Ulrika Westrup är ekonomie doktor och universitetslektor på Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Hon har tidigare arbetat som revisor och konsult i offentliga organisationer. Ulrika har skrivit flera böcker och artiklar om ledarskap, styrning och organisering i tjänsteverksamheter.
Gränsöverskridande chefskap Gränsöverskridande chefskap handlar om att leda, organisera och styra arbete över organisatoriska gränser i dagens stuprörsorganisationer. Det krävs att chefer gör det möjligt för medarbetare från olika organisationer att arbeta tillsammans med en gemensam målgrupp. Uppgiften ställer nya och annorlunda krav på chefskapet. I boken visas hur gränsöverskridande chefskap kan hantera utmaningar och förankra arbetet över organisatoriska gränser. ”Detta är en efterlängtad bok för oss som arbetar i praktiken med att utveckla och förbättra barn och ungdomars villkor i samhället. Vi vet att behovet av ett ökat samarbete mellan professioner och organisationer är stort. Boken ger oss svar på hur det kan gå till och är både stimulerande och lättillgänglig.” Bodil Långberg, chef för Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stockholm ”Denna bok är ett viktigt bidrag till kunskapen om en stor och växande del inom tjänstesektorn – människonära tjänster. Genom sina studier av människonära tjänster har författarna visat på en central problematik, inte bara för människonära tjänster, utan också för många andra tjänsteverksamheter. Gränsöverskridande chefskap är en nödvändighet i många av dagens organisationer.”
Jan E Persson Ulrika Westrup | Gränsöverskridande chefskap
Jan E Persson är ekonomie doktor från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Han har vid sidan av forskning och undervisning sedan mer än 30 år arbetat med lednings- och verksamhetsutveckling i serviceorganisationer inom både privat och offentlig sektor. Jan har skrivit flera böcker och artiklar om management i serviceorganisationer.
Gränsöverskridande chefskap Arbete över organisatoriska gränser i människonära tjänsteverksamheter
Christian Grönroos, professor i tjänste- och relationsmarknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors Art.nr 37879
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09447-2_01_cover 2.indd 1
Jan E Persson Ulrika Westrup
2014-01-22 11.05
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37879 ISBN 978-91-44-09447-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Flickr, Helen Simonsson, Creative Commons CC BY-SA 2.0 Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014
978-91-44-09447-2_01_book.indd 2
2014-01-21 15:47
Innehåll
Förord 7 Del I
Arbete över organisatoriska gränser – en förutsät tning för ökad effek tivitet
1 Stuprörsstrukturer 11 Värde för pengarna 11 Bokens syfte och uppläggning 17
2 Sammanhållna tjänsteprocesser 25 Tjänster är olika 25 Behovet av professionella relationer 29 Chefskapets roll och funktion 35
© Författarna och Studentlitteratur
3 Jakten på effektivitet 39
978-91-44-09447-2_01_book.indd 3
Importen av processmodeller 39 Sambandet mellan intern och extern effektivitet 41 Grundlogiken i processmodeller 44 Människonära tjänsteprocesser 47 Effektivitet i arbetet med människor 49
2014-01-21 11:41
4
■ Innehåll
4 Människonära tjänster 53 Arbetet med barn och ungdomar 53 Individens centrala roll 56 Unika, nära och ömsesidiga relationer 58 Multiprofessionella relationer 64
5 Vertikal struktur och specialiserade organisationer 71 Avsaknad av helhetsansvar 71 Brist på samordning 76 Begränsad kunskapsutveckling 80 Konsekvenser för chefskapet 84 Del II Utformning av gränsöverskridande chefskap
6 Utmaningar för chefskapet 91 Gränsöverskridande chefskap i en vertikal struktur 91 Interpersonella utmaningar 95 Strukturella utmaningar 99 Leda, organisera och styra över gränser 108
