1 Mångtydiga mellanrum
tera både hälsorisker och sociala risker – och allergiriskhantering framstår därmed som ett relationellt fenomen. Med fokus på det relationella belyses just riskens föränderliga och dynamiska karaktär; även om vissa åtgärder har inflytande över risken är den också oförutsägbar. I kapitlet visas hur den potentiellt livshotande risken och kravet på ständig vaksamhet gör att också frågan om tillit till andra blir särskilt aktuell när det gäller barns och ungas liv med födoämnesallergi. I kapitel 4 reser Robert Ohlsson frågor som gäller hur psykiska problem uppmärksammas och förstås under barndom och ungdom. Med utgångspunkt i olika material – såväl människors egna berättelser om psykisk ohälsa under uppväxten som texter som behandlar vikten av att tidigt uppmärksamma sådana hälsoproblem – förs en diskussion som belyser hur inte bara en psykisk problematik kan komma till uttryck på olika sätt i olika faser av livsloppet, utan också hur idéer om olika åldrar spelar in i hur psykiska problem förstås. Författaren visar i kapitlet hur konstruktionen av ohälsa här hänger samman med konstruktionen av ålder, liksom hur detta menings skapande präglas av det historiska sammanhang i vilket det äger rum, där olika hälsofrämjande och preventiva insatser bidrar till människors förståelse för sig själva och sina problem. Sådana insatsers ambitioner att stödja och hjälpa ställs också mot kritiska perspektiv inom forskningen vilka problematiserar hur preventiva insatser genomförs. Författarens reflektion mynnar ut i en bild av de svårigheter som finns när det gäller att identifiera och hantera psykiska problem hos barn och unga. Dessa involverar dels de svårigheter som är förknippade med skillnader mellan vanligt förekommande problem under uppväxten och sådana problem som kan ses som tecken på allvarligare ohälsa, dels konsekvenser av att tolka och förstå psykiska problem utifrån en medicinsk referensram. Livsloppsperspektivet lyfts här fram som ett verktyg för att synliggöra och reflektera över dessa svårigheter. Kapitel 5 handlar om kvinnokroppen mitt i livet, dess hälsa och relation till samhället under den fas i livet som i vårt samhälle kallas för medelålder. Sonja Olin Lauritzen tar här sin utgångspunkt i frågan om kvinnans väg genom livsloppet, med de förändringar och det åldrande som detta för med sig – med fokus på den rådande samhällssyn, de ålders- och hälsonormer som individen är ”inbäddad i”. Kvinnokroppen befinner sig som alla kroppar i en process av åldrande, samtidigt som den har blivit föremål för ett speciellt och omfattande intresse både från medicinens sida och från samhället 28
© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur