Barbara Czarniawska
Barbara Czarniawska är professor i allmän företagsekonomi vid GRI, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Hon har studerat organiseringsprocesserna i flera länder och skrivit om det på polska, engelska, svenska och italienska. Bland hennes särskilda intresse räknas fältstudiemetodik, narrativa ansatser i organisationsstudier och kopplingen mellan ledningspraktik och populärkultur. Hennes senaste böcker på svenska är En teori om organisering (2006/2014) och Den tysta fabriken (2009).
UTE PÅ FÄLTET, INNE VID SKRIVBORDET
|
Den form av forskning som förordas i boken bygger på antagandet att metoder och tekniker måste anpassas till forskningsproblemet – och till forskarens personlighet. Det finns en rad olika metodologiska ansatser och tekniker att välja bland. Så här låter författarinnas råd till en förbryllad ung forskare: Sök förstå vad som är möjligt och välj sedan det som lämpar sig bäst för dig och ditt problem. Det finns så många metodböcker inom samhällsvetenskapen att en resehandbok behövs för att orientera sig i dem. Denna bok skall uppfylla just en sådan funktion. Den sträcker sig över hela forskningsprocessen – från valet av ämne till det som ska göras efter att studien är färdigskriven. Den presenterar åsikter och upplysningar som kommer från författarinnas långa erfarenhet av fältstudier, men innehåller även lästips över andra ansatser och fördjupningslitteratur. "Ute på fältet, inne vid skrivbordet är ett välkommet bidrag till kunskapen om vad kvalitativ forskning går ut på. Barbara Czarniawska skriver enkelt och lättillgängligt om komplexa frågor. Hur formulerar man en forskningsfråga? Hur söker man svar? Vad gör man egentligen i fält? Vad får vi veta? Och hur ska vi förstå det vi fått veta? Hur representerar vi verkligheten med ord? Och hur vet man när man ska sluta? Dessa är några av de frågor vi ställer oss när vi står inför ett fältarbete. Om man – som prologen säger – är förbryllad i början, klarnar uppgiften med läsningen. En oundgänglig handbok för nyfikna forskare!"
UTE PÅ FÄLTET, INNE VID SKRIVBORDET
UTE PÅ FÄLTET, INNE VID SKRIVBORDET
Barbara Czarniawska
Christina Garsten, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet
Art.nr 38315
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09677-3_01_cover.indd 1
2014-05-22 13:39
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38315 ISBN 978-91-44-09677-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sven-Erik Torhell Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/S_Photo Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014
978-91-44-09677-3_01_book.indd 2
2014-05-22 14:21
Denna bok existerar på grund av tjatet från min förläggare på Studentlitteratur, Ola Håkansson. Jag tackar Ola och hoppas att läsarna också kommer att tacka honom.
978-91-44-09677-3_01_book.indd 3
2014-05-22 11:03
978-91-44-09677-3_01_book.indd 4
2014-05-22 11:03
Innehåll
Prolog – En resehandbok för den förbryllade samhällsvetaren 11 K apitel 1
Vad, varför och hur? 15
Vad vill du studera? 15 Varför vill du studera det? 17 Hur ska du studera det du vill studera? 19 Varför ska du utföra fältarbete? 19 Fältarbete i förmoderna samhällen 21 Vidare läsning 26 K apitel 2
Att gå igenom litteratur 27
Att söka 27 Närläsning 29 Utläggning 30 Förklaring (genom kontextualisering) 31 Utforskning 32 Att strukturera litteraturgenomgången 33 Att ge referenser 35 Vidare läsning 38
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 5
5
2014-05-22 11:03
Innehåll K apitel 3
Att utforma studien 39
Fall, fönster, platser 39 Grundad teori 42 Vidare läsning 46 K apitel 4
Att intervjua 47
Vad är en intervju? 47 Intervjun som plats för narrativ re-produktion 50 Att undvika redogörelser 54 Att locka fram berättelser 55 Intervjun som observationsmöjlighet 57 Att observera intervjuer 57 Dagboksintervjun eller observant deltagande 58 Vilken fråga besvarar intervjuerna? 60 Utskriften och problem med den 62 Vidare läsning 64 K apitel 5
Observation under rörelse: skuggning 65
