9789144083599

PATIENTENS PERSONLIGA HYGIEN – omvårdnad, välbefinnande och hälsa

Evidensbaserade principer för omvårdnaden av patientens ögon, öron, mun, naglar och hår beskrivs. Olika metoder för att tvätta och bada patienter diskuteras, liksom sängbäddning och hur patienten kan få hjälp att hitta en lämplig ligg- eller sittställning i sängen. Samtliga kapitel kopplas till relevant anatomi och fysiologi, men också till vanliga sjukdomstillstånd. Innehållet understryker också säkerhetsfrågor, patientens integritet, värdighet, kulturella och religiösa frågor samt infektionsprevention.

PERSONLIGA HYGIEN

En av grundstenarna i god omvårdnad är att tillgodose patientens behov avseende den personliga hygienen. De flesta skulle hålla med om att det finns en tydlig koppling mellan den personliga hygienen och upplevelsen av hälsa. Trots det är det inte alltid som patientens personliga hygien sätts i främsta rummet inom dagens hälso- och sjukvård. Den här boken kombinerar praktik och teori på ett utmärkt sätt, så att läsaren introduceras till de kunskaper och färdig­heter som krävs.

Lindsay Dingwall | PATIENTENS

Lindsay Dingwall, är leg. sjuksköterska och lektor vid School of Nursing and Midwifery, universitetet i Dundee, Storbritannien. Hon har varit kliniskt verksam inom kirurgi och allmänmedicin, men hennes främsta fokus är äldres hälsa.

PATIENTENS PERSONLIGA HYGIEN – omvårdnad, välbefinnande och hälsa

Patientens personliga hygien riktar sig i första hand till studenter på grundläggande nivå i sjuksköterskeprogrammet.

Art.nr 36391

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08359-9_Cover.indd 1

Lindsay Dingwall

7/9/14 9:02 AM

Originalets titel: Personal Hygiene Care © Wiley-Blackwell, Chichester, UK, 2010 © 2010 Lindsay Dingwall All Rights Reserved. Authorised translation from the English language edition published by Blackwell Publishing Limited. Responsibility for the accuracy of the translation rests solely with Studentlitteratur AB and is not the responsibility of Blackwell Publishing Limited. No part of this book may be reproduced in any form without the written permission of the original copyright holder, Blackwell Publishing Limited.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36391 ISBN 978-91-44-08359-9 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Margareta Brandin Berndtsson Sakgranskning: Maria Neljesjö Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-08359-9_book.indd 2

2014-07-15 13.36

INNEHÅLL

Förord 15 Förord till den svenska utgåvan 17 Tack 19 Kapitel 1 Bedömning av patienten 21 Inledning 21 Kunskapsmål 21 Vikten av personlig hygien i omvårdnaden 22 Ett patientcentrerat arbetssätt 24 Omvårdnadsbedömning 26 Screening som en del av bedömningen 30 Omvårdnadsdiagnos 30 Planeringsstadiet 31 Genomförandet 32 Utvärdering 32 Omvårdnadsplanering 33 Roper, Logan och Tierneys omvårdnadsmodell 33 De tolv livsaktiviteterna (faktaruta 1.4) 34 Inverkan från livets gång (ålder) 35 Inverkan på det oavbrutna förloppet beroende–självständighet 35 Faktorer som påverkar livsaktiviteterna 35 Individanpassade levnadsförhållanden (vardagligt liv) 35 Upprätthålla en trygg omgivning 37 © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 3

3

2014-07-15 13.36

Innehåll

Andning 37 Kommunikation 37 Mobilisering 38 Äta och dricka 38 Avsöndring av urin och avföring 38 Upprätthålla kroppstemperaturen 39 Arbeta och roa sig 39 Sova 39 Uttrycka sin sexualitet 39 Att dö 40 Vårdmiljön i förhållande till den personliga hygienen 40 Att upprätthålla en säker miljö 40 Bedömning av infektionsrisken (patient) 41 Basala hygienrutiner 43 Bedömning av infektionsrisken (miljön) 44 Riskbedömning för förflyttning och skötsel 44 Hälsa och säkerhet 48 Omvårdnad 50 Förskrivningsrätt för sjuksköterskor 50 Läkemedelshantering 51 Administrering av läkemedel 51 Patienter som egenadministrerar sina läkemedel 52 Ålderns inverkan vid läkemedelsbehandling 53 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 53 Barndomen (2–12 år) 54 Ungdomen (13–19 år) 54 Vuxenåldern (20–64 år) 54 Ålderdomen (65 år och uppåt) 55 Sammanfattning 55 Litteratur 55

4

978-91-44-08359-9_book.indd 4

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.36

Innehåll

Kapitel 2 Att förbättra och upprätthålla munhälsan 59 Vikten av munvård och munhälsa 59 Kunskapsmål 59 Definitioner av munhälsa och munvård 60 Munvårdens betydelse för hälsan 60 Munhålans anatomi 60 Munhålans tak 61 Tungan 61 Spottkörtlarna 62 Tandköttet (gingiva) 62 Tändernas anatomi 62 Ålderns inverkan på munhälsan 64 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 64 Barndomen (2–12 år) 64 Ungdomen (13–19 år) 65 Vuxenåldern (20–64 år) 65 Ålderdomen (65 år och uppåt) 65 Effekten av att vara beroende av hjälp med munvård 66 Fysiska faktorer som påverkar munhälsan 66 Psykologiska faktorer som påverkar munhälsan 67 Sociokulturella faktorer som inverkar på munhälsan 68 Politisk-ekonomiska faktorer som inverkar på munhälsan 68 Bedömning av munhälsa och munvård 69 Metod: Bedömning av munhälsa 71 Utrustning för att sköta sin munvård 74 Rengöringsmedel 76 Munsköljvätska 76 Omvårdnad 77 Konstgjord saliv 77 Hjälpmedel för munvård 78 Anpassade tandborstar 78 Hygienrutiner 78 Vanliga munhälsoproblem 78 Dålig andedräkt (halitos) 78

