9789147092499 by Smakprov Media AB

VĂĽrd- och omsorgsarbete

Barbro Blume + Elisabeth KarlstrĂśm + Sonia Lennartsson

Andra upplagan

Katarina Wesslén-Lindahl Anna Hild Marie Olsson Lisa Sollenberg Nette Lövgren

Andra upplagan 1 repro: Erlanders Gummessons tryck:

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber ab, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

INNEHÅLL

FÖRORD 5 kapitel 1 HISTORISKT PERSPEKTIV PÅ VÅRD OCH OMSORG 7 Tiden före år 1800 8 1800-talet 10 1900-talet 11 kapitel 2 GRUNDLÄGGANDE BEGREPP INOM VÅRD OCH OMSORG 15 Social omsorg 16 Vård 16 Omvårdnad 17 Forskning och teorier i social omsorg 18 Forskning och teorier i omvårdnad 19 Social omsorg och omvårdnad – en gemensam utgångspunkt 22 Yrkeskategorier som vård- och omsorgstagaren möter 23 kapitel 3 VÅRD OCH OMSORG UTIFRÅN INDIVIDUELLA BEHOV 25 Individuell behovsbedömning 26 Standardvårdplan, SVP 30 Individuell vårdplan, IVP 32

kapitel 5 STÖD OCH HJÄLP I VARDAGEN 45 Planering och inköp av varor 46 Hjälp vid måltider 47 Personlig omvårdnad 49 Städning 50 Hjälp med tvätt och klädvård 51 Hjälp med att läsa eller skriva 53 Promenera 53 Uträtta ärenden 54 Skapa förutsättningar för det sociala innehållet i vardagen 54 Trygghet dygnet runt 55 kapitel 6 GRUNDLÄGGANDE OMVÅRDNAD 57 Stöd och hjälp med den personliga hygienen 58 Att tillfredsställa behov av vätska och näring 64 Att tillfredsställa behovet av att tömma urinblåsa och tarm 70 Inkontinens (oförmåga att hålla urin och/eller avföring) 72 Att tillfredsställa behovet av vila och sömn 77 Komplikationer vid inaktivitet 80 Att iaktta och kontrollera grundläggande kroppsfunktioner 87 Att medverka vid vård i livets slutskede 96

kapitel 4 ÅLDRANDE 35

kapitel 7 MUNNENS OCH TÄNDERNAS HÄLSA 107

Det sociala åldrandet 37 Det psykologiska åldrandet 39 Det biologiska åldrandet 40

Munvård – egenvård 108 Tandköttsinflammation och tandlossning 111 Munvård i vård- och omsorgsarbete 113

kapitel 8 LAGAR SOM STYR VERKSAMHETEN INOM VÅRD OCH OMSORG 117

kapitel 13 ERGONOMI OCH ARBETSMILJÖ I VÅRD- OCH OMSORGSARBETE 189

Hälso- och sjukvårdslagen 118 Socialtjänstlagen 121 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 126 Sekretesslagen 128 Lag om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område 129 Författningar om delegering 131

Ergonomi i vård- och omsorgsarbete 190 Arbetsmiljölagen 193

kapitel 9 VÅRD- OCH OMSORGSVERKSAMHETENS ORGANISATION 133

kapitel 15 ESTETIK, KULTUR OCH MILJÖ 207

kapitel 14 HYGIENISKA ARBETSMETODER I VÅRD OCH OMSORG 195 Smitta och smittspridning 196

Kultur 208 Miljöns betydelse i vård och omsorg 212

Nationell nivå 134 Regional nivå 136 Kommunal nivå 138 Samarbete mellan kommun och landsting 142

LITTERATUR 216

kapitel 10 HÄLSA OCH LIVSKVALITET 143

Begreppet hälsa 144 Friskvård och egenvård Livskvalitet 160

BILDFÖRTECKNING 224

152

kapitel 11 ETIK OCH MÖTE MED MÄNNISKOR 165 Att möta människor i vårdoch omsorgssituationer 166 kapitel 12 REHABILITERING OCH TEKNISKA HJÄLPMEDEL 175 Rehabilitering 176 Samordning av rehabilitering 179 Hjälpmedel vid funktionshinder 180 Olika typer av hjälpmedel 182 Tolktjänst 188 Bostadsanpassningsbidrag 188