Olika former av observation 65 En kort historia om skuggning 66 Bruket av skuggning 69 ”Strukturerad observation” och samtidens bekymmer 69 Skuggan på rektorsexpeditionen 73 I shoppares följe 76 Skuggningens skuggsida? 79 Vidare läsning 82 K apitel 6
Att följa objekt och kvasiobjekt 83
Att återupptäcka ting: ANT 83 Jordens resor från Amasonasskogen 84 Att följa luften och vattnet i Stockholm 87 Skuggning av mjukvara 89 Varför ska man följa objekt? 91 Vidare läsning 93
6
978-91-44-09677-3_01_book.indd 6
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
2014-05-22 11:03
Innehåll K apitel 7
Verktyg i fältarbetet 95
Dagboksstudier i den digitala tidsåldern 95 Kameraögat 100 Vidare läsning 101 K apitel 8
Att överleva ute på fältet: praktiskt och personligt 103
Tillträde 103 Positionering på fältet 110 Fältarbetet är intersektionellt 116 Vidare läsning 120 K apitel 9
Utflykter i cyberrymden 121
Fältarbete via cyberrymden 121 Datorarbete 121 Insamling av information 123 Att få fram fältmaterial 124 Fältarbete om cyberrymden 125 Fältarbete i cyberrymden 128 Den första tiden 128 Den virtuella etnografins blomstring 129 Något nytt under solen? 131 Vidare läsning 132 K apitel 10
Att analysera fältmaterial 133
På återbesök hos grundad teori 133 Innehållsanalys 135 Diskursanalys 136 Konversationsanalys 139 Visuell analys 141 Stillbilder 141 Rörliga bilder 143 Vidare läsning 146
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 7
7
2014-05-22 11:03
Innehåll K apitel 11
Textanalys 147
Retorisk analys 147 Strukturalism: ursprunget 149 Strukturalism inom psykologin 152 Inspiration från narratologi: ANT 154 Poststrukturalism 156 Vidare läsning 160 K apitel 12
Vid skrivbordet 161
Hur fältarbete skrivs 161 Strukturen hos en avhandling 162 Beskrivning eller hur man ska re-presentera världen 164 Att måla med ord 164 Röster från fältet 167 Att skapa en intrig, eller hur man ska teoretisera 169 Intrigen 169 Första historien: ett fall 172 Andra historien: en praxiografi 174 Tredje historien: en etnografi 175 Vidare läsning 178 K apitel 13
Om skönhet och trovärdighet i samhällsvetenskapliga studier 181
Suddiga genrer 181 Traditionella kriterier för gott skrivande 182 Argument som har fungerat 185 Stil 188 Samhällsvetenskap som en suddig genre 189
8
978-91-44-09677-3_01_book.indd 8
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
2014-05-22 11:03
Innehåll K apitel 14
När ska man sluta, och vad ska man göra sedan? 193
Om rävar och igelkottar 193 När ska man sluta? 194 Första hållplatsen: När ska man sluta att läsa? 194 Andra hållplatsen: När ska man sluta att samla in fältmaterial? 195 Tredje hållplatsen: När ska man sluta att skriva? 196 Vad ska man göra sedan? 197 Förkastad litteratur 197 Tidigare fältmaterial 198 Oanvända ämnen och teman 198 Massmedier 199 Sociala medier 201 Fiktion 201 Vidare läsning 204
Referenser 205 Sakregister 229
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 9
9
2014-05-22 11:03
978-91-44-09677-3_01_book.indd 10
2014-05-22 11:03
Prolog – En resehandbok för den förbryllade samhällsvetaren
Det har tagit mig lite tid att bestämma om jag skulle börja skriva Ute på fältet, inne vid skrivbordet eller ej. Inför beslutet samlade jag på mig böcker och artiklar om metoder som används inom samhällsvetenskap och blev förfärad över hur många de var. Behöver samhällsvetare verkligen ytterligare en bok? Jag bestämde mig till slut för att den nuvarande situationen är just anledningen till att skriva den här boken: att hjälpa unga forskare genom metodologilitteraturens djungel. Vad jag hoppas erbjuda är en enkel och pragmatisk bild – från början till slut – av en forskningsprocess som omfattar även fältarbetet. Boken är inte tänkt att vara till så mycket hjälp för dem som använder redan insamlade data, till exempel forskare som använder officiell statistik. Jag granskar inte heller kvantitativa analystekniker även om jag tar upp dem när de är relevanta. Men av två skäl med en gemensam historisk orsak föredrar jag att tala om tolkningsstudier i stället för kvalitativa studier.1 