9789144114521 by Smakprov Media AB

RE TORIKENS KRAF T

RETORIKENS KRAFT

Hur arkitekter talar med beställare

Josefin Karlsson

Hur arkitekter talar med beställare Josefin Karlsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39323 ISBN 978-91-44-11452-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Tina Karrbom, Matilda Stannow och Bengt Klevsjö Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsillustration och övriga illustrationer: Josefin Karlsson Omslagsfoto: Daniel Samuelsson Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2017

Innehåll Förord: Daniel Markström 5 Introduktion 7 R E TO R I K E N S T E O R I

1 Varför behöver arkitekter kunskap om retorik? 17 2 Hur skapas förtroende? 25 3 Vad innebär mot t agar a npassning och varför är förberedelse viktigt? 29 4 Hur kan arkitekter sälja utan att vara säljare? 35 5 Vad vinner arkitekten på att förstå kundens affär? 43 6 Varför bör arkitekter ta större plats i samhällsdebatten? 49 R E TO R I K I P R A K T I K E N

7 Inventering – att hitta rätt argument 57 8 Disposition – planera din presentation 79 9 Formulering – att tala till andra och till varandra 89

10 Memorering – öva, öva, öva 101 11 Framförande – att bli sitt bästa presentations-jag 107 12 Lathund 121 13 Ordlista: Vad menar arkitekten? 127 Litteratur 133

Introduktion Det finns en stor potential i att bli bättre på att kommunicera. i n t e r vj u a d b e s tä l l a r e

Arkitekter förmedlar kunskap genom olika kommunikativa verktyg som ritningar, bilder och ord. Att behärska dessa verktyg och kunna kombinera dem är en viktig del av yrket och orden är i många sammanhang det lim som fogar samman övriga delar. Den här boken handlar om retorik för arkitekter och hur retorik kan användas för att förklara, argumentera och övertyga. Både genom vad som sägs och hur det sägs men också genom hur det förmedlas via kroppsspråket. Det talade ordet är det verktyg som uppmärksammas minst bland arkitekter, både under utbildningen och i yrkeslivet, trots att det används i alla möten med såväl beställare och andra konsulter som politiker och allmänheten.

I arbetet med boken har jag mött flera duktiga presentatörer, många gånger med en naturlig fallenhet för att tala inför andra. Men många är också frustrerade över att inte alltid bli förstådda och över att inte fullt ut kunna föra fram vikten av alla delar i sitt arbete och sina tankar. Flera intervjuade beställare anser att en viktig del i arkitektens roll är att med det talade ordet kunna förmedla visioner, tankar och argument. Kunskapen om hur en presentation bör läggas upp för att vara övertygande, intressant och tydlig, baseras enligt de intervjuade arkitekterna i de allra flesta fall på erfarenhet, inte på utbildning. Naturligtvis är erfarenhet en viktig komponent, men med rätt utbildning kan alla lära sig konsten att tala, även de som tycker att det är nervöst och jobbigt. Kommunikation inom byggbranschen har det både forskats och skrivits om, ett exempel är Örjan Wikforss rapport Kampen om kommunikationen där projektkommunikation i form av utbyte av information under projektering i projektgrupp undersökts. Andra former av kommunikation inom byggbranschen och under gestaltningsprocessen är medborgardialog och designdialog, men den typen av kommunikation kommer inte att beröras i denna bok. Medan vissa former av kommunikation inom bygg branschen är utforskade återstår alltså retorik för arkitekter som ett relativt outforskat område. Nina Ryd, arkitekt och biträdande professor vid Institutionen för arkitektur på Chalmers, forskar kring samverkan mellan arkitekt och 8

