9789147090532

Andra aktuella titlar i serien är:

Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap, Lunds universitet

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

BeGreppBart

BeGreppBart

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

Hanna Wikström

BeGreppBart

Erkännande

BeGreppBart

Queer Martin Berg & Jan Wickman

Kommunikation André Jansson

BeGreppBart

Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppBart

”Berg och Wickman betonar queerteorins samhällsrelevans. Ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter det som vanligen upplevs som normalt, naturligt och självklart. Denna bok är ett viktigt bidrag till den samhällsvetenskapligt inriktade queerteorin och den sammanfattar på ett kärnfullt sätt de senaste 20 årens queerdebatter såväl i Sverige som internationellt.”

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

BeGreppbart

Konsumtion

Ansvar

Jacob Östberg & Lars Kaijser

Maria Grafström, Pauline Göthberg

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-09053-2

BeGreppBart

& Karolina Windell BeGreppBart

Foto: Anna Kallberg

Martin Berg är fil. dr i sociologi och disputerade 2008 vid Lunds universitet på den senare prisbelönta avhandlingen Självets garderobiär.

För närvarande är han verksam som universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad.

BeGreppbart

Jan Wickman är pol. dr i sociologi från Åbo Akademi.

Efter doktorsavhandlingen Transgender Politics (2001) har han utöver transgenderaktivism forskat i mediesport, maskulinitet och sexualiseringen av manskroppen i media. För närvarande är han engagerad i ett forskningsprojekt om queeraktivismen i Norden.

Martin Berg & Jan Wickman

Queerteorin har fått stort genomslag inom forskning och debatt om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenteras ”klassisk” amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till idag. Den diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden.

Queer

Queer

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09053-2-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Queer - omslag.indd 1

09-11-17 15.50.24

Queer ISBN 978-91-47-09053-2 © 2010 Martin Berg, Jan Wickman och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé, Åsa Sterner Översättning av citat: Lisa Sjösten Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Författarfoto: Anna Kallberg

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Queer.indd 2

09-11-17 15.45.46

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Queer.indd 3

09-11-17 15.45.46

Innehåll Tänk dig …

7

Del I. Den ”klassiska” queerteorin

10

Queer(teori) och dess mångtydighet 12 Queeraktivism mellan gatan och akademin 15 Queerteorins framväxt 20 Queerteorin i koncentrat 30 Judith Butler och jakten på genusbegriplighet 39 I gränslandet mellan humaniora och samhällsvetenskap 48 Del II. Queerforskningens nya kontexter

63

Intersektionalitet och samhällskritik – fokus på tid och rum 65 Queer tid – en tvivelaktig historia och ingen framtid? 67 Queera rum – från garderoben till världen 73 Perspektivets gränser – queer utan (homo)sex? 82 Queer mot homonormativitet 85 Från USA till Norden 86 Svensk queer i nordisk kontext 96 Ett tjugoårigt perspektiv

109

Noter 116 Referenser 119 Register 126

5

Begreppbart Queer.indd 5

09-11-17 15.45.46

Begreppbart Queer.indd 6

09-11-17 15.45.46

Tänk dig …

Tänk dig att du möter en person vars kön du inte riktigt kan bestämma. Vid den utmaningen kommer de flesta kanske att tänka på ett fall där det uppstår en misstanke om att en person inte är av det kön som det verkar vid första anblicken. Kanske inkonsekventa tecken får dig att tänka att exempelvis en kvinna du träffar eventuellt kan ha en transsexuell historia eller att det kanske rent av är fråga om en väldigt skicklig transvestit. I detta fall ger dig personens femininitet – trots osäkerheten – en ledtråd till hur du kan bemöta henne. Men tänk dig att du blir osäker på om personen i fråga förmedlar femininitet eller maskulinitet, och att det dessutom verkar vara avsiktligt att hon eller han inte är konsekvent med sitt genus. Vilka tankar skulle det väcka att exempelvis bli tänd på denna person vars kön du inte vet? Äldre finländska läsare kommer kanske att tänka på tevepersonligheten Yazka som i sina tidiga framträdanden på nittiotalet skapade en del förvirring. Namnet uttalas som Jaska, ett vanligt finskt smeknamn för män som heter till exempel Jaakko, och till det yttre (kort hår, jeans, läderjacka) kunde Yazka likaväl ha varit en lite feminin ung kille (som lätt skulle antas vara homosexuell) som en kvinna med en maskulin stil (sannolikt lesbisk?). Senare kom vi att betrakta Yazka som det senare. I samband med ett av hennes första framträdanden – som deltagare i en paneldebatt – kunde en annan deltagare, en konservativ manlig riksdagsledamot, inte i längden stå ut med osäkerheten och frågade rakt ut, tydligt irriterad, om Yazka var kille eller tjej, men fick inget entydigt svar.

