Innehåll Förord
5
1 Inledning
7 Bakgrund 8
2 Vad är sexuella övergrepp mot barn?
10
Mer kunskap behövs
12
3 Barns sexualitet
13 15 16 17
Naturligt för barn att utforska kroppen Prata med barnen om sexualitet Diskutera barns sexualitet
4 Tecken och signaler
19 Fysiska tecken 19 Signaler som kan visa att barn utsatts för övergrepp 21 Hur kan vi göra för att upptäcka barnens signaler? 25
5 Anmälan
28 Anmälningsplikt 28 Hur går en anmälan till? 32 Efter anmälan 33 Anmälningsplikten i punktform 34
6 Om övergreppen skett i förskolan Att ge information
7 Krishantering Krisens faser Rätt till stöd Arbete innan krisen
36 38 40 42 44 45
8 Möta barnen Barn som berättar Samtal i barngruppen Möta barn som blivit utsatta Sök stöd
47 47 50 50 57
9 Möta vårdnadshavare
59 Hur fungerar familjer där övergrepp sker? 60 Krisreaktioner 61 När andra vårdnadshavare ställer frågor 63 När övergreppen skett i förskolan 64 Att tänka på i mötet med familjen 65
10 Vad säger styrdokumenten?
67 Skollagen 67 Läroplanen 69 FN:s konvention om barnets rättigheter 71
11 Främjande och förebyggande arbete med barns integritet Varför arbeta med barns integritet? Riktlinjer i arbetet med barns integritet Den viktiga anknytningen
74 75 76 85
12 Praktiskt arbete
89 Övningar 90 Barnbokstips 94
Avslutande ord
Källor och litteratur
101
Stöd för pedagoger och anhöriga
105
99
Förord
En person sa ”Är det inte lite tidigt att lära barn integritet i förskolan?” Jag stod först mållös, men fick sen säga de smärtande orden: ”Nej, för en pedofil har inget bäst före datum för när de kan utnyttja våra barn sexuellt.” Det gör ont att säga, det gör ont att höra och det gör ont att läsa. Men det gör mer ont för barnen att bli sexuellt utnyttjade. ELAINE EKSVÄRD, 2016
Jag är en person som så länge jag kan minnas har varit intresserad av människors livsöden. När jag valde att utbilda mig till förskollärare var en av anledningarna att jag ville vara på ett ställe där jag hade en chans att göra skillnad för barn i vardagen. Barns trygghet har alltid varit viktigt för mig. När Elaine släppte sin bok Medan han lever (2016) läste jag hennes blogg och jag följde mediabevakningen kring boken. Hon presenterade siffror som fick mig att häpna. Jag var väl medveten om att sexuella övergrepp mot barn finns, men statistiken fick mig att vakna. Det, och att hon pratade om hur vi tidigt kan lära barn integritet, blev startskottet för en period av skrivande och föreläsningar som mynnade ut i den här boken. 5
Min förhoppning och önskan är att du som läser ska förstå varför det är viktigt att vi lär barnen integritet redan i förskolan och hur vi kan göra. Men framför allt hoppas jag att boken får dig och dina kollegor att börja prata om sexuella övergrepp mot barn och att ni använder boken som ett stöd i ert vidare arbete. Mia Lingåker Örebro, juni 2017
6
1 Inledning
Sexuella övergrepp mot barn är ett ämne som engagerar och de flesta människor blir påverkade när de hör om övergrepp eller om någon i deras närhet drabbas. Men det är också ett ämne många upplever som svårt att prata om och därmed vill de heller inte prata om det. Jag kan förstå den känslan. Tanken på att en vuxen person utsätter ett barn för sexuella övergrepp kan göra att jag vill stoppa huvudet i sanden. Jag vill inte veta, jag vill inte höra, jag vill inte se! Det som fick mig att välja att inte blunda för ämnet och som fick mig att välja att lära mig mer var att jag började jämföra mina känslor för ämnet med de utsatta barnens känslor och upplevelser. Jag ställde mig frågan: om jag inte kan höra en läkare berätta om sexuella övergrepp mot barn, hur ska jag då kunna lyssna på ett barn som berättar om sexuella övergrepp? Och om jag inte kan lyssna på barnen och uppmärksamma de signaler som de sänder ut, hur ska jag då kunna hjälpa utsatta barn? Med den tanken i bakhuvudet får jag styrka att hantera ämnet. I förskolan lyder vi under anmälningsplikten och är skyl diga att anmäla till socialtjänsten om vi misstänker att ett barn far illa. I detta ska vi använda oss av vår utbildning och kompetens, vår intuition och vår yrkeserfarenhet. Genom att lyssna på barnet, vad hen säger och hur hen säger det och 7
genom att observera barnet – hur det samspelar med barn och vuxna i sin närhet – kan vi bli bättre på att upptäcka utsatta barn och därmed uppfylla anmälningsplikten. Om vår misstanke är svag bör vi observera ytterligare, samla fakta, visa att vi finns för barnet och att vi bryr oss samt rådgöra med kollegor, förskolechef, specialpedagog och socialtjänst. När misstanken är stark ska vi agera och göra en anmälan till socialtjänsten.