byggherre i tidiga skeden. Hon har i Initiating building projects berört vikten av kunskap om retorik för samtliga inblandade i tidiga skeden av projekt. Ryd belyser vikten av anpassning till mottagaren och utformande av övertygande argument, avslutningsvis frågar hon sig varför det inte läggs mer tid på att planera kommunikation så att det som ska förmedlas blir tydligt. Detta är dock en av få publikationer inom ämnet och betydelsen av fallstudier har därmed varit avgörande i mitt arbete. Boken tar avstamp i det examensarbete jag gjorde våren 2014 vid Chalmers tekniska högskola i syfte att undersöka arkitekters syn på kunskap om retorik. I arbetet med boken har jag utfört ytterligare intervjuer och engagerat en referensgrupp bestående av arkitekter. Sammanlagt har jag samtalat med ett tjugotal erfarna och yrkesverksamma arkitekter, med jämn fördelning mellan kvinnor och män. Av dessa har jag fått möjlighet att intervjua tolv stycken, varav fyra personer ingått i en referensgrupp som har läst examensarbetet och utifrån det sammanfattat sina tankar, åsikter och erfarenheter i ämnet. Intervjuerna har pågått i drygt en timme och fokuserat på frågor av typen: –– Vad är din viktigaste uppgift/främsta kunskap

som arkitekt? –– Hur vill du bli uppfattad? –– Vad tror du beställaren anser är viktiga kunskaper hos en arkitekt? © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

–– Hur förbereder du en presentation? –– Hur skapar du förtroende? –– Var har du lärt dig att presentera? –– Säljer arkitekter? –– Hur mycket pratar ni om presentationsteknik

på kontoret? För att få en bättre förståelse för hur arkitekters kommunikation upplevs har jag också intervjuat åtta beställare, inom både privat och offentlig sektor. Även de här intervjuerna varade i en dryg timme och här låg fokus på följande typ av frågor: –– Vad är arkitektens viktigaste uppgift? –– Kan du ge exempel på när kommunikationen

fungerat bra/mindre bra? –– Hur duktiga är arkitekter på att presentera/ argumentera? –– Hur är arkitekters kunskap om kundens affär? –– Säljer arkitekter? –– Har arkitekter ett speciellt språk/sätt att uttrycka sig? –– Hur skickliga är arkitekter på att anpassa innehållet i en presentation till mottagaren? Utöver detta ingår också material från de fallstudier jag genomförde under mitt examensarbete då jag hade kontakt med tio arkitektkontor som lät mig observera möten samt föreläsningar med beställare, allmänhet och politiker. 10

Totalt observerades fjorton möten med varierande syfte och mottagargrupp. Medverkande i både examensarbete och bok finns redovisade på s. 136. Boken baseras även på material från studier i retorik vid Göteborgs universitet, mina egna yrkeserfarenheter som arkitekt samt litteraturstudier. Retorik är konsten att tala och ett medel för att föra fram det man vill ha sagt på ett tydligt, intresseväckande och lärorikt sätt. Presentationsteknik, som bygger på kunskap om retorik och används för att skapa en presentation, är själva verktyget i arbetsprocessen. I bokens första del ligger fokus på att diskutera medlet, det vill säga retorik, för att i bokens andra del redovisa hur retorik kan användas i presentationsteknik. I boken används begreppen talare, avsändare och presentatör, vilka samtliga syftar på arkitekten. Den som arkitekten talar med benämns beställare, mottagare, kund, åhörare eller publik. Mottagaren behöver nödvändigtvis inte vara en enskild person utan kan även utgöras av en grupp. Bokens första kapitel förklarar varför arkitekter behöver kunskap om retorik och ger en kort introduktion till retorikens historia. Grundläggande för retorik är att mottagaren har förtroende för avsändaren och hur man genom att vara en god lyssnare kan anpassa det som sägs till mottagaren, vilket avhandlas i bokens andra och tredje kapitel. I efterföljande kapitel riktas fokus på säljprocessen, det vill säga hur arkitekter säljer sin kunskap samt varför arkitekter bör ta en större roll i samhällsdebatten. © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

