9789144115047 by Smakprov Media AB

EKONOMISTYRNING Beslut och handling

STYRNING

SITUATION

STRATEGI

Gรถran Andersson Elin K. Funck

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36142 ISBN 978-91-44-11504-7 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Författarfoto: Ernstson foto, Växjö Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2017

INNEHÅLL

Förord 11 1 Företag och ekonomi 15 1.1 Det ekonomiska språket 15 1.2 Företag i ett externt perspektiv 17 1.3 Företag i ett internt perspektiv 20 1.4 Ekonomi 26 1.5 Sammanfattning 33 Diskussions- och arbetsuppgifter  34 2 Styrning 37 2.1 Styrtriangel 37 2.2 Styrmekanism 51 2.3 Styrprocess 52 2.4 Styrfokus 53 2.5 Styransvar 54 2.6 Styrfunktion 57 2.7 Styrmedel 59 2.8 Styrperspektiv 61 2.9 Styrform 63 2.10 Styrprinciper 65 2.11 Styrrutin 66 2.12 Styrdimensioner 67 2.13 Styrning genom beslut och handling 68 2.14 Sammanfattning 71 Diskussions- och arbetsuppgifter 72

Innehåll

3 Ekonomistyrningens grundbegrepp 75 3.1 Ekonomiska konsekvenser av en affärstransaktion 75 3.2 Rörlig och fast kostnad 83 3.3 Direkt och indirekt kostnad 86 3.4 Särkostnad och samkostnad 88 3.5 Viktiga principer och begrepp i ekonomistyrning 89 3.6 Sammanfattning 91 Diskussions- och arbetsuppgifter 92 4 Beräkna kostnader 93 4.1 Kalkylering 93 4.2 Beslutssituation 94 4.3 Kalkylunderlag 96 4.4 Kalkylmässig kostnad 102 4.5 Kalkylmodell 108 4.6 Beslutsfattande 112 4.7 Från kalkyl till beslut 114 4.8 Sammanfattning 115 Diskussions- och arbetsuppgifter 115 5 Kalkylmodeller baserade på rörlig och fast kostnad 119 5.1 Resultatplanering 119 5.2 Periodkalkyler 126 5.3 Ekvivalentkalkyl 131 5.4 Fast kostnad per styck 132 5.5 Sammanfattning 137 Diskussions- och arbetsuppgifter 137 6 Självkostnadskalkylering 139 6.1 Kostnadsfördelning i tillverkningsföretag 139 6.2 Restkalkyl 153 6.3 Kostnadsfördelning i handelsföretag 154 6.4 Kostnadsfördelning i tjänsteföretag 159 6.5 Situationsanpassad självkostnadskalkylrering 163 6.6 Sammanfattning 163 Diskussions- och arbetsuppgifter 164

Innehåll

7 Aktivitetsbaserad kalkylering 165 7.1 Ändrade förutsättningar 165 7.2 Framtagandet av en ABC-kalkyl 170 7.3 Tidsbaserad ABC 175 7.4 För- och nackdelar med ABC 177 7.5 ABC-praxis 180 7.6 Sammanfattning 181 Diskussions- och arbetsuppgifter 181 8 Kalkylmodeller baserade på särkostnad och samkostnad 183 8.1 Bidragskalkyl 183 8.2 Särkostnadskalkyl 186 8.3 Stegkalkyl 188 8.4 En trång sektion 190 8.5 Två trånga sektioner 193 8.6 Linjär programmering. Digitalt appendix 198 8.7 Sammanfattning 198 Diskussions- och arbetsuppgifter 199 9 Produktkalkylering, reflektion och diskussion 201 9.1 Förkalkylering 201 9.2 Linjära samband 205 9.3 Alternativkostnad 207 9.4 Sammanfattning 209 Diskussions- och arbetsuppgifter 209 10 Investeringsbedömning 211 10.1 Investering 211 10.2 Diskontering 214 10.3 Payback-metod 218 10.4 Nuvärdemetod 220 10.5 Internräntemetod 223 10.6 Annuitetsmetod 225 10.7 Årskostnadskalkyl 228 10.8 Differensmetod 229 10.9 Känslighetsanalys 230 10.10 Förenklingar och beslutsregler i investeringsbedömning 231 10.11 Inflation 233

