9789152310557

Svenska impulser för yrkesprogrammen

Svenska impulser för yrkesprogrammen carl-johan markstedt Svenska impulser för yrkesprogrammen är ett läromedel för kursen Svenska 1. Boken tar ett helhetsgrepp om svenskkursen med fylliga och inspirerande kapitel om muntlig och skriftlig framställning, språk, litteratur och film, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser förstärker och fördjupar dina kunskaper i svensk­ ämnet, men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

carl-johan markstedt

Svenska impulser är särskilt skriven för dig som går på ett yrkes­ program. Det märks bland annat i valet av faktatexter, som skildrar olika sidor av yrkeslivet, men också i uppgifter och i det tema som heter just Yrkesliv.

Till boken finns en antologi som heter Upplev litteraturen 1.

ISBN 978-91-523-1055-7

Svenska impulser

carl-johan markstedt

för yrkesprogrammen

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Projektledare/redaktör: Lilian Andersson Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Omslagsbild: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Helena Å:son Bratt/Zobra Svenska impulser för yrkesprogrammen ISBN 91-523-1055-7 © 2012 Carl-Johan Markstedt och Sanoma Utbildning ab, Stockholm Livonia Print, Lettland 2012 Första upplagan Första tryckningen

! Kopieringsförbud  Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonusavtal, är förbjuden.

Bonusavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller bonus.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Till eleven Välkommen till Svenska impulser för yrkesprogrammen, din läro­ bok i Svenska 1. Förhoppningsvis ska den här boken fungera som kunskapsbas och stöd för dig under hela svenskkursen.

Men också som en inspirationskälla som kan utmana dig, ge dig nya perspektiv och väcka intressanta tankar och funde­ ringar. För även om det här är en bok om språk, litteratur och film (och allt annat spännande som ingår i svenskämnet) är det i grund och botten en bok som handlar om dig – om din språkutveckling, om ditt möte med litteraturen och om ditt lärande.

Svenska impulser för yrkesprogrammen är skriven särskilt för dig som läser på ett yrkesprogram. Det märks bland annat i valet av faktatexter, som skildrar olika sidor av yrkeslivet, men också i vissa uppgifter och i det tema som heter just Yrkesliv.

Svenska impulser för yrkesprogrammen består av fem ­större block med tre insprängda teman. De fem blocken är Det hand­ lar om dig, Ordet är ditt, Den sköna litteraturen, Från ­tanke till text och Svenska på olika sätt. Inom varje block finns ett antal ­kapitel med många uppgifter av olika slag. Bokens tre ­teman är Y ­ rkesliv, Film och Språk. Sist i boken finns en grammatik­ översikt. I vilken ordning ni ska arbeta med de olika ­kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen naturligtvis bäst själva.

Till boken finns en antologi som heter Upplev litteraturen 1.

Lycka till med dina studier i svenska!

Carl-Johan Markstedt

innehåll Det handlar om dig 8

Ordet är ditt 46

I startblocket 10

Att samtala 48

Om det känns, är det på riktigt 10 Intervjua en klasskompis 13 Att arbeta tillsammans 15

Surret omkring dig 48 Struntprat och säkerhetszoner 51 Samtalsmönster 54 Det förberedda samtalet 56

Om kommunikation 18 Sändare och mottagare 18 Ljuger alla på nätet? 20 Situationen avgör 22 Svenska på gymnasiet 26

Ditt sätt att lära 30 Motivationen är motorn 30 Olika sätt att läsa 32 Anteckna för att förstå och komma ihåg 38 Att hitta det du söker 39 Att hitta på biblioteket 40 Träffa rätt på nätet 42 Att bedöma källor 44

Att tala inför andra 58 Att komma igång 58 Där framme vid tavlan 60 Vägen till framförandet 64 Stilfigurer 69 Ge varandra respons 71 Snabbrepetition – från tanke till tal 72

Argumentera 74 Diskussioner som engagerar 74 Att argumentera 77 Debatt i klassrummet 80 Att skriva insändare 81 Att skriva insändare – din snabbguide 84

Tema

Yrkesliv 86

Vad är viktigast för dig? 88 Första jobbet 90 Hur många yrken finns det? 93 Sociala medier – möjligheter och fallgropar 95 Yrkesidentitet och yrkesspråk 99 Att söka jobb 100 Exempel på platsansökan 102 Exempel på meritförteckning 103 Anställningsintervjun 104

Den sköna litteraturen 108

Tema

Du som läsare 110

Tolv oförglömliga filmrepliker 166 Filmens uppbyggnad 168 En genomgång av filmen Ondskan 170 Filmens karaktärer 172 Kort filmhistoria 174 Att påverkas av det man ser 175

Välj ditt äventyr 110 Vad är skönlitteratur? 113 Se med andras ögon 115 Riktiga klassiker 119 Klassikerna lever vidare 121 Hitta romanens tema och motiv 125 Analysera romaner 126

