9789152633014 by Smakprov Media AB

Nils-Henrik Nilsson

ALTARET ALTARET KLÄDSEL KLÄDSEL KORET KORET ANSVAR ANSVAR EKUMENI EKUMEN EKUM EKUME SYMBOLIK SYMBOLIK DOPETDOPET UTBILDNING Värd i kyrkan vänder sig till de män och kvinnor som fått i uppdrag att ta emot alla som kommer till Svenska kyrkan för att fira gudstjänst. Det kan vara kyrkvärdar och gudstjänstvärdar men även kyrkvaktmästare och kyrkvakter. Under de senaste trettio åren har Svenska kyrkan genomgått många och stora förändringar: relationerna mellan kyrka och stat har ändrats, den gamla kyrkolagen har ersatts av en kyrkoordning för Svenska kyrkan och kyrkohandboken och evangelieboken har förnyats. Därför behövs en vägledning som tar sin utgångspunkt i dagens situation. Boken är en introduktion till kyrkans uppdrag och till kyrkorummets och gudstjänstens traditioner. Dess syfte är att förmedla en grundkunskap om Svenska kyrkans gudstjänster, hur de går till och varför.

UTBILDNING

FUNKTION

nils-henrik nilsson är sedan 2006 kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Han har skrivit ett flertal böcker om gudstjänsten och evangelieboken i Svenska kyrkan.

VISITATION

Värd i kyrkan

FÖRSAMLINGEN FÖRSAMLINGEN Värd FUNKTION i kyrkan

Nils-Henrik Nilsson

VISITATION Verbum

v채rd i kyrkan

V채rd i kyrkan

v채rd i kyrkan

V채rd i kyrkan Nils-Henrik Nilsson

Verbum

© Nils-Henrik Nilsson och Verbum Förlag 2009 Fotografier: Lars Forslin Fotografi på författaren: Peter Åström Omslag och grafisk form: Omforma/Magnus Åkerlund Tryck: InterGraf AB, Malmö 2009 Utgiven med stöd av Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) isbn 978-91-526-3301-4 Verbum Förlag AB, Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 Verbum Förlag ger ut böcker och musik under namnen Verbum och Cordia.

värd i kyrkan

Innehåll förord

uppdraget 11 Kyrkan och uppdragen 11 Att vara värd i kyrkan 12 Att möta människor 13 Välkomnande av ny kyrkvärd 14 Historik och utveckling 15 Kyrkoordningen och lagen om kulturminnen 16 Församlingen 16 Kyrkvärden och kyrkvaktmästaren 17 Ansvar och beslut 18 Kyrkvärden och kyrkoherden 20 En del av stiftet 21 En del av Svenska kyrkan 22 En del av hela kyrkan 23 Vänförsamlingar 24 Ekumeniken och gudstjänsten 24 Samverkan mellan församlingar och kyrkor 25 Kontakter med andra 26 Utbildning och fortbildning 26 Klädsel 26 Visitation 27 kyrkobyggnaden 29 Funktion och symbolik 29 Rummet 31 Altaret 33 Altarets prydande 35 Nattvardskärlen 37 Nattvardskärlens textilier 38 Koret 41 Dopfunten 42 Predikstolen 44

Kyrkogården 45 Vapenhuset 45 Symboler i kyrkorummet Prästens klädsel 47 Veniatens klädsel 50 Körens klädsel 51 Konfirmandernas klädsel Ansvar och vård 52

kyrkoåret 53 Herrens dag 55 Påskkretsen 57 Påskfastan 57 Påskens efterfirning 62 Julkretsen 64 Maria, martyrer och helgon 66 Kyrkoårets reformation 68 Reduktion och restaurering 69 Kyrkoårets liturgiska färger 72 gudstjänsten 75 Kyrkans gudstjänstböcker 75 Gudstjänstens uppbyggnad 78 Kyrkohandbokens innehåll 81 Församlingens gudstjänst 83 Uppgiftsfördelning 85 Barn och ungdomar 90 Möten om gudstjänsten 91 Gudstjänstgrupper 94

