9789144094564

Vår ekonomi En introduktion till samhällsekonomin Klas Eklunds bok är en utmärkt introduktion till ekonomi och bör väcka intresse för ämnet hos många läsare. Komplicerade ekonomiska samband beskrivs på ett lättbegripligt sätt och illustreras med konkreta exempel från svensk ekonomi. Klas Eklund levandegör både ämnet och flera färgstarka ekonomer.

Riksbankschef Stefan Ingves

Jag rekommenderar Vår ekonomi för alla som vill lära sig hur samhällsekonomi och ekonomisk politik fungerar, både i teori och praktik. Klas Eklund lyckas illustrera svåra problem med konkreta exempel och läsvärda ekonomporträtt. Vår ekonomi är en pedagogisk klassiker!

Finansminister Anders Borg

Klas Eklund | VÅR EKONOMI

Klas Eklund är Seniorekonom på SEB och adjungerad professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Tidigare har han bland annat arbetat i Finansepartementet och lett flera statliga utredningar. Klas har prisbelönats för sin pedagogiska förmåga och har skrivit en rad böcker i ekonomiska frågor: om skatter, tillväxt, miljöekonomi, entreprenörskap med mera. Han har dessutom skrivit en deckare om mord och blod och insideraffärer i finansmarknadsmiljö.

Trettonde upplagan

Art.nr 38156

13:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09456-4_01_cover.indd 1

2013-09-10 15.49

Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts och utges från och med denna trettonde upplaga av Studentlitteratur AB. Fotografier: Scanpix s. 32, 64, 119, 159, 214, 232, 262, 273 Hans T Dahlskog s. 38 Rolf Adlercreutz/Claes Löfgren s. 56 Lennart Isaksson s. 197 Per Ströhm s. 254 Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek s. 186, 207 Nobelstiftelsen © s. 142, 235 Yngve Fransson s. 287 Harry Flam s. 301 Illustration av Jan Berglin s. 110

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38156 ISBN 978-91-44-09456-4 Upplaga 13:1 © Författaren och Studentlitteratur 1987, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning och diagramillustrationer: Lena Eliasson/Grafiska språnget Sättning: Team Media Sweden AB Författarfoto: Elisabeth Olsson Wallin Printed by Ednas Print, Slovenien 2013

978-91-44-09456-4_01_p001-004.indd 4

2013-07-03 08:50

Förord till trettonde upplagan

Jag började läsa samhällsekonomi för att jag som ung student ville lära mig förstå – och förändra – samhället. Men de läroböcker jag tvingades tröska mig igenom var trista och träiga. De behandlade de ekonomiska teorierna skilt från verkligheten och utan någon märkbar pedagogisk ambition. Ofta var de dessutom på engelska och saknade anknytning till svensk ekonomi. Frustrationen över de dåliga läroböckerna ledde mig så småningom, när jag själv började undervisa, till att utforma egna före­läsningsanteckningar med mer ambitiös pedagogik. Efter hand växte de till en lärobok.

Jag har försökt göra den här boken – Vår ekonomi – till en modern och verklighetsanpassad introduktion till ämnet samhällsekonomi och den svenska ekonomisk-politiska debatten.

Ambitionen har varit att framställningen ska vara enkel men samtidigt tämligen heltäckande.

Efter bästa förmåga har jag försökt illustrera de teoretiska resonemangen med praktiska tillämpningar och verkliga exempel. Bakgrunden är mina egna erfarenheter: som lärare och forskare i nationalekonomi, från verksamhet i den ekonomiska politiken samt som analytiker och chef i det privata näringslivet.

Boken är uppdelad i tre delar:

• • •

•

Ett första avsnitt behandlar de grund­läg­

gande resursfördelningsproblemen. I huvud­ sak är detta en grundkurs i ­mikroteori.

En andra del handlar om hur en modern marknadsekonomi fungerar i teorin och i verkligheten. Den delen är en inledning till makroteorin.

I den tredje delen muras byggstenarna från tidigare kapitel samman och tillämpas på svenska och internationella förhållanden.

Där ges en ekonomisk-historisk översikt över de senaste årtiondenas ekonomiska utveckling.

Dessutom finns omfattande bilagor: ­studiehandledning, litteraturtips för ­ fortsatt läsning samt ordlista.

Jag struntar i vem som stiftar nationens lagar eller förhandlar fram dess fördrag – så länge som jag får skriva läroböckerna i ekonomi. paul samuelson, amerikansk ekonom och läroboksförfattare

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 5

2013-06-05 08.11

6

Vår ekonomi • Förord till trettonde upplagan

Bokens målgrupp är den ”intresserade lekmannen”. Han eller hon kan finnas på gymnasier eller folkhögskolor, delta i en studiecirkel, gå på socialhögskola, juristutbildning, teknis eller någon annan utbildning där en introduktion till nationalekonomin ingår. Hon kan också vara anställd vid något företag, någon bank eller myndighet där vidareutbildning i samhällsekonomi är viktig.

Den första upplagan av Vår ekonomi kom ut redan 1987. Sedan dess har boken tryckts i flera upplagor, blivit Sveriges mest sålda lärobok och översatts till flera utländska språk.

Samtidigt har åtskilliga lärare och läsare kommit med kritik och synpunkter. Boken har därför blivit både reviderad och utvidgad. De största förändringarna i denna nya upplaga gentemot den förra (tolfte) är följande:

•

• • •

Den djupa finanskris som drabbade världen 2008–2009 har övergått i en statsfinansiell kris i många länder. Denna beskrivs mer ingående, både i slutkapitlet och i flera andra kapitel. Krisen och dess lärdomar har också medfört en rad tyngdpunktsförskjutningar i beskrivningen av den ekonomiska politiken och synen på finansmarknaderna.

Ekonomins samspel med miljö och klimat har fått en mer utförlig behandling, både i kapitlet om tillväxt och i diskussionen om prismekanismen och externa effekter.

Del III har omarbetats och utvidgats, framför allt med finanskrisen och med hänsyn till hur globaliseringen påverkat den svenska ekonomins förutsättningar.

Dessutom har boken naturligtvis genomgått en allmän uppdatering och uppfräschning. Nya faktarutor och porträtt har tillkommit. Statistiken har uppdaterats.

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 6

I och med dessa uppdateringar bör boken, hoppas jag, bättre än tidigare kunna fylla sin funktion som modern och relevant grundlärobok på introduktionskurser i samhällsekonomin.

Många vänner, kolleger och läsare har under årens lopp på olika sätt bidragit med värdefulla synpunkter på texten. Jag vill rikta ett kollektivt tack till dem alla. Kvardröjande oklarheter och felaktigheter beror helt och hållet på författaren.