INTERNETADRESSER 217

kapitel 5 STÖD OCH HJÄLP I VARDAGEN

När den enskilde bor kvar i sin egen bostad kan olika former av stöd och hjälp i vardagen vara aktuella för att klara den dagliga livsföringen. Dessa insatser får den enskilde ansöka om i form av bistånd. De vanligaste insatserna är: t t t t t t t t t t t t

planering och inköp av varor hjälp vid måltider personlig omvårdnad städning hjälp med tvätt och klädvård hjälp med att läsa eller skriva promenera uträtta ärenden samtala stimulera till kontakt och meningsfull tillvaro informera om och uppmärksamma förändringar trygghet dygnet runt.

Stöd och hjälp i hemmet ges i form av bistånd enligt socialtjänstlagen.

Planering och inköp av varor Inköp av varor sker antingen tillsammans med den enskilde eller genom att personalen gör det. I vissa kommuner beställs varor via Internet för leverans i hemmet. Vid planering och inköp av varor är det viktigt att det sker i samråd med den enskilde och utifrån dennes egna behov, önskemål och vanor. Inköp ska göras pris- och kvalitetsmedvetet. Vid inköp av mat ska man tänka på att varan har ett rimligt pris och ger bra näring. Bra basmat ger energi och en stor del av de näringsämnen vi behöver och är inte heller dyr. Det är även viktigt att man planerar inköpen genom att till exempel skriva en inköpslista efter en veckomatsedel. Det är också bra att jämföra priser, eftersom de kan variera mellan olika affärer, mellan olika fabrikat och beroende på vilken förpackning som används. För att snabbt och lätt kunna 46

jämföra finns jämförpriser som anges i kronor per kilo eller liter. Ibland kan det löna sig att köpa större förpackningar, men man måste framför allt ta hänsyn till åtgång och hållbarhet för varan. Det kan också löna sig att handla till extrapris. Det är inte alltid priset som är det avgörande när man ska köpa en vara, man måste också titta på kvalitet. När det gäller matvaror kan man få vägledning av datummärkning eller bäst föremärkning och innehållsdeklaration. För vissa varor, till exempel ägg, ost, grönsaker, charkvaror och frukt har livsmedelsverket utfärdat kvalitetskontroll som finns angiven på förpackningen.

Hjälp vid måltider När den enskilde inte själv kan laga sin mat och ingen anhörig kan göra det, kan man antingen få hjälp med att laga mat i hemmet eller få färdiga måltider hemsända. Om man bor i ett särskilt boende eller annan boendeform finns det ofta restaurang eller matsalar där man kan äta. Om man vistas på sjukhus serveras maten i matsal för dem som klarar av det eller på bricka vid sängen.

Måltiden är ett viktigt tillfälle att uppleva gemenskap och samvaro.

Måltiden är en viktig stund och man ska därför tänka på att göra den så trevlig som möjligt. Det är viktigt att t det är trevligt dukat med duk och servetter t det är bra stolar och att man sitter rätt vid bordet, eller om man är sängliggande att man sitter bra med stöd för ryggen t belysningen är tillfredsställande t det är tyst och lugnt t rummet är fräscht och vädrat t placeringen är genomtänkt om flera äter vid samma bord t maten läggs upp så att det ser aptitligt ut t serveringen görs på ett trevligt sätt.

Hjälp att äta Se kapitel 6. Mathållning och måltider för äldre människor När det gäller mathållning och måltider för äldre är det viktigt att tänka på följande: t planera efter matcirkeln och fördela måltiderna över dagen med tre huvudmål – frukost, lunch och middag – men också två eller tre mellanmål t måltiderna bör vara näringsvärdesberäknade och följa de allmänna rekommendationerna t erbjuda goda och trivsamma måltidsmiljöer t ge tid för att njuta av måltiderna t erbjuda mat med mycket kalcium för att bromsa urkalkningen av skelettet t se till att de äldre dricker tillräckligt med vätska (äldre känner inte törst på samma sätt som tidigare) t vara lyhörd och anpassa maten efter den enskildes behov och önskemål t tänka på att husmanskost är bra mat och mat som äldre uppskattar t följa riktlinjer för tillagning, förvaring, hygien och distribution av mat t erbjuda hjälp och stöd vi måltiden utifrån individuella behov

t kunna erbjuda mat som en del av behandlingen vid olika symtom och sjukdomstillstånd t se till att maten är lättuggad och har en bra konsistens t undvika lättprodukter t servera rikligt med dryck t vara generös med såsen eftersom äldre ofta får muntorrhet t servera efterrätt som avslutning på måltiden.