värd i kyrkan

söndagens huvudgudstjänst 97 Samling före gudstjänsten 97 Prästens påklädande 100 Välkomnande 103 Stå upp och sitta ner 104 Processionen 104 Textläsning 106 Evangelieprocession 108 Trosbekännelsen 109 Meddelande 110 Kollekt 111 Kyrkans förbön 113 Offertoriet 114 Fridshälsningen 115 Nattvardens utdelande 116 Kommunion i duklag eller utan uppdelning Kommunion stående eller på knä 118 Kommunionens avslutning 119 Samling efter gudstjänsten 120 Överblivet nattvardsbröd och vin 121 andra gudstjänster bilaga 1 bilaga 2 bilaga 3 litteratur

117

124

126 128 130 134

v채rd i kyrkan

Förord Allt är tillåtet – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet – men allt bygger inte upp. Orden är hämtade från Nya testamentet, Första Korinthierbrevet 10:23. Den svenske reformatorn Olaus Petri använde detta citat för att visa att vi i vårt gudstjänstliv har stor frihet. Utgångspunkten för denna frihet är om det är nyttigt och uppbyggligt för gemenskapen i församlingen. Denna bok vänder sig till dem som i församlingen fått i uppdrag att ta emot alla som kommer till kyrkan för att fira gudstjänst. Det kan vara kyrkvärdar och gudstjänstvärdar men även kyrkvaktmästare och kyrkvakter. Dessa kan här finna en kortfattad introduktion till kyrkans uppdrag och till kyrkorummets och gudstjänstens traditioner. Syftet är att förmedla en grundkunskap om Svenska kyrkans gudstjänster, hur de går till och varför. Under många år har boken »Tjänst i heligt rum« av Carl Henrik Martling används i utbildningen av dem som varit värdar i kyrkan. Den har nu i mer än trettio år haft stor betydelse. Samtidigt har många förändringar skett i Svenska kyrkan under dessa år. Den gamla kyrkolagen har ersatts av en kyrkoordning för Svenska kyrkan i samband med de förändrade relationerna mellan stat och

kyrka. Kyrkohandboken och evangelieboken har förnyats. Det är därför naturligt att Verbum Förlag ger ut en bok för dem som är värdar i kyrkan och som helt tar sin utgångspunkt i dagens situation. Materialet i denna bok har granskats av kyrkvärdarna i Adolf Fredriks församling som bidragit med många viktiga synpunkter. Ett stort tack till alla som på olika sätt har stött mitt arbete och gjort det möjligt att skriva denna bok.

Borrby 15 augusti 2009 nils-henrik nilsson

värd i kyrkan

Uppdraget

kyrkan och uppdragen Kyrkan är en gemenskap av människor kring tron på Jesus. Med i kyrkan blir man genom dopet. Svenska kyrkan är en av många olika kyrkor som finns i vårt land och i världen. Mitt i mångfalden tror vi på en enda kyrka. Varje söndag uttrycker vi i kyrkans trosbekännelse att vi tror på en helig, allmännelig kyrka. Med detta menar vi att den kyrka som Jesus Kristus grundat – och ännu finns med i – är en enda gemenskap men framträder i olika organisatoriska former. För att kyrkans gemenskap ska kunna fungera behövs det många olika tjänster och uppdrag. Några är avlönade anställningar som behövs för att ordet ska förkunnas, sakramenten förvaltas, psalmerna kunna sjungas, kyrkogårdarna skötas och fastigheterna underhållas. Andra uppdrag är oavlönade och frivilliga som behövs för att stödja och hjälpa församlingen.

uppdraget

Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar. Till kyrkvärd får den väljas som 1. tillhör Svenska kyrkan, 2. är döpt, och 3. har fyllt 16 år. Minst två av kyrkvärdarna skall alltid vara ledamöter eller ersättare i kyrkorådet. (Svenska kyrkans bestämmelser 2009:6) kyrkoordningen

kap .