Slutligen vill jag uppmana alla lärare, studenter och läsare som har kritik eller förslag till förbättringar av denna bok att skicka in dem under adress: Klas Eklund Norstedts Förlag Box 2052 103 12 Stockholm Det går naturligtvis också bra att korrespondera via mejl och min egen hemsida: www.klaseklund.se Tack på förhand!

Tygelsjögården i maj 2013 Klas Eklund

2013-06-05 08.11

Innehåll Förord till trettonde upplagan 1. Varför samhällsekonomi?

5 13

Varför är ekonomerna så oeniga? – 13 Teorier och modeller – 14 Politik och ideologi – 16 Ett spännande ämne – 17 Sammanfattning – 18 Appendix till kapitel 1: Att läsa diagram – 19

del 1 • Marknader och priser 2. Mänskliga behov och knappa resurser

25

Utbytet – 26 Knappa resurser – 26 Ekonomi är att välja – 27 Effektivitet – 29 Relativa fördelar – 30 Rationella val – 31 Porträtt: Thorstein Veblen och Daniel Kahneman – 32 Marginalkostnader och marginalintäkter – 33 Porträtt: William Stanley Jevons – 33 Beslutsregel för rationella val – 34 Samhällsekonomisk kalkyl – 36 Modell och verklighet – 37 Porträtt: Gary Becker – 38 Sammanfattning – 39

3. Prismekanismen

40

Det samhällsekonomiska kretsloppet – 40 Utbud och efterfrågan – 42 Jämvikt – 44 Prissignalernas betydelse – 45 Regleringar: Exemplet bostadsmarknaden – 47 Exemplet jordbruket – 49 Porträtt: Léon Walras och Alfred Marshall – 51 Alternativ till regleringar – 51 Sammanfattning – 52

4. Konkurrens och monopol

53

Fasta och rörliga kostnader – 53 Styckkostnader och marginalkostnader – 54 Utbudskurvan – 55 Porträtt: Ronald Coase – 56 Olika marknadsformer – 58 Företag i konkurrens – 58

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 7

2013-06-05 08.11

Bristande realism – 60 Monopol – 61 Oligopol av olika slag – 62 Porträtt: John Kenneth Galbraith – 64 Statisk och dynamisk analys – 64 Sammanfattning – 66

5. Arbetsmarknaden och arbetslösheten

67

Utbudet av arbetskraft – 67 Efterfrågan på arbetskraft – 68 Arbetslöshetens kostnader – 71 För höga löner – 72 För låg efterfrågan – 73 Matchningsproblem på arbetsmarknaden – 75 Lönerörlighetens betydelse – 77 Fler medel mot arbetslösheten – 78 Vilken sorts lönebildning? – 79 Varning för förenklade recept! – 80 Sammanfattning – 83

6. Kapitalmarknaden

84

Kapital- och kreditmarknaden – 84 Omfördelning av sparande – 85 Pengar och obligationer – 85 Porträtt: Knut Wicksell – 86 En marknad för pengar? – 86 Riskspridning – 87 Utbud och efterfrågan på krediter – 88 Offentliga ingrepp på kreditmarknaden – 89 Porträtt: James Tobin – 90 Aktiemarknaden – 90 Tillgångspriser är osäkra och volatila – 93 Samhällsnytta eller spekulation? – 95 Regleringar av finansmarknaderna – 97 Sammanfattning – 98

7. Utrikeshandeln och valutan

99

Varför handlar länder med varandra? – 99 Porträtt: David Ricardo – 100 Protektionism kontra frihandel – 100 Porträtt: Bertil Ohlin – 101 Växelkurser och valutor – 103 Portföljflöden påverkar växelkursen – 105 Fast eller rörlig kurs? – 106 Devalveringar? – 108 Sammanfattning – 109

8. Plan eller marknad?

110

Den rena marknadsekonomin – 110 Porträtt: Adam Smith – 111 Porträtt: Friedrich von Hayek – 112

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 8

2013-06-05 08.11

”Marknadsmisslyckanden” – 112 ”Blandekonomi” – 114 Planekonomin – 114 Fiffel och svarta marknader – 117 Olika vägar från plan till marknad – 119 Porträtt: Karl Marx – 119 Kapitalism och socialism – 120 Sammanfattning – 122

del 2 • Tillväxt, konjunktur och stabilisering 9. Nationalräkenskaperna

125

Bruttonationalprodukten – 125 Försörjningsbalansen – 126 BNP och välfärden – 127 Porträtt: Amartya Sen – 130 Sparandet – 130 Betalningsbalansen – 131 Den viktiga bytesbalansen – 132 Finansiell balans och utlandsskuld – 133 Privat, offentligt och totalt sparande – 134 Sammanfattning – 135

10. Tillväxt, miljö och fördelning

136

Varför tillväxt? – 136 Den viktiga produktiviteten – 138 Vikten av goda institutioner – 139 Porträtt: Joseph Schumpeter – 140 Inkomstfördelningen och faktormarknaderna – 141 Porträtt: Elinor Ostrom – 142 Fördelningspolitik – 143 Tillväxt kontra fördelning – 144 Moraliska incitament – 146 Tar resurserna slut? – 147 Exponentiell tillväxt ger stora absoluta effekter – 148 Sätta pris på miljön – 149 Stora utmaningar – 150 Sammanfattning – 151

11. Pengar och inflation

152

Inflationens skadeverkningar – 152 Deflation – 154 Pengar och centralbank – 155 Monetarismen – 157 Medellång sikt – 159 Porträtt: Milton Friedman – 159 Marknadsstrukturens roll – 160 Förväntningarnas betydelse – 161 Importerad inflation – 163 Sammanfattning – 164

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 9

2013-06-05 08.11

12. Konjunkturen och stabiliseringspolitiken

165

Hög- och lågkonjunktur – 165 Produktionsgapet – 167 Porträtt: Paul Samuelson – 168 Ekonomins aggregerade efterfrågan – 169 Aggregerat utbud på kort och lång sikt – 171 Recession och anpassning – 172 En utbudschock – 174 Stabiliseringspolitiken – 175 Efterfrågepolitikens alternativ – 176 Sammanfattning – 178

13. Den keynesianska synen

179

Den keynesianska revolutionen – 179 Porträtt: John Maynard Keynes – 180 Samhällsekonomisk jämvikt – 181 Arbetslöshet och inflation – 182 Den ekonomiska politikens uppgift – 183 Porträtt: Gunnar Myrdal och Ernst Wigforss – 186 En kontracyklisk stabiliseringspolitik – 186 Keynes som specialfall – 187 Keynesianismens seger – och problem – 188 Sammanfattning – 190