Specialmat En del människor äter specialmat. Det finns många olika anledningar till det, men oftast är det av hälso-, kulturella eller religiösa skäl. Specialmat ges till exempel vid: t allergi eller överkänslighet t övervikt t vissa tillfällen eller sjukdomstillstånd. När man möter människor som ska ha specialmat är det viktigt att skaffa sig nödvändiga kunskaper och vara lyhörd för behov och önskemål.

Matvanor inom olika kulturer och religioner I vårt land bor människor från olika kulturer, och därför har vi olika matvanor, traditioner och regler. När man arbetar inom vård och omsorg är det viktigt att känna till och respektera detta. Man ska alltid ta reda på vilka matvanor, traditioner och regler som vård- och omsorgstagaren har.

Personlig omvårdnad Den personliga omvårdnaden kan bestå av att få hjälp med personlig hygien, av- och påklädning, toalettbesök, sänggående/uppstigning, medicinering och med enklare sjukvårdsuppgifter.

Städning Städar gör vi både för att vi ska trivas och av hygieniska skäl. Hemmets inredning och utrustning bevaras också bättre om man håller rent. Städbehov och vanor växlar mellan olika personer och hushåll. Är man till exempel allergisk mot damm måste man städa ofta.

Städning i någon annans hem När man ska hjälpa någon med städning är det viktigt att utgå från att man är i någon annans hem och ta hänsyn till den enskildes, behov, önskemål och vanor. Här är det bra att känna till de riktlinjer som gäller för städning, liksom vilken bedömning biståndsbedömaren har gjort utifrån den enskildes behov och förutsättningar. I många kommuner genomförs städinsatser av särskilda städföretag. I vissa kommuner krävs inte heller biståndsbedömning för att få hjälp med städning. Har man exempelvis nått en viss ålder har man rätt att köpa städning, tvätt och inköp upp till en viss nivå utan biståndsprövning. Städmetoder Städning görs alltid i en viss ordning. Man börjar med att plocka undan och därefter tar man fram redskap och rengöringsmedel. Rengöring görs uppifrån och ner och golvet tas alltid sist. Först

dammtorkar man och dammsuger möbler, därefter tar man mattor och golv. För att binda dammet används en fuktig dammtrasa till möbler och golv. Rengöringsmedel används där det är smutsigt och kladdigt. Utgå från det rena till det smutsiga och avsluta i badrummet och sist toalettstolen.

Städmaterial och rengöringsmedel Den grundutrustning som behövs för städning är följande: t t t t t t t t

torkduk för möbler rengöringsdukar för bord, bänkar och golv borstar – sopborste, golvborste, bänkborste och WC-borste sopborste och sopskyffel med halvlångt skaft dammsugare som fungerar plasthinkar, en för möbler, fönster och bänkar stegpall som står stadigt på golvet fönsterskrapa för att tvätta fönster.

Handdiskmedel och såpa fungerar bra som rengöringsmedel till nästan all rengöring. Om man köper andra rengöringsmedel ska man tänka på att undvika medel som innehåller klor eller ammoniak. Många köper för starka rengöringsmedel som inte är bra ur hälso- och miljösynpunkt.

Hjälp med tvätt och klädvård Ibland hjälper personalen till med tvätt av kläder. Annan tvätt (lakan och handdukar) lämnas oftast bort. När tvätt ska lämnas eller tvättas tillsammans med andras, är det viktigt att märka tvätten med namn. Om man tvättar kläder gör man det huvudsakligen i tvättmaskin, ibland kan man behöva tvätta upp något plagg för hand. Vid tvätt av kläder är det viktigt att titta på etiketten med skötselråd. Hjälper man till med inköp av kläder kan man samtala om vikten av att titta på skötsel av kläder redan vid inköp. När man ska tvätta ska man börja med att sortera tvätten. Vad som tvättas tillsammans beror på materialet och plaggens färg.

