik kan också användas för att övertyga. Se exemplet.

Para ihop de statistiska exemplen med åsikterna. Dra streck. 1. Ta bussen till affären!

10 % av popcornen blir aldrig poppade.

2. Sänk priset på popcorn!

70 % tar bilen till affären.

3. Sopa cykelbanorna!

9 av 10 bilförare sitter fel.

4. Sitt rätt vid ratten!

9 av 10 barn har inte veckopeng.

5. Ge barnen veckopeng!

5 000 cyklister skadas allvarligt på grund av lösgrus.

Vilket argumenterande knep används i meningarna? Skriv rätt bokstav efter meningarna. Se exemplet. Retoriska frågor

Statistik

Upprepningar

Känsloladdat språk

Grupper om tre

Överdrifter

1. Om inte du ställer upp, vem gör det då?

Ibland passar flera knep. Välj ett av dem då.

10 8

a rgum ent e rand e te x t e r

argum enterande t exter

109

S teg 3

Öva tillsammans Sara såg ett tv-program om hur man testar smink på djur och hon blev mycket upprörd över det hon såg. Hon berättade om programmet i skolan. Så här sa hon:

Lika viktigt som det är att komma på argument för sin sak är det att tänka ut vilka motargument man kan få. Skriv två argument för och två emot följande åsikter. Ibland kan det vara bättre att inte tala sanning. Argument för

rf örsök. Jag såg Det är idiotisk t me d plå gsa mma dju massa råt tor på ett tv-pro gra m där me n hade en exp erim ent i burar, och de gjo rde olika kemiska e vilja vara en på råt torna. Jag sku lle verkligen int måste göra råt ta, och inte heller den person som att ma n borde alla de där exp erim enten. Jag tycker r. f örbjuda smink som är tes tat på dju

Sara och hennes klass bestämde sig för att skriva en insändare mot smink som är testat på djur. Vilka argument bör de använda för att övertyga läsarna om den åsikten, tycker ni? Skriv så många som möjligt.

Tänk på de språkliga knepen som du har lärt dig på steg 2.

Argument emot

Att lära sig om historia är värdelöst eftersom vi lever nu. Argument för

Argument emot

11 0

a rgum ent e rand e te x t e r

argum enterande t exter

111

S teg 3

Öva tillsammans Sara såg ett tv-program om hur man testar smink på djur och hon blev mycket upprörd över det hon såg. Hon berättade om programmet i skolan. Så här sa hon:

Tänk på de språkliga knepen som du har lärt dig på steg 2.

Argument emot

Att lära sig om historia är värdelöst eftersom vi lever nu. Argument för

Argument emot

11 0

a rgum ent e rand e te x t e r

argum enterande t exter

111

S teg 3

Läs text 1–3 tillsammans med en kamrat. Vilka språkliga drag och övertygande knep kan ni hitta i texterna? Sätt kryss i rutorna. Text 1

Text 2

Text 3

Sambandsord Statistik Upprepningar Känsloladdat språk Grupper om tre Överdrifter Retoriska frågor

Visa svenska filmer med text

Öve r en miljon sve nskar har en hör seln edsättn ing som gör att de har svå rt att f ölja me d i ett samtal. Det me df ör också att det kan vara svå rt att ta del av otextade sve nska film er. Utlä ndska film er är alltid f örs edda me d tex tremsa me n sve nska film er visa s oftast otextade. Är det rät tvis t mo t dem som har en hörseln edsättn ing? Må nga mä nnisko r som nyligen kom mit till Sve rige kanske inte hel ler kan hän ga me d i film en på grund av spr åksvårigh ete r. Om ma n samtidigt som ma n hör språket kan läsa det som säg s på en tex tremsa så blir det lättare att hän ga me d. Äve n om det ta kos tar en del så borde det vara en sjä lvklarh et att alla ska ha möjlighet att kun na ta del av de roliga, spä nna nde och häf tiga film er som visas. Filmälskaren

11 2

a rgum ent e rand e te x t e r

fotb Vi vill ha gräs på

ollsplanen

ngar f ör at t t få tt en summa pe de rå ev el t at ta ve tt Vi i klass 5B ha r få vå r skolgå rd. cker vi at t gö ra nå got bra m ed cker om fotb ol l så ty ty a ol sk r vå på ga plan en. Ef te rs om mån gga gräs på fotb ol ls lä t at l til as nd vä at t gräs på pe ngarna bo rde an av el everna tycker % 80 h oc at st rö vi I vå r klass ha r t bästa f örslaget. er ha r gräs. fotb ol lsplan en är de h rik tiga fotb ol lsplan oc t, tig rik på l ol tb da g nå go n Vi vill sp ela fo plan en är det va rje us gr på h oc s, os a Vi vill inte skad och kn än. gö ra om so m skrapa r hä nder ol l, och det skul le de tb fo ed m a rj bö a sk Vi vill at t fle r plan. 5B skolan hade en gräs