14. Den offentliga sektorn och finanspolitiken 191 Den offentliga sektorn – 191 Public Choice – 192 Porträtt: James Buchanan – 194 Ekonomisk politik som spel – 194 Skattesystemet – 195 Höga skatter kan ge problem – 196 Porträtt: Assar Lindbeck – 197 Konkurrens och effektivitet – 198 Budgeten i stabiliseringspolitiken – 199 Statsskulden – 201 Sammanfattning – 203

15. Avvägningen inflation–arbetslöshet

204

Phillipskurvan – 204 Ekonomins aggregerade utbud och efterfrågan – 205 Den Rehn–Meidnerska modellen – 206 Porträtt: Gösta Rehn och Rudolf Meidner – 207 Stagflation! – 207 Den vertikala Phillipskurvan – 208 Expansionspolitik ger bara tillfälliga effekter – 210 Åtstramningsreceptet – 212 Porträtt: Robert Lucas – 214 Hur snabbt sker anpassningen? – 214 Utbudspolitik – 215 Sammanfattning – 217

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 10

2013-06-05 08.11

16. Centralbanken och penningpolitiken

218

Penningpolitiken som en del av stabiliseringspolitiken – 218 Utbud och efterfrågan på pengar – 219 En kontracyklisk penningpolitik – 220 Risken för inflation – 222 Samspelet med finanspolitiken – 223 Centralbanken som inflationsbekämpare – 224 Inflationsbekämpning som stabiliseringspolitik – 225 Finansiell stabilitet – 227 Penningpolitik i kristid – 228 Sammanfattning – 229

17. Den öppna ekonomin

230

Yttre kontra inre balans – 230 Konkurrenskraft och attraktionskraft – 231 Svårare att avvika – 232 Rörligt kapital söker avkastning – 233 Penningpolitiken i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs – 234 Porträtt: Paul Krugman – 235 Fast växelkurs – 235 Minskat utrymme för stabiliseringspolitiken – 237 Hur välja växelkurssystem? – 238 Valutaunion? – 239 Porträtt: Robert Mundell – 240 Sammanfattning – 242

del 3 • Svensk och internationell ekonomi 18. Från sekelskifte till 1970-tal

245

Västvärlden industrialiseras – 245 Porträtt: Johan August Gripenstedt – 246 Sveriges industrialisering – 246 1920-talets kris och uppsving – 247 1930-talet: Depression och krispolitik – 249 ”Den svenska modellen” – 249 Från rekordår till stagflation – 251 Strukturproblem och trögare ekonomi – 252 Porträtt: Erik Dahmén – 254 Oljekris och överbryggningspolitik – 255 Porträtt: Gunnar Sträng – 255 Kostnadskris – 256 Sammanfattning – 258

19. Devalveringar och inflation

259

Internationell stagflation och omprövning – 259 Devalveringar och skuldökning – 260 Inflation och arbetslöshet – 261 Porträtt: Karin Kock och Anne Wibble – 262 En ond cirkel – 262

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 11

2013-06-05 08.11

Nya devalveringar – 264 Finans- och penningpolitik – 265 Lönebildningens våndor – 268 Överhettning och regeringskris – 269 Porträtt: Erik Lundberg – 269 Kroniska problem – 269 Kraven på den ekonomiska politiken – 270 Utbudspolitiken – 272 Porträtt: Kjell-Olof Feldt och Göran Persson – 273 Sammanfattning – 274

20. Depression, U-sväng och återhämtning

275

Internationellt uppsving – 275 Kris och räntehöjning – 276 Början till systemskifte – 276 Finanskris – 278 Arbetslöshet och budgetunderskott – 278 Depression och valutakris – 279 Omläggning av penningpolitiken – 280 Finanspolitisk sanering – 281 Återhämtning efter U-sväng – 282 Uppsving – och börskrasch – 285 Expansiv penningpolitik ger nya målkonflikter – 286 ”Jobless growth” och utanförskap – 286 Porträtt: Lars Calmfors och Torsten Persson – 287 Sammanfattning – 290

21. Finanskris och omprövning

291

Både makrofaktorer och ekonomisk politik bakom bubblan – 291 Finansmarknaden gav dramatik – 292 Djup recession – 293 Den svenska modellens återkomst – 296 Kraftfull stimulans – 296 Finanspolitikens utmaningar – 299 Långsiktiga konsekvenser – 301 Porträtt: Lars E O Svensson – 301 Penningpolitikens utmaningar – 302 Skärpta regleringar – 303 Utmaningar för nationalekonomin – 304 Sammanfattning – 306

Avslutning

307

Bilagor Studiehandledning – 310 Att läsa vidare – 325 Ordlista – 329

Register

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 12

343

2013-06-05 08.11

DEL 1 • KAPITEL 3

Prismekanismen

I det föregående kapitlet lärde vi oss hur företag och människor uppträder på marknaden. Ni ska vi övergå till hur de samspelar då de möts för att förhandla, köpa och sälja.

Den enklaste framställningen av samhällsekonomin är den som visas i figur 3.1. Där består ekonomin dels av hushåll, dels av företag.

Hushållen ställer olika produktionsresurser – sin arbetskraft, de naturtillgångar de äger och det kapital de förfogar över – till före­ tagens förfogande, och i utbyte får de lön samt räntor och utdelningar från företagens vinster.

Företagen använder arbetskraften, kapitalet och naturresurserna till att producera varor och tjänster, som de säljer till hushållen. Hushållen betalar med hjälp av de pengar de fått in genom att sälja sin arbetskraft och låna ut sitt kapital till företagen. I detta kapitel ska vi studera hur mötet mellan företagen och deras kunder går till och hur priserna sätts på de olika varor och tjänster som kunderna köper av företagen.

Det samhällsekonomiska ­kretsloppet Samhällsekonomin framstår, då den skildras på detta enkla sätt, som ett sorts ekonomiskt kretslopp. Produktionsfaktorer omvandlas till varor och tjänster, som säljs till hushållen. Åt andra hållet går en penningström: Företagen betalar löner och delar ut delar av vinsten, och

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 40

hushållen använder dessa inkomster för att köpa varor och tjänster från företagen.

Det här är naturligtvis en medvetet förenklad bild. Så är ju detta ekonomiska kretslopp i sin tur en del av ett större och mer grundläggande kretslopp som rör samspelet mellan ekologi och ekonomi, det vill säga hur produktionen utnyttjar naturresurser och i sin tur ger avfall och utsläpp som återverkar på naturen och indirekt också på möjligheterna att fortsätta att producera. Detta ekologiska kretslopp berördes kort i det förra kapitlet, som beskrev hur samhällsekonomiska kalkyler och olika skatter och avgifter kan användas för att minska miljöförstöring.

Vi kommer att återvända till miljöfrågorna senare i boken, inte minst då den ekonomiska tillväxten behandlas. I detta kapitel ägnar vi oss enbart åt det snävare, ekonomiska kretsloppet.