I denna första del av boken är intervjuer med beställare viktiga källor. Jag har låtit två erfarna arkitekter – Kajsa Crona, arkitekt och studiochef på Sweco Architects och adjungerad professor i Boendets arkitektur vid Chalmers tekniska högskola samt Emma Jonsteg, arkitekt och VD på Utopia Arkitekter – ge sina respektive uppfattningar om vikten av retorik i arkitekty rket. Efterföljande kapitel avhandlar själva huvudtemat i boken, nämligen hur retorik kan användas i en presentation. I den här praktiska delen av boken ges konkreta tips på hur man som arkitekt skapar en bra presentation, samt vad som gör framförandet avslappnat, slagkraftigt och intressant (inklusive en lathund på s. 121–126). Avslutningsvis finns en ordlista med utvalda fackuttryck inom arkitektur som kan upplevas vaga och tvetydiga av både beställare, övriga konsulter i byggbranschen och allmänheten. En av de intervjuade arkitekterna sammanfattade vikten av retorik på ett mycket bra sätt. Han menade att det krävs tre delar för en lyckad presentation: ”självförtroende, kunskap om retorik och ett intressant ämne”. Kunskap föder självförtroende, men det ställer krav på att kunskapen och hur man utvecklar och använder den uppmärksammas. Det är inte tillräckligt att bara inse hur viktigt det som sägs är, och hur det sägs, man måste också skaffa sig och använda kunskapen, inte bara i själva presentationsstunden utan även i förberedelsearbetet. Syftet med boken är att belysa vikten av att som arkitekt 12

kunna använda det talade ordets kraft i sitt arbete och veta hur det kan göras. Jag är säker på att alla arkitekter upplevt känslan av att lyckas i en argumentation men också känslan av att misslyckas med att övertyga om idéer eller vikten av att delar i ett projekt utformas på ett visst sätt. Däremot tror jag inte att speciellt många tar sig tid att reflektera över varför argumentationen ledde fram till ett visst utfall. Jag hoppas att fler reflekterar över det talade ordets kraft efter att ha läst boken och att fler ser de möjligheter som kunskap om retorik och presentationsteknik ger. En intervjuad beställare förklarade att han vill se arkitekten som den centrala kommunikatören, men att få arkitekter lyckas uppnå det. Vissa menar kanske att det är en omöjlig uppgift att arkitekten ska kunna prata och göra sig förstådd i alla lager av beställare, andra konsulter, gemene man och politiker. Jag menar att det inte alls är omöjligt. Jag är övertygad om att arkitekter kan bli centrala kommunikatörer med förmågan att tala, övertyga och göra sig förstådda av alla. Genom att arkitekter blir säkrare på att tala inför andra och får kunskap om retorik kan de öka sitt inflytande och skapa förutsättningar för bättre diskussioner med såväl beställare som övriga konsulter. På så sätt stärks både den enskilda individen och kåren. Jag vill tacka alla som gjort det möjligt för mig att skriva denna bok. Från berörda lärare och arkitektkontor som jag hade kontakt med under examensarbetet på Chalmers till alla dem som hjälpt mig fram till den bok den är i dag. Utan © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

alla intervjuer, samtal och möten jag fått sitta med på hade det inte funnits material nog att skriva denna bok. Tack till Sweco Architects för att ni trodde på mitt bokprojekt, utan den tid jag fick av er hade det dröjt många år till innan jag blivit färdig. Speciellt tack till Matilda Stannow som varit min mentor och diskussionspartner, Emma Jonsteg och Kajsa Crona för allt engagemang, alla vänner, familj och kollegor som hejat på och tack Daniel som utan att ha läst en enda rad i boken varit mitt största stöd. Göteborg, januari 2017 Josefin Karlsson

R E TO R I K E N S TEORI

VARFÖR BEHÖVER ARKITEK TER KUNSK AP OM RE TORIK?

En del arkitekter är fantastiska på att prata, men många skulle behöva gå på kurs för att förstå potentialen. i n t e r vj u a d b e s tä l l a r e

För att arkitekter ska kunna förmedla sin kompetens krävs kommunikationsverktyg. Utan kommunikativa redskap blir arkitekters kunskap föga användbar. Redan under utbildningstiden lär sig arkitekter att göra ritningar, bygga modeller och skapa bilder, både för hand och i datorn. Det talade ordet och hur det kan användas för att förklara och påverka har dock en mindre framträdande roll i undervisningen. Men trots bristen på lektioner i presentationsteknik förväntas arkitekter vara duktiga på att presentera.

