9789127429994

FAKTABOK

Jan Pedersen om hundra olika djur i världen. En del av djuren är mycket vanliga och kända och lever nära oss människor, medan andra djur är mer okända och lever i mer otillgängliga naturtyper.

Du får bland annat veta mer om hur djuren ser ut, vad de äter, boplatser, parning och ungar.

PULS Faktabok – Djur i världen

I PULS Biologi Djur i världen berättar författaren och naturfotografen

Djur i världen

Boken är indelad i naturtyper. I varje naturtyp finns fakta om några djur som lever där. Du kan lätt hitta det djur som du vill läsa om med hjälp av innehållsförteckningen eller registret.

GRUNDBOK

Biologi NATUREN

Roger Olssson • Berth Belfrage

Läs mer om naturtyper i Puls Biologi 4–6 Naturen.

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42999-4

Jan Pedersen 9 789127 429994

PULS Djur i världen_cover.indd 1

2013-09-11 09:11

NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se

Innehåll

Order och distribution: Förlagssystem Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se

Djur i staden 6

Projektledare Lisa Östh Textredaktör Elisabet Sahlin Grafisk form Anita Dolmark Bildredaktörer Jan Pedersen Jaak Kruusmäi/IBL Bildbyrå Illustrationer Eva Melhuish

Inledning 4

Rådjur 8 Kronhjort 10 Rödräv 12 Grävling 14 Sparvhök 16 Tornfalk 18 Pilfink 20 Gråsparv 22 Ladusvala 24 Hussvala 26 Hussyrsa 28 Mullvadssyrsa 30

Djur i öppna marker 32

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Stäppzebra 34 Lejon 38 Trubbnoshörning 44 Spetsnoshörning 46 Giraff 48 Leopard 52 Gepard 56 Savannelefant 58 Asiatisk elefant 64 Fläckig hyena 66 Brun hyena 69 Huggorm 70 Snok 72 Bison 74 Visent 76

© 2013 Jan Pedersen och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Lettland 2013 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27-42999-4

PULS Djur i världenNY9.indd 2

2013-09-13 16:16

Djur i skogen 78

Djur i havet 160

Varg 80 Prärievarg 83 Talgoxe 84 Blåmes 86 Svartmes 87 Skogshare 88 Fälthare 90 Ekorre 92 Flygekorre 94 Större hackspett 96 Mindre hackspett 98 Spillkråka 99 Sparvuggla 100 Pärluggla 102 Kattuggla 103 Älg 105 Schimpans 106 Gorilla 110 Tiger 112 Orangutang 118 Brunbjörn 122 Svartbjörn 125 Pilgiftgrodor 126 Kolibrier 130

Gråsäl 162 Knubbsäl 164 Havsörn 166 Albatrosser 168 Vandringsalbatross 170 Galapagosalbatross 171 Flasknosdelfin 172 Späckhuggare 174 Tumlare 176 Knölval 178 Blåval 182 Vithaj 184 Tigerhaj 186 Valhaj 187

Djur i sötvatten 134 Åkergroda 136 Vanlig padda 138 Större flamingo 140 Mindre flamingo 142 Gräsand 144 Knölsvan 146 Jätteutter 148 Utter 150 Havsutter 151 Havsöring 152 Lax 154 Nilkrokodil 156 Saltvattenskrokodil 158 Svart kajman 159

PULS Djur i världenNY9.indd 3

Djur i bergsområden 188 Snöleopard 190 Alpmurmeldjur 192 Stenbock 194 Gåsgam 196 Lammgam 198

Djur i polarområden 200 Kejsarpingvin 202 Myskoxe 206 Fjällräv 208 Weddellsäl 210 Sjöleopard 212 Isbjörn 214

Djur i ökenområden 216 Dromedar 218 Kamel 220 Undulat 222 Större gultofskakadua 224 Jättekänguru 226 Röd jättekänguru 230 Ökentaipan 232 Svart mamba 234 Register 236

2013-09-11 10:45

Hej! Jag heter Jan och är författare till denna bok. Jag har också tagit de flesta av bilderna. Sedan jag var i din ålder har jag varit tokig i natur och vilda djur.