Det är besynnerligt hur svårt det verkar vara att förhålla sig till en person om genus förblir otydligt. Sådana situationer är egentligen väldigt sällsynta i vardagen. När man hör någon utbrista ”Man kan ju undra om NN är mer man eller kvinna!” så TÄ N K D I G …

Begreppbart Queer.indd 7

7

09-11-17 15.45.47

menas detta vanligen inte bokstavligen, utan utsagan hänvisar oftast till män som bara är mer feminina (eller mindre maskulina) eller kvinnor som är mer maskulina (eller mindre feminina) än vad som anses lämpligt, utan att deras kön och genus egentligen ifrågasätts.

Våra reaktioner i situationer där kön och/eller genus verkar oklara eller okonventionella avslöjar vilken betydelse genus har i vardagen och vilken roll det spelar även i sammanhang där vi tycker att kvinnor och män (ska) behandlas helt lika. Det blir också tydligt hur antaganden om sexualitet flätas in i föreställningar om genus. Femininitet hos män och maskulinitet hos kvinnor tolkas till exempel lätt som tecken på homosexualitet.

Sexualiteten tenderar dessutom att spela en roll i sammanhang där man ofta utgår från att den inte gör det.

Det är till sådana här teman och sammanhang som det mångtydiga begreppet queer associeras. I vardagsbruket har det många betydelser. Det kan i vissa sammanhang betyda ”homosexuell” och i andra en bredare grupp eller koalition av ickehetero­sexuella som i Sverige ofta betecknas med förkortningen HBT, vilken står för homo-/bisexuella och transpersoner. (Med transpersoner avses transsexuella, transvestiter och andra som på olika sätt stiger över könsgränsen mellan manligt och kvinnligt, feminint och maskulint.) Akronymen HBT kan ­ibland också innehålla ett L som uppmärksammar lesbiska kvinnor separat och eventuellt ett I för intersexuella (personer med en anatomi som medicinskt inte entydigt kan kategoriseras som män eller kvinnor). Queer kan beteckna allt från identiteter och ett färggrant firande av dem i Prideparader till ett särskilt utmanande politiskt förhållningssätt till förmån för dessa grupper och en akademisk forskningsinriktning. I det akademiska kan begreppet queer hänvisa till all forskning som berör de ovannämnda grupperna. Oftare betecknar det dock ett särskilt perspektiv, queerteori, som är känt för sin kritik av fasta identiteter och knivskarpa gränser mellan kategorier och gruppindelningar som de ovannämnda.

8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Queer.indd 8

09-11-17 15.45.47

Det är detta mångtydiga begrepp som står i centrum för den här boken, och vi inleder vår presentation och diskussion i bokens första del genom att introducera queerteorin så som den växte fram på nittiotalet. Vi diskuterar sedan de inneboende spänningarna mellan queerteorins filosofiska och mer sociolo­ giska dimension. Det är i hög grad denna spänning som utgör bokens centrala fokus och dess genomgående tema. I bokens andra del gör vi först en översikt över centrala trender i den nyare queer­forsk­ningen och undersöker vilka utmaningar den erbjuder för den ”klassiska” teorin. Sedan undersöker vi den lokala nordis­ka och svenska kontextens betydelse för utformningen av politiska och teoretiska förståelser av begreppet queer. Slutligen rundar vi av boken med en sammanfattning och ett antal punkter av vikt för queerforskningens framtid.