Innan man tvättar bör man tänka på följande: t lägg tvätten i högar efter gradantalet som rekommenderas på skötselrådet t sortera därefter varje hög i ljust och mörkt t glöm inte att borsta ur alla fickor t dragkedjor dras ihop och knappar knäpps upp t ta bort fläckar före tvätten. När man ska tvätta i tvättmaskin är det viktigt att läsa instruktionen för hur tvättmaskinen ska användas och skötas. Man ska ha ett bra och miljövänligt tvättmedel och dosera utifrån de anvisningar som finns på paketet. När tvätten ska torkas följer man de råd om skötsel som finns på plagget. Tvätten kan i regel hängas, men löst stickade plagg ska plantorka och strykfria plagg ska hängas på galge. Man spar mycket tid om man ser till att tvätten hängs så slätt som möjligt. Om man har tillgång till tumlare kan tvätten torkas i den, men all tvätt tål inte att tumlas – se skötselråd på plagget. När man stryker ska man också tänka på att följa plaggets skötselråd.

Det finns många hjälpmedel att tillgå: talböcker, stark belysning och böcker med större text.

Hjälp med att läsa eller skriva Om den enskilde inte kan läsa kan det vara aktuellt att hjälpa denne med att till exempel läsa tidning eller annan information som kan vara viktig att få. Det finns också möjlighet att låna både taltidningar och talböcker via biblioteket. Ibland kan det också vara aktuellt med att hjälpa en vård- och omsorgstagare att skriva eller fylla i någon blankett.

Promenera För den som inte själv kan gå ut och inte heller har någon anhörig som kan hjälpa till, kan det vara aktuellt med att få hjälp att gå ut och promenera. Att röra sig och få frisk luft är viktigt för både hälsa och välbefinnande. 53

Uträtta ärenden Om den enskilde inte har någon anhörig, är det ibland aktuellt att hjälpa till med att uträtta olika typer av ärenden som till exempel post- eller bankbesök. Ibland är det en god man som ansvarar för att hjälpa den enskilde med ekonomin, och då sköter denne naturligtvis också post- och bankärenden.

Skapa förutsättningar för det sociala innehållet i vardagen Enligt socialtjänstlagen ska de äldre i dag ha möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra, vara delaktiga i samhället och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Att ha en aktiv och meningsfull tillvaro innebär att man får möjlighet att utöva sina intressen och delta i aktiviteter som innebär att tillvaron känns meningsfull. Här är det viktigt att utgå från vad den enskilde tycker om att göra på egen hand och/eller tillsammans med andra. Att ha gemenskap med andra innebär att kunna umgås med eller på annat sätt hålla kontakt med sitt sociala nätverk - släkt, vänner, grannar och arbetskamrater eller personer som man känner från föreningsliv och andra sociala sammanhang. Att vara delaktig i samhället innebär att till exempel få möjlighet att följa med i samhällsutvecklingen; att läsa tidningar, lyssna på radio, se på TV, att kunna komma ut på aktiviteter och träffa andra människor. Det kan också handla om att kunna kommunicera med myndigheter och olika samhällsinstitutioner och utöva sina demokratiska rättigheter som att till exempel rösta i politiska val. Att den enskilde ska ha inflytande över sin vardag innebär att alla insatser ska planeras i samråd med honom/henne och att man som personal har en dialog om hur stödinsatserna och vardagen ska utformas. Att möjliggöra delaktighet och inflytande ska ses som en naturlig del i arbetet. Det är viktigt att alltid ha ett förhållningssätt som innebär att man ser den enskilde som en person med individuella behov, önskemål och vanor. Som personal ska man ha 54

ett respektfullt bemötande, god kommunikation och ge tydlig information om olika valmöjligheter. För att man ska kunna hjälpa den enskilde till en aktiv och meningsfull tillvaro som innehåller delaktighet och inflytande, är det värdefullt att känna till vård- och omsorgstagarens bakgrund, livssituation och intressen. I regel gör man en levnadsberättelse redan när insatsen beviljas, exempelvis när personen i fråga flyttar in på ett särskilt boende. Berättelsen görs antingen tillsammans med den enskilde eller dennes anhöriga. Man kan då också lättare förstå personens önskemål, behov, reaktioner och handlingar.

Trygghet dygnet runt För att man ska kunna bo kvar i sin bostad finns det möjlighet att få trygghetslarm eller besök av kvälls- och nattpersonal.

