KARAVAN PULS
NEW YORK
Karavan förlag Box 1206
221 05 Lund www.karavanforlag.se
info@karavanforlag.se © Karavan förlag och författarna 2016 Form: Ingrediensen AB
Omslagsbild: Flatiron Building, New York. © MIa Gahne Bilder i inlagan: Se s 218
Kartunderlag: © OpenStreetMaps bidragsgivare Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Tryck: ScandBook, Falun 2016 ISBN: 978-91-87239-65-6
Innehåll INLEDNING NEW YORK, NEW YORK En kärleksförklaring.
8
HISTORIA ALLT SOM ÄR FAST FÖRFLYKTIGAS
16
KROG BARERNAS STAD
52
SVERIGE FRÅN SÄVSJÖ TILL THE BRONX
82
ARKITEKTUR EN OMÖJLIG BYGGNAD PÅ EN OMÖJLIG PLATS
92
Henrik Berggren benar upp New Yorks 400-åriga historia. Läs om hur allting började, från indianer och handel med bäverskinn till hur staden blev en kulturell smältdegel för invandrare från hela världen.
Mia Gahne talar sig varm för barernas New York. En värld utan begränsningar, vare sig det gäller ålder, inkomst, hudfärg eller religion. Ingen dömer, allt är tillåtet.
Olle Wästberg följer spåren av det svenska arvet i New Yorks fem boroughs. Varför serveras koreaner svenska köttbullar en gång om året? Och hur hittar man till Skansen i Brooklyn?
Mark Isitt avslöjar historien bakom FN-högkvarterets arkitektur. Vi får följa med på resan genom tid och rum, intriger avslöjas och världsherravälden sätts på spel.
4 INNEHÅLL
FILM VERKLIGHETEN OCH VITA DUKEN
124
NATUR DET GRÖNA ÄPPLET
140
MUSIK HIPHOPENS VAGGA
158
KULTUR NEW YORK ENLIGT KONSTENS ALLA REGLER
184
Göran Everdahl tar oss tillbaka till filmens barndom. Från att ha varit en anonym kuliss i dåtidens första filmsnuttar har New York kommit att spela en egen huvudroll i filmens och televisionens utveckling.
Johanna G. Jimenez berättar om den urbana odlingen och de gröna andningshålen som en nödvändig lunga i en stad där alla lever tätt inpå varandra och naturen många gånger får stå på undantag.
Edgar Mannheimer gör en djupdykning i hiphopens historia, utveckling och inflytande. Vi får följa med från de första gatufesterna i det härjade Bronx till de glassiga moderna beatsen.
Argot Murelius skriver ett personligt kärleksbrev till sitt kontinuerliga spektakel till stad. I berättelsen skildrar hon sin tid i New Yorks konst värld, olika epokers uppgång och fall, såväl baksidor som framsidor.
SKRIBENTER 216 BILDER 217 REGISTER 218
INNEHÅLL 5
INLEDNING
New York, New York MIA GAHNE New York är inte en stad. Det är ett sinnestillstånd. Ett humör som skiftar färg snabbare än ett expresståg över Manhattan. Ena stunden tillbakalutat groove i Harlem, nästa en hysterisk kakofoni i Midtown som raskt avlöses av en småputtrig upprymdhet i West Village för att så drabbas av en glasklar insikt i Tribeca, bli buttert blasé i Soho eller salongsberusat euforisk på Lower East Side. Staden som aldrig sover bjuder på ett temperament för varje stadsdel och smak. Hjulen slutar aldrig att snurra i en värld där allt är möjligt, allting går, allting finns. Inget är för mycket, för
8 INLEDNING
fult, för billigt eller för dyrt. Att sätta tänderna i Det Stora Äpplet är ett äventyr i klass med Adam och Evas fatala flirt. Redan vid första tuggan riskerar man att trilla dit och slukas med hull och hår. Begäret blir ett faktum och snart är du fast för livet. Din förtappade storstadssjäl kräver att få känna doften av nystruket från kemtvätten på Tredje Avenyn. Din arma plånbok gråter vid blotta tanken på saknaden av den sagoliknande stämningen vid Babbos bardisk när snön singlar ned i sakta mak utanför de spröjsade små fönstren. Dina fötter propsar på att få springa en tidig löprunda längs med Hudsonfloden. Och din gråbleka urtvättade svenska mellanmjölkssjäl tigger om att få sitta på en bänk i Little Italy och studera morgonmänniskor av alla sorter på väg till jobbet. För att göra det hela än värre skriker din utsvultna mage efter pretzels på gatan, pizza i Brooklyn, bagel till brunch, kycklingvingar i drivor, biffar stora som dasslock, burgare att drömma våta