Besluta och ta ansvar 111 Skapa mötesplatser 117 Stimulera lärandet 119 Ta till vara engagemanget 122 Summering 123
978-91-44-09447-2_01_book.indd 4
© Författarna och Studentlitteratur
7 Leda över gränser 111
2014-01-21 11:41
Innehåll
■5
8 Organisera över gränser 127 Koordinera professionella insatser 127 Arbetsformen rutin 130 Arbetsformen allians 133 Arbetsformen team 136 Summering 138
9 Styra över gränser 141 Utveckla styrsystemen 141 Mål och uppföljning 144 Ekonomiska kalkyler 149 Samfinansiering 152 Summering 155
Efterord – Avslutande reflektioner om gränsöverskridande chefskap 157 Bilaga – Om metod 159 Forskningsansats 159 Arbetsmetodik 161 Empiriskt underlag 164
© Författarna och Studentlitteratur
Referenser 169
978-91-44-09447-2_01_book.indd 5
Sakregister 179
2014-01-21 11:41
978-91-44-09447-2_01_book.indd 6
2014-01-21 11:41
© Författarna och Studentlitteratur
Förord
978-91-44-09447-2_01_book.indd 7
Denna bok handlar om gränsöverskridande chefskap. Boken bygger på de erfarenheter vi fått under mer än tolv års arbete med forskningsprojekt om gränsöverskridande arbete i organisationer som arbetar med människonära tjänster. Främst har vi intresserat oss för verksamheter som skola, socialtjänst och sjukvård. Vi är som företagsekonomer och forskare inom s ervice management sedan länge övertygade om att dessa verksamheter, kanske bättre än några andra, visar vilka grundläggande problem och möjligheter som arbete över organisatoriska gränser möter och vilka krav det ställer på chefskapet. Vi menar dock att gränsöverskridande chefskap har relevans för många andra organisationer inom såväl offentlig som privat tjänstesektor. Under några år var vår forskning finansierad av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, och vi vill särskilt tacka Ylva Söderlind Göthner och Bodil Långberg. Vi vill också tacka Vinnova, som har finansierat vår forskning under de senaste åren. Ett stort tack till professor Christian Grönroos vid ”Hanken”, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, för läsning av vårt bokmanus och värdefulla kommentarer. Det finns flera kolleger på Institutionen för service management och tjänstevetenskap som vi vill tacka. Ett särskilt tack till Anette Svingstedt och Eva Åström, som välvilligt har läst och kommenterat detta bokmanus. Och ett alldeles speciellt tack till Gethel Jadbäck, Malmö stad, som varit med oss under hela vår resa! Tack också till Karin Sjöbeck
2014-01-21 11:41
8
■ Förord
som under alla år hjälpt oss att förbättra läsbarheten i vår texter. Sist men inte minst ett varmt tack till alla eldsjälar som vi har mött ute i praktiken under alla år. Vår forskning hade inte varit möjlig utan er. Malmö i januari 2014 Ulrika Westrup
© Författarna och Studentlitteratur
Jan E Persson
978-91-44-09447-2_01_book.indd 8
2014-01-21 11:41
2 Sammanhållna tjänsteprocesser
Tjänster är olika Inom forskningen om tjänster har det inte varit speciellt vanligt att studera hur tjänster skiljer sig åt sinsemellan eller att förstå vilka specifika förutsättningar som gäller för olika slag av tjänsteverksamheter. Forskningens modeller för att avbilda tjänsteprocesser är därför relativt likartade, oavsett om det handlar om en tågresa med SJ eller ett besök hos skolkuratorn. Forskningen om tjänsteverksamheter har i stället under årens lopp, från 1960-talet och framåt, till stor del handlat om konsekvenserna av de särdrag som på ett avgörande sätt skiljer tjänster från varor: • Tjänster är immateriella. • Tjänster är processer. • Tjänster produceras och konsumeras samtidigt.
© Författarna och Studentlitteratur
• Kunden deltar i tjänsteprocessen.