Novellen 128 Möte med novellen 128 Novellens kännetecken 132 Analysera noveller 134

Poesi 136 Fyra dikter om kärlek 136 Vad är poesi? 138 Bilder i språket 140 Men man fattar ju ingenting! 142 Att läsa nära 144 Att läsa dikter 146

Att skriva berättelser 148 Berättelsens byggstenar 148 Att beskriva personer 152 Att beskriva miljöer 154 Att bygga en berättelse 157 Skrivarbetet 160

Film 164

Från tanke till text 186 Skrivandets hantverk 188 En text är aldrig bara en text 188 Skrivarbetets faser 194 Texter behöver luft 197 Noggrannhet lönar sig – om språkriktighet 199

Referat 208 Konsten att sammanfatta 208 Källhänvisningar 213 Att citera 215 Att skriva referat – din snabbguide 216

Recension 218 Vad är en recension? 218 Genomgång av en recension 220 Att skriva recensioner – din snabbguide 224

Instruktion 226 Att beskriva och förklara 226 Exempel på en instruktion 228 Att skriva instruktioner – din snabbguide 230

Krönika 232 På spaning i vardagen 232 Exempel på en krönika 234 Att skriva krönikor – din snabbguide 236

Rapport 238 Nyfikenhet och noggrannhet 238 Saklig och objektiv 238 Rapportens olika delar 241

Protokoll 244 Att dokumentera ett möte 244 Dagordningen 245 Så skriver man ett protokoll 246

Svenska på olika sätt 248 Svenska för alla 250 Språk väcker känslor 250 Svenska på olika sätt 252 Svenska dialekter 255 Sociala dialekter 258 Yrkesspråk 259 På ungdomars vis 260 Språk och kön 262

Tema

Språk 266

Uppvärmning 268 Vad är språk? 268 Har djur språk? 271 Språk i världen 272 En enda stor familj 274 Varför talar vi inte som vikingarna gjorde? 277 Men vem är det som bestämmer? 279

Grammatiköversikt 282 Ordklasser 282 Substantiv 282 Adjektiv 284 Verb 285 Pronomen 289 Räkneord 291 Adverb 291 Prepositioner 291 Konjunktioner 292 Subjunktioner 292 Interjektioner 292

Satsdelar 293 Sats 293 Predikat 293 Subjekt 293 Objekt 294 Predikatsfyllnad 294 Adverbial 294 Agent 295 Attribut 295 Huvudsats och bisats 295

Facit 296 Register 297 Textkällor 301 Bildkällor 302

Det handlar om dig!

8

INNEHÅLL Om gruppen: Lär känna de andra i klassen och låt dem lära känna dig.

Om kommunikation: Svenskämnet – och livet – handlar mycket om kommunikation. Gör dig mer medveten om hur du kommunicerar.

Om dina studier: Hitta lusten och motivationen – den bästa grunden att stå på.

9

I startblocket

i kapitlet

Om det känns, är det på riktigt Att börja gymnasiet innebär stora förändringar för de allra flesta. Det är så mycket som är nytt – skolan, klassen, lärarna. Nya korridorer att gå vilse i, nya ämnen med nya läroböcker och ett helt nytt schema att hålla i minnet.

Inte konstigt om alla förändringar väcker känslor. Sä­ kert kan du känna igen dig i någon av de här kommen­ tarerna från olika sajter på nätet, av ungdomar som är eller har varit i samma situation som du är nu.

10

Det handlar om dig!

Alla resor förtjänar en bra start. En bra start lägger grunden för de utmaningar som väntar runt hörnet. Förhopp­ ningsvis kan det här ka­ pitlet bidra till att start­ en på din gymnasietid blir så bra som möjligt!

Om två veckor börjar jag gymnasiet. Fy fan vad nervös jag är! Någon mer som känt/känner lika?

Kommer spy dagen innan av nervositet L

Jag började gymnasiet ­förra året. Jag kände en person av 2000 elever. Nervöst, visst, men det var så spännande! Jag tror snarare det var en fördel att börja ensam, då fastnar man inte med sina gamla kompisar. Att börja ensam i den skolan jag går är ta mig fan ett av mina livs bästa beslut. Jag trivs så himla bra.

Jag längtade så himla mycket hela sommaren efter att få börja gymnasiet och få massa nya vänner, och tur som jag hade så hamnade jag i en grym klass där alla älskar alla. Vi drar ihop klassfest minst en gång i månaden…

hehe jag är lite nervös jag också, jag börjar på ett nytt program nu, kmr inte heller känna någon… men gick ju bra på förra programmet iaf (: är inte som alla känner alla, gamla klasser splittras osv, så det behöver du inte vara orolig för (: tänk dock på att inte missa nånting i början … för det är i början det är lättast att komma in och få nya vänner.