24 §

att vara värd i kyrkan Den som är kyrkvärd eller gudstjänstvärd har ett uppdrag i församlingens tjänst. Det är ett synligt uppdrag där värdens uppgift är bland annat att möta dem som kommer till kyrkans gudstjänster, hjälpa dem tillrätta med psalmbok och gudstjänstordning, svara på frågor samt vara med och fira gudstjänsten. Värdarna är liksom präst och kyrkomusiker med i den gudstjänstfirande församlingen. Värdarna kan i gudstjänsten också ha särskilda uppgifter som att läsa text er, ta upp kollekt, assistera vid utdelandet av nattvarden med flera. Särskilt viktigt är att de som är värdar i kyrkan är observanta när de tjänstgör. Det kan snabbt behövas assistans när något saknas eller när någon gudstjänstdeltagare behöver hjälp. Värden ska vara öppen för sådant och beredd att göra en insats. Detta underlättar gudstjänstfirandet. För att församlingen ska få hjälp att veta när man i gudstjänsten exempelvis ska stå eller sitta eller gå fram till

värd i kyrkan

altaret, är det många som tittar på hur kyrkvärden eller gudstjänstvärden gör. Därför måste den som tjänstgör noga ha gått igenom gudstjänstens uppbyggnad och hur den ska genomföras före dess början.

att möta människor Genom sitt uppdrag kommer den som är värd i kyrkan i kontakt med många människor. Det är inte bara de som regelbundet kommer för att fira gudstjänst utan även många tillfälliga gudstjänstdeltagare. De senare kan återkomma om de finner något som de tycker är värt att återvända till. Bland tillfälliga gudstjänstdeltagare kan finnas människor som kommer för att pröva på en gudstjänst, någon på genomresa, turister, konfirmander, unga par som söker en bröllopskyrka, familjer som söker en miljö där barnen kan få kristen undervisning. Värdens uppgift i mötet med människor är att verka för att stärka vi-känslan, att vi tillsammans firar gudstjänst. Ingen ska betraktas som »dom«. Värden tjänar alla som kommer till kyrkan och ska så långt det låter sig göras bemöta alla på ett öppet, välkomnande och avspänt sätt. När gudstjänsterna ska firas är den som är kyrkvärd eller gudstjänstvärd församlingens ansikte för alla som kommer dit. Det kan därför inte nog understrykas att kyrkvärdens uppgift gentemot dem som firar gudstjänst inte är att tillrättavisa eller styra och ställa. Kyrkvärdarna och gudstjänstvärdarna står inte över andra i den gudstjänstfirande församlingen – de är där för att tjäna de andra.

uppdraget

Om det någon gång blir nödvändigt att hjälpa någon som stör gudstjänsten att hämta en nypa frisk luft och föra ett samtal om det som hänt, ska detta ske så diskret som möjligt, med syftet att personen ska känna sig välkommen tillbaka men förstå att det finns gränser för vad som fun gerar för församlingens gudstjänstliv.

välkomnande av ny kyrkvärd Den som blir utsedd till kyrkvärd, och i vissa församlingar även den som blir utsedd till gudstjänstvärd, kan välkomnas i en församlingsgudstjänst. Detta sker för att de nya värdarna ska presenteras för dem som firar gudstjänst och för att den gudstjänstfirande församlingen ska få ta emot och be för de nya medarbetarna. I kyrkohandboken (»Den svenska kyrkohandboken del II«) finns en gudstjänstordning för välkomnande av ny medarbetare som kan användas som mall vid välkomnande av nya värdar till församlingen. Det äger ofta rum i gudstjänstens inledning. De som ska välkomnas går med i processionen in. Kyrkoherden håller ett kort anförande och ber en bön över dem som välkomnas. Ibland överlämnas något minne från gudstjänsten, exempelvis en egen psalmbok. Därefter får de nya värdarna tjänstgöra i gudstjänsten med de uppgifter som värdarna normalt har. Ibland kan kyrkoherden vid detta tillfälle tala om att de nya värdarna även har fått uppdraget att kunna assistera vid nattvardens utdelande – som ett generellt tillstånd som inte behöver förnyas av tjänstgörande präst vid varje en-

värd i kyrkan

skild gudstjänst. Detta förutsätts då vara förankrat hos övriga präster i församlingen och i kyrkorådet.