Trygghetslarm Med hjälp av ett trygghetslarm kan den enskilde nå personal dygnet runt. Det gäller både om man bor i serviceboende och i egen bostad. Bärbara larm finns att sätta på handleden som ett armband eller runt halsen. Larmet går från bostaden till en centralenhet som överför larmet till personalens personsökare eller bärbara telefoner.

För många äldre utgör larmet en stor trygghet. 55

Det kan också vara kopplat till en övervakningspanel som visar varifrån larmet kommer. Det är en trygghet för den enskilde att veta att man kan få hjälp om man exempelvis skulle ramla eller bli hastigt sjuk och inte kan nå telefonen. I många särskilda boendeformer har man ett larmsystem där larmsignalerna går via ett internt nät. Man har också där möjlighet att larma via ett bärbart larm. Det finns även larm som automatiskt utlöses, till exempel om man inte har spolat i toaletten eller öppnat kylskåpsdörren inom ett visst antal timmar. Andra typer är rörelselarm som kan sättas ovanför dörrar, oftast ytterdörren. Larmet utlöser en signal om någon passerar eller går ut och används framför allt till personer med demenshandikapp. För personer med demens finns det flera former av larm, exempelvis en trampmatta där en signal utlöses om personen går upp ur sängen.

Kvälls- och nattpersonal Om man behöver hjälp på kvällar och nätter med till exempel sänggående, kan man få hjälp av kvälls- och nattpersonal som också vid behov kan kontakta sjuksköterska eller läkare.

k a p i t el 1 1 ETIK OCH MÖTE MED MÄNNISKOR

Att möta människor i vård och omsorgssituationer Om i ödslig skog Ångest dig betog Kunde ett flyktigt möte Vara befrielse nog. Giva om vägen besked, Därpå skiljas ifred: Sådant är främlingars möte Enligt uråldrig sed Byta ett ord eller två Gjorde det lätt att gå Alla människors möte borde vara så.

(Hjalmar Gullberg, 1898-1961)

Möten mellan människor är betydelsefulla och det gäller inte minst i vård- och omsorgssituationer. I ett bra möte med andra människor får man möjlighet att känna sig unik, visa vem man är, få bli sedd, hörd och lyssnad till. Det är därför viktigt att man som personal inom vård och omsorg ser, bekräftar, lyssnar till och respekterar den enskilda personen. Här krävs det att man har ett verkligt intresse för människor och ett engagemang för sitt arbete. Martin Buber (1878–1965), sociolog och religionsfilosof, talar om två

slags möten mellan människor. I det ena fallet kan ett jag och ett du mötas. I det andra fallet möts ett jag och ett det. Jag-du-möte innebär att möta den andra människan som ett du – en unik människa som känner, tänker och upplever. När vi möts är det ett möte mellan dig och mig, och vi möts som två likvärdiga personer. När jag möter den andra människan som ett du har jag en människosyn som innebär att alla människor är lika mycket värda, oberoende av ras, ålder, religion eller politisk uppfattning. Jag-det-möte. Jag möter den andra människan som ett det – ett 166

I mötet mellan människor frigörs glädje, lycka och livslust.

föremål utan känslor och upplevelser. Jag möter personen som om det inte vore en människa, personen är ingen. I vård- och omsorgsarbete är det betydelsefullt hur mötet mellan personal och vård- och omsorgstagare blir. Varje möte är unikt och bidrar till utformandet och upplevelsen av en gemensam relation. Möten mellan människor har ofta formen av samtal, och man kan då ha olika outtalade föreställningar och förväntningar. Inom vård och omsorg möts den ”den professionella världen” och ”vardagsvärlden”. Det innebär att man ibland har helt olika perspektiv och utgångspunkter. Som personal utgår man från sina kunskaper, erfarenheter, mål och riktlinjer för arbetet. Den enskilde vård- och omsorgstagaren utgår från sin egen vardagssituation med sina erfarenheter, kunskaper och behov. Ofta uttrycker man sig på olika sätt, inte bara när det gäller yrkestermer. Det händer även att människor uppfattar innebörden i ord och uttryck på olika sätt. Vård- och omsorgstagaren är i ett beroendeförhållande. Det innebär att man kan utöva makt genom språket. Detta måste man vara medveten om och uppmärksamma. I mötet med vård- och omsorgstagaren ska man tänka på att ge tydlig information och inte använda fackuttryck. Man ska även försäkra sig om att den 167

som får information har förstått. Hur mötet blir med en person påverkas också av etik, människosyn och personalens egna värderingar.