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 5

5

2014-07-15 13.36

Innehåll

Överdriven salivproduktion 79 Muntorrhet (xerostomi) 80 Muntorsk (oral candidos) 81 Herpessår (munsår) 81 Tandköttsinflammation (gingivit) 82 Tandlossning (parodontit) 83 Munsköljvätska för att kontrollera plack och gingivit 84 Klinisk munvård 84 Metod: Tandborstning 84 Munvård för svårt sjuka patienter 87 Metod: Munvård för patienter som är svårt sjuka eller får vård i livets slutskede 87 Protesvård: tandproteser och broar/bryggor 89 Vanliga sjukdomar i munnen hos patienter som bär protes 90 Protesrelaterad stomatit 90 Angulär keilit – munvinkelragader 91 Metod: Protesrengöring 91 Skötsel av proteser 93 Omvårdnad av patienter med nedsatt kognitiv förmåga 93 Sammanfattning 94 Litteratur 95 Kapitel 3 Ögonvård 99 Vikten av ögonvård 99 Kunskapsmål 99 Ögats anatomi 100 Senhinnan (sklera) 100 Åderhinnan (koroidea) 100 Synskärpa 103 Ålderns inverkan på ögonhälsa och ögonvård 104 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 104 Barndomen (2–12 år) 104 Ungdomen (13–19 år) 105

6

978-91-44-08359-9_book.indd 6

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.36

Innehåll

Vuxenåldern (20–64 år) 105 Ålderdomen (65 år och uppåt) 105 Förloppet vårdberoende–självständighet och hur det inverkar på ögonhälsa och ögonvård 105 Fysisk inverkan på ögonhälsa och ögonvård 107 Psykologisk inverkan på ögonhälsa och ögonvård 108 Sociokulturell inverkan på ögonhälsa och ögonvård 109 Miljöns inverkan på ögonhälsa och ögonvård 109 Politisk-ekonomisk inverkan på ögonhälsa och ögonvård 110 Ögonsjukdomar 110 Konjunktivit (ögoninflammation) 110 Metod: Ögontvätt 112 Kornealabrasion – skada på hornhinnan 113 Torra ögon 115 Främmande kropp i ögat 115 Katarakt (grå starr) 116 Glaukom 117 Riskfaktorer för glaukom 117 Olika typer av glaukom 117 Metod: Applicera ögondroppar 119 Metod: Administrering av ögonsalva 122 Vård av synhjälpmedel 124 Kontaktlinser 124 Metod: Insättning av kontaktlinser 126 Metod: Uttagning av mjuka kontaktlinser (figur 3.2) 127 Metod: Uttagning av hårda kontaktlinser 129 Ögonproteser 130 Metod: Uttagning av ögonprotes (figur 3.3) 131 Metod: Insättning av ögonprotes 132 Sammanfattning 133 Litteratur 133

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 7

7

2014-07-15 13.36

Innehåll

Kapitel 4 Öronvård 139 Vikten av öronvård 139 Kunskapsmål 139 Örats anatomi 140 Ytterörat (öronmusslan, aurikeln) 140 Hörselgången 141 Mellanörat 141 Innerörat 141 Koklea (snäckan) 142 Det vestibulära systemet (balanssinnet) 142 Cerumen (öronvax) 142 Hörselnedsättning 143 Konduktiv hörselnedsättning 143 Sensorineural hörselnedsättning 144 Kombinerad hörselnedsättning 144 Central hörselnedsättning 144 Ålderns inverkan på öronvården 145 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 145 Barndomen (2–12 år) 145 Ungdomen (13–19 år) 146 Vuxenåldern (20–64 år) 146 Ålderdomen (65 år och uppåt) 146 Öronvård och omvårdnad vid speciella situationer 147 Fysiska faktorers inverkan på örat, hörseln och öronvården 147 Psykologiska faktorers inverkan på örat, hörseln och öronvården 148 Sociokulturella faktorers inverkan på örat, hörseln och öronvården 148 Miljöfaktorers inverkan på örat, hörseln och öronvården 149 Politisk-ekonomiska faktorers inverkan på örat, hörseln och öronvården 149 Öronvård 150 Vanliga tillstånd i örat 151 Vaxproppar 151 Metod: applicera örondroppar 152 Vanliga öronsjukdomar 155 Hörselgångsinflammation (extern otit) 155

8

978-91-44-08359-9_book.indd 8

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.36

Innehåll

Mellanöreinflammation (mediaotit) 156 Perforerad trumhinna 157 Tinnitus 158 Vertigo (rotationsyrsel) 159 Ménières sjukdom 159 Undersökning och screening för hörselnedsättningar och öronsjukdomar 160 Frågor för bedömning/screening 160 Metod: Verbal kommunikation med en patient som har en hörselnedsättning 162 Metod: Öronundersökning 163 Hörselhjälpmedel 165 Att förebygga problem med hörselhjälpmedel 166 Olika typer av hörselhjälpmedel och hur de ska skötas 167 Att sköta en bakom örat-hörapparat 170 Metod: rengöring av öroninsatsen 170 Metod: sätt i nya slangar i öroninsatsen 172 Sammanfattning 173 Bilaga 4.1 174 Screeningversionen av Hearing Handicap Inventory for the Elderly, HHIE-S 174 Litteratur 175 Kapitel 5 Fot- och nagelvård 181 Kunskapsmål 181 Ålderns inverkan på fothälsan och fotvården 182 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 182 Barndomen (2–12 år) 183 Ungdomen (13–19 år) 183 Vuxenåldern (20–64 år) 183 Ålderdomen (65 år och uppåt) 184 Fysisk inverkan på fothälsa och fotvård 184 Psykologisk inverkan på fothälsa och fotvård 185 Sociokulturell inverkan på fothälsa och fotvård 186 © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 9