Innehåll

10.12 Skattekonsekvenser 236 10.13 Sammanfattning 238 Diskussions- och arbetsuppgifter 239 11 Intern redovisning 241 11.1 Informationsbehov 241 11.2 Registrering av affärshändelser 244 11.3 Från extern till intern redovisning 247 11.4 Internredovisning i handelsföretag 253 11.5 Internredovisning i tjänsteföretag 255 11.6 Internredovisning i tillverkningsföretag 258 11.7 Sammanfattning 261 Diskussions- och arbetsuppgifter 262 12 Påverka kostnader 265 12.1 Från kalkylering av objekt till styrning av aktivitet 265 12.2 Processer och aktiviteter 267 12.3 Aktivitetsbaserad styrning 273 12.4 Från tre S till tre P 276 12.5 Produktattribut skapar kundvärde 276 12.6 Lean 279 12.7 Just in time, JIT 280 12.8 Nollfel 281 12.9 Målkostnadsanalys 284 12.10 Livscykelkostnad 289 12.11 Kaizen 291 12.12 Business Process Re-engineering 292 12.13 Sammanfattning 294 Diskussions- och arbetsuppgifter 294 13 Budget och budgetering 297 13.1 Ett ekonomiskt styrinstrument 297 13.2 Syften med budget och budgetering 305 13.3 Budgetera eller styra utan budget 309 13.4 Budgeteringspraxis 311 13.5 Sammanfattning 313 Diskussions- och arbetsuppgifter 313

Innehåll

14 Budgetsystem 315 14.1 Huvudbudgetar 315 14.2 Delbudgetar 331 14.3 Budgetsystem 334 14.4 Skatter och avgifter i budgetering 337 14.5 Sammanfattning 340 Diskussions- och arbetsuppgifter 340 15 Uppställande och genomförande av budget 343 15.1 Överlappande faser 343 15.2 Samordning av budgetuppställande 346 15.3 Utgångspunkter för budgetuppställande 348 15.4 Aktivitetsbaserad budgetering 350 15.5 Budgetering i offentlig sektor 352 15.6 Budgetgenomförande 360 15.7 Sammanfattning 364 Diskussions- och arbetsuppgifter 364 16 Uppföljning och analys av budget och kalkyl 367 16.1 Uppföljning som styrinstrument 367 16.2 Uppföljning i olika situationer 369 16.3 Uppföljning av avdelningar 370 16.4 Förutsättningar för effektiv utfallsanalys 371 16.5 Vad betyder ett visst utfall 374 16.6 Analys med budget som jämförelsebas 377 16.7 Sammanfattning 380 Diskussions- och arbetsuppgifter 381 17 Standardkostnadsanalys 383 17.1 Standard 383 17.2 Standard i den ekonomiska styrningen 385 17.3 Analys av rörliga, direkta kostnader 386 17.4 Volymanalys av rörliga, direkta kostnader 391 17.5 Analys av rörliga omkostnader 393 17.6 Orsaker till avvikelser vid rörliga kostnader 396 17.7 Analys av fasta omkostnader 399 17.8 Analys av intäkter, resultat och täckningsbidrag 402 17.9 Koppling till internredovisning 403 17.10 Sammanfattning 404 Diskussions- och arbetsuppgifter 404