historik och utveckling Att vara kyrkvärd är ett gammalt hedersuppdrag i församlingen. Det innebär att man tar på sig ett särskilt ansvar för att kyrkorummets gudstjänsttextilier och nattvardskärl hålls i bra skick, att man enligt gammal tradition till prästen lämnar besked om vilka i församlingen som önskar särskild förbön i gudstjänsten samt främst att man har ett ansvar för församlingsgudstjänsten när det gäller dess förberedelse och genomförande. Kyrkvärdarna möter ofta församlingsborna i kyrkporten med psalmbok och välkomstord, är med i sakristian vid förberedelsebönen innan gudstjänsten, läser texter och leder böner samt tar upp kollekt och bär fram den tillsammans med nattvardens bröd och vin. Efter gudstjänsten räknar kyrkvärden samman kollekten, skriver in summan och intygar med sin namnunderskrift att det angivna beloppet lämnats i kollekten denna söndag. Om prästen skulle få plötsligt förhinder att komma till kyrkan har kyrkvärden ansvar för att församlingen får fira sin gudstjänst ändå, i många fall genom att kyrkvärden leder en förenklad form av söndagsgudstjänst, i kyrkohandboken benämnd Söndagsbön (»Den svenska kyrkohandboken I«, kap. 2).

uppdraget

kyrkoordningen och lagen om kulturminnen Kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd, som är ledamot eller ersättare i rådet, ansvarar för kyrkobyggnadernas inventarier i enlighet med bestämmelserna i lagen om kulturminnen. Kyrkoherden får utse någon annan präst i församlingen att ansvara i stället för sig. Kyrkobyggnader och deras inventarier ska underhållas så att de kan tjäna sitt ändamål. Av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. framgår ytterligare bestämmelser om vården av kyrkobyggnader och inventarier. Kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga för allmänheten. I lagen om kulturminnen står det att varje församling ska ha en förteckning över de inventarier som hör till kyrkorummet. I förteckningen ska anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan. I varje församling ska det utses två personer som har ansvar för att föra förteckningen. De ska också se till att föremålen förvaras och vårdas väl. Församlingen ska anmäla till länsstyrelsen vilka som har utsetts.

församlingen Den lokala enheten inom Svenska kyrkan, liksom inom världens alla kyrkor, kallas församling. Det är församlingen som är platsen där gemenskapen byggs upp och där gudstjänsterna firas. Det är i församlingen som uppdraget att

värd i kyrkan

vara kyrkvärd och gudstjänstvärd ges, och det är där som tjänsten utförs. I Svenska kyrkans kyrkoordning uttrycks detta med orden att Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt utöva diakoni och mission. Detta med att församlingen har en enda grundläggande uppgift som tar sig uttryck i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission är en mycket central definition för Svenska kyrkan. Med dessa ord sammanfattas vad församlingen är till för: Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. kyrkoordningen

kap . inledning

Kyrkvärdens och gudstjänstvärdens uppdrag ska ses i detta sammanhang. Det bidrar till att församlingens grundläggande uppdrag blir möjligt att utföra.

kyrkvärden och kyrkvaktmästaren Inom Svenska kyrkans församlingar ser ansvarsfördelningen mellan kyrkvaktmästaren och värdarna vid gudstjänst erna mycket olika ut. Det finns många församlingar där

uppdraget

kyrkvärdar och gudstjänstvärdar har ett påfallande stort ansvar och förbereder mycket inför gudstjänsten. Det kan gälla blommor, kyrkotextilier och nattvardskärl, liksom att möta dem som kommer. I andra församlingar är det en självklar del av kyrkvaktmästarens arbetsuppgift att förbereda allt som behövs i kyrkorummet för gudstjänsten och att ställa i ordning allt på altaret och predikstolen. I ytterligare andra församlingar finns det enskilda personer eller grupper som har ansvar för sina särskilda områden: en kan sköta blommor till altare och predikstol, en grupp kan sköta städning, en grupp ser till att altardukarna är rena och välpressade. Kort sagt är det mycket olika organiserat på det lokala planet. Det är därför nödvändigt att värdar och kyrkvaktmästare träffas och går igenom fördelningen av uppgifterna så att man är överens om hur det ska se ut i den egna kyrkan. Även kyrkoherden eller den närmaste arbetsledaren för kyrkvaktmästaren kan behöva vara med vid ett sådant samtal om någon förändring av kyrkvaktmästarens instruktion blir aktuell.