En introduktionstext som denna kan knappast ge en fullständig bild av ett mångfasetterat perspektiv och en vetenskaplig/politisk diskussion som queer, men det är vår förhoppning att läsaren ska få en greppbar bild av begreppen queer och queerteori.

Tack Jan Wickman har arbetat med denna bok som gästforskare vid Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet, och Senter for tverrfaglig kjønnsforskning, Universitetet i Oslo, med stipendier beviljade av Finlands Akademi (projekt nr 126227) och Svenska kulturfonden i Finland. JW tackar varmt båda genusforskningsenheterna, de härliga kollegerna där och finansiärerna för att ha möjliggjort detta arbete. Martin Berg vill tacka vänner, studenter och kolleger vid Sociologiska institutionen och Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet samt Sektionen för Hälsa och Samhälle vid Högskolan i Halmstad för goda råd, kritiska synpunkter och ständig uppmuntran.

TÄ N K D I G …

Begreppbart Queer.indd 9

9

09-11-17 15.45.47

Del I.

Den ”klassiska” queerteorin

Det är inte ovanligt att texter med syfte att introducera queer­ teori inleds med en förklaring om att det är fråga om ett subversivt och kritiskt perspektiv som inte låter sig definieras på ett klart och tydligt sätt. Att inte kunna definiera det som en bok har för avsikt att introducera och förklara är givetvis problematiskt. Med risk för att utmana denna teoretiska ”slipprighet” vill vi identifiera queerteorins mest centrala innehåll på följande sätt: Kärnan i queerteorin utgörs av en kritisk analys av antagandet att en viss relation mellan de tre faktorerna kön, genus och sexuellt begär är självklar, enhetlig och ”naturlig”.

En del forskare har under årens lopp velat föra in ytterligare aspekter i det här tänkandet, men faktum kvarstår att relationen mellan dessa tre faktorer är vad som oftast utgör den queerteoretiska basen. Mer konkret uttryckt innebär detta att queer­teorin utmanar tanken att individer med en kvinnlig kropp självklart ska uppvisa ett feminint genus och dessutom åtrå individer med manliga kroppar (vilka i sin tur förutsätts uppvisa ett maskulint genus och åtrå ”kvinnor”).1 Med andra ord finns det i queerteorin en strävan att gå bakom normativa föreställningar om vad det innebär att vara man eller kvinna. Detta görs inte minst genom att granska de relationer som antas finnas mellan kön och sexualitet. Som vi har sett i det inledande exemplet spelar ofta begäret till det motsatta könet en viktig roll för hur ens könstillhörighet definieras och på det sättet kan vi se att tanken om två självklart motsatta kön på ett grundläggande sätt hänger samman med före­ställningen om en naturliggjord och normativ heterosexua10

DEL I. DEN ”KL ASSISKA” QUEERTEORIN

Begreppbart Queer.indd 10

09-11-17 15.45.47

litet. I stället för att förutsätta att heterosexualitet är den självklara formen för att organisera sexuellt begär och att kön och genus måste hänga samman på ett visst sätt, fokuserar queerteoretiker kritiskt på de processer och praktiker som får dessa antaganden att framstå som både oproblematiska och åtråvärda.

För att synliggöra reglerna i denna ordning granskar queerforskare ofta sådana identiteter och fenomen som på olika sätt bryter med det som hör den normativa heterosexualiteten till. På samma gång undersöks hur heterosexualiteten som institution och maktordning fortlever och reproduceras. Genom att fokusera på sådana frågor vill queerteorin klargöra och problematisera hur normativa föreställningar om kön, genus och sexuellt begär har en politiskt och ideologiskt färgad historia. På det här viset uppvisar queerteorin mer långtgående ambitioner än att enbart tala om kön, genus och sexuellt begär som isolerade enheter. I stället eftersträvas en förståelse för hur dessa antas hänga samman med det mänskliga ”varat” och handlingsförmågan som sådana.