I 28 år har jag varit reseledare för grupper av naturintresserade till nationalparker och andra områden i alla de naturtyper som du kan läsa om här. Jag har rest i hela världen och har på nära håll upplevt och berättat om nästan alla de djur som finns med i boken.

I dag är jag mest naturfotograf och författare av djur- och naturböcker.

För inte så längesen var jag i Borneos regnskogar i över en månad och hade min ena son med som assistent.

Du kan se mina bilder och läsa mer om mina äventyr och möten med många spännande djur på min hemsida www.janpedersen.se Det är coolt med djur – välkommen till djurens värld!

Jan 4

PULS Djur i världenNY9.indd 4

2013-09-11 10:45

Så här är boken upplagd Många av de djur som du läst om i grundboken Puls Biologi Naturen finns med i denna bok. En del av dem är mycket vanliga och välkända.

Andra är mindre kända men har ett spännande sätt att leva. Dessa så kallade huvuddjur följer grundbokens indelning i olika naturtyper.

Direkt efter huvuddjuret kan du läsa om något annat djur som kanske lever i en helt annan naturtyp, men det finns ihop med huvuddjuret för att de liknar varandra på något sätt eller för att de lever på liknande sätt.

Viktiga ord art

om en hane och en hona kan få ungar, som i sin tur också kan få ungar, tillhör de samma art, alla individer inom en art måste också ha liknande gener

bestånd

antalet individer av en art som finns i ett begränsat område

dräktighet

den tid som en hona bär på ett foster tills det föds

dvala

en djup sömn hos djur då kroppstemperaturen sjunker och ämnesomsättningen avstannar eftersom djuret inte äter

ekolokalisering

genom att skicka ut ljud som studsar mot bytesdjur eller hinder i omgivningen kan till exempel fladdermusen avgöra exakt var insekten är, eller om den själv håller på att flyga in i ett träd

hemområde

ett område där ett djur lever och där det kan finnas individer av samma art

hjässa

övre delen av huvudet

häcka

när fåglar bygger bo och föder upp sina ungar

kitin

ämne som ingår i till exempel insekternas hårda skal, kitin bildas av proteiner och aminosyror

klan

en stor familj

koloni

en grupp med många djur av samma art som häckar eller har ynglat tillsammans

krill

ett litet räkdjur

kräva

utvidgning av en fågels matstrupe där mat kan lagras

lega

där ett djur har legat och vilat sig, ofta en uppskrapad grop i marken

lek

när hanen av vissa arter uppvaktar honan för att para sig

manken

främre delen av ryggen på ett djur

population

ett mer vetenskapligt ord för bestånd

reservat

ett område där djur, växter och natur är skyddade

revir

ett område som ett djur betraktar som sitt och försvarar mot inkräktare av samma art

teckningar

typiska fläckar eller ränder på djur

täckhår

de långa håren ytterst i pälsen

underart

en grupp djur i ett bestämt område som ser lite annorlunda ut än andra individer inom samma art, till exempel är grizzlybjörnen en underart av brunbjörnen

underull

de mjuka håren under täckhåren i pälsen

vingspann

avståndet från vingspets till vingspets på en fågel

5

PULS Djur i världenNY9.indd 5

2013-09-11 10:45

Djur i staden Staden är ingen naturtyp utan en miljö skapad av människan. Ändå finns det djur i staden som trivs nära människan. Här är de mer skyddade mot rovdjur, och det finns ofta mat i överflöd.

Kajor, som den på bilden, häckar till och med i skorstenar.

6

PULS Djur i världenNY9.indd 6

2013-09-11 10:45

7

PULS Djur i vaĚˆrldenNY9.indd 7

2013-09-11 10:45

Rådjur

(Capreolus capreolus)

Från skogsbrynet hörs ett grovt, hundliknande skall.

Det låter som en räv, men det är ett rådjur som varnar för något. Kanske just för en räv. Någonstans inne bland träden ligger ett nyfött rådjurskid och trycker.