9

2014-07-15 13.36

Innehåll

Miljöfaktorers inverkan på fothälsa och fotvård 186 Politisk–ekonomiska faktorers inverkan på fothälsa och fotvård 187 Fotvård 187 Vanliga besvär i fötterna 188 Fotartrit 188 Diabetesfotsår 188 Svampinfektioner 191 Vanliga fotbesvär 191 Hallux valgus 191 Liktornar (heloma) och förhårdnader (keratos, kallositet) 192 Omvårdnadsbedömning av fötterna 193 Metod: Undersökning och bedömning av fötterna 193 Metod: Fotvård 196 Nagelns anatomi 199 Nagelplattan 199 Nagelroten 200 Nagelbädden 200 Nagelbandet 200 Nagelvallen 201 Vanliga nagelsjukdomar 201 Nageltrång 201 Inflammation i nagelvallen (paronyki) 202 Svampinfektioner i naglarna 203 Omvårdnad 204 Att klippa finger- och tånaglar 205 Metod: Att klippa tånaglarna 205 Metod: Att klippa fingernaglarna 207 Sammanfattning 209 Litteratur 209 Kapitel 6 Hårvård 213 Vikten av god hårvård 213 Kunskapsmål 213 Hårets anatomi 214

10

978-91-44-08359-9_book.indd 10

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.36

Innehåll

Ålderns inverkan på hårets hälsa och omvårdnad 215 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 215 Barndomen (2–12 år) 215 Ungdomen (13–19 år) 216 Vuxenåldern (20–64 år) 217 Ålderdomen (65 år och uppåt) 217 Hårets hälsa och behov av omvårdnad 217 Fysiska faktorer som inverkar på hårets hälsa 218 Psykologiska faktorers inverkan på hårets hälsa 218 Sociokulturella faktorers inverkan på hårets hälsa och omvårdnad 218 Miljöfaktorers inverkan på hårets hälsa 219 Politisk–ekonomiska faktorers inverkan på hårets hälsa 219 Bedömning av hårets hälsa och omvårdnad 220 Säkerhetsfrågor 220 Hygienrutiner 220 Förflyttning och hantering 220 Medicinsk vård 220 Vanliga hårsjukdomar 221 Huvudlöss (Pediculosis capitis) 221 Metod: Våtkamning för att påvisa och avlägsna huvudlöss 223 Flatlöss (Phthirus pubis) 225 Seborroisk dermatit/eksem 225 Alopecia 226 Håravfall i samband med cellgiftsbehandling 227 Omvårdnadsåtgärder för hårvård 228 Metod: Borsta patientens hår 228 Hårtvätt 230 Metod: Tvätta håret på sängliggande patient 230 Hårvårdsprodukter som används utan vatten 233 Hårborttagning 234 Metod: Rakning med engångsrakhyvel 235 Sammanfattning 238 Litteratur 238

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 11

11

2014-07-15 13.36

Innehåll

Kapitel 7 Tvättmetoder 241 Vikten av att tvätta patienten 241 Kunskapsmål 241 Ålderns inverkan på bad och dusch 242 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 242 Barndomen (2–11 år) 242 Ungdomen (12–19 år) 242 Vuxenåldern (20–64 år) 243 Ålderdomen (65 år och äldre) 243 Patienter med kognitiva nedsättningar 243 Individanpassade levnadsförhållanden: Bedömning 244 Faktorer som inverkar på möjligheten att tillgodose hygienbehov 245 Fysiska 245 Psykologiska 246 Sociokulturella 246 Miljöfaktorers inverkan på bad och dusch 247 Hjälpmedel vid bad 248 Stödhandtag 248 Sittbrädor 248 Badkarssitsar 248 Badlyftar 249 Badkuddar 249 Badkarstyper 249 Höj- och sänkbara badkar 249 Badkar med dörr 250 Badkar med inbyggd sits 250 Tippbart badkar 250 Badkar med ingång från sidan 250 Säkerhet 251 Politisk–ekonomiska faktorers inverkan på förmågan att tillgodose hygienbehov 251 Individanpassad omvårdnad 252 Metod: Säkra förberedelser för bad 253 Metod: Bada en patient 255

12

978-91-44-08359-9_book.indd 12

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.36

Innehåll

Metod: Duscha en patient 260 Att förbereda ett duschrum 261 Helavtvättning i sängen 262 Planera omvårdnaden 263 Säkerhet och hygienrutiner 263 Välbefinnande 264 Värdighet och integritet 264 Metod: Tillhandahålla bäcken till sängliggande patient 264 Metod: Helavtvättning i sängen 266 Intimhygien för vårdberoende patienter 270 Metod: Kvinnlig intimhygien 271 Manlig intimhygien 273 Alternativ till ett traditionellt sängbad 273 Metod: Bag bathing 274 Hantering av urinkateter 275 Metod: Byta urinpåse 277 Sammanfattning 278 Litteratur 278 Kapitel 8 Hudvård 281 Inledning 281 Kunskapsmål 281 Hudens anatomi (kutana membranet) 281 Ålderns inverkan på hud och hudvård 283 Spädbarns- och småbarnsåldern (0–23 månader) 283 Barndomen (2–12 år) 284 Ungdomen (13–19 år) 284 Vuxenåldern (20–64 år) 285 Ålderdomen (65 år och äldre) 285 Graden av vårdberoende/självständighet och dess inverkan på hudens hälsa och hudvård 286 Bedömning och behandling av vanliga hudsjukdomar 286 Torr hud (xerosis) 286 Kontakteksem 288 © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 13

13

2014-07-15 13.36

Innehåll

Psoriasis 289 Eksem 291 Impetigo 292 Mjukgörande medel 293 Metod: Applicering av mjukgörande medel för lokalbehandling 295 Viktiga punkter om mjukgörande behandling 296 Sängbäddning 297 Olika typer av sängar och sängutrustning 298 Olika typer av madrasser 299 Egen säkerhet 300 Hygienrutiner 301 Välbefinnande 302 Värdighet och integritet 302 Metod: Renbädda en tom säng 302 Metod: Renbädda med patient i sängen 305 Kuvertvikta hörn 308 Att hjälpa patienten hitta ett bekvämt läge i sängen 309 Skötsel och förflyttningsteknik 310 Metod: Förbereda en patient för att ändra läge 310 Metod: Vändning till patientens vänstra sida 311 Ryggläge (figur 8.2) 312 Halvliggande i ryggläge (figur 8.3) 313 Liggande på mage 314 Sidoläge (vänster och höger) (figur 8.4) 315 Sittande läge (figur 8.5) 317 Läge vid andnöd (figur 8.6) 318 Sammanfattning 319 Litteratur 319 Sakregister 323

14

978-91-44-08359-9_book.indd 14

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.36

FÖRORD

För de flesta av oss är det en självklarhet att få känna sig ren och fräsch. Vi kan oftast välja de produkter vi vill använda och följa våra egna rutiner när vi duschar, badar eller sköter om kroppen i övrigt. Om vi inte klarar av att tvätta oss, borsta tänderna eller tvätta håret, kan vi ofta bli mycket medvetna om att vi kanske inte ser så bra ut som vi vill, och det kan göra att vi inte känner oss så väl till mods som vi brukar. De som är sjuka eller inte kan sköta sin egen hygien är inget undantag. Att se ren och fräsch ut och känna att man fått hjälp med att sköta sin personliga hygien är viktigt, så att man känner sig så tillfreds som möjligt.