drömmar om, heta nudelsoppor för själen och krämiga lobster rolls från första bästa food truck. Spritdjävulen i dig viskar om snustorra dry martinis, humlemättad hipsteröl, förföriska cosmopolitans, magiska margaritor och tossiga tequilakvällar. Du måste helt enkelt åka dit igen. Och igen. Och igen. New York sätter sig som en livshotande kolesterolbomb i blodomloppet. Kloggar igen och snörper åt och blockerar varje uns av förnuft och resonemang. Det spelar ingen roll att du varken har tid eller råd att resa dit. Du måste bara få känna asfalten koka en gång till, trampa de där eviga avenyerna och se livets alla skeenden växla från kvarter till kvarter. Bara en gång till. Manhattan är världsgeografins svar på heroin. Livsfar-
INLEDNING 9
ligt att testa, gravt beroendeframkallande redan efter första kicken och ren och skär idioti på många vis. Men ett rus man måste ha upplevt för att förstå. Och precis som en gammal knarkare är hon lätt bedagad, denna urbanaste av urmödrar. Skitig som få, skev och vind, sliten och darrig, på sina ställen hopknuten med skosnöre och kartong, på andra håll gnistrande torn i glas, krom och betong. Smutsiga, tummade endollarssedlar byter hand med platinakort och privathelikoptrar till Hamptons. En bambukorg soup dumplings i en gränd i östra Chinatown för en femma – eller ett par stilettklackar från Jimmy Choo för femtio lakan på Madison Avenue. Det är bara att välja. New York kommer i alla skepnader, färger och former. Gemensamt för dem alla är att det i stort sett är omöjligt att låta bli att lockas och förföras, vadhelst man nu än går igång på. En tacky Broadwayshow till matinépris, ett hiphopbattle i en källarklubb, en basebollsöndag på Yankee Stadium, sminkdisken på Barneys, en ostronplateau på Grand Central, loppis på Upper West Side, rullskridskodisco i Central Park, lesbiskt barhäng i Hell’s Kitchen eller Edward Hopper-fest på Whitney’s. Denna hydra till världsmetropol kommer garanterat att hitta din svagaste punkt och slå till när du minst anar det, dina knäveck kommer att vackla och blodet rusa. Du är försvarslös. För all framtid. Det finns inga botemedel, bara smart överlevnadstaktik. Du måste börja tänka som en New Yorker. Se livet som en ettans tunnelbanelinje längs hela Manhattan. Tuffa till dig och ta plats. Prata med människor som förtjänar det, ignorera idioter. Stå aldrig i vägen. Låt staden mangla fram i sin egen rytm och anpassa dig till dynamiken. Lyft blicken, titta på husen och vandra på broarna. Ta del av det aldrig
10 INLEDNING
sinande utbudet. Gå på bio, ät din tunna popcorn, kolla på halvbra band, vinka in en taxi, tryck i dig tacos, hälsa i hissen, klä dig som du vill och sätt dig i Washington Square Park en hel eftermiddag och bara glo på folk. Låt staden tränga in i varje fiber av din kropp. Lämna Jante, Luther, blygsel och blåögd konflikträdsla hemma. Packa för äventyr och vardagsmagi. I din allra största väska. Och se till att du kommer tillbaka. Igen och igen och igen. För det är just däri ditt enda framtidshopp ligger. Insikten om att Staden med stort S ligger kvar. Restauranger må bomma igen i samma takt som vi andra byter strumpor. Bostadskvarter må demoleras, hyrorna höjas till skrattretande astronomiska summor, skylinen ständigt skifta silhuett och gentrifieringen fortsätta glufsa i sig. Men New York ligger trots allt där det ligger. Tunnelbanevagnarna skramlar vidare, taxibilarna tutar på, den nakne cowboyen kommer aldrig att klä på sig och de mexikanska cykelbuden lär fortsätta trotsa varje trafikregel i all evighet. Det är din enda tröst. Staden lever vidare i ditt hjärta. Det här är vår kärleksförklaring. En hyllning till en kao tisk plats som har allt och väldigt mycket till. En världspulsåder sedd ur olika perspektiv och vinklar. Men speglad med en gemensam evig nyförälskelse och djupaste respekt. Allt pepprat med en ständig längtan tillbaka till det vi kallar New York City – A Wonderful State of Mind.