Jag minns att jag gick och var nervös hela den sommaren innan gymnasiet… men så mycket av oron var obefogad. Det är inte så jävla stor skillnad från högstadiet, inte till en början, tro mig. Och ta tröst i tanken på att många fler säkerligen är lika nervösa : )

I startblocket

11

En viss nervositet känner de flesta som börjar gymnasiet.

Och det är precis som det ska vara. Samtidigt brukar det där pirret i magen försvinna ganska snart. Det bästa tipset är att försöka lära känna alla nya klasskompisar så snabbt som möj­ ligt. Oftast handlar den där första nervositeten just om att hamna i en situation med många nya människor som man inte känner.

Men för att du ska lära känna din nya klass måste också de få veta mer om dig, eller hur? Så, vem är du?

En presentation av mig – på max 160 tecken När du ska presentera dig för andra måste du bestämma vad du ska lyfta fram och ta med i din beskrivning. Här får du bara några meningar på dig att berätta vem du är. Skriv en presentation av dig som ryms i ett sms-meddelande. Det innebär max 160 tecken. Kom ihåg att i ett sms har du rätt stor frihet att laborera med språket. Du behöver exempelvis inte skriva fullständiga meningar.

12

Det handlar om dig!

En presentation av mig – på minst 160 ord Nu får du betydligt fler tecken och ord på dig att göra samma sak. Skriv en presentation av dig själv på ungefär en a4sida. Berätta kort om din bakgrund, om dina intressen och främsta egenskaper. Berätta även varför du valde just detta program, vilka förväntningar du har på gymnasiet och hur dina framtidsdrömmar ser ut.

Vem är jag inte?

Testa att göra tvärtom – presentera dig genom att beskriva din totala motsats. Beskriv en person som är i din ålder men på alla andra tänkbara sätt olik dig. Fundera först ­igenom hur du är. Vilka är dina främsta egenskaper (glad, social, blyg, lättretlig, rastlös …), intressen (fotboll, design, dataspel, blogga, motorer …) och framtidsdrömmar? Skriv sedan en beskrivning av hur din totala kontrast skulle vara.

Intervjua en klasskompis Det är framför allt i samtal vi lär känna nya människor. Till exempel nya klasskompisar. En intervju är ett samtal där den ena parten har förberett frågor som den andra svarar på. Den som intervjuar har dessutom en plan för hur samtalet ska ­redovisas.

Gör en intervju med någon i klassen!

1. Förbered dig genom att skriva ner de frågor du vill ställa. Här är några förslag: Hur skulle du beskriva dig själv – med bara tre ord?

Vad har du för familj?

Vilka är dina största intressen?

Vad gillar du för musik, filmer, böcker och sporter?

Vilket är ditt bästa minne från sommaren?

Vad kommer du att sakna från högstadiet?

Vad (eller vem) skulle du ta med till en öde ö?

Vad gör du om tio år?

I startblocket

13

Ditt sätt att lära i kapitlet

Motivationen är motorn När du studerar gör du många olika saker. Du ­läser, lyssnar, ställer frågor, antecknar och disku­ terar. ­Ibland löser du uppgifter med andra, ibland ­ar­betar du på egen hand. Med bra studieteknik blir skol­arbetet både roligare och mer effektiv, och du får mer tid över till annat.

Samtidigt är god studieteknik aldrig tillräckligt för att dina studier ska fungera. Viktigast av allt är din ­inställning och att du känner lust att lära. Ju mer moti­ verad du är, desto bättre kommer du att klara dina stu­ dier. Så enkelt är det faktiskt. Det är lättare att lära sig nya saker om man verkligen vill det.

Inför dina studier på gym­ nasiet är det bra att tänka igenom hur du kan få ut så mycket som möjligt av un­ dervisningen. I det här ka­ pitlet får du många tips på hur du pluggar smartare och mer effektivt.

Det bästa med det sämsta Ta fram ditt schema över en vanlig vecka i skolan.

1. Vilka ämnen tycker du är roligast eller mest intressanta?

Vad är det du gillar med just dessa ämnen?

2. Vilka ämnen tycker du minst om? Varför?

3. Nu är det dags att plocka fram den positiva ­inställningen.

Vad är det bästa med de ämnen som du inte gillar så mycket? Kom på minst två saker för varje ämne. Nu vet du vad du ska fokusera på!

Goda råd är inte dyra Vilka råd skulle du vilja ge till en kompis som inte alls känner sig motiverad i skolan? Hur kan man tänka och vad kan man göra för att hitta lusten och viljan att lära sig? Gör en lista tillsammans med några kompisar med era bästa råd. Redovisa för varandra i klassen.

30

Det handlar om dig!

Ett brev till mig Hur vill du att din gymnasietid ska bli? Vilka förväntningar har du på de kommande åren? Skriv ett brev till dig själv där du berättar vad du vill få ut av den här tiden. Formulera några målsättningar som både utmanar dig och samtidigt känns rimliga. Spara brevet. Läs det igen när du tar studenten. Blev det som du hoppades?