Omvårdnad på grundläggande nivå, det vill säga att tillgodose patienters vårdbehov, är det som patienter behöver för att känna välbefinnande och trygghet. Olika patienter sköter sin personliga hygien på olika sätt och ut­ifrån egna val, men till skillnad från oss är de ofta beroende av andra för att klara av detta.

Syftet med denna bok är att hjälpa dig att förstå hur dessa viktiga behov kan se ut och att utföra omvårdnaden inom alla aspekter av personlig hygien.

I kapitel 1 kan du läsa om sådant som är viktigt att tänka på före, under och efter de olika momenten. Betoningen ligger på att bedöma patienten.

Bedömning innebär helt enkelt att samla in all information som behövs för att på ett säkert sätt kunna utföra omvårdnaden så att individens egna val och behov kan tillgodoses. Det kan bland annat gälla att bedöma risken för allergier eller vilket behov av hjälp en patient har, men det kan också handla om att bedöma hur patienternas liv i övrigt, exempelvis religion och ålder, påverkar den personliga hygienen.

Att tvätta sig är en av de dagliga aktiviteter vi utför och ofta betraktar som självklara; andra exempel är att gå, äta och andas. I kapitel 1 uppmanas © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 15

15

2014-07-15 13.37

Förord

du att fundera över hur oförmåga att själv utföra en sak också kan påverka andra delar av livet. Om en patient till exempel har svårt för att andas kan det också vara svårt att gå eller att ta ett bad. När omvårdnaden planeras tillsammans med patienten ska också de dagliga aktiviteterna finnas med i planeringen. De viktigaste momenten innefattar att förklara för patienten vad de olika procedurerna innebär och att få patientens medgivande. Detta innebär att patienten förstår proceduren och går med på att den utförs.

Tillsammans med patienten planerar du hur han eller hon kan medverka i uppgiften. Vikten av att utvärdera om omvårdnaden har genomförts på ett bra sätt diskuteras också i kapitel 1. Om omvårdnaden har genomförts väl har patienterna också fått sina behov tillgodosedda på ett sätt som gör att de mår bra och kan upprätthålla en god hälsa och ett gott välbefinnande.

I de olika kapitlen beskrivs hur omvårdnaden för att sköta den personliga hygienen kan utföras. Varje kapitel tar upp en viss aspekt av personlig hygien och ger en kortfattad överblick över anatomin för den del av kroppen kapitlet gäller. Viss inverkan på patientens hälsa diskuteras, till exempel vad som kan göra att patienter har dålig munhälsa, men också hur några olika vanliga tillstånd och sjukdomar kan upptäckas.

Vissa arbetssätt som beskrivs kan också hjälpa personalen att upptäcka risker för patienternas hälsa; andra beskriver hur patienters säkerhet i det dagliga livet kan upprätthållas.

I stora drag är syftet med denna bok att hjälpa dig tillgodose patienternas behov för att sköta sin personliga hygien och att ge patientcentrerad omvårdnad utifrån varje individs förmåga och önskemål.

De arbetsuppgifter som associeras med personlig hygien kanske inte ses på samma sätt som de tekniskt avancerade uppgifter som har fått mest uppmärksamhet inom vården, men de är ytterst väsentliga för patienten.

Lindsay Dingwall

16

978-91-44-08359-9_book.indd 16

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

FÖRORD TILL DEN SVENSK A UTGÅVAN

Rollen som sjuksköterska har under de senaste decennierna ställts inför flera nya utmaningar. Datoriseringen har gjort sitt intåg och den moderna tekniken har blivit en del av sjuksköterskans vardag. Den medicinsk–tekniska utrustningen har blivit alltmer avancerad och gett sjuksköterskan nya möjlig­ heter att både kontrollera patienter och att ge behandlingar. Sjuksköterskan har fått möjligheter att bedriva forskning och intresset för detta har varit stort, vilket bidragit till ny kunskap och nya rön. Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling och sjuksköterskan har en nyckelroll för att både kunskap och beprövad erfarenhet ska komma patienterna till gagn.

Mitt i allt detta så får vi, som sjuksköterskor, inte glömma det patientnära arbetet. Många gånger värdesätter patienten detta mer än något annat. Den person som ska ge god personlig omvårdnad måste ha kunskap både teo­ retiskt och praktiskt. Ingen patient är den andre lik och därför kan ingen metod bara upprepas. Sjuksköterskan måste öva alla sina sinnen för att kunna vara lyhörd för den enskilda individen och varje patientkontakt tillför ny kunskap och erfarenhet.

Ofta påverkas patientens välbefinnande av hur den personliga och grundläggande omvårdnaden har utförts; detta kan i sin tur även vara betydande för upplevelsen av den övriga vården som patienten får ta emot.

Sjuk­sköterskan har många gånger kommit allt längre bort från det patientnära arbetet och deltar inte i moment som tillhör omvårdnadens grunder.