Etik och människosyn Etik kommer ursprungligen från det grekiska ordet ethos, som betyder seder och bruk. Etik definieras ofta som ”sedelära”. En sed anses vara en god handling. Man brukar säga att etik handlar om reflektioner över vad som är rätt och orätt, gott eller ont. Begreppen moral och etik har samma språkliga innebörd. Moral kommer från latinets moralis, som betyder sed. Moral handlar om de ställningstaganden vi gör och hur vi lever och uppför oss mot varandra. Etik i vård- och omsorgsarbete tar sin utgångspunkt i grundläggande principer och värden, men också i lagstiftning och riktlinjer för verksamheten. För personal som arbetar inom vård och omsorg är det viktigt att vara medveten om hur man ser på andra människor och att det påverkar mötet med den enskilde individen. Här krävs det att man utgår från den etik och människosyn som ligger till grund för den lagstiftning som styr vård- och omsorgsverksamhet. Människovärdesprincipen är kärnan i en humanistisk människosyn, och den genomsyrar både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Människovärdesprincipen har i vårt samhälle sitt ursprung i kristendom och humanism. Den har också en förankring i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen för de grundläggande fri- och rättigheterna. Att respektera någons människovärde innebär att man alltid och under alla förhållanden ska betrakta och behandla den enskilda människan sådan hon är. Alla människor har vissa grundläggande rättigheter som ska respekteras, till exempel rätten till liv, frihet, ett värdigt liv och personlig säkerhet. Det finns ett antal grundläggande principer som de flesta religiösa, humanitära och demokratiska ideal och filosofier är överens om.

168

t Godhetsprincipen – vi bör göra gott mot andra, förebygga och avlägsna det som kan skada andra. t Skadeprincipen – vår plikt är att inte orsaka andra människor lidande eller skada. t Rättviseprincipen – alla bör bedömas och behandlas lika. t Självbestämmandeprincipen – människan själv bestämmer över sitt liv, om det inte går ut över andras självbestämmande. Människovärdesprincipen och de grundläggande principerna och rättigheterna är utgångspunkten för etiska ställningstaganden.

Värdegrund Värden är något vi anser oss äga eller sträva efter, eller anstränger oss för att förverkliga. Värdegrund är den plattform som är grunden för vårt handlande. Att skapa en gemensam värdegrund innebär att medvetandegöra betydelsen av etiska och demokratiska värden. Att arbeta med värdegrunden är en ständigt pågående process. Det handlar framför allt om relationen mellan människor och om hur vi behandlar varandra. Det innebär att medvetandegöra betydelsen av människosyn, förhållningssätt och ett gott bemötande. Etiska aspekter i vård och omsorgsarbete Det finns alltid etiska aspekter i alla händelser och situationer som uppstår i vård- och omsorgsarbete. Ett etiskt tänkande i det vardagliga arbetet är därför viktigt. Det innebär att man som personal tänker och resonerar utifrån etiska principer och värden. Ibland behöver man också få utrymme för etiska reflektioner. Det betyder att man lugnt och metodiskt tänker över en handling, händelse eller upplevelse och återvänder till dessa och tar ställning utifrån etiska principer och värden. Ibland kan etiska principer och värden stå i motsättning till varandra. Man brukar då säga att det uppstår en etisk konflikt. Det innebär att vi står inför ett val, där det inte är självklart hur vi ska välja. Ett sådant exempel är när principen om individens självbestämmande står i konflikt med fara för hälsa.