Rådjuret äter gärna av våra odlade växter i trädgårdar och parker.

Rådjuret är minst av Europas vilda hjortdjur. Den är ca 70 cm hög och väger 15–30 kg. Råbocken (hanen) och geten (honan) är ganska jämnstora. Pälsen är sandfärgad till rödbrun på sommaren och blir tjockare och gråbrun på vintern.

8

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 8

2013-09-11 10:45

Bara råbocken har horn Det är bara råbocken som har horn och den får aldrig mer än tre taggar. Hornen växer som mest under vintern och är då klädda med så kallad basthud. I mars–juni skrapas basthuden bort från de färdigväxta hornen. Det kallas för att råbocken fejar hornen. I oktober–januari ramlar hornen av igen.

Råbocken får sina första små horn vid 1 års ålder.

De är som störst när bocken är 5–6 år gammal och har som mest 3 taggar.

Nyfödda kid gömmer sig för räven När parningstiden infaller i juli–augusti har de starka bockarna lagt beslag på de bästa områdena och får därför de bästa möjligheterna att para sig. Strax efter att geten är parad stannar fostrets utveckling av.

I december sätter den igång igen. På så sätt föds ungarna, kiden, under den bästa tiden på våren eller försommaren. Geten får ofta flera kid, 75 procent är tvillingfödslar och 5 procent är trillingfödslar.

Ungarna är rödbruna med vita fläckar. Ett mycket bra kamouflage där de gömmer sig i vegetationen medan geten betar. Räven letar ofta efter kid, så det är en farlig tid för dem. Det tar en vecka innan kiden kan följa med mamman.

Riktiga finsmakare Rådjur är finsmakare. De letar efter örter, svamp, löv, skott, bär och olika gräs. De tar gärna för sig på nysådda åkrar och går in i villaområden, parker och kyrkogårdar och äter trädgårdsväxter, blomlökar och frukt. På vintern äter de knoppar, småkvistar och örter. Ett tjockt snötäcke gör det svårt för dem att komma åt födan.

Under kalla, snörika vintrar dör många rådjur.

Rådjur trivs i skogsmarker med öppna ängar. De håller också till på hedar och åkrar, bara det finns skyddande vegetation.

De är vanliga i nästan hela Europa.

9

PULS Djur i världenNY9.indd 9

2013-09-11 10:45

Kronhjortshanarnas horn växer till under den skyddande basthuden.

I juli–augusti skrapas basthuden av mot träd och buskar.

10

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 10

2013-09-11 10:45

Kronhjort (Cervus elaphus) Kronhjorten är Europas näst största hjortdjur. Bara älgen är större.

Den är kraftigt byggd med ett långsmalt huvud och stora öron. Syn, hörsel och luktsinne är välutvecklade. I september byter den till en tjockare vinterpäls.

Maffiga horn Bara hanen bär horn. De fälls varje år i mars–april, och nya växer fram under våren. De ökar i storlek under sommaren. Vid ca 10 års ålder har kronhjortshanen upp till 12–14 taggar på varje horn.

Under parningstiden samlar hanen ihop en eller flera flockar med hindar (honor) och vaktar dem mot andra hanar. Är han stark nog kommer han att para sig med alla hindarna. För att bli riktigt attraktiv rullar han sig i en grop där han har kissat.

I sitt revir markerar hanen sin styrka och sitt harem med höga, rullande bröl som påminner lite om björnvrål.

Kalven diar länge Efter ca 8 månader föds för det mesta en enda kalv. När kalven är 6 –10 månader slutar den dia och börjar äta växter. Hinden kan trots det ge mjölk upp till ett år efter födseln.

Kronhjorten äter skott, blad, gräs, örter, ljung, svamp, ollon, nötter, bark från speciellt gran och bok, säd och spillpotatis.

Kronhjorten är vanlig i Europa, Asien och Nordafrika och den är inte en hotad art.

Kalvens fläckiga päls är ett bra kamouflage.