Innehåll

18 Internprissättning 405 18.1 Internprestationer 405 18.2 Olika typer av internprestationer 406 18.3 Intressemotsättning och felaktig suboptimering 407 18.4 Internprissättning eller kostnadsfördelning 408 18.5 Internprissättningens syfte 410 18.6 Policy för internprissättning 411 18.7 Modeller för internprissättning 412 18.8 Styrning med internpriser 417 18.9 Sammanfattning 420 Diskussions- och arbetsuppgifter 421 19 Projektstyrning 425 19.1 Projekt 425 19.2 Projektorganisering 427 19.3 Projektplanering 428 19.4 Projektgenomförande, beslut och handling 433 19.5 Projektuppföljning 435 19.6 Projektfinansiering 437 19.7 Sammanfattning 438 Diskussions- och arbetsuppgifter 438 20 Ekonomistyrning i nätverk 441 20.1 Benchmarking 441 20.2 Interorganisatorisk ekonomistyrning 443 20.3 Strategisk ekonomistyrning 444 20.4 Konfigurera värdeskapande 447 20.5 Sammanfattning 452 Diskussions- och arbetsuppgifter 452 21 Prestationsmätning 453 21.1 Ekonomiskt ansvar 453 21.2 Finansiella nyckeltal 457 21.3 Finansiella mål 469 21.4 Balanserat styrkort 471 21.5 Icke-finansiella nyckeltal 476 21.6 Mål- och måttstruktur 479 21.7 Sammanfattning 480 Diskussions- och arbetsuppgifter 481

Innehåll

2 2 Hållbart företagande 483 22.1 Företagens ansvar 483 22.2 Corporate Social Responsibility, CSR 486 22.3 Styr- och uppföljningssystem 490 22.4 Hållbarhet i tiden 494 22.5 Beslutstablå 497 22.6 Sammanfattning 501 Diskussions- och arbetsuppgifter 502 2 3 Situationsanpassad ekonomistyrning 505 23.1 Ekonomistyrning som beslutsunderlag 505 23.2 Beslut baserade på produktkalkyler 508 23.3 Beslut baserade på investeringsbedömningar 511 23.4 Beslutsunderlag 513 23.5 Aktiviteter ger kundvärde 514 23.6 Budgetstyrning 516 23.7 Skräddarsydd styrning 517 23.8 Analys och utformning av ekonomistyrsystem 519 23.9 Trender inom ekonomistyrning 527 23.10 Sammanfattning 529 Diskussions- och arbetsuppgifter 530

Räntetabeller 531 Några utvalda konton ur Kontoplan BAS 2012 535 Referenser 537 Sakregister 541

FÖRORD

Denna bok har sina rötter i boken ”Kalkyler som beslutsunderlag”, som under 30 år sålts i över 100 000 exemplar. Från en enkel introduktionsbok på 190 sidor växte den till en större och bredare bok som i upplaga 6 uppnått 570 sidor inklusive övningsbok. Bokmarknaden har också förändrats. Vid introduktionen fanns det ingen heltäckande bok i ekonomistyrning på svenska. Ofta användes tre separata böcker: en i kalkylering, en i budgetering och en i intern redovisning. Vid universitet och högskolor lästes kursmomenten i olika ordning, i olika sammanhang och med olika betoning. Nu är delmomenten mer homogena och integrerade och det finns flera allomfattande böcker i ekonomistyrning på svenska. Samtidigt finns det kurser och program där det bara behövs en enkel introduktion i förkalkylering. ”Kalkyler som beslutsunderlag” (upplaga 6) var inte heltäckande i ekonomi styrning och samtidigt var den ibland alltför omfattande som elementär kalkylbok. För att bättre passa aktuella behov utvecklades ”Kalkyler som beslutsunderlag” genom en uppdelning i två böcker. För det första minskades den till en introducerande bok i förkalkylering, som behöll den ursprungliga titeln. För det andra utökades den till denna nya och mer allomfattande bok, ”Ekonomistyrning – Beslut och handling”. Ekonomistyrning är en avsiktlig åtgärd för att uppnå ekonomiska mål, genom att påverka individers beteende. Mänskligt beteende har således stor betydelse i ekonomistyrning. Ekonomistyrning inkluderar både beslut och handling. Beslut och handling är därmed centrala begrepp och de utgör två viktiga teman i boken. Utan beslut saknar handling mål, legitimitet och riktning. Utan handling är beslut tomma slag i luften. Tänkande om beslut har ofta ursprung i nationalekonomisk mikroteori, som antar att individer är analytiska, objektiva och rationella. Beslut har ofta en hierarkisk struktur och sätter främst tillit till formella styrmedel och organisationsstruktur. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Förord