978-91-44-09447-2_01_book.indd 25
Följden är att alla slag av tjänsteverksamheter förklaras och beskrivs med hjälp av ett och samma generella beskrivningsspråk, ett språk som skapats främst utifrån empiriska studier av traditionella tjänsteområden såsom hotell, restaurang, resebyrå, försäkringsbolag och banker. De begrepp och modeller som växt fram används som om denna kunskap vore allmängiltig
2014-01-21 11:41
■ Del I Arbete över organisatoriska gränser…
och i princip kan tillämpas på vilka tjänsteverksamheter som helst (se t.ex. Lovelock & Wirtz 2011, Zeithaml m.fl. 2012). Begreppet tjänst refererar emellertid knappast till någon homogen klass av mänsklig aktivitet. Begreppet används för att täcka in ett stort antal yrkesgruppers verksamhet, allt från hårfrisörer eller konsulter till kravallpoliser eller socialsekreterare (Gustafsson 1994 s. 41). På motsvarande sätt används begreppet med referens till en mångfald av interaktioner mellan organisation och kund: varierande grad av personlig interaktion (psykoterapi kontra bokningstjänster på internet), olika typer av interaktion (universitetsutbildning kontra hushållstjänster), olikartade kunskapsinnehåll (hjärttransplantation kontra taxiresa) samt skiftande grad av kundanpassning och standardisering (medicinsk diagnos kontra måltid hos McDonald’s). Med tanke på att den ekonomiska aktiviteten i samhällen som det svenska domineras av tjänster i termer av såväl sysselsättning som BNP (Jordahl 2012) är det knappast rimligt att tro att alla dessa tjänsteverksamheter bygger på samma förutsättningar eller har likartade processer. Vår ståndpunkt är att det finns grundläggande skillnader i olika typer av tjänsteverksamheter. En tågresa med SJ är i grunden något annat än ett besök hos skolkuratorn. Men det finns naturligtvis också uppenbara likheter, liksom mellan exempelvis hotell, sjukvård, restaurang, socialtjänst, skola, fritidsverksamhet med flera. En uppenbar likhet är att medarbetarna måste utgå från kundens/individens specifika behov och situation i tjänsteprocessen. Detta gäller i allt från de enklaste processer (exempelvis köp av biljett för en tågresa) till mer krävande sådana (såsom elevens samtal med skolkuratorn). I bägge fallen, liksom i alla tjänster, finns det inslag av mänsklig interaktion. Vissa typer av tjänsteprocesser grundas emellertid helt på att människor arbetar med människor, och hur väl den
978-91-44-09447-2_01_book.indd 26
© Författarna och Studentlitteratur
26
2014-01-21 11:41
2 Sammanhållna tjänsteprocesser
■ 27
mänskliga interaktionen fungerar har här en helt avgörande betydelse för framgången (se t.ex. Jönsson 2005). I fallet med biljettköpet kan ju detta åstadkommas med hjälp av en automat. Poängen är att resenären får sin biljett och kan resa till sitt mål. I fallet med skolkuratorn är det snarare själva samtalet som är poängen. I detta fall är det interaktionen och dialogen i mötet med individen som är det centrala. I verksamheter där människor arbetar med människor utgörs arbetet till stor del av social interaktion, eller annorlunda uttryckt: mänskliga möten. Inom den organisationsforskning som benämns human service organizations (HSO) har det utvecklats teorier om hur sådana tjänster kan förstås och hur verksamheten skiljer sig från produktion i traditionell mening (Austin 2002, Hasenfeld 2010). Hasenfeld (1983 s. 1) definierar HSO på följande sätt: I denote that set of organizations whose principal function is to protect, maintain, or enhance the personal well-being of individuals by defining, s haping, or altering their personal attributes as ”human service organizations”.
© Författarna och Studentlitteratur
Hasenfeld poängterar att denna typ av organisationer alltid arbetar med människor och inte med livlösa ting som material (”they all work with and on people”). Han uttrycker skillnaden mot industriell tillverkning som att människan både är ”råmaterialet och produkten” (2010 s. 11):
978-91-44-09447-2_01_book.indd 27
By designating children as students, the school certifies that they are the raw material for the teachers to work on so that they become educated. It is this transformation process to which people are subjected that defines them as the raw material of the organization, and it is precisely what differentiates human service organizations from other bureaucracies.
2014-01-21 11:41
28
■ Del I Arbete över organisatoriska gränser…
Precis som poängteras inom HSO har verksamheter som arbetar med människor andra förutsättningar och bygger på en annan logik än tjänsteverksamheter av andra slag och tillverkande företag. Därför kan effektiviseringsarbetet inte på ett självklart sätt genomföras med samma metoder. Olikartade verksamheter har i grunden skilda förutsättningar. Detta gäller även om alla är tjänsteverksamheter (jfr Lindquist & Persson 1997). I den svenska forskningen om socialt arbete, i pedagogisk forskning och i omsorgsvetenskaperna påtalas det ofta att tjänsteforskningens bidrag är långt ifrån tillräckligt, och ibland rent av missvisande, för att förstå och beskriva tjänster inom dessa områden (se t.ex. Gustavsson & Möller 1998, Petersson m.fl. 2006). Bernler (1991 s. 13) uttrycker kritiken på följande sätt:
Utan att på något sätt bortse från denna kritik vill vi ändå hävda att tjänsteforskningens grundläggande perspektiv, om än inte alla begrepp och modeller, kan hjälpa till att förstå villkoren också för verksamheter som arbetar med detta slag av tjänster. Tjänsteforskningens fokus på kundens aktiva roll och interaktionens centrala betydelse är uttryck för ett perspektiv som kan vara fruktbart också i studiet av människonära tjänster. Bristen på mer djupgående förståelse och beskrivningar av förutsättningarna i olika slags tjänster och tillhörande processer gör det emellertid svårt att nyansera kraven på hur ett effektivt arbete ska utformas (jfr Alvesson & Sveningsson 2012). Det
978-91-44-09447-2_01_book.indd 28
© Författarna och Studentlitteratur
Den aktuella tendensen att omdefiniera hjälp som service är enligt min mening en missledande eller rentav förledande analogi. Att som sker s tändigt uttrycka social hjälp som en form av varor och tjänster, som erbjuds brukarna, innebär att vi förleds till att tro att även det konkreta hjälparbetet har en likhet med förmedlandet av dessa varor och tjänster.