ansvar och beslut I en församling ser ansvarsfördelning och beslutsfattande ut på samma sätt i hela landet. Det är reglerat genom Kyrkoordningen som är Svenska kyrkans gemensamma regelverk. Innehållet i Kyrkoordningen har beslutats av Kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet består av 251 ledamöter från kyr-

värd i kyrkan

kans alla stift som väljs vart fjärde år vid kyrkoval. Varje medlem i Svenska kyrkan som har fyllt 16 år har rösträtt i kyrkovalet. Ansvarsfördelningen bygger på en annan princip än i samhället i övrigt. Ofta kallas den för den dubbla ansvarslinjen. I varje församling finns det kyrkofullmäktige som valts av medlemmarna vid kyrkovalet. Kyrkofullmäktige utser kyrkorådet som är församlingens styrelse. Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Förutom dem som är utsedda av kyrkofullmäktige är också församlingens kyrkoherde ledamot i kyrkorådet. Kyrkoherden är anställd av kyrkorådet efter yttrande av domkapitlet och ska utifrån de givna vigningslöftena på eget ansvar fullgöra de uppgifter som finns i Kyrkoordningen. Kyrkoherden svarar inför biskop och domkapitel för att arbetet utförs i enlighet med de löften som givits vid prästvigningen. På detta sätt tas ett dubbelt eller gemensamt ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd av de förtroendevalda och av kyrkoherden tillsammans. Kyrkoherden har ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all verksamhet utifrån församlingens grundläggande uppgift. Den dubbla ansvarslinjen gäller även gudstjänstlivet. Förtroendevalda och ämbetsbärare ska gemensamt främja församlingens gudstjänstliv. Därför heter det i Kyrkoordningen:

uppdraget

Kyrkorådet och kyrkoherden har gemensamt ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling. Prästen, kyrkomusikern, kyrkvärdarna och den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst. kyrkoordningen

kap . inledning

Det nämns således uttryckligen att kyrkvärdarna har en uppgift när det gäller hur varje enskild gudstjänst gestaltas.

kyrkvärden och kyrkoherden Samråd mellan kyrkoherden och kyrkvärdarna ska ske i många frågor. Särskilt är detta aktuellt om kyrkorådet inte fattat beslut i någon av nedan nämnda frågor och kyrkoherden därför fattar ett beslut i kyrkorådets ställe. Det är viktigt att frågan återförs till kyrkorådet sedan samråd ägt rum. Endast på det sättet kan kyrkoherden och kyrkorådet gemensamt ha ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling. Kyrkoherden beslutar i kyrkorådets ställe bland annat om former för huvudgudstjänster, om att en huvudgudstjänst får firas med församling i ett annat samfund, om huvudgudstjänstens uppbyggnad, fastställer gudstjänstplan, beslutar att huvudgudstjänst får firas i annan form än enligt kyrkohandbokens samt beslutar om församlingskollekter. Innan kyrkoherden fattar sådana beslut ska samråd ske med församlingens kyrkvärdar. (Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2005:18)

värd i kyrkan

Kyrkoherden får för en viss gudstjänst besluta om kollekten, om någon sådan inte har blivit bestämd och kyrkorådet inte hinner besluta i frågan. Om kyrkoherden inte har beslutat något, får den präst som tjänstgör vid gudstjänsten besluta i frågan. Innan kyrkoherden eller någon annan präst i sådant fall beslutar om kollekt ska de tjänstgörande kyrkvärdarna först få säga sin mening. Ett sådant beslut ska anmälas vid kyrkorådets nästa sammanträde. Detta står i Kyrkoordningen 43 kap. 6 §.