Inom dessa ekonomiska ramar finns tre grundfrågor:

• • •

Vad ska produceras?

Hur ska det produceras?

Hur ska produktionsresultatet fördelas?

Genom historien har dessa frågor besvarats på två huvudsakliga sätt. Antingen genom att låta prisbildningen på marknaderna styra resursernas användning – marknadsekonomi,

2013-06-05 08.11

41

Kapitel 3 • Prismekanismen

Figur 3.1 Det samhällsekonomiska kretsloppet

Betalning

Företag

Arbete, kapital, naturresurser

Varor och tjänster

Hushåll

Vinster, löner, räntor

Företagen producerar varor och tjänster med hjälp av produktionsfaktorerna arbete, kapital och naturresurser. De betalar hushållen en ersättning för att de får utnyttja dessa produktionsfaktorer. Hushållen använder sina inkomster till att köpa de varor som företagen tillverkat. På detta sätt strömmar varor, tjänster och produktionsfaktorer mellan hushåll och företag och motsvaras av betalningsströmmar i andra riktningen.

Detta ekonomiska kretslopp är i sin tur en snävare del av ett större kretslopp, som beskriver ekonomins samspel med naturen. Där ingår bland annat vilka naturresurser produktionen använder och vilka utsläpp den förorsakar.

eller genom att styra resursanvändningen via politiska eller administrativa beslut – kom­ mandoekonomi.

•

I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning av hur de olika hushållens produktionsfaktorer värderas – det vill säga å ena sidan vad företagen vill betala för den arbetskraft, det kapital och de naturresurser som hushållen förfogar över, och å andra sidan vad hushållen begär för att ställa dessa produktionsresurser till företagens förfogande. Produktionens inriktning och produktionsteknikens utformning – vad som ska produceras och hur det ska göras – avgörs i en marknadsekonomi av hur mycket vinster företagen kan göra genom att till­ verka olika varor och tjänster. Företagen

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 41

•

söker sig till den produktion och de produktionsmetoder som ger störst vinster.

I en kommandoekonomi däremot avgörs såväl produktionens inriktning som fördelningen av de samlade resurserna av politiska beslut. Under mänsklighetens historia har kommandoekonomin varit vanligare än marknadsekonomin, som ju bara har några hundra år på nacken.

Kommandoekonomin kan ta sig många olika former. Olika, lokala makthavare kan via nedärvd makt eller religiösa traditioner bestämma över skilda delar av ekonomin utan någon större samordning, såsom i den feodala struktur som rådde före marknadens genombrott. Eller så kan centrala politiska myndigheter styra genom att upprätta en plan, som alla ekonomins

2013-06-05 08.11

42

aktörer måste lyda. I det fallet talar vi om plan­ ekonomi.

I detta och de följande kapitlen diskuteras dessa olika system. I det här och nästa kapitel studeras hur prismekanismen i en marknadsekonomi fungerar på marknaderna för varor och tjänster. Därefter behandlar vi arbetsmarknaden, handeln och Man kan förvandla till och med hur valutamarknaderna en papegoja till en lärd national­ fungerar. I det sista kapitekonom. Det enda den måste let i detta avsnitt jämförs lära sig är orden ’utbud’ och marknadsekonomin med ’efterfrågan’. planekonomin mera övergraffiti siktligt.

Utbud och efterfrågan För att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi brukar ekonomerna använda en speciell modell av verkligheten. I den studerar de hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden. Detta samspel avgör vad konsumenter och producenter bestämmer sig för.

Den enkla utbuds- och efterfrågemodellen är vid det här laget över 200 år gammal, och den har – i mer sofistikerad form – utgjort kärnan i den nationalekonomiska teorin i mer än ett århundrade. Orsaken är inte att ekonomerna inbillar sig att den exakt avspeglar verkligheten, utan att den på ett enkelt och slagkraftigt sätt leder fram till klara slutsatser, som kan tillämpas vid analysen av en rad ekonomiska problem: Varför stiger eller sjunker priserna på olika varor? Vad händer med produktionen av en viss vara om marknaden regleras på ett visst sätt?

Vad inträffar om ny teknik införs i produktionen? Hur fortplantar sig effekterna av olika störningar genom ekonomin?

Modellen är alltså långt ifrån en fullständig beskrivning av verkligheten, men den förmår på ett enkelt sätt skildra viktiga aspekter av verkligheten.

Säg att vi vill analysera marknaden för en viss vara – till exempel skjortor. Den marknaden består då av två sidor: dels de som vill köpa skjortor, dels de som vill sälja.

Om vi börjar med att titta på köparna, bestäms deras efterfrågan på skjortor av en rad faktorer: vilken inkomst de har (den avgör hur mycket skjortor de, totalt sett, kan köpa), hur många skjortor de anser att de behöver, vilka alternativ som finns (t-shirts, tröjor, koftor och andra plagg, som skulle kunna användas i stället för skjortor), dessa varors pris (är de dyrare eller

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 42

Vår ekonomi • Del 1

billigare än skjortorna?), smak och mode, samt skjortornas eget pris.

Om alla dessa olika faktorer och deras förändring ska analyseras samtidigt, blir det krångligt. Man brukar därför göra ett förenklande ceteris paribus-antagande, nämligen att inkomster, smak med mera inte förändras under undersökningsperioden, utan att det bara är skjortornas pris som påverkar efterfrågans storlek. Skälet är inte att priset nödvändigtvis är viktigast i det långa loppet – utan att det går förhållandevis lätt att ändra (jämfört med till exempel konsumenternas smak). Priset är därför viktigt när analysen gäller vad som sker i dag och på kort sikt.

Det mest troliga sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet är att konsumenterna, vid givna inkomster och given smak, efterfrågar färre skjortor om priset stiger, men kan tänka sig att köpa fler om de blir billigare. Ett skäl är det som sades i det föregående kapitlet om konsumenternas avtagande marginalnytta. Om konsumenten upplever att han successivt får allt mindre nyttotillskott från varje ny skjorta han köper, krävs att han lockas med ett lägre pris för att köpa ytterligare en skjorta.

Det samband som då framkommer mellan pris och efterfrågad kvantitet kan uttryckas i en efterfrågekurva, som i figur 3.2. På den vertikala axeln mäts priset på skjortorna (ju högre upp, desto dyrare skjortor), och på den horisontella mäts den efterfrågade kvantiteten (ju längre ut, desto större efterfrågan). Varje punkt på kurvan visar den mängd skjortor konsumenterna på skjortmarknaden vill köpa till ett visst pris.