Bakgrund Hur vanligt är det med sexuella övergrepp? Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets undersökning (Landberg m.fl., 2015) utsätts ett av fem barn i varje klass. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sammanställer årligen statistik över anmälda brott i Sverige och på deras hemsida är det möjligt att ta fram den statistik man önskar. Jag valde att söka på nedanstående kategorier inom anmälda sexbrott mot barn i hela Sverige under 2016 och fick fram följande siffror: Våldtäkt inkl. grov mot barn under 15 år
8
2166
Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl. grov
628
Barnpornografibrott inkl. grovt
709
Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år
257
Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år
674
Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte
127
Totalt gjordes 4561 anmälningar i Sverige under 2016 utifrån de kategorier jag sökte på. Det ger ett genomsnitt på cirka 12 anmälningar per dag, vilket innebär drygt en anmälan varannan timme. Det är en hög siffra. BRÅ:s statistik visar vidare att endast två av tio sexualbrott anmäls. Studier pekar mot att det är ännu svårare för barn än vuxna att berätta om de övergrepp de utsatts för och att det endast är ett av tio barn som berättar (Brottsförebyggande rådet, www.bra.se, 2017). Siffrorna berättar med andra ord inte hela sanningen, men de kan ge oss en bild av hur utbrett sexuella övergrepp mot barn är och varför det är viktigt att vi börjar prata om det och arbetar förebyggande. Men frågan är om vi egentligen behöver siffror för att arbeta mot sexuella övergrepp mot barn. Är inte ett barn som blir utsatt för sexuella övergrepp ett barn för mycket?
9
2 Vad är sexuella övergrepp mot barn? Enligt FN:s barnrättskommitté innebär sexuella övergrepp mot barn att ett barn förmås eller tvingas att delta i någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet. Det är också olagligt med barnprostitution, sexuellt slaveri, sexuellt utnyttjande i samband med resor, trafficking, handel med barn och tvångsäktenskap samt att använda sig av barn för kommersiellt sexuellt syfte och att framställa ljudinspelningar eller bilder av sexuella övergrepp på barn (Rädda Barnen, 2016). Sexuella övergrepp mot barn kännetecknas av att en vuxen person eller ett äldre barn utnyttjar den beroendeställning som det utsatta barnet befinner sig i och utsätter barnet för hand lingar som hen inte kan förstå. Handlingarna är sådana som barnet inte är moget för och som barnet inte ens med insikt kan ge samtycke till och den som begår övergreppen utnyttjar den underårige för att tillfredsställa egna sexuella behov (Svedin, Banck 2002). När barnet är under 15 år får hen inte utsättas för sexuella handlingar överhuvudtaget och det är alltid den vuxnes ansvar att följa lagen (Barnahus Västernorrland, 2014) Redan genom förhållandet vuxen – barn har förövaren ett maktövertag över barnet och i och med det krävs det sällan tvång för att utsätta barnet för sexuella övergrepp. Istället använder förövaren sin makt mot barnet och utnyttjar både barnets beroendeställning och brist på kunskap. Förövaren kan 10
även hota barnet med att något eller någon som barnet tycker om kan skadas eller försvinna. Det kan också vara så att förövaren hotar att skada barnet om hen berättar. Att barn drogas eller utnyttjas i sömnen är också ett sätt att undvika att barn berättar. De allra yngsta barnen, som ännu inte kan förmedla sina upplevelser, behöver varken hotas, tvingas eller drogas till tystnad eftersom det inte finns någon risk att de berättar om övergreppen (Kastbom, 2016). Det kan också röra sig om barn som av andra orsaker saknar förmågan att berätta vad de varit med om. När det gäller de här barnen behöver vi vara ännu mer uppmärksamma på tecken och signaler som de sänder ut för att upptäcka eventuella sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp mot barn kan kategoriseras som fysiska eller icke-fysiska övergrepp. Fysiska övergrepp kan vara att förövaren rör barnet på brös ten, könsorganen och/eller anus (det här kan även ske utanpå kläderna), onani, oralsex, penetration med penis eller att penetrera barnet med hjälp av föremål