Handling har rötter i beteendevetenskap. I teorier om handling antas individer ha begränsad rationalitet och de ses som styrda av både egenintresse och av en ambition att uppfylla organisationens mål. Vid handling är perspektivet främst horisontellt och processen sätts i centrum. Handling påverkas av alla möjliga styrmedel, även kulturstyrning genom värderingar, normer och symboler, vilket dock ligger utanför ramen för denna bok. Några resonemang i boken har relevans för både tema beslut och tema handling. Det gäller t.ex. kapitel 1–3, 11 och 21–23. Det leder fram till följande figur över bokens struktur. 1 Företag och ekonomi 2 Styrning 3 Ekonomistyrningens grundbegrepp

Tema beslut

Tema handling 12 Påverka kostnader

5 Kalkylmodeller baserade på rörlig och fast kostnad

13 Budget och budgetering

6 Självkostnadskalkylering 7 Aktivitetsbaserad kalkylering 8 Kalkylmodeller baserade på särkostnad och samkostnad 9 Produktkalkylering, sammanfattning och diskussion 10 Investeringsbedömning

11 Intern redovisning

4 Beräkna kostnader

14 Budgetsystem 15 Uppställande och genomförande av budget 16 Uppföljning och analys av budget och kalkyl 17 Standardkostnadsanalys 18 Internprissättning 19 Projektstyrning 20 Ekonomistyrning i nätverk

21 Prestationsmätning 22 Hållbart företagande 23 Situationsanpassad ekonomistyrning

Kapitel 1, 3–10 och 12 är mer eller mindre identiska med motsvarande kapitel i ”Kalkyler som beslutsunderlag”, upplaga 7. Utöver beslut och handling är situationsanpassning, verksamhetsstyrning och beteende viktiga ledord. Styrbegreppet är centralt och det ges en mångsidig belysning. Ekonomistyrningens principer, begrepp, modeller, processer och praxis presenteras. 12

Stor vikt har lagts vid den pedagogiska utformningen, bl.a. genom en betoning av de begrepp som utgör byggstenar för modeller i ekonomistyrning. Ambitionen är att ge läsaren kunskaper i det språk och de synsätt som används av ekonomer. I upplaga 2 inträder Elin K. Funck som medförfattare. Hon planeras få en allt större roll i kommande uppdateringar. Elin har bl.a. starkt bidragit vid tillkomsten av ett nytt kapitel om hållbart företagande. Hållbarhet är ett viktigt perspektiv som successivt fått ökad betydelse. Boken är i första hand avsedd att användas på introduktionskurser i ekonomistyrning vid universitet och högskolor, där en lärarledd grupp har möjlighet att gemensamt arbeta sig igenom innehållet. Även den som bedriver studier på egen hand, och som helt saknar tidigare kunskaper i företagsekonomi, kan med fördel använda sig av boken. I upplaga 2 finns flera nya demonstrationsexempel som konkretiserar ekonomistyrningens begrepp och modeller. Det finns också diskussions- och arbetsuppgifter till varje kapitel. Övningsboken innehåller många nya uppgifter med lösningsförslag. Sammantaget är ambitionen att boken skall vara en lättläst och lättförståelig introduktion i ekonomistyrning. Vi vill tacka våra vänner och kollegor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitet för inspiration och kloka synpunkter vid olika diskussioner. Ett särskilt stort tack till f.d. universitetslektor Tomas Prenkert som har fackgranskat manus och gett många, viktiga förslag till förbättringar. Ett speciellt tack till universitetsadjunkterna Eva Gustavsson och Liselott Kans för kloka synpunkter på budgetkapitlen 13–16. Kvarstående felaktigheter och oklarheter är helt vårt eget ansvar. Växjö i november 2016 Göran Andersson Elin K. Funck

KAPITEL 1

Företag och ekonomi

Denna bok handlar om företagsekonomi med fokus på ekonomistyrning. I det första kapitlet diskuteras företag och ekonomi separat och sammanfogade till företagsekonomi. Företag betraktas både ur ett externt och ett internt perspektiv. Den valda definitionen av företag synliggör företagets ledning och styrningens förutsättningar och den är i samklang med innebörden i ekonomistyrning. I detta kapitel diskuteras även begreppen aktivitet och verksamhet som beskriver det som sker i ett företag, samt produktivitet och effektivitet som indikerar hur framgångsrikt företaget är.