Att kurvan lutar nedåt innebär att konsumenterna efterfrågar fler skjortor då skjortpriset sjunker. Om kurvan är flack är efterfrågans pris­ elasticitet hög. Då förändras den efterfrågade kvantiteten mycket då priset ändras. Det räcker med en liten prissänkning för att konsumenterna ska köpa många fler skjortor. Om kurvan är brant är priselasticiteten låg; det betyder att efterfrågan inte är priskänslig. En prissänkning ger då inte särskilt stort utslag.

På samma sätt kan vi analysera vad som händer på utbudssidan av marknaden. De som tillverkar och säljer skjortor påverkas naturligtvis av en rad faktorer: vilka kostnader de har för tillverkningen, vilka mål deras företag har (om det strävar efter maximal vinst i alla lägen, eller kan tänka sig att hålla nere priserna för att kunna bryta sig in på nya marknader),

2013-06-05 08.11

43

Kapitel 3 • Prismekanismen

Den enklaste marknadsmodellen Figur 3.2 Efterfrågekurvan Pris

Figur 3.3 Utbudskurvan Pris

Efterfrågad kvantitet

Figur 3.4 Jämvikt

Utbjuden kvantitet

Pris Utbud

p

1

Efterfrågan

k1

Kvantitet

I dessa diagram visas marknaden för en vara – i detta fall skjortor. I figur 3.2 illustreras att konsumenterna efterfrågar fler skjortor då priset faller. I figur 3.3 visas att ett stigande pris lockar tillverkarna att producera fler skjortor. I figur 3.4 illustreras att det finns ett jämviktspris, p1, vid vilket konsumenterna efterfrågar precis lika många skjortor som producenterna till­ verkar – nämligen k1.

vilka priser de kan ta ut etc. Även här brukar ekonomerna göra förenklande antaganden för att kunna dra entydiga slutsatser. Antag till exempel att tekniken på kort sikt är given och att det finns många konkurrerande företag, som ser till att ingen enskild tillverkare kan ta ut oskäliga priser. Antag dessutom att företagen på marknaden har en given utrustning av maskiner.

Då är det troligt att priset måste stiga för att den utbjudna kvantiteten skjortor ska öka.

Förklaringen till detta gavs i kapitel 2 och hänger samman med den avtagande avkast-

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 43

ningen. För att öka produktionen av skjortor måste tillverkarna anställa fler sömmerskor.

Men så länge maskinparken är knapp och inte byggs ut, måste de nyanställda dela på de maskiner som redan finns. Normalt betyder det att ökningen av produktionen blir mindre och mindre för varje nyanställd. När avkastningen på detta sätt avtar, betyder det att kostnaden för att öka produktionen stiger – vilket i sin tur betyder att priset måste höjas om företagen ska ha råd att tillverka mer.

På samma sätt som vi konstruerade en efter-

2013-06-05 08.11

44

Vår ekonomi • Del 1

Figur 3.5 Utbudsöverskott Om marknadspriset p2 ligger över jämviktspriset, vill producenterna tillverka mer varor än konsumenterna vill köpa. Då uppstår ett ”utbuds­överskott”, som pressar ned priset tillbaka till jämviktsnivån.

Pris

Utbudsöverskott

Utbud

p2 p1

Efterfrågan Kvantitet

frågekurva kan vi nu härleda en utbudskurva.

Varje punkt på den kurvan visar den mängd skjortor fabrikanterna vill tillverka till ett visst pris. I det här fallet kommer den alltså – som i figur 3.3 – att luta uppåt. Det innebär att om producenterna ska tillverka mer, måste de lockas med högre priser.

En flack kurva innebär att även små prisförändringar får stort genomslag på den utbjudna kvantiteten – utbudets priselasticitet är således hög. En brant kurva betyder på motsvarande sätt att elasticiteten är låg; den utbjudna kvantiteten är inte så känslig för prisförändringar.

Jämvikt Nästa steg är att sätta ihop dessa båda diagram, som i figur 3.4. Vi ser då att de båda kurvorna skär varandra i en specifik punkt, vid kvanti­ teten k1 och priset p1. Just den mängden skjor­tor och just det priset får i ekonomernas analys en särskild betydelse. Det är ju bara där som konsumenter och producenter samtidigt kan förverkliga sina planer på marknaden; det är bara där som skjortförsäljarna och skjort­ köparna vill sälja respektive köpa lika mycket och till samma pris.

Det är också bara där som alla konsumenter och producenter uppfyller den beslutsregel som härleddes i det förra kapitlet: att den marginella nyttan eller avkastningen ska vara lika stor som den marginella uppoffringen eller kostnaden.

Vid priset p1 är ju marginalintäkten för producenten (det vill säga det pris företaget kan ta ut

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 44

för att sälja en skjorta till) exakt lika stor som marginalkostnaden (vad det kostar att producera denna extra skjorta). Och för konsumenten gäller att han värderar den nytta han får av den nya skjortan precis till den uppoffring han gör när han betalar priset för den. Därför kallas det priset för jämviktspriset.

Det märkliga med en fri marknad är att den av sig själv, under vissa antaganden, söker sig mot jämvikt. Så fort priset avviker från jämviktspriset börjar ekonomin en anpassning mot jämvikt.

Vad skulle till exempel hända om priset på skjortor av någon anledning låg högre än jämviktspriset, till exempel vid p2 i figur 3.5? Vid det priset tycker konsumenterna att skjortorna är dyra (de kostar skjortan!). De vill därför inte köpa lika mycket som producenterna vill sälja.

Då uppstår ett utbudsöverskott – det blir ”skjortor över”.

Det sätter igång en anpassning. Lagren av osålda skjortor växer i affärerna. Producenterna tvingas sänka priset för att bli av med sina skjortor. Samtidigt producerar de mindre, eftersom det lägre priset inte gör det lika lönsamt som förut att tillverka skjortor. De rör sig alltså nedåt längs utbudskurvan. När priset sjunker, ökar samtidigt konsumenternas efterfrågan på skjortor. Konsumenterna rör sig alltså utåt och nedåt längs efterfrågekurvan. Processen pågår, tills producenter och konsumenter stöter på varandra och utbud och efterfrågan möts vid jämviktspriset p1 igen. Där har utbudsöverskottet eliminerats.

2013-06-05 08.11

45

Kapitel 3 • Prismekanismen

Figur 3.6 Efterfrågeöverskott Om marknadspriset ligger under jämviktspriset, vill konsumenterna köpa mer varor än vad tillverkarna vill producera. Då uppstår ett ”efterfråge­överskott”, som driver upp priset mot jämvikt.

Pris

Utbud

p1 p2 Efterfrågeöverskott

Efterfrågan

Kvantitet

Hur stora pris- och volymförändringar som sker under anpassningsprocessen beror på hur känsliga företagen och deras kunder är för prisförändringarna. Detta uttrycks i utbuds- och efterfrågekurvornas elasticitet. Ju mer elastiska de är, desto större är volymanpassningen. Ju mindre elastiska de är, desto större förändring av priset krävs.