Mera schack i medierna

het i vårt En sak som bekymrar mig är att schack inte får tillräckligt med uppmärksam samhälle. Inledningsvis vill jag berätta att schack är en underbar sport, som har många nas olika sidor. Att spela schack är stimulerande f ör h järnan och stärker spelar , har det intellektuella f örmågor. Barn som spelar schack klarar sig bättre i skolan visat sig. et, där man Dessutom är schack en mycket rolig, uppiggande och spännande aktivit varandra träffar många trevliga människor i olika åldrar, och där alla kan spela mot och ha kul. n f ör Därf ör borde tidningarna skriva mer om schack, så att folk får upp ögone skriva denna utomordentligt spännande sport. Man skulle till exemp el kunna som om klubbar, tävlingar och specie lla hände lser i schackvärlden, såväl lokalt internatione llt. sporten. Så ta ert ansvar, ni som jobbar på tidningar, och uppmärksamma schack Kaberi Om ni gör det kommer miljoner nya schackspelare att lockas till sporten.

argum enterande t exter

113

S teg 3

Läs text 1–3 tillsammans med en kamrat. Vilka språkliga drag och övertygande knep kan ni hitta i texterna? Sätt kryss i rutorna. Text 1

Text 2

Text 3

Sambandsord Statistik Upprepningar Känsloladdat språk Grupper om tre Överdrifter Retoriska frågor

Visa svenska filmer med text

11 2

a rgum ent e rand e te x t e r

fotb Vi vill ha gräs på

ollsplanen

Mera schack i medierna

argum enterande t exter

113

S teg 4

Skriv och argumentera för din sak Du ska nu planera och skriva en egen argumenterande text. Bestäm först vilken fråga du vill ta upp – vilken åsikt du vill föra fram – och försök sedan komma på så bra argument som möjligt för din sak.

Presenter a Skriv argu din åsikt. m i ordning. enten Glö m inte at dina argum t förstärka ent.

Bakgrund och åsikt

C Bedöm

Läs och bedöm din text tillsammans med din lärare. Layout

Jag har …

1. presenterat en tydlig åsikt. Myc ket bra

Behöve r för bät t ras

Bra

2. presenterat mina argume nt klart och tydligt. Myc ket bra

Argument 1

Behöve r för bät t ras

Bra

3. f örklara t och underbyggt mina argume nt. Myc ket bra

Behöve r för bät t ras

Bra

4. samma nfattat mina idéer och upprep at min ståndp unkt. Argument 2

Myc ket bra

Behöve r för bät t ras

Bra

Språkliga drag

Nej

Jag har använt … Argument 3

e o li ka A nvä n d d e p e n . kn språkliga ta din at Sam manf utet. sl åsikt på

Sammanfattning

B 11 4

Skriv din text på ett papper.

a rgum ent e rand e te x t e r

1. sambandsord 2. känslo laddat språk 3. upprep ningar 4. retoriska frågor 5. överdri fter 6. gruppe r om tre 7. statistik och siffror 8. olika beskrivande verb (inte bara ordet tycker)

Nästa gång jag skriver en argumenterande text ska jag tänka på …

argum enterande t exter

115

S teg 4

Presenter a Skriv argu din åsikt. m i ordning. enten Glö m inte at dina argum t förstärka ent.

Bakgrund och åsikt

C Bedöm

Läs och bedöm din text tillsammans med din lärare. Layout

Jag har …

1. presenterat en tydlig åsikt. Myc ket bra

Behöve r för bät t ras

Bra

2. presenterat mina argume nt klart och tydligt. Myc ket bra

Argument 1

Behöve r för bät t ras

Bra

3. f örklara t och underbyggt mina argume nt. Myc ket bra

Behöve r för bät t ras

Bra

4. samma nfattat mina idéer och upprep at min ståndp unkt. Argument 2

Myc ket bra

Behöve r för bät t ras

Bra

Språkliga drag

Nej

Jag har använt … Argument 3

e o li ka A nvä n d d e p e n . kn språkliga ta din at Sam manf utet. sl åsikt på

Sammanfattning

B 11 4

Skriv din text på ett papper.

a rgum ent e rand e te x t e r

1. sambandsord 2. känslo laddat språk 3. upprep ningar 4. retoriska frågor 5. överdri fter 6. gruppe r om tre 7. statistik och siffror 8. olika beskrivande verb (inte bara ordet tycker)

Nästa gång jag skriver en argumenterande text ska jag tänka på …

argum enterande t exter

115

iCK

ACK

SK R I VR UM ME T

SKR I VRUMMET

I Zick Zack Skrivrummet åk 5 får eleverna vidareutveckla

K C A

layout (struktur) och språkliga drag. Varje kapitel avslutas med en checklista, som hjälper läraren och eleverna att bedöma de egna texterna och sätta upp nya mål.

Åk

Senaste nytt Här och där Gott och blandat Superspännande

Karin Fällman-Bajagic´ Christina Hansson

Tyck till!

Susan Nieland

Vad är orsaken?

Åk

(523-4075-2)

Skrivrummet-omslagak5.indd 1

2015-09-08 08:23

Smakprov Media AB

Published on Feb 3, 2017

9789152309612

Published on Feb 3, 2017

smakprov

Go explore