169

Professionell hållning Att ha en professionell hållning innebär, enligt psykologen Ulla Holm, en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av den ”hjälpsökandes” legitima behov – inte av de egna behoven, känslorna eller impulserna. I en professionell hållning ingår kunskap, självkännedom och empati. Empati innebär att medvetet söka förstå, respektera och lyssna in en annan människas tankar, känslor och upplevelser. Empati handlar om förmåga till att ”känna in” och ”tänka sig in i” en annan människas situation. Det handlar exempelvis om att kunna förstå vad som ligger bakom ett avvisande eller aggressivt beteende. Att som personal kunna sätta sig in i såväl vård- och omsorgstagarens som de anhörigas situation och hur de kan reagera i olika situationer är kanske det viktigaste förmågan för vår förståelse. Att ha en professionell hållning innebär att ha kunskap, inte bara faktakunskaper, utan även erfarenhetsbaserad kunskap. Det innebär också att vara förtrogen med de lagar och förordningar som gäller inom det egna arbetsområdet, till exempel målen i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det finns även mål och riktlinjer som varje kommun eller landsting har utarbetat och som ligger till grund för socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens verksamhet. När vi möter människor som har behov av olika hjälpinsatser, kan egna svåra och problematiska känslor väckas till liv. Då är det viktigt att ha kännedom om hur man själv reagerar. Att ha självkännedom innebär att vara medveten om egna känslor och behov samt att kunna kontrollera dem så att de inte tar överhanden, styr oss eller hindrar oss från att förstå vad som händer. Den ”hjälpsökandes” legitima behov innebär rätten att få ta del av hjälparens kunskap och erfarenhet. Den ”hjälpsökande” måste få känna tillit och att hjälparen ”bryr sig”. Den ”hjälpsökande” har också rätt att bli bemött med respekt. Att visa respekt innebär att jag förmedlar att den enskilde personen har ett absolut och lika värde. Respekten har betydelse för hur vi ser på oss själva. Det är i samspelet med andra som vi utvecklar bilden av oss själva. Eftersom den ”hjälpsökande” är i beroendeställning är respekten extra viktig.

170

BILDFÖRTECKNING

s. 8 s. 11 s. 19 s. 31 s. 37 s. 41 s. 47 s. 53 s. 56 s. 62 s. 64 s. 79 s. 87 s. 92 s. 96 s. 103 s. 105 s. 109 s. 112 s. 123 s. 125 s. 135 s. 139 s. 146 s. 149 s. 153 s. 155 s. 161 s. 167 s. 173 s. 177 s. 186 s. 192 s. 198 s. 209 s. 210 s. 214

224

Susanna Hellberg/Scanpix Scanpix Joseph-Austin Benwell. Bridgeman/IBL Jan E Carlsson/Scanpix Michael Daugaard/BAM/Scanpix Rolf Adlercreutz/IBL Phanie/Sjöberg Bild Bengt-Göran Carlsson/Tiofoto/NordicPhotos Marco Gustafsson/Scanpix Peter Hoelstad/Scanpix Helena Bergengren/Tiofoto/NordicPhotos Tommy Svensson/Scanpix Codan Triplus AB, Kungsbacka Patrick Seeger/DPA/Scanpix Sonja Iskov/BAM/Scanpix Bengt-Göran Carlsson/Tiofoto/NordicPhotos Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/NordicPhotos Folktandvården i Stockholms län, Belvert/Höglund Odontologiska institutionen, Karolinska Institutet Susanne Kronholm/Johnér bildbyrå Dan Hansson/Scanpix Melker Dahlstrand Ulrika Walmark/Sydsvenskan/IBL Ulrika Åling/Tiofoto/NordicPhotos Tobias Röstlund/Scanpix Mjölkfrämjandet Anders Gustafsson/Scanpix Bengt-Göran Carlsson/Tiofoto/NordicPhotos Mikael Lundgren/Scanpix Anders Wiklund/Scanpix Paul Hansen/DN/Scanpix Anders Tukler/Greatshots/NordicPhotos Ulf Palm/Scanpix Martin Llado/NordicPhotos Erik G Svensson/Scanpix Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL Ulrika Ekblom/Bildhuset/Scanpix

Vård- och omsorgsarbete ger de grundläggande kunskaperna inom området omvårdnad och social omsorg. Boken vill förmedla en helhetssyn på den enskilda människan. Därför tar texten upp hur problem, hjälpbehov eller vårdbehov hänger samman med till exempel arbete, boende, familjesituation och förändringar i livet. En gemensam utgångspunkt, både när man arbetar med omvårdnad och social omsorg, är att bemöta människor med respekt, självbestämmande och integritet. Detta poängteras i texten som också tar upp hur man skapar en god relation till den enskilda människan, inte minst genom en bra kommunikation. Vård- och omsorgsarbete är avsedd för kursen med samma namn på omvårdnadsprogrammet på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Barbro Blume, Elisabeth Karlström och Sonia Lennartsson har alla lång och bred erfarenhet av arbete inom vård och omsorg och en gedigen pedagogisk erfarenhet.

Best.nr 47-09249-9 Tryck.nr 47-09249-9