Vad krävs egentligen av oss människor för att vi ska framstå som begripliga och vilka slags regler måste vi underkasta oss för att kunna agera på ett sätt som möjliggör någon form av erkännande från andra människor? Dessa frågor är centrala inom queerteorin och har bidragit till ett intresse för att studera vad som ligger bakom föreställningar om det ”normala” samt vad som i sociala, kulturella och diskursiva termer räknas som igenkännbara och godtagbara praktiker och identiteter. (Diskursbegreppet presenteras närmare på s. 23–24 och 28–29.) Följaktligen uppvisar queerteorin en uttalat politisk dimension eftersom den förordar en utmaning av olika former av reglering samtidigt som deras historia tecknas och granskas. För att knyta an till tematiken i de exempel vi inledde denna bok med försöker queerteoretiker många gånger förstå vad som ligger bakom de sprickbildningar som uppstår när kön, genus och sexuellt begär inte riktigt hänger samman på det sätt som vanligen förutsätts.

Redan i detta tidiga skede av vår beskrivning av queerteorin visar det sig att detta teoretiska perspektiv intresserar sig för gan11

Begreppbart Queer.indd 11

09-11-17 15.45.47

ska knepiga frågor. Vid en första anblick tycks queerteorin fokusera på frågor som i allra högsta grad är möjliga att relatera såväl till mänskliga kroppar som till vardagsliv, vardagserfarenheter och samhällsstrukturer. I viss mån stämmer detta, men snart efter att queerteorin började formuleras för cirka tjugo år sedan kom den – med vissa kritiska avstickare och undantag – ofta att utgöras av abstrakt teoretiserande med en avancerad filosofisk jargong. Det är bland annat dessa förändringar och förskjutningar som vi kommer att ägna oss åt att förstå i den här boken.

Queer(teori) och dess mångtydighet Begreppet queerteori ger intrycket av att det är fråga om en specifik typ av teoribildning, men detta är något missvisande.

Oftare beskrivs denna ”teori” som ett kritiskt perspektiv eller en position utifrån vilken det är möjligt att studera, granska och kritisera heterosexualitetens normativa status samt olika slags relationer mellan kön, genus och sexuellt begär (Kulick 1996). På det viset innebär det en grov förenkling att tala om queerteori i singular eftersom det snarare är fråga om en samling teorier (Hall 2003). Trots sin spretighet förenas dock det queerteoretiska perspektivet i en gemensam ”skapelseberättelse” som i lika delar pekar ut en viss typ av sexualpolitisk aktivism och teoretiskt tänkande som dess grund och utgångspunkt. Dessa båda bärande stommar kommer vi att återkomma till i det följande, men redan nu bör det nämnas att de på ett snarlikt sätt använder sig av begreppet queer, vilket i en svenskspråkig kontext behöver förklaras något.

För att förstå innebörden av begreppet queer är det nödvändigt att ta hänsyn till den angloamerikanska språkhistoriska ­kontext i vilken det har sin grund. Ordet, som ursprungligen betydde ”konstig” eller udda, fick över tid sexuella konnotationer och betecknade på ett nedsättande sätt det homosexuella som där­igenom utpekades som något (från den heterosexuella majoritetskulturen) avvikande. Det är dock inte i den nedsättande 12

DEL I. DEN ”KL ASSISKA” QUEERTEORIN

Begreppbart Queer.indd 12

09-11-17 15.45.47

betydelsen som detta begrepp har använts av queerorienterade teoretiker och aktivister. Snarare bör queer här förstås som en strategisk omtolkning, vilken har kommit att fungera som den senaste i raden av självbeteckningar bland icke-heterosexuella individer (Jagose 1996). Inom den engelskspråkiga världen togs begreppet queer strategiskt tillbaka från dem som använde det i nedsättande syfte för att i stället användas som en svårbestämbar kategori, vilken dessutom antogs destabilisera den maktutövning som tidigare var kopplad till begreppet.