1.1 Det ekonomiska språket Produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster kan beskri vas och förklaras med ett ekonomiskt perspektiv. Andra möjligheter är att t.ex. använda tekniska, beteendevetenskapliga, juridiska eller kulturella utgångspunkter. Varje perspektiv präglas av ett fackspråk som utvecklats inom vetenskap och praxis. De som vill förstå ett visst perspektiv måste lära sig det aktuella språket. Denna bok handlar om ekonomistyrning i företag och organisationer. Boken kan ses som en språklära i ekonomi med fokus på begrepp, modeller, teorier och praxis inom ekonomistyrning. Ett språkligt problem är att många företagsekonomiska begrepp saknar enty diga och allmänt vedertagna definitioner. Ett annat dilemma är att föreställ ningar inom en akademisk disciplin inte en gång för alla är huggna i sten, utan språket utvecklas och varierar över tid och rum.

Språk förändras över tid och rum

Det som en gång togs för givet kan vid en senare tidpunkt anses förlegat eller mindre viktigt. Nya begrepp kan komplettera referensramen eller ersätta gamla begrepp. Ambitionen är här att belysa både vedertagna föreställningar och nya mer oprövade och mindre etablerade tankemönster. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Företag och ekonomi Företagsekonomi

Företagsekonomi är ett kunskapsområde som relativt sent blev ett fristående ämne med undervisning och forskning vid universitet och högskolor. Det är ett samhällsvetenskapligt ämne och har nära kopplingar till national ekonomi, psykologi, sociologi, juridik, statistik och datavetenskap. Influen ser från dessa, och andra discipliner, har påverkat det företagsekonomiska tänkandet.

Begränsade resurser

Företagsekonomi är läran om företags hushållning med begränsade resurser. Inga resurser är oändliga, varken arbetstid, maskinkapacitet, råvaror eller kapital. Företag strävar efter att uppnå vissa mål, ofta uttryckta i finansiella termer. Sökande efter måluppfyllelse, med tillgång till begränsade resurser, innebär att företag ställs inför problem.

Beslut och handling

Detta problemlösande kräver först att företag kan identifiera och beskriva problemen och sedan att de kan analysera och lösa dem. I en praktisk tillämp ning måste problemlösning följas av att företag vidtar åtgärder och genom för förändringar. Beslut måste följas av handling för att det skall uppstå en styreffekt. För att kunna identifiera, beskriva, strukturera, analysera, tolka och lösa problem krävs ett språk, dvs. en uppsättning begrepp och modeller anpas sade till problemområdet. Dessutom krävs begrepp och modeller för att styra och påverka verksamheten. Begreppen utgör byggstenar i olika model ler. I denna bok kommer vi att lägga stor vikt vid det språk som används i ekonomistyrning.

Skräddarsydd ekonomistyrning

Ekonomiska begrepp och modeller utgör komponenter i ekonomistyrarnas verktygslåda. En vanlig grundsyn är att ekonomistyrning måste skräddar sys från fall till fall och utvecklas över tid genom ackumulerad erfarenhet. I denna process kan företag pröva olika verktyg från verktygslådan och vid behov anpassa dem till den aktuella situationen. Detta situationsanpassade synsätt är en grundbult i denna bok. Kunskapen inom ekonomistyrning är inte så entydig att det går att ange exakt vilket verktyg som skall användas i vilken situation. Ekonomistyrning sker i sociala system och inte i tekniska system. Det gör det svårt att ge enkla svar på hur ekonomistyrningen skall utformas. En annan betydelsefull svårig het är att det finns mycket stor variationsrikedom i företags mål, strategier, storlek, verksamhet, organisation, kunder, produkter, personalkompetens, motivation, företagsklimat osv. Varje situation är mer eller mindre unik. Vi inleder vår språkliga upptäcktsresa i ekonomivärlden med att diskutera begreppen företag och ekonomi; sammanfogat blir det företagsekonomi.