MIA GAHNE är bland annat matskribent och frilansjournalist. Hon skriver om barer i New York på sidan 53.
INLEDNING 11
New York HARLEM
Central Park
UPPER WEST SIDE
UNION CITY
UPPER EAST SIDE
TImes Square
MIDTOWN
GREENWICH VILLAGE
JERSEY CITY
EAST VILLAGE LOWER MANHATTAN Battery Park
12 KAPITELNAMNET Frihetsgudinnan
Governors Island
BROOKLYN
THE BRONX
Rikers Island
La Guardia Airport
QUEENS
BUSHWICK KAPITELNAMNET 13 2 kilometer
Staden i statistik
The Big Apple, Gotham, The City That Never Sleeps. Kärt barn har många namn. Denna storstädernas storstad ligger i staten New Yorks nedre sydöstra hörn – och faktiskt på samma breddgrad som Rom. Staden är uppdelad i fem kommuner/boroughs: Manhattan, Staten Island, The Bronx, Brooklyn och Queens.
13 000 Över 13 000 gula taxibilar kör runt på New Yorks gator. 2015 var Uberbilarna dock fler – över 14 000.
INVÅNARE OCH TURISTER Det bor över 8,5 miljoner människor i staden, som varje år får besök av nästan 60 miljoner turister (både inhemska och utländska).
14 STADEN I STATISTIK
FÖDDA UTOMLANDS
37,1 procent av New York-borna är födda utomlands. Siffran för hela USA är 13,1 procent.
93 Så hög är Frihetsgudinnan, mätt i meter från marken till facklans topp. Näsan är 1,37 meter lång och en hand fem meter. Statyn anlände till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera den.
Runt hälften av New York-borna, 49 procent, talar ett annat språk än engelska hemma.
541 24 Så högt, mätt i meter, är One World Trade Center. Byggnaden har 104 våningar och 73 hissar.
Så många linjer har New Yorks tunnelbana. Antalet stationer är 469.
Källor: United States Census Bureau (census.gov), Wikipedia, nyc.gov, bbc.com
STADEN I STATISTIK 15
"Everywhere’s somewhere, and everyone’s the same, really, and wherever you are is where it’s at. But it’s more so in New York." JOHN LENNON
HISTORIA KROG SVERIGE ARKITEKTUR FILM NATUR MUSIK KULTUR
Allt som är fast förflyktigas HENRIK BERGGREN Ingen stad i världen är mer förknippad med förändring än New York. ”Löftesrik”, ”oförutsägbar”, ”instabil”, ”osammanhängande”, ”katastrofartad” och till och med ”trans sexuell” är några av de adjektiv som poeter och författare har använt för att beskriva staden. Under sin fyrahundra åriga existens har New York ständigt expanderat och byggts om för att göra plats för nya människor, nya hus, nya pengar, nya tekniker och nya affärsidéer. ”Staden är aldrig samma stad ett dussin år i sträck”, konstaterade tidskriften Harper’s Monthly irriterat redan i mitten av
HISTORIA 17
1800-talet och fortsatte: ”en man som föddes i New York för fyrtio år sedan finner idag ingenting, absolut ingenting, av den stad han kände”. Det gäller än idag. Under det halvsekel som gått sedan jag bodde i New York som tonåring har staden transformerats radikalt. Det skitiga och småfarliga urbana landskap vars gator Robert de Niro ville rensa i sjuttiotalsfilmen Taxidriver finns inte längre. Harlem har gentrifierats och intagits av en vit medelklass. Alphabet City har blivit småputtrigt och gud vet var bohemerna, musikerna och narko manerna flyttat. Prostitutionen och de skumma klubbarna i The Meatpacking district – slakthusområdet – där Lou Reed vandrade på den vilda sidan har lämnat plats för koncepthotell och ekologiska mataffärer. Porrbutikerna vid Times Square har stängts och på sunkiga Union Square finns nu stadens största marknad för lokalt odlade produkter. ”New York har blivit Disneyland”, säger en del äldre New York-bor med en diskutabel ton av nostalgi. New York förkroppsligar Karl Marx beskrivning av kapitalismen: Allt som är fast förflyktigas. Men även om det är ont om minnesmärken och gamla hus – det finns inte ens ett ”historiskt distrikt” med kolonialhus i rött tegel som i andra äldre amerikanska städer på östkusten – så vore det fel att kalla New York ”historielöst”. Tvärtom präglas staden av en anmärkningsvärd kontinuitet: att alltid kunna förändras, utvecklas och anpassa sig. Plus ça change, plus c’est la même chose, säger fransmännen; ju mer saker förändras, desto mer förblir de detsamma. I New York hittar man inte det förflutna i byggnader och monument utan i den sociala väv som hindrat staden från att kollapsa av sina inre motsägelser. Utvecklingen från