Det var dock inte enbart en fråga om att bråka med makt­ en, utan syftet med begreppet var dessutom att lösa upp en rad spänningar och konflikter bland dem som stod utanför den heterosexuella majoritetskulturen. Även om det inte var problemfritt att på nytt använda sig av en term som tidigare varit ett skällsord gjordes det för att visa på en ny hållning och attityd gentemot det och dem som antogs vara självklart ”normala” och därmed utrustade med både makt och tolkningsföreträde (Sullivan 2003). På det viset kom begreppet queer att innefatta, som Jens Rydström (1996) har påpekat, allt eller alla som på ett eller annat vis ställs/ställer sig utanför majoriteten genom sin avvikelse. Judith Butler, queerteorins starkast lysande stjärna, gör dock klart att en av de viktigare poängerna med queerbegreppet är just att det inte ska definieras utan snarare bör överskrida kanonisering, kategoribildning och entydiga definitioner. ”En snäv begreppsbestämning av queer”, som Tiina Rosenberg påpekar, ”skulle innebära dess sorgliga slut” (2002 s. 11). Oviljan att tydligt definiera och avgränsa queerbegreppets innebörd har inte bara sin orsak i att begreppet som sådant har ett flertal betydelser. I stället har dess flytande karaktär kommit att bli den tveklöst viktigaste grunden för hur begreppet förstås och används. Av denna anledning menar Nikki Sullivan att ”[q]ueer(teori) konstrueras som ett slags vag och obestämbar uppsättning praktiker och (politiska) positioner som har potential att utmana normativ kunskap och normativa identiteter” (2003 s. 43 f ).

QUEER(TEORI) OCH DESS MÅNGTYDIGHET

Begreppbart Queer.indd 13

13

09-11-17 15.45.47

Trots att vagheten ofta presenteras som en teoretisk ”styrketår” vilar detta tänkande också på en föreställning om att tydliga avgränsningar är problematiska i generell mening. Det tycks finnas en ovilja att klargöra på vilka grunder queerbegreppet vilar, och dess överdrivna fokus på tvetydighet, komplexitet och svårdefinierbarhet leder lätt till att queerteorins etiska och politiska föresatser hamnar i skymundan (Seidman 1995). Det är därför viktigt att betona att queerbegreppet, sådant det används i både teori och politik, inte har sin grund i tomma intet utan ofta hänger samman med en radikal kritik av äldre tiders assimilationsinriktade homopolitik (McKee 1999). Flertalet kritiker har poängterat oviljan eller oförmågan att synliggöra och problematisera dessa utgångspunkter, och som tydligast framstår ”problemet” när det relateras till vad David Halperin skriver: Queer är per definition allt som står i konflikt med det normala, det legitima, det förhärskande. Det finns ingenting som det med nödvändighet hänvisar till (1997 s. 62).

Om queerbegreppet på det här sättet definieras i termer av ett allmänt motstånd uppstår ett tydligt etiskt problem. Begreppet riskerar, som Elizabeth Grosz (1994) konstaterar, att inkludera och legitimera problematiska sexuella identiteter och praktiker som till exempel inbegriper en risk för utnyttjande. Queerbegreppets svårbestämbarhet ställer till med en rad problem, och även om den många gånger hyllas och förs fram som en kritisk tillgång har frågan om vad och vem som är queer många gånger aktualiserats (jfr Ambjörnsson 2006). Denna fråga hänger samman med att queerbegreppet – åtminstone i dess engelskspråkiga betydelse – kan anta formen av såväl verb som substantiv och adjektiv (Hall 2003). Vi kan exempelvis ”queera” kulturprodukter genom att göra en queerläsning av dem. Denna grammatiska flexibilitet är en styrka, och betonas bör att flertalet teoretiker uppmanar till att använda queer som ett verb framför andra former (t.ex. Butler 1993, Jakobsen 1998, Warner 1993/2004). Även om en sådan handlingsbetoning går att skönja har frågan 14

DEL I. DEN ”KL ASSISKA” QUEERTEORIN

Begreppbart Queer.indd 14

09-11-17 15.45.48

om queer som substantiv inte försvunnit, och en viktig problematik är om heterosexuella kan inkluderas under det queera paraplyet. Halperin (1997) är en av dem som menar att queer även kan innefatta dem som definierar sig som straighta men som trots allt är marginaliserade på något sätt, till exempel för att de inte följer traditionella familjeideal.