2014-01-21 11:41
2 Sammanhållna tjänsteprocesser
■ 29
saknas kunskap om hur man bäst ska leda, organisera och styra multiprofessionella relationer för ett effektivt resursutnyttjande.
© Författarna och Studentlitteratur
Behovet av professionella relationer
978-91-44-09447-2_01_book.indd 29
Människonära tjänster utgör sammantaget en mycket stor del av den offentliga sektorn och finns även i ökande grad inom den privata tjänstesektorn. Dessa verksamheter inkluderar en mångfald av yrken, exempelvis förskollärare, lärare, specialpedagoger, skolkuratorer, fritidspedagoger, socialsekreterare, läkare, sjuksköterskor och psykologer. Som regel är detta verksamheter som är kunskapsintensiva och starkt specialiserade med tydliga kompetensgränser både inom och mellan professioner. Inom yrket läkare finns det exempelvis närmare ett sextiotal specialiteter (Norbäck & Targama 2009). Att vara lärare är något annat än att till exempel vara socialsekreterare, men också lärarrollen i sig är starkt differentierad utifrån bland annat ämnesområde, stadier i skolsystemet och kategori av barn (exempelvis barn med särskilda behov). Gemensamt för samtliga professioner är emellertid att de arbetar med människor. Och människor har sammansatta och varierande behov och livssituationer. Medarbetare i verksamheter där människor arbetar med människor är ofta beroende av andra professioner inom och utom den egna organisationen för att klara sitt uppdrag (se t.ex. Bihari Axelsson & Axelsson 2009, Liff & Andersson 2009). Tidigare forskning har exempelvis visat att skolan är beroende av personal inom socialtjänst, fritidsverksamhet, barn- och ungdomspsykiatri, primärvård, polis, rättsväsende med flera för att klara sitt uppdrag. Detta gäller inte minst den kompensatoriska delen av uppdraget, som innebär att stödja elever som har svårigheter att klara skolarbetet och därför riskerar att inte klara betygskraven. Problembilden hos dessa barn är ofta kom-
2014-01-21 11:41
30
■ Del I Arbete över organisatoriska gränser…
plex och kan innefatta inslag av psykisk ohälsa och problematisk hem- och familjesituation. Låt oss ge två exempel. Det handlar om två fjortonåriga ungdomar, som vi kan kalla Sara och Ali. Sara och Ali
Professionerna och organisationerna runt dessa två barn och andra barn med aktuella eller potentiella problem kan vara många. Samtidigt är det sällsynt att chefer och medarbetare från de olika organisationerna har en gemensam strategi för hur man tillsammans ska arbeta med dessa barn och ungdomar. Professionerna verkar i en struktur där var och en arbetar med ”sitt”. I en sådan struktur saknas det ett bredare perspektiv på de insatser som behöver göras och på de långsiktiga effekter som eftersträvas. Några incitament eller system som uppmuntrar medarbetare i olika organisationer att ta del av varandras
978-91-44-09447-2_01_book.indd 30
© Författarna och Studentlitteratur
Sara har haft en längre kontakt med barn- och ungdoms psykiatrin på grund av sin psykiska ohälsa, vilket innefattar ett diagnostiserat neuropsykiatriskt funktionshinder, post traumatisk stress samt flera fobier. Hon är även aktuell för särskilda insatser i skolan på grund av ett utåtagerande bete ende i skolsituationen, vilket innefattar upprepade konflikter med vuxna och andra elever på skolan. Det förekommer också ständiga konflikter i hemmiljön mellan Sara och hennes föräldrar. Hon har tidigare varit institutionsplacerad av socialtjänsten och också varit placerad i slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Ali har en problematik som mycket väl kan komma att utvecklas till en akut situation om han inte får hjälp i tid. Ali har mycket hög frånvaro i skolan. Han agerar utåt och hamnar ofta i konflikter med skolpersonal som handlar om maktkamp. Skolans personal är rådvill över hur de ska få skolan att fungera för pojken, som oftast stannar hemma och spelar datorspel.