18 HISTORIA
holländsk handelskoloni till postmodern megametropol har gång på gång tvingat stadens invånare att hantera en rad grundläggande konflikter: mellan tolerans och etniska motsättningar, mellan ohämmad marknad och stenhård planering, mellan politisk korruption och social välfärd och mellan invandrarens strävan att behålla sin identitet och hennes dröm om att bli en fri, ny sorts stadsmänn iska. Även om utfallet inte alltid varit lyckligt har New York överlevt och gått vidare – mest tack vare New York-bornas märkliga förmåga att leva-och-låta-leva. Så ser det förstås inte alltid ut i populärkulturen. Från King Kong (1933) till Gudfadern (1972) har Hollywood ofta framställt New York som ett ovanligt farligt ställe fyllt av gangstrar och monster. Även om det finns positiva New York-skildringar – som Woody Allens Manhattan (1979) – återkommer det dystopiska ständigt, som nu senast i Batmanfilmerna, där staden översvämmas av mentalsjuka brottslingar som enbart kan hållas i schack av den dystre och kanske inte helt stabile superhjälten.
Holländarna ”köper” Manhattan Extra sinistert är också att New York i dessa filmer kallas Gotham City, vilket onekligen leder tankarna till 1800-talsskräck, mörka skyskrapetorn och farliga bakgator. Men innebörden är en helt annan: Gotham betyder bokstavligen ”getbyn”. Namnet myntades i början av 1800-talet av författaren Washington Irving i hans satiriska och fiktiva History of New York. Det var hämtat från en medeltida engelsk skröna om en by där invånarna lurade kungens fogdar genom att spela tokiga.
HISTORIA 19
Den första europeiska bebyggelsen på ön Manhattans sydspets låg vid nuvarande Battery Park (där man tar båten till Ellis Island och Frihetsgudinnan). I dagens postindust riella landskap av stål, glas och betong kan det vara svårt att föreställa sig hur pastorala de gröna stränderna kring New York-bukten tedde sig i början på 1600-talet. Den nya världen var paradisisk, enligt de första sjömännen och kolonisatörerna: saftigt gräs, väldoftande blommor, stora träd, brusande strömmar och mängder av vilt. Det var framför allt det senare som intresserade nybyggarna. Först på plats var holländarna som anlade en handelsstation på Manhattan 1615; de var ute efter bäverskinn, en eftertraktad lyxvara i Europa. Efter hand lockades allt fler människor till Nya Amsterdam av möjligheten att skaffa bördig jordbruksmark eller bedriva hantverk. En liten holländsk stad med trappgavelhus och väderkvarnar som sträckte sig upp mot dagens Wall Street (ursprungligen en träpalissad) började växa fram. Holländarna var inte ensamma på Manhattan. Där fanns också en indianstam, lepanerna, som jagade och odlade på ön, dock utan samma bestämda uppfattning om juridisk egendom som sina nya grannar från Europa. Men holländarna ansåg att de hederligt förvärvat Manhattan av lepanerna för sextio guilden enligt ett avtal som ingicks kring 1625–1626. Vad lepanerna å sin sida ansåg sig ha sålt är oklart. Enligt en historiker var det på sin höjd tillfälliga jakt- och odlingsrättigheter inom ett område från Battery Park till dagens Soho. Några direkta spår av lepanerna finns inte kvar, men Broadway löper längs en av deras jaktstigar längs Manhattans nordsydliga sträckning. Nya Amsterdam var tämligen pluralistiskt. Visserligen
20 HISTORIA