Ditt sätt att lära

31

Ordet 채r ditt

46

INNEHÅLL Samtala: Om både stora och små samtal, och om hur ni får ut mer av samtalen i klassrummet.

Tala inför andra: Om att förbereda och planera ett tal – och bli en säkrare och tryggare talare.

Argumentera: Om vad som gör en argumentation övertygande, i tal och skrift.

47

Tala inför andra i kapitlet

Att komma igång Här är ett antal muntliga övningar som passar bra som uppvärmning inför mer förberedda samtal och redovisningar.

Alla ord Arbeta i mindre grupper. Sätt er i en ring. Kom på så många ord som möjligt i någon av kategorierna nedan. Låt en i gruppen börja och gå sedan laget runt så länge ni kommer på nya ord. Begränsa betänketiden så att övningen blir snabb och impulsiv.

• ord som börjar på L • förnamn som börjar på A • ord som har med havet att göra • namn på städer

Att redovisa är lite som att springa ett sprinter­lopp.

Det krävs en hel del för­ beredelser men är oftast över på en kort stund.

I det här ­kapitlet får du veta hur du planerar och ­genomför tal – och hur du övervinner din nervositet.

Bakom ryggen Den här uppgiften kräver att någon i klassen – förslagsvis ­läraren – tar med ett antal olika föremål till klassrummet. Det ska vara små föremål av olika material. Låt sedan var och en i turordning föra händerna bakom ryggen. Läraren ger den som är på tur ett föremål, som han eller hon alltså inte kan se. Uppgiften går ut på att under en minut beskriva före­ målet för övriga klassen eller gruppen. Det är inte tillåtet att säga vad föremålet heter eller är, eller hur det används, bara hur det känns att hålla i.

58

Ordet är ditt

Högläsning Välj en dikt, ett utdrag ur en roman eller en låttext som du tycker mycket om. Öva på att läsa din text högt. Läs upp era texter för varandra i grupper eller i klassen. Berätta varför du valde din text. Hur kom du i kontakt med den? Vad säger texten dig?

En (nästan) helt sann historia Tänk tillbaka på något som du varit med om och ­förbered en kort muntlig berättelse om din upplevelse. Allt i din berättelse ska vara sant – utom en viktig detalj. Du kan antingen lägga till något som aldrig hände, eller överdriva en händelse kraftigt. Ta inte i för mycket bara, det roliga är om din publik inte riktigt vet vad i din berättelse som inte stämmer. Berätta om din upplevelse för en mindre grupp eller för klassen. Kan de komma på vad i berättelsen som inte är sant?

Tala inför andra

59

Argumentera i kapitlet

Diskussioner som engagerar Överallt omkring dig pågår diskussioner i olika frå­ gor. Du deltar säkert själv i flera diskussioner ­varje dag, där du säger vad du tycker och lyssnar till vad andra har att säga. På nätet finns det många forum där människor kan ge uttryck för sina åsikter i aktu­ ella frågor. På tidningarnas webbplatser brukar läsar­ na kunna kommentera artiklar och diskutera de äm­ nen som artiklarna handlar om.

När Expressen inledde en längre artikelserie om näthat skrevs det på kort tid hundratals inlägg i kom­ mentarfältet. En fråga som många återkom till var möjligheten att kommentera och diskutera frågor på nätet anonymt, alltså utan att avslöja sin identitet.

Här är några åsikter:

Det är lätt att över­ rösta andra genom att tala högt och mycket.

Men den som verkligen vill övertyga andra gör det bäst med goda ar­ gument. Det här kapit­ let ger dig grunderna i argumentationsteknik.

o rd

moderator – samtalsledare

Jag tycker det är demokratiskt med kommentarsfält, att inte bara politiker och media kan framföra sina åsikter offent­ ligt utan även enskilda personer. Men, man måste tänka sig för innan man skriver en kommentar, för en del människor är det alldeles för lättryckt på tangenterna.

Om vi kunde bemöta varandra så som vi själva skulle ­vilja bli bemötta, då vore mycket vunnet. Vi skulle behöva ha alerta moderatorer som snabbt går in och stänger av de personer som vräker ur sig elakheter mot andra. Man blir så himla knäckt när någon ger överlägsna, elaka och hån­ fulla kommentarer på nätet. Jag råkar aldrig ut för det i verkliga livet, men på nätet har det hänt flera gånger. Det måste bli en schysstare ton på internet!

74

Ordet är ditt

Har aldrig förstått problemet med detta s.k. nätmobbande.

Nätet är ju frivilligt att vara på. Ingen äger internet. Varför ska man precis vara på den sajt som någon ev mobbar en på. Ingen tvingar någon att precis vara på den sidan. Klå­ fingriga politiker behöver inte alls lagstifta och begränsa människors frihet.

Kanske borde Expressen och andra tidningar ­kräva att man ska stå med sitt eget namn för att få skriva kommentarer, jag skulle ställa upp på det och jag tror att vi internetanvändare är mogna för det numera.