Vad vi kan sluta oss till utifrån det ovan sagda är att queerbegreppets betydelse inte enkelt låter sig fixeras, och att denna svårighet har blivit en viktig förutsättning för queerteorins formulering. För mer än tio år sedan påpekade Annamarie Jagose: ”Queer kan i sig varken ha en grundläggande logik eller en uppsättning utmärkande drag” (1996 s. 96). En sådan grad av vaghet som Jagoses formulering ger uttryck för må vara möjlig i förhållande till queer som ett fristående begrepp, men komplexa diskussioner om queerteorin förutsätter en något mer artikulerad förståelse av vad man talar om. Som vi kommer att se längre fram i boken har de skiftande diskussionerna och arbetet på forskningsfältet faktiskt utmynnat i en så kallad kanoniseringsprocess som har resulterat i en viss hanterbar konsensus om vad som ingår i queerteorin och vad den innebär.

Innan vi återvänder till den teoretiska betydelsen av queerbegreppet vill vi göra en kortare historisk utvikning för att titta närmare på den sexualpolitiska aktivism som kommit att bli viktig för queerteorins framväxt.

Queeraktivism mellan gatan och akademin Startskottet för användandet av queerbegreppet i politiska sammanhang brann av i samband med den årliga Prideparaden i New York i juni 1990, då aktivistgruppen Queer Nation delade ut ett flygblad med rubriken ”Queers read this: I hate straights”.

Flygbladet innehöll en stark kritik av det heterosexuella samhället och dess konsekventa åsidosättande av homosexuella individers rättigheter och möjlighet till självförverkligande (Queer Nation 1990). Denna nybildade aktivistgrupp bestod till stoQ U E E R A K T I V I S M M E L L A N G ATA N O C H A K A D E M I N

Begreppbart Queer.indd 15

15

09-11-17 15.45.48

ra delar av individer från aids-aktivistgruppen ACT-UP (Aids Coalition To Unleash Power), vilken sin korta historia till trots (den hade bara funnits i ett fåtal år) hade lyckats få en enorm massmedial uppmärksamhet på grund av sina intensiva protester mot politiska krafter och grupper som motsatte sig eller fördröjde stöd till aidsforskning eller till dem som drabbats av aids.

Vad som hände denna sommarmånad måste förstås i ljuset av att det politiska klimatet under åttiotalets senare halva hade varit hårt. HIV spreds som en löpeld och den amerikanska regeringen, med den dåvarande presidenten Ronald Reagan i spetsen, visade en tydlig ovilja att informera om strategier för säkrare sex och möjlighet till behandling (Shepard & Hayduk 2002). Som en reaktion mot denna situation bildades ACT-UP, som bidrog till att lägga grunden för en typ av aktivism som använder sig av säregna och många gånger kreativa politiska metoder vilka gav uttryck för en viss typ av estetik. Queer Nation ägnade mycket tid åt att kritisera den heteronormativa samhällsordningen (vi återkommer till en definition av begreppet heteronormativitet på s. 35) och strävade efter att synliggöra det icke-heterosexuella genom sin aktivism för att på det sättet kräva både uppmärksamhet och rättigheter (Highleyman 2002). I stället för att kräva acceptans ifrågasattes normer, och de individer eller grupper som tidigare hade pekats ut som avvikare (och accepterat denna roll) vände nu på klacken och började kritiskt granska och utmana den heterosexualisera(n)de omgivning de befann sig i.

Flygbladets rubrik kanske kan tyckas innehålla hårda ord när de läses från ett nutida perspektiv, men vi måste ha i åtanke att Queer Nation inte uppstod i ett klimat som underlättade för de svaga att hävda sig eller föra en politisk dialog. Denna aktivistgrupp var snarare, för att använda Don Kulicks ord bildad i ett land där människor i underläge måste skrika högt för att över huvud taget bli hörda, och i en tid då en konservativ regering stämplade homosexualitet som en onaturlig perversion som sjukdomen aids förhoppningsvis skulle utplåna (1996 s. 7).