Dessa arbetsuppgifter har då blivit överlåtna till andra yrkesgrupper inom vården. Det krävs både fingertoppskänsla och lyhördhet för att lyckas i dessa moment, men sjuksköterskans kunskap är viktig och detta måste betonas i en högre grad. Ordet omvårdnadsexpert används i dag om sjuksköterskan och det visar tydligt att omvårdnad hör till professionen. © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 17

17

2014-07-15 13.37

Förord till den svenska utgåvan

Sjuksköterskan kan i sitt arbete möta allt från exempelvis små nyfödda barn till samhällets äldsta individer och människor från andra kulturer. Även detta ställer stora krav på den kunskap som en sjuksköterska förväntas ha. Människan präglas av sin bakgrund och kroppen förändras med åren vilket innebär att omvårdnaden måste anpassas efter människans livscykel. Det finns aldrig några universallösningar som passar för alla. Vi måste ha unika lösningar för varje individ! Det är i synnerhet detta som gör sjuksköterskeyrket både spännande och utmanande. Det krävs lyhördhet, kreativitet och kunskap.

Efter 25 år som sjuksköterska känner jag mig ganska ödmjuk inför rollen att få ge omvårdnad till den patient jag möter. Jag har upptäckt att det finns oerhört mycket att lära och ännu är jag inte fullärd, jag kommer aldrig att bli det. Den dag någon tror att det inte finns mer att lära, den dagen är det dags att sluta för då utgör denna person en fara eller risk för vårdtagaren.

Som lärare inom sjuksköterskeprogrammet vill jag hälsa denna bok välkommen. Jag önskar att jag själv hade haft den som student. Den presenterar omvårdnadsproblem som vi möter både i rollen som student och som färdig sjuksköterska. Den lyfter fram såväl allmänna som särskilda problem och situationer. Den ger dig som läsare både fakta och kunskap om hur du kan agera. Boken kommer även att vara bra som ett diskussionsunderlag och den väcker ett intresse att fördjupa sig vidare inom olika områden.

Till dig som är sjuksköterskestudent vill jag säga att du precis har börjat på en spännande ”resa” där du kommer att möta både glädje och sorg. Se alltid människan bakom patienten, du har fått ett stort förtroende som får vårda just denna individ. Gör det på allra bästa sätt och ge en god vård där du tillgodoser både de små och stora behoven. Då kommer du att utgöra en skillnad för just denna individ.

Rättvik, juli 2014 Maria Neljesjö

18

978-91-44-08359-9_book.indd 18

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

TACK

Stort tack till Wiley-Blackwell för deras tillstånd att använda anatomibilder i hela boken.

Jag vill också tacka Jessica Ballantine för hennes takt och diplomati och hjälp med att avsluta arbetet med boken.

Ett särskilt tack riktar jag till Nick, Ewan och Callum för att de visat stort tålamod hemma, och till vänliga kolleger (Kate, Robert, Michelle och Fiona) för all uppmuntran i arbetet.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 19

19

2014-07-15 13.37

Till minne av min man Andy Dingwall (1956–2009) Evigt älskad

20

978-91-44-08359-9_book.indd 20

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

KAPITEL 3

Ögonvård

Vikten av ögonvård Ögat är synorganet som ger oss mer information om den omgivande världen än något av de andra fyra sinnena. Vi använder ögonen i nästa alla aktiviteter som vi utför, oavsett om det gäller arbete eller fritid. I Sverige finns det cirka 120 000 synskadade, och 10 000 är gravt synskadade eller helt blinda (Funka nu, 2013). Antalet personer med nedsatt syn ökar, inte bara för att antalet äldre personer ökar, utan också för att incidensen för sjukdomar som påverkar synen ökar. Ett exempel är diabetes.

Sjuksköterskor på sjukhus och inom primärvården förväntas bli mer involverade i både bedömningen och behandlingen av patienter som har problem med synen, bland annat med grå starr, glaukom och nedsatt syn (Ricketts, 2004).

Syftet med detta kapitel är att hjälpa läsaren att förstå hur ögonvård ska utföras, men också de bakomliggande skälen till ögonvård.

Kunskapsmål När du har läst detta kapitel kan du: • beskriva ögats anatomi och synens fysiologi

• identifiera vanliga ögonsjukdomar i samband med bedömningen av en

patient

• bedöma de faktorer som kan påverka synen

• känna till evidensbaserad kunskap som ligger till grund för de olika

kliniska procedurerna

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 99

99

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

• förbereda patienten och utrustningen för ögonvård

• förstå och utföra skötsel och underhåll av synhjälpmedel • förstå och utföra ögonvård.

Ögonvård av god kvalitet kanske inte gör att patienter lever längre, men den har stor inverkan på deras livskvalitet (Brown, 2004). Med ögonen ser och tolkar vi olika föremåls form, färg och dimensioner genom att bearbeta det ljus de reflekterar eller avger.

Ögats anatomi Ögonbulben (figur 3.1) skyddas av en konformad hålighet i skallen som kallas ögonhålan. Ögonlocken skyddar ögat externt genom att smörja ögat och sprida tårvätska. De fungerar som försvar mot eventuella skador på ögat utifrån (Kanski, 2003). Ögat som organ består av tre bindvävslager: senhinnan eller ögonvitan (sklera), åderhinnan (koroidea) och näthinnan (retina).

SENHINNAN (SKLERA)

Senhinnan är ögats yttersta, skyddande hinna (Moorfields Eye Hospital NHS Foundation, 2007). Mitt fram på senhinnan finns hornhinnan eller kornea, som är genomskinlig och släpper igenom ljus. Hornhinnan buktar utåt så att ljusstrålarna kan komma in i ögat och brytas med fokus på näthinnan.

I hornhinnan finns inga blodkärl, men den har många nerver från syn­ nerven som gör den extremt känslig för smärta (Moorfields Eye Hospital NHS Foundation, 2007). ÅDERHINNAN (KOROIDEA)

Åderhinnan bildar det mellersta lagret och förser resten av ögat med blod.

Den absorberar också internt reflekterat ljus så att bilderna blir tydliga (Watkinson & Seewoodhary, 2007). Den främre delen av koroidea har tre separata strukturer: regnbågshinnan (iris), strålkroppen (ciliarkroppen, består av muskler) och ciliartrådarna.