11

PULS Djur i världenNY9.indd 11

2013-09-11 10:45

Rödräv

(Vulpes vulpes)

Räven är ofta orädd och nyfiken.

12

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 12

2013-09-11 10:45

Listig som en räv, heter det, och inte utan anledning. Rödräven är en överlevare som anpassar sig till många miljöer. Den har till och med flyttat in till storstadens parker. Allra bäst trivs den i villaträdgårdar.

Den vanligaste färgen på pälsen är rävröd men det finns också rävar som är mer grå eller bruna än röda. Den långa och yviga svansen har ofta en svart spets med några vita hår. De upprättstående, spetsiga öronen har svarta teckningar på baksidan.

Kan dela gryt med grävlingen Rävarna bor i gryt, som kan vara ganska stora. De gräver sitt gryt i en kulle, under branter, järnvägsspår eller byggnader. Eller delar grytet med en grävling.

Ungarna föds i grytet och väger då ca 100 gram. De är brunsvarta med ullig päls och är döva och blinda. Normalt föds 4–5 ungar. Honan får en kull om året. Under de första veckorna behöver ungarna honans värme och närhet, men de växer fort. Redan efter 7–8 veckor har de fått sina mjölktänder och börjar likna små kopior av de vuxna. Under denna tid är ungarna mycket lekfulla.

Äter allt från maskar till kaniner Hanen hämtar mat till honan och även till ungarna när de börjar växa.

Han kan också leka med dem. Ungarna stannar hos honan till hösten.

Då börjar de ge sig iväg på egen hand för att söka föda. Många ungar dödas i trafiken eller av svält när de ska klara sig själva. Räven kan bli upp till 10 år gammal.

Rödräven äter nästan allt – insekter, daggmaskar, grodor, smågnagare, igelkottar, fågelägg och ungar, rådjurskid, as, fallfrukt, bär, säd, fågelbordsmat, sopor och kompost. Men också mindre tamkatter och hundar samt höns. I innerstaden tar den råttor och kaniner. Räven söker föda på natten, i skymningen och i gryningen.

Ett av världens vanligaste rovdjur Rödräven är ett av de vanligaste rovdjuren i världen. Den finns i nästan hela Europa och i Nordafrika, i Nordamerika och i Asien. Den är införd i Australien där den tyvärr jagar pungdjur. Eftersom rödräven kan sprida den dödliga sjukdomen rabies har den jagats hårt. Den har också drabbats av rävskabb, en plågsam parasit i pälsen.

13

PULS Djur i världenNY9.indd 13

2013-09-11 10:45

Grävling (Meles meles) Bland mårddjuren är grävlingen ett av de största. Den är aktiv på natten. Pälsen är ganska lång och tecknad i ljusgrått, svart och vitt.

Den ser ganska dåligt och litar mest på sitt luktsinne.

Stora gryt Grävlingen lever i storfamiljer. Honan föder 1–4 ungar nere i familjegrytet. Ungarna är i början blinda med gråvit, silkig och kort päls.

Efter 4–6 veckor börjar de komma upp små korta stunder, och efter 8 veckor ger de sig ut på längre utflykter.

Grytet kan bebos av grävlingar i många generationer. Stora gryt kan bestå av flera hundra meter tunnlar med flera ingångar och flera rum, ibland i två våningar. Grävlingarna bor inte i ett enda rum utan flyttar efter ett tag till ett annat och sedan igen till ett tredje.

Tycker om daggmask Födan består av insekter, sniglar, fågelägg, bär, säd och även mindre däggdjur och fåglar. Grävlingen älskar daggmask, och den söker sig gärna till trädgårdar för att leta efter frukt. Den rotar även bland sopor.

Grävlingen trivs ofta nära människan. Den vill ha en blandning av skog och ängar, åkrar och andra öppna områden. Den ses också i parker. Grävlingar finns i nästan hela Europa, utom i nordligaste Skandinavien.