Begreppet ”kvalitativa studier” myntades på 1960-talet som försvar mot den våg av statistiska procedurer som var på väg att pekas ut som den enda verkligt vetenskapliga metoden. Det berättades många historier om de forskare som ledde de två grupperna: från Storbritannien försvarade Marie Jahoda kvalitativa metoder, från USA förordade hennes före detta man, Paul Lazarsfeld, kvantitativa metoder. Men som så ofta händer, det som vid en viss tidpunkt och på en viss plats framstod som en god lösning blev senare ett problem. Konsekvenserna av denna splittring ses nu i båda lägren. Kvantitativa forskare har upphört att tolka sina resultat och försvara sina metoder; de använder helt enkelt metoder 1 Schwartz-Shea och Yanow (2002) förordar en liknande ståndpunkt i förhållande till statsvetenskap.
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 11
11
2014-05-22 11:03
Prolog – En resehandbok för den förbryllade samhällsvetaren
som brukar användas på deras område och förutsätter att numeriska resultat talar för sig själva. Men tyvärr talar inte siffror för sig själva och har aldrig gjort det. De ursprungliga positivisterna visste varför de studerade vad de studerade och varför de studerade det på just det sättet – även om vi numera inte alltid är villiga att acceptera deras försvar. Kvalitativa forskare tycks å sin sida anse det vara under deras värdighet att ens räkna antalet sidor i sina arbeten av rädsla för att blir betraktade som förrädare mot sitt område. Men som Gabriel Tarde, chef för Statistiska centralbyrån i Paris 1894–1900 och en högst kreativ tänkare och uttolkare, konstaterade för länge sedan: det finns alltid fascinerande saker att räkna, särskilt saker som inte räknats tidigare. Jag hyser därför två förhoppningar: att få forskare som förlitar sig på siffror att undersöka deras ursprung och tolka deras betydelse, och att få forskare som är allergiska mot siffror att övervinna denna allergi. Som Clive Seale (2000: 121) uttryckte det: räkna det som går att räkna, särskilt om du kan göra det själv i stället för att bygga på beräkningar som gjorts på något obekant sätt i något obekant syfte. Eftersom jag är organisationsforskare hämtar jag ofta exempel från studier av arbete. Men jag vill betona att jag inte studerar organisationer, utan organisering – den verksamhet genom vilken det införs ordning, en verksamhet som genomsyrar allt liv, från familjen till staten. Den form av forskning som jag förordar i boken bygger på antagandet att metoder och tekniker måste anpassas till forskningsproblemet – och till forskarens personlighet. Det finns en rad olika metodologiska ansatser och tekniker att välja bland. Så detta är mitt råd till en förbryllad ung forskare: sök förstå vad som är möjligt och välj sedan det som lämpar sig bäst för dig och ditt problem. En fråga som kommer att dyka upp i alla kapitel är forskningens etiska dimension. De flesta nationella forskningsråd har numera utformat en typ av etisk kod som genomsyras av samma anda, men skiljer sig en smula från disciplin till disciplin och från land till land. Men det kommer aldrig att finnas en gemensam kod som täcker varje situation på fältet eller vid skrivbordet. Att bedriva forskning betyder att ständigt göra moraliska val, ofta under tidspress. Om man bara skulle följa en maxim kunde man välja den medicinska: Primum non nocere! (För det första, vålla inte skada!). Medan det inom medicin för det mesta betyder fysisk skada, betyder det inom samhällsvetenskap för det mesta psykisk skada, vanligen en oavsiktlig sådan. 12
978-91-44-09677-3_01_book.indd 12
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
2014-05-22 11:03
Prolog – En resehandbok för den förbryllade samhällsvetaren
Slutligen är litteraturlistan under rubriken ”Vidare läsning” i slutet av varje kapitel exakt vad den säger: en lista över verk eller böcker med kapitel som handlar om samma ämne, men inte nödvändigtvis är skrivna av författare som delar mina åsikter och preferenser. Att bekanta sig med olika uppfattningar kan vara nyttigt.