100

978-91-44-08359-9_book.indd 100

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård Främre kammaren (innehåller kammarvatten) Schlemms kanal Tårsäck

Ljus Synaxeln

Hornhinna, kornea Pupill Iris Ciliartrådar Lins Bindehinna, konjunktiva

Strålkroppen: Ciliarmuskeln Ciliarutskott

Näthinna, retina Åderhinna, koroidea

Inre raka ögonmuskeln

Senhinna, sklera

Glaskroppen, corpus vitreum (fylld med glaskroppsvätska)

Yttre raka ögonmuskeln YTTRE SIDAN

INRE SIDAN Blodkärl Synnerven (kranialnerv 2)

Blinda Centralgropen i gula fläcken fläcken

Tvärsnitt av höger ögonbulb, sedd uppifrån

FIGUR 3.1 Ögats anatomi. Källa: Tortora. & Grabowski. (2004). Återges med benäget tillstånd av Wiley-Blackwell.

Iris består av pigmenterade celler som ger ögat dess färg. Den består av mjuk bindväv och muskelfibrer som dels löper i cirkel (ringmuskel), dels radialt. Muskeln reagerar på ljus så att den reglerar pupillens (den runda öppningen i mitten av iris) storlek (Moorfields Eye Hospital NHS Foundation, 2007). Starkt ljus gör att ringmuskeln dras samman så att pupillen blir mindre och släpper igenom mindre ljus. Den motsatta reaktionen uppstår i svagt ljus, men då är det de radiala musklerna som dras samman och gör pupillen större så att den släpper igenom mer ljus. Pupillen ser ut att vara svart eftersom allt ljus som träffar näthinnan absorberas; inget ljus reflekteras ut ur ögat (Watkinson & Seewoodhary, 2007).

Ciliartrådarna, som är fästa vid strålkroppen, håller den genomskinliga linsen på plats. Linsen fungerar som den andra delen i det ljusfokuserande systemet och ligger bakom pupillen. Linsen ändrar form för att tydligt kunna fokusera föremål som betraktas på olika avstånd. När föremålen ligger nära ögat, dras ciliarmuskeln samman, vilket gör att ciliartrådarna slappnar av och linsen buktar (Moorfields Eye Hospital NHS Foundation, 2007). När ögat fokuserar på föremål långt bort, drar ciliartrådarna ut linsen så att den blir tunnare.

Strålkroppen, ciliartrådarna och linsen delar också ögat i två hålrum. © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 101

101

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

Främre kammaren (bakom hornhinnan och framför linsen) är fylld med kammarvatten från strålkroppen, en klar, vattnig vätska som ofta läcker ut när ögat är skadat. Schlemms kanal, som finns i senhinnan, transporterar kammarvattnet från främre kammaren ut till blodcirkulationen (Gabelt & Kaufman, 2005). Kammarvätskan bildas i strålkroppen i bakre kammaren, och denna vätska fortsätter via pupillen till den främre kammaren och förser hornhinnan och linsen med näring. Den flyter ut genom trabekelverket, som består av lucker vävnad med fina hålrum i vinkeln där iris och hornhinnan möts (Glaucoma Foundation, 2007). Vätskan i båda kamrarna kontrollerar trycket i ögat och ögats form. Glaskroppen är fylld med humor vitreus, glaskroppsvätskan, som är en geléartad massa och utgör ungefär 80 procent av ögats volym (Moorfields Eye Hospital NHS Foundation, 2007). Glaskroppsvätskan upprätthåller tillräckligt högt tryck i ögat så att ögonbulben inte faller ihop.

Den innersta hinnan är näthinnan (retina), som innehåller stavar och tappar. Dessa ljuskänsliga receptorceller omvandlar ljusenergin som släpps in via pupillen till nervimpulser (Moorfields Eye Hospital NHS Foundation, 2007). Längst bak i ögat finns gula fläcken (makula), som omger fovea (en liten grop mitt i gula fläcken). Här finns den högsta koncentrationen av tappar, och när ögat riktas mot ett föremål är det den del av bilden som är fokuserad på fovea som hjärnan registrerar mest korrekt.

Stavarna innehåller protein som delvis härstammar från vitamin A. Stavarna ger bäst respons på ljus och gör det möjligt för oss att se i svagt ljus, men de kan inte urskilja färger. De exakta detaljerna och färgerna kommer från tapparna. Stavarna ansvarar för att se små detaljer och färger men är inte lika effektiva för mörkerseendet. Människan har tre typer av tappar, var och en känslig för en viss färg på ljuset: rött, blått och grönt.

Synnerven (kranialnerv II) tränger igenom senhinnans bakre del. I nät­ hinnans olika lager förändras ljusimpulserna till elektriska signaler och skickas sedan genom synnerven, via de optiska gångarna till occipitala cortex (syn­ centrum i hjärnbarken) som finns i hjärnans posteriora (bakre) del. Här tolkas de elektriska signalerna av hjärnan som en bild. Synnervspapillen är den del av synnerven som sitter på näthinnan och som syns vid en ögonundersökning. Detta område kallas också blinda fläcken eftersom det inte finns några fotoreceptorer där, och området därför inte reagerar på ljus (Riordan-Eva & Whitcher, 2007).

Bindehinnan (konjuktiva) är den slemhinna som täcker senhinnan och ögonlocken för att hålla området fuktigt. Sex extraokulära (utanför ögat) 102

978-91-44-08359-9_book.indd 102

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

muskler kontrollerar ögonrörelserna. Tårar bildas i tårkörteln (lakrimalkörteln), som sitter i övre delen av ögats framkant. Tårarna flyter över ögat genom blinkningar för att hålla det fuktigt. Tårarna innehåller också ett bakteriedödande enzym som kallas lysozym och som rengör ögonbulbens yta och hindrar infektionsspridning (Thibodeau & Patton, 2008).

Synskärpa Binokulär syn innebär att våra två ögon slår ihop de två något olika bilder som tas emot av ögonen. Då skapas en bra uppfattning om djup, och noggranna visuella bedömningar kan göras när vi till exempel fyller ett kärl med vätska.

Monokulär syn innebär å andra sidan att en person har syn på endast ett öga.

Om en person plötsligt förlorar synen på ena ögat kan det innebära att han eller hon initialt har svårt för att anpassa sig både visuellt och psykologiskt.

I det fallet kan det vara bra för sjuksköterskor att använda särskilda strategier för att skapa god kommunikation och öka patientens välbefinnande i den kliniska omvårdnaden (faktaruta 3.1).