Retorik betyder konsten att tala, och det talade ordet har en enorm kraft att engagera människor. Den som har kunskap om retorik kan övertyga om det mesta. Det är därför viktigt att vara medveten om det talade ordets kraft och att ha kunskap i hur retorik kan användas, både för att argumentera för sina egna projekt men också för att kunna ifrågasätta andras ståndpunkter. Arkitekter gör presentationer i många olika samman hang, det kan vara alltifrån att presentera ett gestaltningsförslag för en beställare eller ett tävlingsbidrag för en jury, till att inför en projektgrupp förklara varför viktiga värden försvinner om man ändrar en viss del av projektet. Beställare och övriga konsulter har ofta argument baserade på siffror, lagstiftning och ekonomi, argument som traditionellt väger tungt. Vem har inte suttit på ett möte där beställaren beslutar sig för att skära ner på arkitektoniska kvaliteter på grund av att andra delar i projektet visar sig bli dyrare än planerat? Att geoteknikern trots det får igenom fler mätningar, konstruktören ytterligare förstärkning i väggar och ventilationskonsulten större fläktrum är inte konstigt, de har samtliga skäl baserade på normer, regler eller tekniska behov. Beställaren vågar inte riskera vibrationsproblem för att markförhållandena inte blivit tillräckligt undersökta, att husets tak rasar in på grund av underdimensionerad konstruktion eller att fläktrummen blir för små. Detta skulle inte bara medföra fara för männi skoliv, det skulle även kunna försätta beställaren i stora eko18

nomiska problem. Om en byggnad däremot inte har bästa möjliga boendekvaliteter, inte är anpassad till stadsrummet eller byggs med material som inte är långsiktigt hållbara, kan under projekteringen tyckas vara mindre angelägna problem. Men det innebär inte att dessa aspekter är mindre viktiga för slutresultatet och helheten, de är bara svårare att argumentera för. Det betyder att arkitekter behöver vara mer utrustade med kunskap om det talade ordets kraft och hur man argumenterar. Alla intervjuade arkitekter tycker att den muntliga kommunikationen är en stor del av yrket, även om endast ett fåtal vill tillskriva själva presentationen ett högt värde. Många betonar i stället diskussionens betydelse. Diskussionen är i alla sammanhang av största vikt, det är i denna process man kan resonera sig fram till gemensamma mål och beslut. Men presentationen, lång som kort, har en nyckelroll i att sätta förutsättningarna för den efterföljande diskussionen. Det är i hög grad presentationen som bestämmer fokus för diskussionen, genom det som sägs alternativt inte sägs. Därför är en väl planerad och genomförd presentation nyckeln till att få till en efterföljande diskussion som avhandlar det som man i presentationen lagt fokus på. Att inte tillskriva presentationen högt värde är att inte förstå dess fulla kapacitet.

Hur kan arkitekter använda sig av retorik? Att presentera en idé på fel sätt kan helt ta livet av idén. i n t e r vj u a d b e s tä l l a r e

Retorik är en mer än två tusen år gammal lära som föddes i antikens Grekland. I demokratins vagga blev nyttan av att kunna övertyga med det talade ordet för första gången viktig. Varje fri man hade rätt att hävda sin mening, men också en skyldighet att föra sin egen talan inför rätten. Det var inte tillåtet att använda lärda jurister, däremot fick man ta hjälp av retoriker för att formulera en argumentation. Det bidrog till att retoriken utvecklades snabbt och att retorikerna fick en betydande ställning i samhället. I och med det började även fler undervisa i talarkonsten, och efter hand skapades olika förhållningsätt till retoriken bland de som undervisade. En grupp av retoriklärare kom att kallas sofister. De hade stark tilltro till ordets makt och det talade ordet sågs som en säker väg till makt och inflytande. De fäste dock inte någon större vikt vid om det de förespråkade var sanning eller lögn. Sofisterna fick mycket kritik redan under antiken, inte minst av filosofen Platon, och än i dag förekommer en viss misstänksamhet gentemot retorik. Men det fanns redan under antiken många som menade att retorik vare sig är god eller ond utan endast ett medel för att ge uttryck åt både sanning och lögn. Det är den synen på 20