Farliga vägar Varje år dödas ca 30 000 grävlingar i trafiken. De flesta blir påkörda på våren när de vaknat efter vinterns sömn. Grävlingarna korsar vägarna för att söka nytt revir eller för att leta efter föda. Viltstängsel stoppar dem inte, de gräver sig lätt under. I skymningen och nattmörkret bländas de av bilarnas ljus och blir påkörda.

14

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 14

2013-09-11 10:45

Grävlingen är som mest aktiv när det är mörkt.

15

PULS Djur i världenNY9.indd 15

2013-09-11 10:45

Sparvhök

(Accipiter nisus)

Sparvhökshonan flyger med snabba vingslag när den sträcker söderut på hösten.

16

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 16

2013-09-11 10:45

En blixtsnabb skugga kommer farande lågt över marken, rakt mot fågelbordet. Men alla småfåglar har redan flytt, och sparvhöken blir utan byte.

Den lilla sparvhöken är en mycket snabb rovfågel. Den tar oftast mindre fåglar, men ibland fångar sparvhöken byten som är större än den själv. Den flyger ofta i skydd av träd och buskar för att plötsligt dyka fram och överraska bytet. Honan kan ta stora fåglar som duvor och skator. Den mindre och snabbare hanen kan till och med ta svalor som flyger väldigt fort. Småfåglarna vid vinterns fågelbord är favoritmat under vintern.

Honan är större än hanen Sparvhöken är en mindre och spinkig kopia av duvhöken.

Honan är ca 38 cm lång med ett vingspann på runt 75 cm.

Hon är tydligt större än hanen. Undersidan är ljus med många tunna och mörka tvärband. Den vuxna hanen är rödspräcklig på bröstet och vingarnas undersida.

Hanen kommer med maten Sparvhöken häckar helst i barrskog men också i små skogsdungar. Det lilla boet av små pinnar och kvistar byggs i täta granar. Ett nytt bo byggs varje år. Honan ruvar de 4–6 äggen i upp till 35 dagar. När ungarna är små kommer hanen med mat. Honan tar isär bytet i små bitar som hon matar ungarna med. När ungarna är större får de själva plocka isär bytet. Efter 3–4 veckor lämnar ungarna boet. De fortsätter att tigga ett tag med höga röster för att föräldrarna ska mata dem.

En av de vanligaste rovfåglarna Sparvhöken jagar både i skog och över öppen mark. Den jagar också i städer och trädgårdar. Ibland häckar den nära människan i trädgårdar och parker. Sparvhöken är en av de vanligaste rovfåglarna i Europa.

Sparvhöken finns i hela Sverige utom på högfjället. En del av de svenska sparvhökarna flyttar söderut i augusti–november och kommer tillbaka i april–maj.

Honan är större än hanen.

Hon är den som vaktar ungarna i boet medan hanen jagar och kommer med byten.

17

PULS Djur i världenNY9.indd 17

2013-09-11 10:45

En ung tornfalk sitter och spanar efter en mus.

18

Djur i staden

PULS Djur i vaĚˆrldenNY9.indd 18

2013-09-11 10:45

En hane av tornfalk står och ryttlar mot vinden. Ett sätt att spana efter byten på öppna fält utan träd.

Tornfalk (Falco tinnunculus) Tornfalken står still i luften med fladdrande vingar mot vinden.

Den “ryttlar”. Det gör den för att behålla samma läge när den spanar efter smådjur. Sedan dyker den snabbt för att ta bytet.

Födan är främst smågnagare, men även insekter och ödlor. Den kan också ta småfåglar. Tornfalken trivs bäst i öppna kultur- och jordbrukslandskap men ses även i städer och vid industriområden.

Den kan också sitta på en stolpe vid motorvägen och spana efter byten som blivit överkörda.

Tornfalken häckar gärna på kyrkor, gamla ruiner och ladugårdar.

Men den kan också använda ett gammalt kråkbo eller uppsatta holkar.

Den lägger 3–6 ägg som honan ruvar i nästan en månad. Därefter matas ungarna i boet tills de är en månad gamla och kan flyga.

Lik en sparvhök i flykten I flykten påminner tornfalken om en sparvhök. Men tornfalken är längre och smalare med långa, smala vingar och en lång och smal stjärt.