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 13
13
2014-05-22 11:03
978-91-44-09677-3_01_book.indd 14
2014-05-22 11:03
Kapitel 3
Att utforma studien
Sedan man har fattat besluten om det fenomen som ska studeras och hittat, eller inte hittat, föregångare på området har det blivit dags att besvara frågan: Hur ska studien utföras? I det här kapitlet går jag igenom några möjliga val med exempel hämtade från välkända verk.
Fall, fönster, platser Fallstudier har funnits lika länge som dokumenterad historia och svarar i dag för en stor andel av böcker och artiklar inom psykologi, antropologi, sociologi, historia, statsvetenskap, pedagogik, ekonomi, management, biologi och medicin (Flyvbjerg 2011: 302).
När jag här hänvisar till en fallstudie menar jag en studie av förekomsten av ett fenomen – en kedja av händelser som vanligen är begränsade i tiden och studeras retrospektivt. Termen används på en rad olika, och ibland mot sägelsefulla, sätt. Bent Flyvbjerg, författare till flera verk om fallstudier, varav det mest kända förmodligen är Rationality and Power (1998), har skrivit en artikel, ”Five misunderstandings about case-study research”, till vilken jag kan lägga minst ytterligare tre missförstånd. Ett missförstånd består i att tillämpa termen ”fallstudie” på allt fältarbete. Detta missförstånd kan ha inletts med Robert Yins ytterst populära men vilse ledande verk, Fallstudier (1984/2007), men det upprepas fortfarande nästan trettio år senare. Hans föreställning om att allt fältarbete är fallstudier fick honom att påstå att fallstudier bara är studier av nutida fenomen (2007: 25). Men de mest berömda fallstudierna är historiska (till exempel Ginzburg 1966/1983 i antropologi, Chandler 1977 i företagshistoria, Schama 1987 i historia). © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 39
39
2014-05-22 11:03
3 Att utforma studien
Det andra missförståndet är att använda termen ”fallstudie” på alla typer av kvalitativ forskning. Resonemanget går så här: om du inte gör en statistisk undersökning utför du säkert en fallstudie. Detta missförstånd är lika problematiskt som det förra eftersom det döljer det faktum att det kan förekomma väl utförda och anmärkningsvärda kvantitativa fallstudier, till exempel Davis och MacNeilages (1990) lingvistiska studie och Schacters med fleras (1982) psykologiska studie. Det fenomen som studeras bildar titel i båda artiklarna: ”Acquisition of correct vowel production” respektive ”Functional retrograde amnesia”. Men det vanligaste misstaget är definitivt att förväxla platsen med det fenomen som studeras. ”Volvo är mitt fall”, säger mina forskarstudenter stolt. ”Ett fall av vad?” undrar jag i en förhoppningsvis inte alltför ovänlig ton. De ser förvirrat på mig. Jag har länge undrat över skälet till dessa missförstånd. Jag måste snabbt lägga till att jag inte drivs av semantisk purism. (Hur skulle jag, som inte har vare sig engelska eller svenska som modersmål, kunna göra det?) Snarare drivs jag av en sunt förnuftig syn på metodologi. Om alla studier som använder fältarbete är fallstudier, hur kategoriserar man då fallstudier som bygger på andrahandsdata, vilket nästan alla historiska fallstudier gör? Om fallstudier bara kan vara kvalitativa studier, hur klassificerar man då kvantitativa fallstudier? (Varför skulle inte forskaren räkna om det fanns något relevant i fallet att räkna?) Och slutligen, vad gör man om en plats ger möjlighet att studera flera olika fenomen, som de flesta av de platser som etnologer och antropologer väljer? Eller om ett fenomen förekommer på flera platser samtidigt, som inom managementpraktik? I sökandet efter skälen bakom denna semantiska röra vände jag mig till fallstudiernas historia. Fallen kom till samhällsvetenskapen från medicinen, särskilt från psykiatrin, och från juridiken (fallmetoden infördes i Harvard Business School av de första professorerna, som var jurister; Muniesa 2012). I båda kontexterna var det ett fall av ett fenomen: ett brott inom juridiken, en sjukdom inom medicinen. Men namnet på fenomenet i fråga har, förmodligen av bekvämlighetsskäl, utelämnats. Det blev alltså Freuds ”Fallet Dora”. Freud måste dock frikännas från detta misstag. ”Fallet Dora” (Ida) beskrevs av Freud som Bruckstücke einer Hysterie-Analyse (1905), som översattes till ”Fragment of an analysis of a case of hysteria”. Det var senare uttolkare som förkortade det till ”Fallet Dora” (se t.ex. översättning av Gunilla Hallerstedt 1990). 40