Om priset på skjortor i stället skulle vara lägre än jämviktspriset, som i figur 3.6, blir utvecklingen den motsatta. I det läget vill producenterna inte tillverka lika mycket som konsumenterna vill köpa. Låga priser gör ju att den efterfrågade kvantiteten blir stor, samtidigt som kostnaderna för en så stor produktion inte kan täckas.

Det efterfrågeöverskott som då uppstår pressar upp priset. Den höga efterfrågan medför att lagren minskar och vinsterna stiger. Detta lockar producenterna att sälja mer. Samtidigt gör det höjda priset att konsumenterna minskar sin efterfrågade kvantitet. Också denna process pågår tills producenterna och konsumenterna stöter på varandra vid jämviktspriset p1 igen.

Den här enkla modellen förklarar alltså prisrörelser med utbuds- respektive efterfrågeöverskott på marknaderna. Om en varas pris stiger jämfört med andra varors, betyder det att den är starkt efterfrågad; det faktum att den efterfrågade kvantiteten är större än den utbjudna pressar upp priset. Om priset faller, beror det på att den efterfrågade kvantiteten är mindre än den som finns tillgänglig.

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 45

Prissignalernas betydelse Den här modellen av hur en marknad fungerar kan tillämpas på en rad olika fall, för att undersöka vad som händer under olika antaganden.

Efterfråge- och utbudskurvorna definierades utifrån förutsättningen att allt annat – inkomster, teknik, smak med mera – hölls konstant.

Men vad händer om dessa bakomliggande faktorer ändras?

Vad händer till exempel om tekniken utvecklas? En driftig företagare kanske introducerar en ny typ av symaskin, som sänker

Värdeparadoxen De flesta av oss skulle nog hålla med om att vatten är både nyttigare och viktigare än diamanter. Ändå är vatten normalt långt billigare än diamanter. Detta märkliga faktum – som kallas värdeparadoxen – förklaras av den utbuds- och efterfrågeanalys vi lärt oss i det här kapitlet samt av förra kapitlets analys av mänskliga behov. Även om vi behöver vatten mer än diamanter så finns vatten på de flesta håll i världen i mycket större kvantiteter än diamanter, och diamanter kostar också mycket mer att framställa än dricksvatten. Vi har helt enkelt för det mesta gott om vatten och därför sätter vi inte särskilt högt värde på en extra liter. Marginalnyttan av en diamant är således vanligen mycket högre än marginalnyttan av en extra liter vatten.

Men om du försmäktar av törst i öknen blir relationerna omvända – då kanske du är villig att offra allt du äger och har för en liter vatten. Då blir marginalnyttan av den där extra litern enormt hög. Och om miljö- och klimatförstöring skapar brist på rent vatten kan vattenförsörjningen bli nog så kostsam för samhället som helhet.

2013-06-05 08.11

46

Vår ekonomi • Del 1

Figur 3.7 Effekten av ny teknik Pris Utbud Ny utbudskurva

p1 p2 Efterfrågan

Om en ny och bättre teknik införs i produktionen, faller produktionskostnaderna.

Det gör att utbudskurvan skiftar ned – företagen behöver inte längre ta ett lika högt pris för att täcka sina kostnader. Marknadspriset sänks och den efterfrågade kvantiteten ökar. Konsumenterna tjänar på den nya tekniken, eftersom fler får råd att öka sina inköp.

Kvantitet k1

k2

kostnaderna i tillverkningen av skjortor. Till en början gör hans fabrik större vinst. Han kan skörda frukterna av den nya utrustningen.

Men om den nya tekniken sprider sig kommer kostnaderna att falla också för konkurrenterna. Det betyder att skjortpriset inte längre behöver vara lika högt för att täcka tillverkningskostnaderna. Under förutsättning att det finns flera företag som konkurrerar med varandra och ser till att den nya tekniken verkligen används för att hålla tillbaka priset, kommer en större kvantitet att utbjudas vid varje given prisnivå. I den här typen av diagram betyder det att utbudskurvan kommer att skifta ned, som i figur 3.7. Det innebär att jämviktspriset sänks, och att konsumenterna i det nya jämviktsläget kommer att efterfråga fler skjortor.

Vad händer på marknaden om konsumenternas inkomster ökar? Då får de råd att köpa fler skjortor än tidigare. Vid varje givet pris efterfrågas alltså en större kvantitet. Uttryckt i diagramform innebär det att efterfrågekurvan skjuts utåt. Om företagen möter avtagande avkastning kommer deras kostnader att stiga då produktionen ökas. Av figur 3.8 framgår att detta ger ett högre jämviktspris samtidigt med en ökad försäljningsvolym.

På det här sättet kan man analysera olika typer av förändringar på marknaden, var och en för sig eller tillsammans. Så kan vi till exempel analysera effekterna på marknaden för skjortor om inkomsterna ökar samtidigt som ny teknik

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 46

införs. Vi behöver naturligtvis inte inskränka oss till skjortmarknaden. Resonemanget kan gälla tvättmaskiner, bilar, skor eller hårborstar – men också obligationer, arbetstimmar, frisörtjänster, valutor och en hel del annat, som man kanske inte omedelbart uppfattar som varor.

I själva verket är huvudpoängen att man med hjälp av den här typen av analys kan koppla ihop en rad olika typer av delmarknader och se hur de samspelar. Därmed kan vi se hur en förändring på en enskild marknad ger effekter på andra och därigenom får följdverkningar genom hela ekonomin.

I resonemanget hittills har vi bara studerat en marknad i taget, men i verkligheten hänger ju hela ekonomin ihop i ett nätverk av olika delmarknader för olika varor och tjänster.

Förändringar på någon av dem påverkar många andra. Så blir teorin för jämviktsprisbildning till en teori för allmän jämvikt, det vill säga för hur jämvikt nås på flera – eller till och med alla – marknader samtidigt.

Oavsett om den beror på teknisk utveckling eller någon störning av utbud eller efterfrågan resulterar en förändring på en marknad i ändrat jämviktspris och en ny jämviktsvolym. Men den förskjutningen av marknadsjämvikten fortplantar sig till de industrigrenar som producerar insatsvaror till produktionen på marknaden i fråga. Skulle skjortproducenten vilja sälja mer, måste han köpa mer bomullstyg, kanske också anställa fler sömmerskor och investera i fler

2013-06-05 08.11

47

Kapitel 3 • Prismekanismen

Figur 3.8 Effekten av ökade inkomster Pris

Utbud

p2 p1 Ny efterfrågekurva

Efterfrågan

Om konsumenternas inkomster stiger, får de råd att vid ett givet pris köpa fler varor. Efterfråge­ kurvan skiftar ut. Men om den ökade efterfrågan ska tillgodoses med den rådande tekniken medför den avtagande avkastningen att kostnaderna för produktionen stiger.