16

DEL I. DEN ”KL ASSISKA” QUEERTEORIN

Begreppbart Queer.indd 16

09-11-17 15.45.48

Under Queer Nations slagkraftiga paroll ”We’re here, we’re ­queer, get used to it” kritiserades inte enbart det omgivande och tvingande heterosexuella samhället, utan även den etablerade gay­rörelsen. Den senare ansågs agera på den heterosexuella majoritetens villkor och menades på det viset motarbeta det radikala mångfaldstänkande som omhuldades av den nya queer­rörelsen.

Denna kritik måste betraktas i ljuset av att homosexuella frigörelsegrupper sedan sextiotalet hade använt sig av begreppet ”gay” (glad, homosexuell) som del av en politisk strategi för att komma bort från det mer medikaliserande begreppet ”homosexuell” (Kulick 1996). Det är viktigt att inte bortse från att den politik som under den lättsamma beteckningen gay drevs av grupper som exempelvis Gay Liberation Front var allt annat än beskedlig och godmodig. Demonstrationerna kunde vara högljudda och utmanande, och Pridemarschen var ursprungligen ingen parad av det slag som vi känner i dag. Denna politiska rörelse fick sin början i de kravaller som under sommaren 1969 utbröt mot den polisbrutalitet som visade sig vid en räd mot gaybaren Stonewall Inn i New York.2 Redan på sjuttiotalet kunde en försmak av queer­rörelsens begreppsanvändning skönjas, eftersom grupper vid denna tid använde sig av äldre tiders skällsord som smeknamnsaktiga benämningar på sig själva. Denna typ av aktivism gav dock snart vika för en form av politisk lobbyverksamhet som i högre grad präglades av ett respektabilitetstänkande.

Den forna, kortlivade radikaliteten hade sedan länge fallit i glömska när queerrörelsen såg dagens ljus i början av nittiotalet, och den gaypolitik som var rådande vid denna tidpunkt betonade de homosexuellas likhet med ”alla andra” (Seidman 1997/2002).

Ett sådant assimilationspolitiskt engagemang tar sig ofta uttryck i tanken att tolerans är möjlig att uppnå genom att osynliggöra snarare än synliggöra skillnader för att i stället betona likheter. På en bredare front innebar detta tänkande att en tydlig gräns mellan det privata och det offentliga drogs, samtidigt som sexualiteten förklarades tillhöra den privata sfären. Queer Nation med flera påpekade att sexualitet på inget sätt var fråga om något priQ U E E R A K T I V I S M M E L L A N G ATA N O C H A K A D E M I N

Begreppbart Queer.indd 17

17

09-11-17 15.45.48

Andra aktuella titlar i serien är:

Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap, Lunds universitet

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

BeGreppBart

BeGreppBart

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

Hanna Wikström

BeGreppBart

Erkännande

BeGreppBart

Queer Martin Berg & Jan Wickman

Kommunikation André Jansson

BeGreppBart

Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppBart

”Berg och Wickman betonar queerteorins samhällsrelevans. Ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter det som vanligen upplevs som normalt, naturligt och självklart. Denna bok är ett viktigt bidrag till den samhällsvetenskapligt inriktade queerteorin och den sammanfattar på ett kärnfullt sätt de senaste 20 årens queerdebatter såväl i Sverige som internationellt.”

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

BeGreppbart

Konsumtion

Ansvar

Jacob Östberg & Lars Kaijser

Maria Grafström, Pauline Göthberg

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-09053-2

BeGreppBart

& Karolina Windell BeGreppBart

Foto: Anna Kallberg

Martin Berg är fil. dr i sociologi och disputerade 2008 vid Lunds universitet på den senare prisbelönta avhandlingen Självets garderobiär.

För närvarande är han verksam som universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad.

BeGreppbart

Jan Wickman är pol. dr i sociologi från Åbo Akademi.

Efter doktorsavhandlingen Transgender Politics (2001) har han utöver transgenderaktivism forskat i mediesport, maskulinitet och sexualiseringen av manskroppen i media. För närvarande är han engagerad i ett forskningsprojekt om queeraktivismen i Norden.

Martin Berg & Jan Wickman

Queerteorin har fått stort genomslag inom forskning och debatt om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenteras ”klassisk” amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till idag. Den diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden.

Queer

Queer

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09053-2-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Queer - omslag.indd 1

09-11-17 15.50.24