Faktaruta 3.1

Strategier för att öka kommunikationsförmågan för en person som har nedsatt syn på ett öga (Houde, 2007; Rushing, 2007): • Erbjud patienten att sitta ned på en plats med större delen av rummet på samma sida som det friska ögat.

• Patientens säng bör vara placerad så att patienten kan se den närmaste omgivningen så bra som möjligt.

• Gå fram till patienten på det friska ögats sida och för samtalet från den sidan.

• Om patienten ska stiga upp ur sängen bör sikten vara fri på det friska ögats sida. Sjuksköterskan bör därför stödja patienten på den sida där synen är nedsatt.

• Patienten kan behöva röra huvudet mycket för att kompensera synnedsättningen och för att kunna se ansiktet på den person som talar.

Detta kan göra att patienten känner sig besvärad.

• När sjuksköterskan går vid sidan om patienten som stöd bör hon eller han kommentera hinder och obekanta ljud.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 103

103

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

Ålderns inverkan på ögonhälsa och ögonvård SPÄDBARNS- OCH SMÅBARNSÅLDERN (0–23 MÅNADER)

I genomsnitt är ett nyfött barns ögonbulb ungefär 18 mm i diameter, fram­ ifrån och bakåt. Ögat fortsätter växa gradvis upp till vuxen ålder då ögonbulben är i genomsnitt cirka två tredjedelar så stor som en pingpongboll. Vid födseln är spädbarnets syn ofokuserad förutom när det gäller föremål eller ansikten inom ett mycket litet avstånd, cirka 30 cm. Efter hand som synen utvecklas tittar barn längre stunder på mönstrade föremål än på enfärgade, t.ex. mobiler som de har ovanför sängen. Vid två månaders ålder fokuserar barnet längre tid på ett leende ansikte.

Amblyopi är ett tillstånd då synen på ena ögat inte utvecklas som det ska, och hjärnan inte kan förstå de bilder som projiceras av det drabbade ögat.

Om tillståndet inte behandlas kan det resultera i en permanent synskada på ena ögat (Chamley m.fl., 2005). Ofta föreligger svårigheter med synen på nära håll, och det kan påverka barnets finmotorik och skolgång.

BARNDOMEN (2–12 ÅR)

Myopi (närsynthet) utvecklas oftast i barndomen eller ungdomsåren när ljuset från ett föremål på avstånd fokuseras framför näthinnan (d.v.s. innan det når ögats bakkant) (Royal College of Optometrists, 2009). Detta ger dålig synskärpa på långt håll. Synen på nära håll är oftast skarp. Glasögon kan behövas alltid eller endast vid aktiviteter då synskärpa behövs på långt avstånd, till exempel vid sportutövning.

Skelögdhet (strabism) är också vanligast i barndomen och debuterar oftast mellan 18 månader och fyra års ålder. I de flesta fall verkar ena ögat titta rakt fram medan det andra är riktat inåt (konvergent), utåt (divergent) eller, vilket är mindre vanligt, uppåt eller nedåt (vertikalt) (Royal National Institute for the Blind, 2008). Det finns risk för dubbelseende, eftersom ljuset inte bryts lika för båda ögonen, men ena ögat har en tendens att undertrycka det andra ögats funktion. Detta hindrar i sin tur utvecklingen av det öga där skelningen föreligger, vilket leder till det som ofta kallas ”lata ögat” (amblyopi). Ibland krävs operation för att korrigera skelning som inte svarar på konservativ behandling (Royal National Institute for the Blind, 2008).

104

978-91-44-08359-9_book.indd 104

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

UNGDOMEN (13–19 ÅR)

Synen är ett av de sinnen som krävs för att underlätta lärande. Synnedsättningar som ungdomar inte berättar om kan påverka tonåringars inlärningsförmåga och hindra den sociala interaktionen (Lopez, 2002). Kvinnor har påtagligt högre risk för att få synnedsättningar (World Health Organization, 2004). Vissa tonåringar kan vara motvilliga till att bära glasögon på grund av rädsla för att avvika från kamraterna. Men glasögon kan ibland vara populära som modeaccessoarer, och det kan ha positiv inverkan. Kontaktlinser har utvecklats mycket, och de kan ofta korrigera synnedsättningar hos tonåringar.

VUXENÅLDERN (20–64 ÅR)

Efter 40 års ålder, och särskilt efter 45, blir det för många allt svårare att kunna hålla ett tydligt fokus på nära håll (presbyopi). Den normala åldrande­ processen ger en hårdare lins och svagare ciliarmuskulatur, som reglerar fokuseringen. Därför behöver många efter 40 års ålder läsglasögon (Royal College of Optometrists, 2009). ÅLDERDOMEN (65 ÅR OCH UPPÅT)

I västvärlden är åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) den f­ rämsta orsaken till nedsatt syn. Detta beror på att andelen äldre i den totala befolkningen ständigt ökar (World Health Organization, 2004). Ett annat tillstånd som hänger samman med åldrandet, grå starr, är fortfarande den främsta orsaken till blindhet över hela världen, med obehandlat glaukom på andra plats.

Förloppet vårdberoende–självständighet och hur det inverkar på ögonhälsa och ögonvård En synnedsättning hos en vuxen som tidigare haft full syn, nästan oberoende av hur allvarlig den är, begränsar en individs funktion totalt sett mer än någon annan fysisk funktionsnedsättning (Mogk m.fl., 2004). Att hjälpa patienter med synnedsättningar uppnå ett självständigt liv inom det kliniska området innefattar följande: © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 105

105

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

• Mobilitet: Om patienten har reducerat synfält och dåligt djupseende

ökar fallrisken i obekanta miljöer. Det gäller särskilt för personer med kognitiva svårigheter (Vu m.fl., 2005). För personer med syn­ned­ sättning på båda ögonen kan ett fall leda till allvarliga konsekvenser, till exempel höftledsplastik eller till och med dödsfall. Personer med nedsatt syn på båda ögonen blir också oftare inlagda på sjukhus under längre tid efter fallolyckor (Wang m.fl., 2003).