Den ökade efterfrågan driver alltså upp priset på marknaden.

Kvantitet k1

k2

symaskiner. Samtidigt påverkar ett ändrat jämviktspris konsumenternas köpkraft: högre pris betyder att de får mindre pengar över till inköp av andra varor, lägre pris gör dem på ­motsvarande sätt rikare. Detta påverkar deras inköp av andra varor och tjänster, på andra marknader.

En marknadsekonomi som utsätts för störningar eller förändringar – prischocker, ny teknik eller nya modeflugor – söker sig på detta sätt ständigt till nya jämviktslägen, där prismekanismen hela tiden spelar rollen av signal.

Det är genom stigande eller sjunkande priser som konsumenter och producenter löpande får signaler om förändringar och därigenom anpassar sitt beteende. Priset är alltså, enligt ekonomernas sätt att analysera, viktigt därför att det innehåller så mycket information: om kostnader, smak, alternativ med mera. Prismekanismen spelar därför en helt central roll som känselspröt och signalsystem i en marknadsekonomi. Därför är det också viktigt att prissystemet fungerar väl.

Regleringar: Exemplet bostadsmarknaden Men ibland anses inte marknadens utfall som acceptabelt, av sociala eller fördelningsmässiga skäl. Det jämviktspris som etableras på en fri marknad kan hamna så högt att många vanliga människor inte har råd att köpa varan. Om varan eller tjänsten i fråga bedöms som socialt

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 47

viktig, kan det då bli aktuellt att reglera marknaden, det vill säga att genom politiska ingrepp såsom lagstiftning styra marknaden på ett visst sätt. Ofta införs då prisregleringar, som innebär att priset fastställs av olika politiska myndigheter. Med hjälp av utbuds- och efterfrågemodellen i det här kapitlet kan effekterna av sådana regleringar analyseras.

Ett typexempel på en sådan reglerad marknad är bostadsmarknaden. Tag som utgångspunkt att efterfrågan och utbud på hyreslägenheter har etablerat ett jämviktspris (en hyresnivå) som i figur 3.9. I detta diagram är utbudskurvan relativt brant, vilket illustrerar att mängden hyreslägenheter svårligen låter sig ändras kraftigt annat än på lång sikt – det tar ju tid att bygga nya hus. Utbudet är således inte särskilt priselastiskt. Detta gäller i synnerhet i centrum av äldre städer, där det bara finns ett visst antal lägenheter att tillgå.

Vid en helt fri hyressättning etableras en jämviktshyresnivå h1, vid vilken den köpkraftiga efterfrågan på lägenheter kan tillfredsställas.

Men om den hyresnivån medför att många familjer inte har råd med en rimlig standard, uppstår kanske krav på att staten ska gripa in och reglera hyrorna. Förhoppningen är naturligtvis att fler ska få råd att skaffa sig bra bostäder.

Säg att staten griper in och via en hyres­ reglering sätter ett tak för hyrorna, så att de inte tillåts överstiga nivån h2. Tanken är godhjärtad, nämligen att de lägre hyrorna ska

2013-06-05 08.11

48

Vår ekonomi • Del 1

Figur 3.9 En hyresreglering Hyresnivån

Utbud

h3 h1 h2 ”Bostadsbrist”

k3

k1

k2

Efterfrågan

Mängd hyreslägenheter

En hyresreglering innebär att hyran fastställs till en nivå (h2), som ligger under jämviktsnivån (h1). Det medför att den efterfrågade kvantiteten ökar, vilket medför bostadsbrist, det vill säga att den utbjudna kvantiteten inte räcker till att tillfredsställa efterfrågan.

Resultatet blir att det krävs en ransoneringsapparat – till exempel bostadsförmedling och bostadskö – för att fördela de för få lägenheterna. Därmed uppstår också risk för svarta marknader, eftersom hyresvärdarna nu kan hyra ut till högre hyror (h3) vid sidan av den reg­ lerade marknaden.

göra att fler får råd att bo drägligt. Emellertid för reglering­en också med sig en del problem.

Otvivelaktigt gör den sänkta hyran att den efterfrågade kvantiteten ökar, till k2. Den lägre hyran medför dock samtidigt att en del hyresvärdar inte kommer att kunna täcka sina kostnader. Det medför i sin tur att den utbjudna mängden lägenheter minskar (om än inte så mycket). Men om den efterfrågade kvantiteten ökar medan utbudet minskar blir resultatet ett efterfrågeöverskott (skillnaden mellan k2 och k3). I klartext blir det bostadsbrist – och nu inte bara i förhållande till vad folk skulle vilja ha utan också i förhållande till den köpkraftiga efterfrågan.

Bostadsbristen för med sig ett behov av ransonering. Medan det tidigare var pengar och inkomster som avgjorde vem som skulle få de tillgängliga lägenheterna, måste nu något annat system fördela lägenheterna mellan dem som vill hyra. I praktiken betyder detta normalt att ett administrativt system – exempelvis en bostadsförmedling – inrättas. De som söker lägenhet får ställa sig i bostadskö. Men ransoneringen brukar också ske via andra, infor-

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 48

mella kanaler, såsom att företag med attraktiva hyresreglerade lägenheter fördelar dessa till chefer och anställda som (mer eller mindre lågt beskattade) förmåner. Det blir också väldigt viktigt att ha äldre släktingar som disponerar hyresreglerade lägenheter …

Samtidigt finns uppenbarligen starka frestelser för fastighetsägarna att gå runt hyresregleringen; den mängd lägenheter de är villiga att bjuda ut – k3 i figur 3.9 – skulle de ju kunna sälja för priset h3. Därför finns stor risk att hyresregleringen driver fram en svart marknad, där slutresultatet blir att lägenheterna hyrs ut till ett högre pris än i utgångsläget. För att förhindra detta måste en kontrollapparat byggas upp; något som i sig självt tar resurser i anspråk.

Vår enkla modell visar att det finns betydan­ de risker med en hyresreglering. Beslutsfattarnas utgångspunkt är säkert oftast välvillig; de vill säkerställa att bostäder är en ”social rättighet och inte en handelsvara”. Men när de använder metoden att reglera priset sätter de marknadsmekanismen ur spel – och vår modell visar att resultatet då kan bli det rakt motsatta mot det önskade: färre lägenheter, till högre priser,

2013-06-05 08.11

Kapitel 3 • Prismekanismen

s­ varta marknader och höga administrationskostnader. Risken för detta blir naturligtvis ­högre ju större skillnaden är mellan den reglerade hyran och den marknadsbestämda.