2014-01-21 11:41
© Författarna och Studentlitteratur
2 Sammanhållna tjänsteprocesser
978-91-44-09447-2_01_book.indd 31
■ 31
erfarenheter och kunskaper finns vanligtvis inte. Kunskapen om effekter av insatser blir därför låg eftersom man inte arbetar systematiskt med att koppla samman vem och vilka som gör vad och vilka effekter det ger totalt (se t.ex. Eriksson & Karlsson 2008, Vedung 2001). I stället tenderar de rådande strikta gränslinjerna för ansvar och arbetsinsatser att skapa ineffektivitet i form av växande kostnader för reaktiva åtgärder och barn och ungdomar som ”faller mellan stolarna”. Våra egna och andras studier (se t.ex. Dudau 2009, Westrup & Persson 2007) pekar på att det inte bör vara organisatoriska gränser som avgränsar arbetet mellan professioner, utan snarare behov och situation hos de barn och ungdomar som behöver stöd. Även om denna insikt har fått en ökad spridning är det dock mycket ovanligt att organisationer som arbetar med barn och ungdomar definieras eller beskrivs – än mindre leds, organiseras och styrs – i dessa termer. Exempelvis blir skolelever som kommer i kontakt med socialtjänsten ofta föremål för kortare eller längre insatser och upprepade utredningar. Parallellt med socialtjänstens arbete förekommer även insatser från bland annat skolans elevvård och från barn- och ungdomspsykiatrin. Ytterst sällan sker dock dessa insatser med en gemensam handlingsplan och ett gemensamt mål. Den bristande helhetssynen gör att elevernas problem ofta kvarstår. Eller som chefen för den förebyggande verksamheten inom socialtjänsten i en större kommun uttryckte det: ”Man har inte något gemensamt mål för vad arbetet går ut på för de här barnen över huvud taget.” Samhället satsar stora resurser på att stödja barn och ungdomar. Resurserna är fördelade på många organisationer med såväl kommuner som landsting och staten men även privata aktörer (exempelvis försäkringsbolag, banker med flera) som huvudmän. Men trots alla insatser av förskola, skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri med flera går utvecklingen
2014-01-21 11:41
■ Del I Arbete över organisatoriska gränser…
för en del barn och ungdomar åt fel håll. Detta är problematiskt, självklart för de drabbade barnen och ungdomarna och familjerna, men också för att misslyckande med att förebygga och avhjälpa problem hos barn och ungdomar i förlängningen är oerhört kostsamt för samhället. Nationalekonomer har visat att ett enda barn eller en enda ungdom som hamnar i utanförskap kostar samhället tiotals miljoner kronor under sin livstid (se t.ex. Nilsson 2012). Försiktiga beräkningar antyder att detta potentiellt kan gälla så många som cirka tio procent av varje årskull i Sverige. Eftersom det föds mer än 100 000 barn per år blir den totala samhällskostnaden för de barn som hamnar i utanförskap väldigt hög. Större delen av dessa kostnader belastar kommunerna, landstingen och staten. Det är således både samhällsekonomiskt och kommunalekonomiskt mycket lönsamt att prioritera arbetet med barn och ungdomar. Ett framgångsrikt arbete förutsätter emellertid en väl fungerande koordinering av de insatser som görs av berörda verksamheter. En väl fungerande koordinering ger inte bara möjligheter att slippa framtida kostnader genom förebyggande arbete, utan har också en potential att minska kostnaderna för de insatser som faktiskt görs. I en kommun räknade ekonomerna exempelvis ut att kostnaderna för en enda specifik elev med allvarlig skolproblematik som var föremål för upprepade insatser från skiftande professioner var tretton gånger högre än den ”skolpeng” man hade i kommunen. I takt med att resurserna samordnas och insatserna koordineras sjunker kostnaderna och effektiviteten ökar. Man får, om man så vill, ekonomiskt utrymme för att hjälpa fler barn. En effektiv samordning av resurser förutsätter dock kunskaper om sambanden mellan insatta resurser och de effekter som verksamheten ger upphov till. Denna kunskap finns inte i dagens stuprörsorganisationer, eftersom en sådan kunskap förutsätter en helhetssyn på barn och ungdomar och
978-91-44-09447-2_01_book.indd 32
© Författarna och Studentlitteratur
32
2014-01-21 11:41
© Författarna och Studentlitteratur
2 Sammanhållna tjänsteprocesser