978-91-44-09677-3_01_book.indd 40
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
2014-05-22 11:03
3 Att utforma studien
Ett annat skäl till det semantiska problemet kan vara att den betydelse av termen fall (svenska för casus) som jag pläderar för kommer från grammatiken och från kasusböjningen av substantiv; i språk som inte böjer sina substantiv frammanas inte denna betydelse av ordet ”fall”. Till och med en nutida italienare som Paolo Quattrone (2006) använder ”fallstudie” i betydelsen ”fältarbete”. Flyvbjergs kritik (2006) riktades främst mot dessa olika uppfattningar om termen ”fallstudie”. Men en annan kritik som brukar framföras är den påstådda omöjligheten att generalisera från en fallstudie. Carlo Ginzburg (2011) tog upp den frågan i sitt tacktal när han mottog Balzanpriset 2010. Han bekräftade, med hänvisning till Marcel Mauss, att en intensiv och extensiv studie av ett fall kan ligga till grund för en generalisering (mer därom i kapitel 13). Och framför allt, lade han till, när fallet är onormalt – eftersom anomalin inrymmer definitionen av ”det normala”. Den iakttagelsen är särskilt relevant när fältstudien utformas eftersom forskaren då ofta är intresserad av hur typiskt fallet är. Men det finns andra möjligheter att utföra fältarbete än fallstudier. Traditionella antropologer brukade tillbringa lång tid med en enda stam och beskriva inte ett fenomen utan alla fenomen de kunde observera. Jag har kallat den typen av studie för fönsterstudie: en forskare öppnar ett godtyckligt fönster i tiden och beskriver allt som kan ses genom det (Czarniawska 1997). Studier av det slaget brukar kallas ”etnografier” eftersom den metodologiska inspirationen kom från antropologin och etnologin, men det är ytterligare en felaktig benämning. Samhällsvetenskapliga fältstudier beskriver sällan, om ens någonsin, ett folks sätt att leva (etno) och de kan skrivas (grafi) på en rad olika sätt. Mer därom i kapitel 12. För ögonblicket håller jag mig till mina ”fönsterstudier”, eller studier med en design som inleds med valet av plats. En fönsterstudie, eller valet av en plats snarare än ett fall, dikteras vanligen av en oprecis forskningsfråga, men aktiveras av information om att något intressant sker på en specifik plats, det må vara illegala romska läger (Sigona 2005) eller ett dataföretag som utformar sin kultur (Kunda 1992/2006). En fönsterstudie kan förvandlas till en fallstudie om forskaren bestämmer sig för att följa en rad händelser; den kan till och med bli en rad minifall (Michael Burawoys [1988] ”utvidgade fallmetod” kan ses som ett exempel). Resultatet kan bli en fullt utvecklad etnografi eller en beskrivning av hur människor arbetar (ergonografi, Czarniawska 1997) eller, mest sannolikt, vad Annemarie © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 41
41
2014-05-22 11:03
3 Att utforma studien
Mol (2002) så träffande kallade praxiografi – beskrivningen av en praktik snarare än beskrivningen av en stam (en grupp, en profession). En belysande kontrast mellan de två typerna av studier finner man vid en jämförelse mellan två av Bruno Latours verk. Det ena, Aramis, or the Love of Technology (1996) är en fallstudie – ett fall av införande av ny teknik som slutade i fiasko. Det andra, The Making of Law (2010), är en etnografi av en fransk institution, Conseil d’État. Båda studierna är originellt skrivna. Den förra är en Bildungsroman – historien om någons formativa år, i det här fallet historien om en ung forskare som lär sig sitt hantverk genom att studera historien om det olycksaliga tåget Aramis. I The Making of the Law används en narratologisk analys. Men sättet att välja informationskällor, platser, typ av material skiljer sig på ett karakteristiskt sätt mellan de två formerna av forskningsdesign. I båda studierna måste forskaren göra ett val. Vilket fenomen eller vilken praktik ska stå i fokus? Var ska man söka? Grundad teori kan här vara till stor hjälp.