eller fingrar. Det kan även innebära att barnet uppmuntras, tvingas, mutas eller hotas att utföra olika sexuella handlingar på förövaren (Rädda Barnen, 2016). Icke-fysiska övergrepp sker utan direkt fysisk kontakt mellan förövare och barn. Det kan handla om att barnet tvingas att titta på förövarens könsorgan eller att barnet tvingas att visa sitt eget, att förövaren tittar på barnet när det är naket eller att förövaren utsätter barnet för olika former av pornografi. Det kan också handla om att förövaren pratar med barnet på ett sexuellt utstuderat sätt, att barnet exploateras via barnpornografi (dokumenterade sexuella övergrepp mot barn) eller att barnet säljs till andra förövare (Rädda Barnen, 2016). 11
Mer kunskap behövs Personal i förskolan behöver kunskap om innebörden av sexuella övergrepp mot barn för att förstå hur komplext ämnet är. Det är lätt att tro att sexuella övergrepp främst handlar om fysiska övergrepp som man förutsätter ger fysiska skador som i sin tur går att upptäcka. Genom att lära sig mer om sexuella övergrepp skapas en förståelse för att så inte är fallet. Fysiska övergrepp förekommer men de ger sällan några synliga skador. Därför behöver vi lära mer om och uppmärksamma de signaler och tecken som barnet kan sända ut för att få oss att förstå att hen är utsatt för övergrepp. Läs mer om tecken och signaler i kapitel 4. Ju större kunskaper vi i förskolan har om sexuella övergrepp mot barn, desto större blir också chanserna att vi kan upptäcka och anmäla i tid och därmed förändra ett barns liv.
DISKUSSIONSFRÅGOR
Vilka känslor väcker sexuella övergrepp mot barn hos dig? Hur hanterar du dina tankar om sexuella övergrepp mot barn? Vad tänker du om att så få övergrepp anmäls? Vad tror du kan vara orsaken till att anmälningarna är så få? Har du anmält ett misstänkt övergrepp någon gång?
12
3 Barns sexualitet
Vi pratar sällan om barns sexualitet i förskolan. Det är tabu belagt och något vi ogärna vill ta i. Det finns något obehagligt i att tänka på barn som sexuella. Men barns sexualitet är något vi behöver lyfta för att kunna arbeta mot sexuella övergrepp. Vi kan börja med att fråga oss om barn har en sexualitet. Det enkla svaret på den frågan är ja. Men frågan behöver problematiseras för att svaret ska bli begripligt och vi behöver diskutera vad som egentligen menas med sexualitet. Hos vuxna förknippas ofta sexualitet med lust och attraktion medan barns sexualitet handlar mer om nyfikenhet på och upptäckande av den egna och andras kroppar. Därför är det viktigt att vi skiljer på vuxnas och barns sexualitet. 1987 skapade Världshälsoorganisationen (WHO) en definition av begreppet sexualitet som ser ut på följande sätt: Sexualitet är en integrerad del av personligheten hos varje människa; man, kvinna och barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan få orgasm eller inte, och är inte heller summan av våra erotiska liv.
Sexualitet är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet, den uttrycks i vad vi känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot beröring. Sexualitet påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår fysiska och psykiska hälsa. 13
11 Främjande och förebyggande arbete med barns integritet
Ordet integritet härstammar från latinets integer som betyder hel eller komplett (Wikipedia, 2017). Det är ett begrepp som är knutet till värde och värdighet och som gäller varje människas odiskuterbara egenvärde som person. Fysisk integritet som begrepp gäller människans fysiska väsen – kroppen. Den psykiska integriteten handlar om den enskilda människans värderingar, föreställningar, åsikter och önskningar, individens trosföreställningar och själsliga liv. Personlig integritet betyder okränkbarhet eller rätt att inte bli kränkt. Utmärkande för personlig integritet är att den inte upphör bara för att man själv inte kan hävda den (Statens medicinsk-etiska råd, 2012). När jag skriver om barns integritet menar jag en kombination av alla ovanstående definitioner av begreppet. Det handlar om att barnet ska få ha rätt till sin egen kropp och även om någon ibland behöver hjälpa barnet har hen rätt att uttrycka sin åsikt och sina känslor kring det som sker.