1 Företag och ekonomi

1.2 Företag i ett externt perspektiv 1.2.1 Företag är en förädlingsenhet Ett företag kan ses som en förädlingsenhet som utför prestationer och för brukar resurser. Skillnaden mellan värdet på prestationerna och värdet på resursförbrukningen kallas förädlingsvärde. Förädlingsvärdet måste vara positivt för att verksamheten inte skall tära på företagets resurser. I stället för resursförbrukning och prestationer används ibland uttrycken inflöde av resurser och utflöde av prestationer. Här undviks termen inflöde, eftersom den kan feltolkas och avse anskaffade resurser, istället för förbru kade resurser.

Företag Förbrukade resurser

Utförda prestationer

FIGUR 1.1 Ett företag är en förädlingsenhet.

Med nationalekonomiska termer kan företag alternativt beskrivas som ett produktionsställe där produktionsfaktorer transformeras till produkter. Produkterna utgörs av varor och tjänster eller av en kombination av varor och tjänster. I traditionell nationalekonomi har tillgången på produktionsfaktorerna arbete, realkapital och jord använts för att förklara produktionen i ett land. I arbete ingår den energi och det kunnande som människor tillför produk tionen. Realkapital består bl.a. av byggnader och maskiner. I produktionsfak torn jord inräknas naturresurser som malmer, råvaror, energitillgångar osv.

Produktions faktor

De tre klassiska produktionsfaktorerna har i modernare teoribildning preci serats och kompletterats. Nu framhålls ofta kvalitativa och individberoende faktorer som mer väsentliga, t.ex. utbildning, vetenskap, teknisk kompetens, företagaranda, innovationsförmåga och ledarskap. Dessa ”nya” produktions faktorer anses numera vara de fundamentala drivkrafterna för företagande och ekonomisk tillväxt. Infrastruktur och institutionella ramar för ekono misk verksamhet betraktas också som mycket viktiga. Företag köper produktionsfaktorer på faktormarknader och säljer färdiga produkter på produktmarknader. På både faktormarknader och produkt marknader råder det vanligen konkurrens mellan flera köpare och säljare.

1 Företag och ekonomi

1.2.2 Företag är en länk mellan marknader Vid tillverkning och handel går ett realt flöde från en faktormarknad till ett företag och vidare till en produktmarknad. I motsatt riktning går ett finan siellt flöde som ersättning för det reala flödet. Till och från faktormarknader och produktmarknader strömmar också information. I detta perspektiv kan ett företag ses som en brygga eller länk mellan marknader.

Faktormarknader

Arbete Realkapital Jord

Finansiellt flöde

Produktmarknader Företag

Produkter (Varor och tjänster)

Informationsflöde

Realt flöde

FIGUR 1. 2 Ett företag är en länk mellan marknader.

Värdekedja

Flödet från råvara till slutprodukt sker ofta i en lång värdekedja där det ena företagets produktmarknad blir nästa företags faktormarknad. Näraliggande termer till värdekedja är: värdesystem, förädlingskedja, försörjningskedja, leveranskedja och supply chain. Ett exempel på en värdekedja kan vara ett skogsbruksföretag som säljer massaved, som förädlas i en pappersmasse fabrik till pappersmassa, som säljs till en pappersindustri vilken säljer papper till ett tryckeri, som trycker en förpackning som säljs till en varutillverkare, som säljer sin förpackade vara till en grossist, som säljer denna vidare till en detaljist, vilken säljer den till en slutkonsument.

Ständig föränd ring

De olika leden kan vara olika hårt integrerade med varandra och det är inte självklart var ett led skall börja eller sluta sin förädling. Ett visst förädlingsled kan utvidgas och krympas, tillkomma och försvinna. Ett företag kan t.ex. öka sin förädlingsandel genom att överta tidigare eller senare leds funktioner eller genom att integrera sidoordnade servicefunktioner. Förädlingskedjan är således inte given en gång för alla. Den är tvärtom dynamisk och varje aktör måste ständigt fullgöra sin funktion på ett effektivt sätt, för att berät tiga sin existens.