retorik, det vill säga som ett verktyg för att övertyga, som i dag lärs ut på skolor och universitet runt om i världen. Retorik i olika former omger oss dagligen och används som medel, inte bara i talet utan även i andra sammanhang, ofta utan att vi reflekterar över det. Ett exempel är reklampelare med bilder och text vars syfte kan vara att övertyga oss om att köpa produkter, se biofilmer eller resa. Musik som sänder budskap om fred, kärlek eller uppror och tidningsrubriker som försöker sälja lösnummer med spännande rubriker är andra exempel. Listan kan göras lång, men de flesta uppfattar troligtvis inte att det faktiskt rör sig om en form av retorik. Att övertyga genom att lägga fram argument för sin sak är alltså själva syftet med att använda retorik. För att övertyga krävs bra argument som mottagaren anser vara både relevanta och trovärdiga. Att argumentera är synonymt med att förhandla och presentera skäl, det vill säga något som sker ofta i dialog med andra. Det betyder att två parter kan ha samma slutmål, men olika idéer om hur målet ska nås. Ta till exempel en grupp kollegor som ska åka på studieresa, de är överens om att de vill åka på studie resa men de måste också komma överens om vart de ska åka. I diskussionen som uppstår kan kollegorna lägga fram olika förslag på resmål och skäl för varför de andra ska välja det. Ju starkare och mer relevanta argument, desto större chans att de andra kollegorna väljer det. Trots att samtliga är överens om att de vill åka på studieresa kommer alltså © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

en argumentation att uppstå, såvida det inte bara är en som har förslag på resmål. En intervjuad arkitekt påstod att många bra projekt aldrig realiseras, på grund av dåliga diskussioner. En annan arkitekt motsade sig detta påstående och menade att dåliga Josefin Karlsson är arkitekt och verksam projekt inte hållerpåför en diskussion och att bra projekt Sweco Architects i Göteborg inom alltid lever vidare. Retorik har enprojekt förmåga bryta ner och främst bostads ochatt tävlingar. ifrågasätta det som inte håller för en noggrann granskning. På så sätt har den andra arkitekten rätt – det finns mindre bra projekt som inte håller för en diskussion. Men det finns RETORIKENS KRAFT också exempel på mindre bra idéer och projekt som trots Hur arkitekter talar med beställare allt håller för en diskussion, mycket tack vare att de presenteras på ett sådant argumenten anses sannolika Presentera din idé sätt medatt övertygande argument. Så enkeltoch – och så svårt – är det att som arkitekt få upp beställarens relevanta. Men att en idé håller för diskussion, eller för den ögongenomförs, för dig och betyder din intressanta idé. delen inte nödvändigtvis att den är rätt eller – något som visats prov på många gånger genom Hurriktig gör man då? Ta hjälp av klassisk retorik, och förbered dig väl. I den här boken, som vänder sig till såväl arkitektvärldshistorien med ibland förödande resultat som följd. studenter som yrkesverksamma arkitekter, får du hjälp. Krasst kan man säga att det inte alltid är viktigast vad I första delen berättar och arkitekterDet hurkommer de som presenteras utan beställare hur det presenteras. uppfattar arkitekters muntliga kommunikation och aldrig gå att hindra någon från att använda retorik som presentationsteknik. I andra delen får du konkreta tips medel, varken för att övertyga om det som är gott eller ont, på hur du som arkitekt kan vässa din presentationsteknik dåligt bra. Däremot kan man genom att ha kunså atteller mottagaren ser styrkan i ditt själv, projekt. skap i hur retorik används, genomskåda när det används på ett sätt som förskönar mindre bra idéer och projekt och Art.nr 39323 på så sätt kunna ifrågasätta motpartens argument. Retorik är, precis som ritningar och modeller, ett viktigt verktyg

studentlitteratur.se