• Daglig hygien samt av- och påklädning: Vissa delar av de grund­ läggande hygienbehoven kan vara svåra att uppfylla för patienterna, och personalen bör vara lyhörd och erbjuda hjälp (Chia m.fl., 2004; Vu m.fl., 2005). Vissa färger på kläder är svåra att särskilja, t.ex. marinblått, svart och brunt (Swann, 2008a).

• Upprätthålla en säker miljö: Ett reducerat synfält kan göra att patienten stöter emot föremål eller andra människor. Detta gäller särskilt i obekanta omgivningar och kan öka oron och minska självtilliten (Chia m.fl., 2004). Patienten kan riskera att spilla het vätska eller mat.

• Arbete och fritid: Patienter med synnedsättningar kan lätt bli uttröttade när de försöker återfå sin självständighet. Patienter kan känna sig isolerade inom det kliniska området (Vu m.fl., 2005).

• Kommunikation: • Förmågan att kommunicera verbalt är nedsatt hos personer med dålig syn. Det är svårare att följa med i en persons tal om man inte kan se munnen (Swann, 2008a). Ickeverbala signaler, som utgör 60–90 procent av språket, fångas inte upp.

• Skriftlig kommunikation ska vara skriven med tillräckligt stor text utifrån patientens behov, eller med punktskrift (Braille). Om så behövs ska den överföras i ljudformat (Swann, 2008b).

• Sömn: Särskilt för äldre människor kan det vara svårt att komma från ett område med svag belysning till ett med skarpt ljus eller vice versa. Hos äldre personer tar det längre tid för ögat att anpassa sig till varierande ljus, och patienten kan falla eller snubbla (Swann, 2008a).

• Nutrition: Dålig syn, blindhet eller syn som påverkats av en stroke kan göra att personer kan ha svårt för att upprätthålla optimal nutritionsnivå. Om det är svårt att lokalisera mat, dryck eller bestick och koppar kan det resultera i viktnedgång eller uttorkning. Om patienter av misstag spiller kan det göra att de känner sig besvärade i sällskap 106

978-91-44-08359-9_book.indd 106

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-07-15 13.37

3 Ögonvård

och därför vägrar äta och dricka. Det kan hjälpa att vid serveringen tänka i kontrastfärger och exempelvis välja livsmedel i olika färg, eller glas, porslin och bestick med starka färger (Swann, 2008b).

• Psykisk hälsa: Äldre personer med nedsatt syn kan också drabbas av olika problem med psykisk ohälsa, bland annat depression, förvirring, svag självkänsla och social isolering (Sloan m.fl., 2005).

Fysisk inverkan på ögonhälsa och ögonvård Synnedsättning kan vara ett av de första tecknen på multipel skleros. Tre speciella problem kan uppstå: • inflammation i synnerven (optisk neurit), som orsakar dimsyn, smärta

och färgblindhet (National Multiple Sclerosis Society, 2002)

• diplopi (dubbelseende), som kan uppkomma utan förvarning • nystagmus, som föregås av yrsel.

Symtomen är inte permanenta men kan ha samband med skov (perioder då sjukdomen blossar upp). Sjuksköterskor bör vara medvetna om att demyelinerade nerver (d.v.s. synnerven) är mycket känsliga för värme (National Multiple Sclerosis Society, 2002). Bad, dusch, fysisk träning och tillstånd som ger patienten feber kan nämligen förvärra symtomen på optisk neurit.

Symtomen minskar när patientens kroppstemperatur sänks med fläktar, ispåsar eller svampar som fuktats med kallt vatten.

Personer med diabetes är utsatta för risken att utveckla diabetesretinopati. Tillståndet, som i början inte ger några symtom, uppkommer på grund av kärlförändringar i näthinnan. Näthinnan skadas och kan inte fungera utan behandling. Kontroller av ögonen sker regelbundet, men med olika tidsintervall beroende på vilken typ av diabetes patienten har samt om det redan finns förändringar på ögonen (Hammarström, 2012). Behandlingen ges oftast med laser, men vissa patienter kan behöva opereras.

Patienter som har haft en stroke är särskilt utsatta för risken att utveckla flera olika problem med synen, och många av dem går inte tillbaka helt.

Vanliga effekter är att patienten får synfältsbortfall på den drabbade sidan (homonym hemianopsi) på båda ögonen eller blir visuellt ouppmärksam på den påverkade sidan, vilket gör att visuella stimuli förbises. En person kan © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08359-9_book.indd 107

107

2014-07-15 13.37

PATIENTENS PERSONLIGA HYGIEN – omvårdnad, välbefinnande och hälsa

Evidensbaserade principer för omvårdnaden av patientens ögon, öron, mun, naglar och hår beskrivs. Olika metoder för att tvätta och bada patienter diskuteras, liksom sängbäddning och hur patienten kan få hjälp att hitta en lämplig ligg- eller sittställning i sängen. Samtliga kapitel kopplas till relevant anatomi och fysiologi, men också till vanliga sjukdomstillstånd. Innehållet understryker också säkerhetsfrågor, patientens integritet, värdighet, kulturella och religiösa frågor samt infektionsprevention.

PERSONLIGA HYGIEN

En av grundstenarna i god omvårdnad är att tillgodose patientens behov avseende den personliga hygienen. De flesta skulle hålla med om att det finns en tydlig koppling mellan den personliga hygienen och upplevelsen av hälsa. Trots det är det inte alltid som patientens personliga hygien sätts i främsta rummet inom dagens hälso- och sjukvård. Den här boken kombinerar praktik och teori på ett utmärkt sätt, så att läsaren introduceras till de kunskaper och färdig­heter som krävs.

Lindsay Dingwall | PATIENTENS

Lindsay Dingwall, är leg. sjuksköterska och lektor vid School of Nursing and Midwifery, universitetet i Dundee, Storbritannien. Hon har varit kliniskt verksam inom kirurgi och allmänmedicin, men hennes främsta fokus är äldres hälsa.

PATIENTENS PERSONLIGA HYGIEN – omvårdnad, välbefinnande och hälsa

Patientens personliga hygien riktar sig i första hand till studenter på grundläggande nivå i sjuksköterskeprogrammet.

Art.nr 36391

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08359-9_Cover.indd 1

Lindsay Dingwall

7/9/14 9:02 AM