Grundad teori 1960-talet brukar betraktas som den tid då den positivistiska ansatsen var som mest populär inom samhällsvetenskapen. Den krävde att de unga forskarna testar (”verifierar” eller ”falsifierar” beroende på vilken version av logisk empirism det handlade om) sina föregångares teorier (som van ligen härleds på spekulativ väg). Sociologerna Barney G. Glaser och Anselm Strauss (1967) hade dock en annan uppfattning. De menade att teorier som byggts upp induktivt på empiriska grunder är mer användbara – och mer intressanta – än de som härletts från andra teorier eller spekulationer. Detta påstående, som då var så provocerande, tas nu, nästan ett halvt sekel senare, praktiskt taget för givet. Men beteckningarna har förändrats något. Under tiden återupptäckte samhällsvetenskapen begreppet abduktion, som myntats av den amerikanske pragmatiske filosofen och semiotikern Charles Sanders Peirce. Abduktion är en form av logisk slutledning som går från en noggrann beskrivning av en händelse till en hypotes (Peirce använde faktiskt termen ”gissning”; Sebeok & Sebeok 1981). Denna förklaring ”testas” sedan på nästa observation. Man har därför noterat (se t.ex. Reichertz 2010) att grundad 42
978-91-44-09677-3_01_book.indd 42
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
2014-05-22 11:03
3 Att utforma studien
teori inte följer reglerna för induktion utan för abduktion – också kallat ”upptäcktslogik”. I stället för att samla ihop ”data” från vilka en teori kan ”induceras” genomför den, med Glasers ord, ”en rad dubbla steg bakåt” (1978: 16). Den rör sig från fältet till skrivbordet och tillbaka, steg för steg, medan den ”framväxande teorin” förfinas. Glaser och Strauss menade att det är viktigare att bygga nya teorier än att verifiera redan existerande teorier eftersom den sociala verkligheten hela tiden förändras, och varje samhällsvetare bör eftersträva ”verklighetsanpassning”. Och det är denna framväxande teori och inte några mekaniska rutiner som bör styra urvalet, insamlingen och analysen av data. Till stöd för denna process införde de begreppen teoretiskt urval och teoretisk mättnad. I följande åtta steg skisseras schematiskt den process genom vilken en grundad teori byggs upp, uttryckt i en modernare vokabulär (Glasers och Strauss termer anges inom parentes): 1 Välj en plats (ett praktikfält, en organisation, en gemenskap, en grupp människor, en stad, en familj) där du är säker på att du kan finna det fenomen som du är intresserad av (teoretisk relevans). 2 Samla in material av allt tillgängligt slag så länge det tillför ny information. Så snart du stöter på ett par, tre upprepningar gör du en kontroll och upphör sedan med insamlingen (teoretisk mättnad 1). 3 Bestäm dig för vilken aspekt av den hittills utförda analysen som är viktigast. Leta sedan upp en annan plats/ett annat fall som kommer att vara så lik/t den/det första som möjligt (skillnadsminimering). 4 Fortsätt som i 2. 5 Är samma aspekt fortfarande viktigast? Om inte, upprepa 3 ur ett annat perspektiv. Om den är det, leta upp en plats/ett fall som är så olik/t de första två som möjligt (skillnadsmaximering). 6 Fortsätt som i 2. 7 Alternera mellan 3 och 5. 8 Sluta när tiden och/eller pengarna löper ut, eller när du har en relativt koherent teori om fenomenet (teoretisk mättnad 2). Här följer ett exempel från min egen forskning. En grupp etnologer och managementforskare har bestämt sig för att studera fenomenet överflöd och hur man hanterar det (Czarniawska & Löfgren 2012). Jag visste från tidigare © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 43
43
2014-05-22 11:03
3 Att utforma studien