978-91-44-09447-2_01_book.indd 33
■ 33
ett ansvarstagande som sträcker sig utöver den egna organisationens gränser. Dagens ekonomiska styrinstrument visar respektive organisations kostnader men inte den sammanlagda resursinsats som görs för specifika barn eller ungdomar. Ingen av de inblandade organisationerna vet vilka resurser som totalt sett sätts in och inte heller vilken den sammanlagda effekten är. Effekten är ju ofta inte synlig eftersom den i många fall uppkommer i en annan organisation än den egna, till exempel när socialtjänstens insatser ger effekt på barnets eller ungdomens prestationer i skolan. Bristen på helhetsperspektiv gör det helt enkelt svårt att utvärdera resultatet och bedöma graden av framgång. Detta är ett problem, inte bara ur ett snävt ekonomiskt perspektiv utan också ur ett moraliskt perspektiv. Avsaknad av kunskaper om kostnaderna för och resultatet av de insatser som görs ger politiker och chefer små möjligheter att fatta ekonomiskt rationella beslut som gynnar de barn och ungdomar som är, eller borde vara, föremål för insatser av skilda slag. Det bristande helhetsperspektivet har med andra ord som konsekvens en verksamhet som totalt sett är långt ifrån så effektiv som den skulle och borde kunna vara. Vår erfarenhet är att det fordras mer arbete över organisatoriska gränser för att uppnå en högre effektivitet. Men vad menar vi då med arbete över organisatoriska gränser? I litteraturen används en rad termer för detta fenomen (se t.ex. Cropper m.fl. 2008). När det gäller arbete mellan organisationer används exempelvis termer som allians, nätverk, partnerskap eller joint venture. När det gäller arbete över interna organisationsgränser används exempelvis termer som samarbete, samverkan, samordning, koordinering, integration, teamarbete eller varianter av dessa. I denna bok avser vi med uttrycket arbete över organisatoriska gränser de aktiviteter som äger rum när
2014-01-21 11:41
Ulrika Westrup är ekonomie doktor och universitetslektor på Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Hon har tidigare arbetat som revisor och konsult i offentliga organisationer. Ulrika har skrivit flera böcker och artiklar om ledarskap, styrning och organisering i tjänsteverksamheter.
Gränsöverskridande chefskap Gränsöverskridande chefskap handlar om att leda, organisera och styra arbete över organisatoriska gränser i dagens stuprörsorganisationer. Det krävs att chefer gör det möjligt för medarbetare från olika organisationer att arbeta tillsammans med en gemensam målgrupp. Uppgiften ställer nya och annorlunda krav på chefskapet. I boken visas hur gränsöverskridande chefskap kan hantera utmaningar och förankra arbetet över organisatoriska gränser. ”Detta är en efterlängtad bok för oss som arbetar i praktiken med att utveckla och förbättra barn och ungdomars villkor i samhället. Vi vet att behovet av ett ökat samarbete mellan professioner och organisationer är stort. Boken ger oss svar på hur det kan gå till och är både stimulerande och lättillgänglig.” Bodil Långberg, chef för Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stockholm ”Denna bok är ett viktigt bidrag till kunskapen om en stor och växande del inom tjänstesektorn – människonära tjänster. Genom sina studier av människonära tjänster har författarna visat på en central problematik, inte bara för människonära tjänster, utan också för många andra tjänsteverksamheter. Gränsöverskridande chefskap är en nödvändighet i många av dagens organisationer.”
Jan E Persson Ulrika Westrup | Gränsöverskridande chefskap
Jan E Persson är ekonomie doktor från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Han har vid sidan av forskning och undervisning sedan mer än 30 år arbetat med lednings- och verksamhetsutveckling i serviceorganisationer inom både privat och offentlig sektor. Jan har skrivit flera böcker och artiklar om management i serviceorganisationer.
Gränsöverskridande chefskap Arbete över organisatoriska gränser i människonära tjänsteverksamheter
Christian Grönroos, professor i tjänste- och relationsmarknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors Art.nr 37879
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09447-2_01_cover 2.indd 1
Jan E Persson Ulrika Westrup
2014-01-22 11.05