en del av stiftet Varje församling ingår i något av Svenska kyrkans tretton stift. Förutom de tretton stiften finns också Hovförsamlingen som inte hör samman med något stift utan är ställd under hovkonsistoriet. Stiften utgör Svenska kyrkans regionala nivå och är pastorala områden inom kyrkan. Varje stift leds av en biskop. Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Den uppgiften gäller främst församlingarnas gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission. De som är vigda till uppdrag i kyrkan har ett särskilt ansvar inför stiftet med dess biskop och domkapitel. De har lovat att följa Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära vilket biskop och domkapitel ska se till att de gör. Församlingens kyrka står till stiftets förfogande för biskopens arbete. Stiftets biskop får använda kyrkorna i stiftet för gudstjänster och biskopliga handlingar. Stiftets biskop har i uppdrag att regelbundet visitera

uppdraget

stiftets församlingar för att se till att den grundläggande uppgiften blir utförd överallt i stiftet.

en del av svenska kyrkan Varje församling och stift är en del av Svenska kyrkan. Gemensamt framträder alla som ett eget trossamfund. Det finns en särskild lag om Svenska kyrkan som anger att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift, och som även har nationella organ. De nationella organen, som i huvudsak är samlade på Kyrkokansliet i Uppsala, står till hela kyrkans förfogande. Bland de uppgifter som Svenska kyrkan arbetar med på nationell nivå finns ekumeniska kontakter, internationellt bistånd, inomkyrklig normgivning, utbildning och gemensam information samt att organisera och biträda Kyrkomötet i dess arbete. Som Kyrkomötets verkställande organ finns Kyrkostyrelsen i vilket ärkebiskopen är ordförande. Kyrkomötet beslutar exempelvis om innehållet i kyrkohandbok, psalmbok, evangeliebok och bönbok. Till bedömning av lärofrågor har Kyrkomötet till sin hjälp en Läronämnd i vilken stiftens biskopar ingår.

värd i kyrkan

en del av hela kyrkan Svenska kyrkan är en del av den världsvida, allmänneliga kyrkan. Det är detta som vi uttrycker i trosbekännelsens ord att vi tror på en enda kyrka som är helig och allmännelig. »Allmännelig« är en översättning av det ord i trosbekännelsen som i andra kyrkor översätts med uttrycket »katolsk«. Den kristna gemenskapen är större än de olika organisatoriska former som kyrkan framträder i. Alla kristna förenas genom tron på att Jesus har dött och uppstått för oss och är allas Frälsare. Som trossamfund har Svenska kyrkan kontakt med andra kyrkor och samfund både inom Sveriges gränser och internationellt. Synligt ekumeniskt arbete som förenar Svenska kyrkan med andra trossamfund bedrivs exempelvis i Sveriges Kristna Råd, Kyrkornas världsråd och andra liknande ekumeniska organisationer. Inom Kyrkornas världsråd finns olika undergrupper som arbetar med samtal i lärofrågor och gudstjänstens utformning. Svenska kyrkan är med i Lutherska världsförbundet som är en ekumenisk sammanslutning av de flesta lutherska kyrkorna i världen (140 kyrkor). I detta förbund är Svenska kyrkan den största organisationen främst beroende på att de tyska lutherska kyrkorna är uppdelade i oberoende mindre kyrkor, så kallade Landeskirchen. Den amerikanska lutherska kyrkan – Evangelical Lutheran Church in America (ELCA) – hör också till Lutherska världsförbundets största medlemskyrkor.

uppdraget

Nils-Henrik Nilsson

UTBILDNING

FUNKTION

nils-henrik nilsson är sedan 2006 kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Han har skrivit ett flertal böcker om gudstjänsten och evangelieboken i Svenska kyrkan.

VISITATION

Värd i kyrkan

FÖRSAMLINGEN FÖRSAMLINGEN Värd FUNKTION i kyrkan

Nils-Henrik Nilsson

VISITATION Verbum