studier att nyhetsbyråer har ett överflöd av information och var nyfiken på att veta hur de hanterar det. Jag fick tillträde till den nyhetsbyrå som låg närmast till hands: TT Nyhetsbyrån (se kapitel 8 för en diskussion av svårigheterna att vinna tillträde). Efter att ha genomfört en rad intervjuer och läst alla möjliga dokument drog jag slutsatsen att överflödet av inkommande data inte är något problem för nyhetsbyråer. De bidrar tvärtom till det allmänna informationsöverflödet med det som de producerar själva. Det är möjligt bland annat därför att det inte längre finns någon fysisk gräns för nyheterna, som det fanns före digitaliseringen. Det fenomen jag bestämde mig för att studera blev därför cyberniseringen och cyborgiseringen av nyhetsproduktionen (Czarniawska 2009). TT kan dock ha varit ett undantag, med nytt kontor, nya datorer och en allmän datorisering av Sverige. Jag skaffade mig därför tillträde till en andra plats – den italienska nyhetsbyrån ANSA. Den var något större, internationell snarare än nationell, och inrymd i gamla byggnader. Resultatet blev starkt likartat så jag förflyttade mig till en plats som var maximalt olik: Reuters – väldig, engelsktalande, den äldsta existerande nyhetsbyrån. Slutresultatet blev min teori om nyhetsproduktionens cybernisering och cyborgisering (Czarniawska 2012). Jag kan tänka mig en något annorlunda väg, som dock fortfarande följer den grundade teorins rättesnören. Jag kunde ha börjat med Reuters, sedan flyttat till Associated Press (global, gammal och engelsktalande) och därefter till Polska Agencja Prasowa – PAP (nationell, relativt ung, lokalt språk). Den grundade teoriansatsen förespråkar något som kan kallas kontinuer lig design. Studien får inte omedelbart sin utformning, utan skiftar hela tiden form. Den grundade teorins motto är faktiskt ”ständig komparativ analys”: insamling av material, kodning, analys och teoretisering sker samtidigt och fortsätter under hela studien. Det har riktats olika former av kritik mot grundad teori, en del byggda på missuppfattning. En sådan, som ofta kom från antropologer, var att grundad teori inte var något annat än sunt förnuft tillämpat på fältarbete. Jag skulle vilja säga att det som gjort den så populär är just att den sammanfattar det sunda förnuft som kommer till användning i fältarbete. Burawoy (1991: 274–275) uttryckte det mer diplomatiskt genom att påpeka att Glaser och Strauss enbart sammanfattade rekommendationer som tidigare formulerats av Robert Park, Ernest W. Burgess, Florian Znanecki och Everett Hughes – 44
978-91-44-09677-3_01_book.indd 44
© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
2014-05-22 11:03
3 Att utforma studien
den sociologiska Chicagoskolan (med en nypa Columbia University införd av Barney Glaser, student till Paul Lazarsfeld; Charmaz 2006). Det enda problemet med en sådan tillämpning av sunda förnuftet är att den inte är särskilt uppskattad av forskningsfonderna. En ansökan om forskningspengar måste låta som om forskaren visste på förhand exakt vilka steg som måste tas och resultaten av dem. Eftersom detta uppenbarligen är en omöjlig uppgift för vilken forskare som helst, inklusive positivistiska empirister, blir ansökningsskrivandet en genre i sig, ett test på retorisk färdighet som förmodligen bäst klassificeras under rubriken science fiction.1 En annan kritisk invändning gällde den grundade teorins utgångspunkt som förmodades vara ett tabula rasa-tillstånd. Det är naturligtvis rent nonsens eftersom en person som inte vet något alls skulle vara oförmögen att hitta adressen där studien kunde utföras. Det är stor skillnad mellan att hitta den dörr som bär borgmästarens namn och att ha en teori om hur borgmästaren styr sin stad. Om det finns en sådan teori behövs ingen ytterligare studie. Som jag avsåg att visa med mitt exempel med nyhetsbyråerna kan man till och med upptäcka att fenomenet i fråga antingen saknas på platsen