Argumentera

75

86 T E MA

YRKESLIV

TEMA

YRKESLIV

Vad ska du bli när du bli stor? Säkert fick du den frågan som barn. Och även om det självklart inte är så att man blir någon först när man får ett jobb, är arbetet centralt för många människors identitet och självbild. I Tema Yrkesliv får du utforska dina tankar och funderingar kring det yrkesliv som väntar dig efter studenten, och som du förbereder dig för fullt inför just nu.

I Tema Yrkesliv får du © fundera över vad du vill få ut av ett jobb © veta hur många yrken det finns i Sverige © diskutera sociala medier © skriva en ordbok med yrkesspråk © handfasta tips inför anställningsintervjun.

TEM A

YRKESLIV

87

Första jobbet De flesta får sina första jobberfarenheter genom en praktik­ plats, ett sommarjobb eller ett extraknäck vid sidan av sko­ lan. Det allra första jobbet gör ofta ett särskilt starkt intryck.

För många kan ett sommarjobb eller extraknäck dessutom vara en viktig ingång till arbetsmarknaden. Det ger erfaren­ heter men också kontakter.

I en artikelserie i Dagens Nyheter om ungdomar och yrkes­ liv fick tidningens läsare skriva kommentarer på tidningens webbplats och berätta om sina första jobb. Här är några ex­ empel på hur det kunde låta:

90 T E MA

YRKESLIV

Hade mitt första jobb som 15-åring. Det var på en frukost­ buffé på ett hotell. Sen det jobbet har jag aldrig gått helt arbets­lös. Det var en bra öppning in i servicebranschen där jag ­fortfarande har en fot inne till viss del. Visst har det blivit en del ”skitjobb” och jobb jag klart varit över­ kvalificerad för. Men när jag tittar i backspegeln så har jag faktiskt kunnat ta med mig något från varje jobb som jag har haft nytta av längre fram.

Jag började dela ut reklam varje helg när jag var tretton år och fortsatte med det i fem år. Lite extra pengar och även om det var tufft ibland på vintrarna var det inte så väldigt ansträngande. Var verkligen en bra erfarenhet att ha på pappret när jag sökte första sommarjobbet sedan.

Första jobbet var lite sjaskigt och lite trist med nästan enbart manliga kollegor. Jobbade dock hårt och skaffade mig ett bra rykte. Nu har jag kommit upp mig, men funde­ rar ändå på om det inte är dags att vidareutbilda mig …

Jag kommer ihåg dom första pengarna man fick i handen, helt plötsligt så öppnade sig alla möjligheter, man ­behövde inte springa och tigga av morsan. Och jag var inte bort­ skämd med pengar, då morsan var ensamstående.

Mitt första jobb Vad har du för erfarenheter av att arbeta? Vilket var ditt första jobb? Hur upplevde du det? Känner du igen dig i någon av kommentarerna som du just har läst? Skriv ett eget längre inlägg under rubriken ”Mitt första jobb”.

TEM A

YRKESLIV

91

Den skรถna litteraturen

108

INNEHÅLL Du som läsare: I skönlitteraturens skattkammare finns något för alla. Vilka berättelser väljer du?

Novellen: Lär dig mer om den lilla berättelsen med det stora innehållet.

Poesi: Läs om kärlek, drömmar, krokodiler, biografer, snöänglar …

Att skriva berättelser: Allt du behöver för att skriva egna berättelser.

109

Han kastade maten i väggen. Tallriken gick sönder, och maten trevade sig ner längs tapeten som bru­ na fingrar. Pappa rusade upp och skrek åt mamma.

När hon backade undan i panik började han skälla på henne för att hon försökte komma undan när han pratade. Hon bad och bönade att han skulle lugna ner sig, men han störtade efter henne ut i köket.

Jag satt ensam kvar i vardagsrummet med knäna uppdragna mot bröstet. Jag hörde en dov duns när pappas knytnäve bankade mot mammas kropp. Hon skrek, drog ett oregelbundet andetag och skrek igen.

Jorge panikade. Sparkade allt vad han kunde mot kuken på snuten. Mannen vrålade. Jorge hade bara en sak i huvudet: kokset i bagage­ luckan. Greppade handtaget på luckan. Öpp­ nade den. Slet upp NK-påsen. Polismannen som stod vid dörren till Mehmeds bil slängde sig mot Jorge. Jorge tog ett steg åt sidan. Höll sig fri. Polisen som fått en spark mot pungen slet upp ett vapen. Skrek något. Jorge sprang.

Polisen som försökt kasta sig över honom ku­ tade efter. Jorge ökade. Mannen efter var snabb. Jorge var snabbare. Tacka gud för tiden på Österåker och den lilla träning han fått på sistone. Snuten bakom vrålade.

112

Den sköna litteraturen

Vilka romaner de fyra utdragen är hämtade ur kan du läsa om på ­s. 296.