1 Företag och ekonomi

Ny teknik, ändrat utbud av produktionsfaktorer, ändrad efterfrågan på pro dukter, ny kundstruktur, ändrat kundbeteende, ändrade prisförhållanden osv. är exempel på de ständiga förändringar som sker i företagens omvärld.

1.2.3 Kunden i centrum Att det är svårt att bedöma tekniska nyheter och kundpreferenser illustre ras av följande prognoser. ”Flygmaskiner är en teknisk omöjlighet”, Lord Kelvin, ordförande i Brittiska vetenskapsakademien, 1895. ”Vi förutser en total världsmarknad för kanske fem datorer”, IBM-chef, 1949. ”Gitarrgrupper har ingen framtid”, EMI-direktör till Beatles, 1962.1 Ett företag måste i konkurrens med andra företag utveckla och producera attraktiva produkter. Under senare år har ekonomer alltmer börjat fokusera kundbehov och betona vikten av nöjda kunder. Detta kan tyckas självklart, men förtjänar ändå att lyftas fram. I en marknadsekonomi kan ett företag inte överleva om det inte kan skapa ett värde för sina kunder. Slutar kunderna köpa företagets produkter tillförs inga finansiella resurser och företaget kan därmed inte fortsätta sin verksamhet. I många fall försöker företag tillfredsställa kundbehov genom kundanpas sade produkter som i sin tur kräver flexibel produktion och distribution. En övergång från standardiserad till mer skräddarsydd och efterfrågestyrd produktion har medfört ett ökat intresse för aktiviteter och processer. Oavsett vilka trender som blir viktiga i framtiden, måste en företagsledning ständigt vara beredd att ompröva sin verksamhet. Förändringar i omvärlden måste mötas med anpassningar, för att företaget skall kunna överleva.

Det är svårt att sia om framtiden

Värde för kund

Ständig anpass ning

Företagsekonomi handlar om alla de ekonomiska frågeställningar som ett företag ställs inför. Sett i ovanstående perspektiv omfattar ämnet inte bara det som sker inne i företaget, utan även det som sker i relationerna till fak tormarknader och produktmarknader, från anskaffning av resurser, över förädling till avsättning av produkter.

1 Citaten har hämtats från en kampanj för Dagens industri vintern 2001, med rubriken ”Framtidsperspektivet förändras varje dag”. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Göran Andersson är f.d. docent i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han har varit lärare och forskare i fyrtio år och undervisat tusentals studenter i ekonomistyrning. Han har även undervisat och diskuterat ekonomistyrning med mer än 700 chefer från SAS 1985–2000 och med hundratals chefer från ABB och Swedbank.

Elin K. Funck är docent i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon forskar och undervisar i ekonomistyrning, speciellt kalkylering och prestationsmätning. Hennes primära forskningsintresse är beteendeaspekter av styrning och nya styrverktyg, framför allt inom offentlig sektor.

EKONOMISTYRNING Beslut och handling

Göran Anderssons bok Kalkyler som beslutsunderlag har under 30 år sålts i över 100 000 exemplar. Ekonomistyrning – Beslut och handling är en utökning till en mer allomfattande bok som kan ses som en språklära i ekonomi. Boken innehåller en blandning av • beslut och handling • teori och praktik • gamla beprövade modeller och nya utvecklingstendenser • vertikal och horisontell styrning • matematiska beräkningar och kvalitativa resonemang • förkalkyler och uppföljning. I denna nya upplaga har Elin K. Funck tillkommit som medförfattare. Boken har utökats med ett helt nytt kapitel om hållbart företagande och flera nya exempel samt diskussions- och arbetsuppgifter. Övningsboken har också kompletterats och innehåller många nya uppgifter med lösningsförslag. Sammantaget är ambitionen att boken ska vara en lättläst och lättförståelig introduktion i ekonomistyrning.

Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 36142