Det är inte ovanligt att de oönskade bieffekter som en reglering på detta sätt kan medföra skapar krav på ytterligare ingrepp i marknadssystemet. När det gäller bostadsmarknaden och den bostadsbrist som hyresregleringen var med om att framkalla, blev svaret i Sverige att staten genom bidrag stimulerade en kraftig nyproduktion av bostäder. I termer av utbuds- och efterfrågediagram innebar detta att utbudskurvan sköts utåt, så att bostadsbristen därigenom kunde byggas bort (i ”miljonprogrammet” under 1960- och 70-talen).

Statsbidragen till bostadsbyggandet tog sig framför allt formen av billiga lån till byggande av bostäder. Räntan för lån till bostadsbyggande hölls nere genom särskilda regleringar på kreditmarknaden. Men därigenom uppstod samma typ av problem också på denna marknad. Politiken skapade en uppblåst efterfrågan på billiga krediter, samtidigt som en ”grå” kreditmarknad växte fram vid sidan av den reglerade marknaden. På detta vis skapade alltså den första regleringen på bostadsmarknaden bieffekter, som i sin tur gav nya regleringar – med nya bieffekter – på andra marknader.

Efter hand blev kostnaderna för dessa bieffekter mycket stora. Kreditmarknaden stördes, samtidigt som byggsektorn svällde. Det faktum att byggföretagen hade en stor del av sin avsättning garanterad genom subventioner gjorde att bostadsmarknaden blev ”säljarens marknad”. Det yttrade sig bland annat i att miljonprogrammets nybyggda hus ofta var av låg kvalitet, med torftig arkitektur och livsmiljö.

De som drabbades var ofta hushåll som försökte komma in på bostadsmarknaden men som saknade de nödvändiga kontakterna att ta sig i de hyresreglerade lägenheterna i centrum. Så blev effekten – trots alla goda föresatser – fortsatt segregering.

Allt detta – samt behovet att spara i statens utgifter – har gjort att bostadssubventionerna successivt skurits ned. Då detta sker, höjs emellertid hyresnivån, vilket kan ge ekonomiska problem för dem som råkar ut för höjda hyror.

Det visar att avvecklingar av regleringar och subventioner ofta kan vara ytterst plågsamma – och många gånger därför aktivt motarbetas av dem som gynnas av regleringen i fråga.

130909_Ekonomi_del1.ORIG.indd 49

49

Oljepriset och marknadens anpassning Ett konkret exempel på hur förändringar på en marknad fortplantar sig till andra marknader är oljeprisets svängningar. Under 1970-talet pressade de oljeproducerande ländernas kartell Opec kraftigt upp oljepriset. Därmed höjdes tillverkningskostnaderna för produktion där olja var en viktig insatsvara. Det drev upp priserna på en rad varor.

I den typ av diagram som använts i detta kapitel, kan det uttryckas som att utbudskurvan för energiintensiva varor och tjänster skiftade uppåt. En effekt var att konsumenterna minskade sina inköp både av olja och av produkter där olja ingick i produktionen. I stället stimulerades efterfrågan på produkter där mindre olja ingick eller där andra energi­ källor kunde användas. Efter hand lades produktions- och konsumtionsmönstren om och oljeförbrukningen minskades ytterligare. Marknaden för oljetankrar tvärnitade – vilket slog ut den svenska varvsindustrin. Bilarna blev bensinsnålare och oljepannorna i villorna mer effektiva.

Oljeprishöjningarna på 1970-talet bidrog alltså till att konsumenter och företag – i eget intresse – drog ned sin oljeförbrukning. Samtidigt medförde det höga oljepriset att oljebolagen fann det lönsamt att leta efter nya oljefyndigheter och att borra upp olja från platser (bland annat under havsbotten) som tidigare varit för dyra att exploatera.

Alla dessa anpassningsmekanismer skapade efter hand ett utbudsöverskott på olja, som så småningom medförde att oljepriset sjönk igen. Under större delen av 1990-talet var oljepriset lågt – och då ändrades hushållens beteende och företagens investeringar åt andra hållet. Stora stadsjeepar blev populära, och investeringarna i alternativ energi bromsades upp.

I början av 2000-talet började emellertid oljepriset stiga på nytt. Det berodde både på utbudsfaktorer och på efterfrågefaktorer. Utbudet av olja stördes av krig i Mellanöstern.

Samtidigt steg efterfrågan på olja, då Kinas och Indiens ekonomier växte snabbt och krävde mer energi. Resultatet blev att jämviktspriset på olja än en gång pressades upp.

Många började oroa sig för att oljan kommer att ta slut någon gång i framtiden. En effekt blev att konsumenternas beteende – än en gång – svängde. Efterfrågan på bensinsnåla bilar växte, jordvärme ersatte oljepannor, investeringar i vindkraft tog fart och nya kärnkraftverk började diskuteras.

Samtidigt intensifierades försöken att utvinna andra fossila bränslen, såsom skiffergas och oljesand.

Slutsatsen är att man inte i första hand ska studera vad politikerna vill med sina förslag, utan vilka resultat åtgärderna faktiskt får, när alla bieffekter räknats med.

Exemplet jordbruket Hyresregleringar inrättas då staten tycker att marknadspriset är för högt. Men staten kan använda regleringar också då politikerna anser att jämviktspriset är för lågt. Det sker oftast när de som arbetar i sektorn i fråga hävdar att de får för dåligt betalt för sina produkter och behöver

2013-06-05 08.11

Vår ekonomi En introduktion till samhällsekonomin Klas Eklunds bok är en utmärkt introduktion till ekonomi och bör väcka intresse för ämnet hos många läsare. Komplicerade ekonomiska samband beskrivs på ett lättbegripligt sätt och illustreras med konkreta exempel från svensk ekonomi. Klas Eklund levandegör både ämnet och flera färgstarka ekonomer.

Riksbankschef Stefan Ingves

Jag rekommenderar Vår ekonomi för alla som vill lära sig hur samhällsekonomi och ekonomisk politik fungerar, både i teori och praktik. Klas Eklund lyckas illustrera svåra problem med konkreta exempel och läsvärda ekonomporträtt. Vår ekonomi är en pedagogisk klassiker!

Finansminister Anders Borg

Klas Eklund | VÅR EKONOMI

Klas Eklund är Seniorekonom på SEB och adjungerad professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Tidigare har han bland annat arbetat i Finansepartementet och lett flera statliga utredningar. Klas har prisbelönats för sin pedagogiska förmåga och har skrivit en rad böcker i ekonomiska frågor: om skatter, tillväxt, miljöekonomi, entreprenörskap med mera. Han har dessutom skrivit en deckare om mord och blod och insideraffärer i finansmarknadsmiljö.

Trettonde upplagan

Art.nr 38156

13:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09456-4_01_cover.indd 1

2013-09-10 15.49