Den är bara 35 cm lång med ett vingspann på ca 75 cm. Hanen har blågrått huvud. Även stjärten är blågrå med ett svart ändband. Ryggen är roströd med små svarta fläckar och undersidan är mörkstreckad.

Honan är mer enhetligt brun.

Vår vanligaste falk Tornfalken finns i hela landet och är vår vanligaste falk. I augusti– oktober flyttar den till Västeuropa och Västafrika och kommer tillbaka i mars–maj. En del tornfalkar kan också övervintra i södra Sverige.

19

PULS Djur i världenNY9.indd 19

2013-09-11 10:45

Pilfink

(Passer montanus)

Pilfinken har slagit sig ner i ett sädesfält för att äta frön.

20

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 20

2013-09-11 10:46

Gråsparv eller pilfink? De är mycket lika varandra, och många känner bara till gråsparven. Men det är faktiskt pilfinken som är vanligast.

Den är inte lika bunden till människan och därför syns den kanske inte lika mycket.

Pilfinken ses mer i trädgårdar än bland betong och höghus. Den är heller inte lika envis som gråsparven vid fågelbordet.

Man ser ofta pilfinkar i blandade flockar. Tillsammans med andra finkar och sparvar flyger den runt mellan bebyggelse och öppna fält.

Pilfinken lever av frön, säd som finns kvar efter skörden, och insekter.

Den tar också för sig av matrester och sopor.

Kan få tre kullar per år Precis som gråsparven häckar pilfinken gärna under takpannor, i trädhål eller holkar. Pilfinken är en flitig fågel som lägger 5–6 ägg och kan få tre kullar per år. Boet är runt som en liten boll. Det görs i ordning av torrt gräs och fodras med fjädrar och dun. Boet kan också användas som sovkammare under vintern.

En tydlig svart fläck Pilfinken har en tydlig svart fläck på den vita kinden. Huvudet och nacken är kastanjebruna, och den har en liten svart haklapp. Hanen och honan ser likadana ut.

Jämfört med gråsparven är pilfinken något mindre. Den är också lite slankare än gråsparven och lite mer rörlig. Pilfinkens tjattrande läte liknar gråsparvens, men är något mer kvittrande.

Typisk stannfågel Pilfinken har en mer sydlig utbredning än gråsparven. Den finns i dag i södra Sverige upp till Hälsinglands kuster. Pilfinken är en typisk stannfågel som utanför häckningstiden bara rör sig runt i kringliggande områden.

21

PULS Djur i världenNY9.indd 21

2013-09-11 10:46

Gråsparv (Passer domesticus) Tidigare var gråsparven en mycket vanlig fågel på landsbygden.

I dag minglar den i stan runt korvkiosken och vid kaféborden.

“Luftens råttor” kallades de förr.

Bygger ett slarvigt bo Gråsparven finns i människans närhet på bondgårdar, i städer, i kulturlandskap med öppna fält, parker, trädgårdar, odlingar och betesmarker. Den äter mest frön men tar också insekter. I städerna ger den sig på matrester och sopor.

Gråsparven häckar i ihåliga träd eller andra håligheter, och gärna under takpannor. Boet är en stor, klotformad boll med ingång från sidan. Det är slarvigt byggt av material som råkar finnas i närheten.

De 5–6 äggen ruvas i 11–14 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter ytterligare 14–17 dagar. Gråsparven kan få 2–3 kullar per år.

Vackert tecknad Det är en kraftig, 15 cm lång sparvfink. Den är vackert tecknad i bruna, grå, svarta och vita färger. Hanen har grå hjässa och grå kinder med svart haklapp och svart fält framför ögat. Ryggen är nötbrun. Honan har gråbrun hjässa och saknar den svarta haklappen och den bruna nacken. I vinterdräkt tappar hanen de svarta färgerna på strupen och framför ögat.