74
Varför arbeta med barns integritet? När jag började fördjupa mig i ämnet sexuella övergrepp mot barn började jag fundera kring hur vi skulle kunna skydda barnens integritet i de omsorgssituationer som dagligen upp står i vårt arbete, till exempel i den utsatta situation som ett blöjbyte innebär. Jag började också fundera på hur vi i förskolan skulle kunna arbeta främjande och förebyggande med barns integritet som ett sätt för att kunna motarbeta sexuella övergrepp mot barn. I många berättelser från barn som blivit utsatta har jag kunnat utläsa att de inte ens vetat om att de hade kunnat säga nej. Jag säger inte att ett nej från ett barn får en förövare att sluta med övergreppen. Men om ett barn vet att det hen utsätts för är fel och olagligt och att det är förövaren som gör fel kan chansen öka att barnet vågar berätta för någon som hen känner förtroende för. Därför är det viktigt att vi lär barnen om integritet redan i de yngre åldrarna. Barnen behöver tidigt få förståelse för att de har rätt att vara med och bestämma över sin egen kropp och att de har möjlighet till inflytande över de omsorgssituationer som uppstår. Vi behöver också ge barnen kunskap om att de har rätt till sin egen kropp och att om någon gör något med den som barnet inte vill får man berätta det för en vuxen. I april 2017 gav regeringen dessutom Skolverket i uppdrag att se över förskolans läroplan och ett av de områden som ska ses över är barns rätt till trygghet, integritet och omsorg (Regeringskansliet). Utbildningsminister Gustav Fridolin nämnde själv under den pressträff (Fridolin, 2017) då detta presenterades att integritet handlar om hur förskolan säkerställer barns integritet och om hur vi upptäcker barn som varit med om sexuella övergrepp. Att lära barn att de har rätt till sin kropp, att sätta gränser och lyssna in andras gränser betyder inte att vi ska lägga an 75
svaret för att inte utsättas för sexuella övergrepp på barnen. Det är alltid de vuxnas ansvar att uppmärksamma och upptäcka tecken på sexuella övergrepp samt att anmäla och sätta stopp vid upptäckt. Men vi kan hjälpa barn att förstå att det som de blir utsatta för är fel och att det är något som de får berätta om för vuxna. Vi kan också hjälpa dem att förstå att det som skett inte är barnets fel utan det är alltid förövaren som gjort fel. I ett senare kapitel ger jag exempel på övningar att göra tillsammans med barnen och tipsar om böcker att läsa tillsammans med barnen. Förutom att lära barnen att sätta gränser är det i ett långsiktigt perspektiv viktigt att vi lär dem att respektera andra människors gränser. Ett nej är alltid ett nej! Hur obehagligt det än känns har vi i våra barngrupper idag inte bara barn som riskerar att bli utsatta för sexuella övergrepp, vi har också framtidens förövare.
Riktlinjer i arbetet med barns integritet Hur kan vi på ett förebyggande och främjande sätt arbeta med barns integritet i förskolan? Med utgångspunkt i Rädda Barnens Stopp! Min kropp! (2013) har jag tagit fram riktlinjer för hur ett förebyggande arbete kan se ut. Riktlinjerna kan användas som de är eller ses som en hjälp för er i förskolan att formulera era egna. Jag kommer här att gå igenom riktlinjerna punkt för punkt och i bilaga 1 kan du se dem samlade i sin helhet.
76
12 Praktiskt arbete
Det finns olika sätt att arbeta för att stärka barns integritet och förmåga till gränssättning. Att låta dem ha inflytande över sina vardagssituationer är ett sätt. Genom att vara närvarande pedagoger kan vi stötta barnen att sätta egna gränser och att lyssna på andras. När vi hjälper dem när situationen uppstår sker det i ett sammanhang och en verklighet som barnen förstår och befinner sig i just där och då. Då handlar det om ett åtgärdande arbete, vilket i sig fyller en viktig funktion. Att arbeta med styrda övningar handlar mer om ett förebyggande och främjande arbete som för barnen kan upplevas som abstrakt, men syftet är att ge dem förutsättningar att hantera situationer när de väl uppstår. Man kan jämföra det med brandövningar som är något vi gör återkommande och regelbundet för att barnen ska vara förberedda om det skulle börja brinna. Det finns även litteratur att läsa tillsammans med barnen och samtala kring. Prata med barnen utifrån böcker och hitta vägar att arbeta vidare tillsammans. Barn är uppfinningsrika och påhittiga och genom att lyssna till dem kan vi arbeta med just det som de är intresserade av när det gäller integritet. Här följer några olika övningar som ni kan göra tillsammans med barnen och i slutet av kapitlet får ni tips på böcker att läsa med barnen. 89