Samtala om texten 1. Är det något av utdragen som du känner igen? Vilket?

2. Vad är det för slags berättelser? Vad är typiskt för dessa berättelser?

3. Vilken av böckerna blir du mest nyfiken på? Varför?

Romaner på film I dag kommer många i kontakt med skönlitteraturen genom film och tv-serier, eftersom populära romaner ofta filmatiseras. Vilka filmer har du sett som du vet bygger på en bok? Gör en lista och jämför med några kompisar i klassen. Har någon av er läst en bok och sedan sett filmatiseringen? Vilken gillade ni i så fall bäst – boken eller filmen? Varför?

Barndomens berättelser De berättelser vi tar del av som barn minns vi särskilt starkt.

Vilka berättelser från din barndom minns du? Varför tror du att dessa etsat sig fast hos dig? Skriv en kort text om de berättelser ur din barndom som du bär med dig.

Vad är skönlitteratur?

De fyra korta utdragen som du precis har läst är alla exempel på skönlitteratur. Skönlitteratur är texter som bygger på för­ fattarens fantasi, och är alltså inte sanna i den bemärkelsen att de skildrar verkligheten precis som den är eller har varit.

Det betyder däremot inte att allt i en skönlitterär text är påhittat. Författaren kan använda verkliga miljöer och be­ skriva dem precis så som de ser ut på riktigt. Författaren kan också inspireras av verkliga händelser i sitt eget och i andras liv. Och trots att skönlitteraturens berättelser är uppdiktade brukar man ändå säga att de berättar sanningar. Skönlittera­ turens sanningar handlar om hur det är att vara människa.

Skönlitterära texter delas in i ett par olika huvudgrupper:

Du som läsare

113

Bilder i språket Många poeter använder sig av bildspråk i sina dikter. Att be­ skriva saker och känslor med hjälp av bilder är inget unikt för poesin. Vi använder språkliga bilder i vår vardag så ofta att vi inte ens tänker på det. Vi säger att bordet har ben (som om bordet var en människa), att vägen ringlar sig (som om vägen levde) eller att vi har ett brinnande intresse för saker (som om det slog lågor om oss).

Genom att låna bilder från andra sammanhang än det som det egentligen talas om (till exempel från djurriket när vi talar om människor), kan vi förstärka innehållet i det som sägs. En slö person är en latmask, en ilsken person är arg som ett bi.

De vanligaste bildspråken är liknelser och metaforer.

Liknelse: Istället för att säga att någon är vacker, kan man likna personen vid något vackert.

Uttrycket ”du är som en ros” är en liknelse. ”Du” liknas vid ”en ros”, och det som binder samman orden ”du” och ”ros” är som.

Hissen luktar som en människa som inte tvättat sig på flera år Lukas Moodysson

Metafor: Istället för att säga ”du är som är ros” kan man kort och gott säga ”du är en ros”. Här har ordet som strukits. Uttrycket är därmed inte längre en liknelse, utan en metafor.

Står på balkongen i en bur av solstrålar Tomas Tranströmer

140

Den sköna litteraturen

Liknelser i vardagen Arg som ett bi, hungrig som en varg – vilka andra vanliga liknelser kan ni komma på? Arbeta i mindre grupper och gör en lista. Jämför med övriga klassen.

Kom på egna liknelser Att komma på egna liknelser är både utmanande och roligt.

Avsluta meningarna (eller kom på helt egna meningar): Hjärtat slog hårt som …

Han skrek som …

Maten smakade som …

Gummans ansikte var skrynkligt som …

Vardagsmetaforer Stolsben, ryggtavla, svartsjuka – kan ni komma på fler vardagsmetaforer? Ord vi använder utan att tänka på det? Sammanställ en lista över vanliga metaforer i svenskan.

Poesi

141

Att skriva berättelser i kapitlet

Berättelsens byggstenar

I det här kapitlet får du lära dig hur du skriver be­ rättelser. Genom att ­prova på att skriva skönlitte­ rära texter övar du dig i ­skrivandets ­hantverk – samtidigt som du får ­inblickar i hur författare arbetar. Det har du även ­nytta av när du läser och samtalar om skönlitteratur.

Även om det finns många olika typer av berättel­ ser, finns det sådant som är utmärkande för all slags skönlitteratur. Berättelser handlar om ­någon eller några (personer eller varelser), ut­ spelar sig i en viss miljö och har något som driver handlingen framåt.

När du ska skriva en berättelse, till exempel en novell, måste du alltså bestämma vem eller vilka du vill berätta om, var din berättelse ska utspela sig och vad den ska handla om.

Här får du läsa början på en novell av skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist som heter Elda telefonkataloger. Notera hur du som läsare först introduceras för berättelsens perso­ ner och miljö innan handlingen skjuter fart när något ovän­ tat plötsligt händer.