Från häckar och buskage hörs ofta ett högljutt, kvittrande läte från gråsparvarna. Det vanligaste lätet är tjirrp tjirrp. Ý Gråsparven är på kraftig tillbakagång och man vet

inte riktigt varför. Den finns i hela landet utom på kalfjället. Gråsparven är en stannfågel som ofta lever i samma område hela sitt liv.

hona

hane

22

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 22

2013-09-11 10:46

Gråsparven tar sig gärna ett bad för att få bort löss och andra parasiter.

23

PULS Djur i världenNY9.indd 23

2013-09-11 10:46

Ladusvala

(Hirundo rustica)

Lågt över marken kommer ladusvalan flygande över hagar och ängar, lite vingligt och med fladdrande vingslag. Hela tiden hörs ett ljust, kvittrande läte. Det låter som vit eller vitt-vitt.

Ladusvalan sjunger både när den flyger och sitter still. Den kvittrande sången låter glad och lite snackig.

Ladusvalan är Sveriges största svala. Den är 19–22 cm lång och lätt att känna igen på den slanka kroppen och de långa smala stjärtspröten. De är längst hos hanen. I solen glänser den mörkt blå översidan. Undersidan är vit och hakan och pannan är rostfärgade. I dåligt ljus ser ladusvalan ut att vara helt svartvit.

24

Djur i staden

PULS Djur i världenNY9.indd 24

2013-09-11 10:46

Trivs på landet Ladusvalan är landsbygdens fågel. Men dagens moderna jordbruk har gjort att den minskat kraftigt. Det finns inte lika många betande djur i dag och därför inte lika många flugor och andra insekter. Just det som ladusvalan lever av. Dessutom har bönderna i dag stora åkrar som besprutas mot insekter och ogräs. Det gör också att många insekter har försvunnit. Och därmed svalorna.

Ladusvalan är orädd för människor och djur, och den häckar gärna där det är liv och rörelse. Boet är en öppen skål byggd av lera som limmas ihop med svalans eget spott. Boet placeras på takbjälkar inne i ladugårdar och stall, men också i båthus och under broar. Ladusvalan lägger 4–7 ägg som kläcks efter två veckor.

Äter och dricker i flykten Födan är flygande insekter, gärna flugor.

Precis som andra svalor dricker ladusvalan direkt från vattenytan.

Sången är ett småpratande, livligt kvitter som blandas med ett utdraget kväkande ljud. Det vuxna paret ”pratar” mycket med varandra. Ungarna tigger högljutt när de vuxna fåglarna är på ingång. När svalorna pratar och sjunger låter det som när man snabbt rattar mellan stationerna på radion.

Flyttar till Sydafrika Ladusvalan häckar i hela Sverige utom i fjällen och är en vanlig fågel i stora delar av Nordamerika, Asien och Afrika.

För några hundra år sedan trodde man att ladusvalan övervintrade under sjöarnas isar. Den bara försvann och man förstod inte riktigt varför. I dag vet vi att de i augusti– september flyttar till södra Afrika och att de kommer tillbaka i april–maj, först av svalorna.

Ladusvalans bo är en öppen skål av lera.

Det byggs ofta inne i stall eller ladugårdar.

25

PULS Djur i världenNY9.indd 25

2013-09-11 10:46

FAKTABOK

Jan Pedersen om hundra olika djur i världen. En del av djuren är mycket vanliga och kända och lever nära oss människor, medan andra djur är mer okända och lever i mer otillgängliga naturtyper.

Du får bland annat veta mer om hur djuren ser ut, vad de äter, boplatser, parning och ungar.

PULS Faktabok – Djur i världen

I PULS Biologi Djur i världen berättar författaren och naturfotografen

Djur i världen

Boken är indelad i naturtyper. I varje naturtyp finns fakta om några djur som lever där. Du kan lätt hitta det djur som du vill läsa om med hjälp av innehållsförteckningen eller registret.

GRUNDBOK

Biologi NATUREN

Roger Olssson • Berth Belfrage

Läs mer om naturtyper i Puls Biologi 4–6 Naturen.

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42999-4

Jan Pedersen 9 789127 429994

PULS Djur i världen_cover.indd 1

2013-09-11 09:11