eller inte är intressant nog och därför inte värt att undersöka vidare. Andra saker kan dyka upp. I den meningen liknar grundad teori en annan gammal metod som Thomas Huxley kallade för ”Zadigmetod”2 och andra för serendipity (Merton & Barber 2004) – en metod som inte består i tillfälliga upptäckter, som vissa vill ha det till, utan i slutledning baserad på noggrann men generell observation. Följande formulering av två forskare med stora erfarenheter av grundad teori förklarar det väl: Forskare som bygger på grundad teori närmar sig en undersökning med tämligen öppet sinne när det gäller vad för slags generell teoretisk förklaring som kan förmodas framgå ur undersökningen. Det går naturligtvis inte att helt avstå från förutfattade meningar, och vi menar inte att man ska göra det. Men vi uppmuntrar forskaren att börja med att koncentrerat och grundligt skriva in egenskaperna hos de data som samlas in, innan hon försöker göra mer generella teoretiska påståenden (Martin & Turner 1986: 141–143). 1 David Silverman (1999/2009) och Michèle Lamont (2009) har gett användbara förslag om hur man ska skriva ansökningar i Storbritannien och USA, men den mest gynnsamma retoriken skiljer sig från land till land och till och med från forskningsfond till forskningsfond. 2 http://alephO,clarku.edu/huxley/CE4/Zadig.html [2012-12-07] © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r
978-91-44-09677-3_01_book.indd 45
45
2014-05-22 11:03
Barbara Czarniawska
Barbara Czarniawska är professor i allmän företagsekonomi vid GRI, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Hon har studerat organiseringsprocesserna i flera länder och skrivit om det på polska, engelska, svenska och italienska. Bland hennes särskilda intresse räknas fältstudiemetodik, narrativa ansatser i organisationsstudier och kopplingen mellan ledningspraktik och populärkultur. Hennes senaste böcker på svenska är En teori om organisering (2006/2014) och Den tysta fabriken (2009).
UTE PÅ FÄLTET, INNE VID SKRIVBORDET
|
Den form av forskning som förordas i boken bygger på antagandet att metoder och tekniker måste anpassas till forskningsproblemet – och till forskarens personlighet. Det finns en rad olika metodologiska ansatser och tekniker att välja bland. Så här låter författarinnas råd till en förbryllad ung forskare: Sök förstå vad som är möjligt och välj sedan det som lämpar sig bäst för dig och ditt problem. Det finns så många metodböcker inom samhällsvetenskapen att en resehandbok behövs för att orientera sig i dem. Denna bok skall uppfylla just en sådan funktion. Den sträcker sig över hela forskningsprocessen – från valet av ämne till det som ska göras efter att studien är färdigskriven. Den presenterar åsikter och upplysningar som kommer från författarinnas långa erfarenhet av fältstudier, men innehåller även lästips över andra ansatser och fördjupningslitteratur. "Ute på fältet, inne vid skrivbordet är ett välkommet bidrag till kunskapen om vad kvalitativ forskning går ut på. Barbara Czarniawska skriver enkelt och lättillgängligt om komplexa frågor. Hur formulerar man en forskningsfråga? Hur söker man svar? Vad gör man egentligen i fält? Vad får vi veta? Och hur ska vi förstå det vi fått veta? Hur representerar vi verkligheten med ord? Och hur vet man när man ska sluta? Dessa är några av de frågor vi ställer oss när vi står inför ett fältarbete. Om man – som prologen säger – är förbryllad i början, klarnar uppgiften med läsningen. En oundgänglig handbok för nyfikna forskare!"
UTE PÅ FÄLTET, INNE VID SKRIVBORDET
UTE PÅ FÄLTET, INNE VID SKRIVBORDET
Barbara Czarniawska
Christina Garsten, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet
Art.nr 38315
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09677-3_01_cover.indd 1
2014-05-22 13:39