Det var en riktig skithöst, den där då Sampe och jag satt i skogen och eldade telefonkataloger. Vi hade alltid hängt ihop, men den hösten hade Sampe börjat gym­ nasiet, fordonsteknik, medan jag gick sista året på hög­ stadiet.

Sampe var en och nittiofem lång, vägde typ hundra kilo. Han var smådum, ursnäll och slogs aldrig. Tyvärr.

Folk i hans nya klass gav honom skit och förmodligen stod han bara och tog emot med det där fåraktiga le­ endet i ansiktet. Korkade, genomsjyssta Sampe. Jag vill gråta bara jag tänker på det. Alltihop.

148

Den sköna litteraturen

I inledningen lär du känna berättelsens personer …

Att skriva berättelser 

149

Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar Den som läser en text har ofta vissa förväntningar på vad texten ska handla om och hur den ska vara skriven. På samma sätt är det med musik och film. För stora avvikelser från ­mallen skapar lätt förvirring och irritation.

1. Arbeta i mindre grupper. Läs beskrivningen av vad som kännetecknar en säljannons. Håller ni med eller skulle ni vilja ändra på något i beskrivningen? Vad i så fall?

2. Gör liknande beskrivningar av följande: a) arbetsansökan (texttyp) b) schlager (musikstil) c) romantisk komedi (filmgenre) 3. Ibland kan det vara smart att tänja lite på de gränser som finns för olika texttyper och genrer. Ge förslag på hur man kan experimentera med de exempel som ni arbetat med, för att sticka ut och väcka uppmärksamhet. Finns det något man absolut bör undvika? Varför?

Säljannons En säljannons ska vara kort och opersonlig.

Textens fokus är på det som ska säljas, som ska beskrivas kärnfullt och lockande men utan alltför många detaljer. Språket får gärna vara enkelt, med korta meningar som staplas på varandra. Syftet med texten är att sälja något, inte att uttrycka känslor eller att sprida ett visst budskap.

Mitt skrivande Hur ofta skriver du och vad för slags texter skriver du? Gör en lista över alla texter du kan komma på att du skrivit under de senaste dagarna. Jämför med varandra i klassen.

192

Från tanke till text

ett ord

texttyp Genom att skriva kan du uttrycka dina tankar och känslor. Men du kan också lösa problem, argumentera för olika åsikter eller dokumentera dina kunskaper. Olika slags texter fyller olika syften. Ett begrepp som används när man delar in texter är text­ typer. I Svenska impulser får du arbeta med de här texttyperna:

Instruktion – En instruktion beskriver och förklarar hur man går tillväga när man gör någonting (s. 226–230).

Insändare – En insändare är en enklare argumenterande text (s. 81–84).

Krönika – En krönika är en personlig, löst argumenterande text (s. 232–236).

Novell – En novell är en kort skönlitterär text som bygger på författarens fantasi (s. 128–134).

Platsansökan och CV – En platsansökan är ett brev som du skriver när du söker arbete. En CV är en merit­förteckning (s.

100–103).

Protokoll – Ett protokoll sammanfattar vad som diskuteras och beslutas på ett möte (s. 244–246).

Rapport – En rapport är en redovisning av ett arbete, en undersökning eller en praktikperiod (s. 238–241).

Recension – En recension är en bedömning av till exempel en bok eller en film. (s. 218–224).

Referat – Ett referat är en sammanfattning, ofta av en ­annan text (s. 208–216).

Skrivandets hantverk

193

Svenska p책 olika s채tt

248

INNEHÅLL Heta stolen: Testa dina attityder till språket i Heta stolen!

Svenska för alla: Det finns inte bara ett sätt att tala svenska på. Lär dig mer om svenskans många olika varianter.

249

Topplistan Gör en undersökning i skolan om vilka känslor några olika ­dialekter väcker. Arbeta så här: 1. Arbeta i mindre grupper.

2. Bestäm fyra dialekter som ni vill arbeta med.

3. Gör en enkät i form av en tabell. Skriv de fyra ­dialekterna överst som rubriker för varsin spalt. I spalten längst till vänster skriver ni det som ni vill värdera (till exempel hur ”charmig”, ”sexig”, ”snobbig” och ”tuff ” en dialekt uppfattas). Varje dialekt bedöms med siffrorna 1–5 (där 5 är mest charmig, sexig etc.). värmländska

skånska

stockholmska

gotländska

charmig sexig snobbig tuff 4. Låt ett antal elever (minst 10) på skolan fylla i enkäten.

5. Sammanställ en topplista. Vilka dialekter fick de högsta värdena? Redovisa för varandra i klassen.

6. Diskutera avslutningsvis resultaten i de olika grupperna.

Kan ni se något mönster? Vad kan det i så fall bero på?

Sociala dialekter En sociolekt kan sägas vara en social dialekt. Till skillnad från dialekter, som är knutna till geografiska områden, be­ skriver sociolekter hur språket påverkas av till exempel social bakgrund, utbildningsnivå och yrkesval.

Det har nämligen visat sig i olika undersökningar att det finns språkliga drag som skiljer talspråket inom olika social­ grupper åt. Det handlar om ordval och uttal. Det kan också handla om hur mycket dialekt man talar eller hur ofta man använder slangord eller svordomar.

Samtidigt är sociolekterna inte lika tydliga och enkla att beskriva som dialekterna. Dessutom förändrar många sitt sätt att tala beroende på situation och samtalspartner.

258

Svenska på olika sätt

Yrkesspråk Ett så kallat yrkesspråk innehåller termer och begrepp för verktyg, material och tekniker som används i den dagliga yr­ kesutövningen. Sådana ord är nödvändiga att lära sig för att göra ett bra jobb. Men yrkesspråket är också, precis som alla gruppspråk, viktigt för samhörigheten. Genom att lära sig att behärska orden och uttrycken stärker man samtidigt sin egen yrkesidentitet.

Liten ordlista till … målarens språk bättringsmåla = att bättra på en färdigmålad yta apelsinyta = färgen på en målad yta flyter inte ut ordentligt dammtorr = målad yta på vilken damm och liknande ­partiklar inte fastnar gränga = att spruta ett tak för att få en knottrig yta bredspackling = att spackla en stor yta fläckmåla = att bättra på en målning

Liten ordlista till … krogspråket grytslyna = kokerska fårmuff = snål gäst som inte ger dricks ballong = hovmästare pingvin = serveringspersonal potatisnisse = oerfaren kock

Liten ordlista till … vårdsvenskan supp = suppositorium eller stolpiller, som är medicin som förs in i ändtarmen uska = undersköterska CT-skalle = datortomografi, alltså en skiktröntgen, av skallen smärtis = smärtstillande läkemedel

Utmana svenskläraren Skriv, i mindre grupper, en lista med några ord som ni har lärt er i utbildningen hittills, som är vanliga inom det yrke ni utbildar er till. Läs upp dem i klassen och testa om er svensk­lärare vet vad orden betyder. För­ klara de ord som svensk­läraren inte förstår.

Läs mer om yrkesspråk och yrkes­ identitet på s. 99.

Svenska för alla

259

SAOL Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är en ordbok över svenska språket (finns även på nätet) och kommer ut med ett antal års mellanrum. SAOL beskriver samtidens språk. Därför plockas ord som anses föråldrade bort medan nya ord som etablerat sig i svenskan plockas in. I den senaste upplagan infördes mer än tiotusen nya ord, bland annat dessa: guss, keff, kylskåpspoesi, hjärnsläpp, magkänsla, skejta, sunkig, dissa, promota

Språk och kön Använder flickor och pojkar språket på olika sätt? Här är en uppgift där du och dina klasskamrater får undersöka hur ni ser på den frågan. Samla klassen i mitten av klassrummet.

Markera sedan tre platser i rummet: en där man ställer sig om man håller med, en där man ställer sig om man inte hål­ ler med och en där man ställer sig om man är osäker. Ta ställ­ ning till varje påstående, och låt några i klassen motivera sina ställningstaganden innan ni går vidare med nästa påstående.

1. Flickor pratar mer än pojkar.

2. Pojkar har svårare för att prata om känslor än flickor.

3. Flickor skvallrar mer än pojkar.

4. Pojkar talar mer dialekt än flickor.

5. Flickor är bättre på att lyssna än pojkar.

Mina tankar Sätt dig ner en stund och skriv ner de tankar som värderingsövningen väckte hos dig. Var det svårt att ta ställning till de olika påståendena? Varför i så fall? Fanns det stora skillnader i klassen? Vad kan det tänkas bero på?

262

Svenska på olika sätt

Vilken betydelse kön spelar för vårt sätt att tala är en omdis­ kuterad fråga inom språkforskningen. Först och främst är det viktigt att komma ihåg att alla kvinnor och män inte pratar på samma sätt, precis som alla ungdomar inte pratar på sam­ ma sätt bara för att de är unga. Det finns alltid individuella skillnader.

Svenska för alla

263

Svenska impulser för yrkesprogrammen

Svenska impulser för yrkesprogrammen carl-johan markstedt Svenska impulser för yrkesprogrammen är ett läromedel för kursen Svenska 1. Boken tar ett helhetsgrepp om svenskkursen med fylliga och inspirerande kapitel om muntlig och skriftlig framställning, språk, litteratur och film, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser förstärker och fördjupar dina kunskaper i svensk­ ämnet, men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

carl-johan markstedt

Svenska impulser är särskilt skriven för dig som går på ett yrkes­ program. Det märks bland annat i valet av faktatexter, som skildrar olika sidor av yrkeslivet, men också i uppgifter och i det tema som heter just Yrkesliv.

Till boken finns en antologi som heter Upplev litteraturen 1.

ISBN 978-91-523-1055-7

Svenska impulser

carl-johan markstedt

för yrkesprogrammen