9789147092574

Dagsaktuell forskning Demokrati och värdefrågor Faktakunskaper och analys Historisk bakgrund, samtid och framtid

POSÉ

• • • •

E

EXPOSÉ behandlar samhällskunskapsämnet utifrån:

Varje kapitel avslutas med arbetsuppgifter av olika slag.

I A-kursboken ligger tonvikten på svenska förhållanden.

B-kursboken fördjupar centrala områden och betonar ett internationellt perspektiv.

E

POSÉ

Liksom i de övriga Exposé-böckerna får demokratifrågor stort utrymme.

E

POSÉ

SA M HÄ LLSKUN SKA P KURS A B

AB

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A B

TREDJE UPPLAGAN

TREDJE UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé kurs A Exposé kurs B Exposé vux, kurs A Exposé aktiv, kurs A Exposé Lärarhandledning, kurs A och B

Best.nr 47-09257-4 Tryck.nr 47-09257-4

Omslag AB NYTT.indd 1

08-10-30 15.05.58

isbn 978-91-47-09257-4 © 2003 Michaela Arlt, Mats Andersson, Fuat Deniz, Kjell Engelbrekt, Hanns von Hofer, Ci Holmgren, Fredrika Lagergren Wahlin, Rolf Lidskog, Börge Ring, Annika Svensson, Henrik Tham och Liber AB Uppgifterna är gjorda av Mats Andersson och Börge Ring. redaktion: Anders Wigzell formgivare: Eva Jerkeman bildredaktör: Marie Olsson tecknare: Stefan Rothmaier kartor: Kjell Bånge produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Nacka tryck: Sahara Printing Egypten 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Expose1 001_362.indd 2

08-10-31 08.18.03

KURS A

INNEHÅLL INDIVIDEN 9 MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN 10 Förändrade uppväxtvillkor 12 Vi tillhör grupper 14 Olika kulturer 16 Kulturmöten 21 ARBETE OCH PENGAR 32 Arbetsmarknaden 33 Arbetslöshet 36 En arbetsmarknad i förändring 40 Inkomster och utgifter 42 Att spara pengar? 44 Att låna pengar 48 Det kostar att flytta hemifrån 51 Försäkringar ger trygghet 53 Att tänka på som konsument 56 Olika stadier i livet 58 LAG OCH RÄTT 66 Vad är brott? 66 Varför utdöms straff? 69 Synen på straff i den svenska kriminalpolitiken 70 Från brott till straff 71 Vilka är brottsoffren? 78 Vilka begår brott? 81 Hur ser brottsligheten ut idag? 82 Hur har brottsligheten utvecklats? 84 Hur ser brottsligheten ut i andra länder? 85 Hur många brott klaras upp? 87 Kan man förutsäga vem som blir brottslig? 88 Kan brott förebyggas? 90

3

Expose1 001_362.indd 3

08-10-31 08.18.03

SAMHÄLLET 99 MASSMEDIER 100 Massmedier – medier som når massorna 100 Massmediernas uppdrag 103 Vad gör en nyhet till en nyhet? 104 Vilka intressen styr medierna? 113 Skulle demokratin vara möjlig utan fria medier? 116 Etik – är det något för journalister? 123 Massmedierna påverkar oss alla – och vi dem 125 SOCIAL VÄLFÄRD 129 Vad är social välfärd? 129 Välfärd i Sverige 130 Olika välfärdsstater – olika välfärd 137 Den svenska välfärdsstatens framväxt 141 Jämställdhet och jämlikhet 148 Världens välfärd 154 Välfärd i förändring 157 DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER 160 Vad är demokrati? 160 Demokratins utveckling 162 Demokratins utmaning 165 Politiska ideologier 167 De klassiska ideologierna 168 De totalitära ideologierna 174 Postmoderna ideologier 178 Ideologi och praktisk politik i Sverige 185 Riksdagspartierna 187 DET SVENSKA STATSSKICKET 195 Sveriges grundlagar 196 Det svenska valsysytemet 203 Statsorganen 209 Statschefen 209 Riksdagen 209 4

Expose1 001_362.indd 4

08-10-31 08.18.04

Regeringen 214 Förvaltningen 217 Domstolar och rättsväsende 220 Landsting och kommuner 221 DET CIVILA SAMHÄLLET 231 Individen och samhället 231 Det offentliga och det privata 231 Det svenska civila samhället – folkrörelsernas framväxt 234 Folkrörelserna och staten 239 Det civila samhället möter 2000-talet 241 SAMHÄLLSEKONOMI 250 Omättliga behov – begränsade resurser 250 Ekonomi innebär val 253 Marknadsekonomi 253 Planekonomi 258 Blandekonomi 259 Kapitalism och socialism 261 Ett lands produktion 262 Ekonomisk tillväxt 264 Ekonomisk politik 270

5

Expose1 001_362.indd 5

08-10-31 08.18.04

OMVÄRLDEN 281 INTERNATIONELL POLITIK 282 Vad är internationell politik? 282 Vem är vem i internationell politik? 286 Staten 288 Mellanstatliga internationella organisationer 300 Icke-statliga internationella organisationer 303 FN 313 Vilka mål har FN? 314 Hur fungerar FN? 319 FN som maktfaktor 324 Sverige och FN 327 FN:s framtid 328 EU 331 Vilka mål har EU? 331 Hur fungerar EU? 337 EU som maktfaktor 345 Sverige och EU 347 EU:s framtid 349 SVERIGES UTRIKESPOLITIK 353 Biståndspolitik 353 Säkerhetspolitik 356 INTERNATIONELL POLITIK I FRAMTIDEN 360

6

Expose1 001_362.indd 6

08-10-31 08.18.05

KURS B

MASSMEDIER 363 MASSMEDIERNAS PÅVERKAN 364 Ska nyheter roa eller oroa? 364 Kvinnors och mäns olika roller i media 371 Krig och katastrofer i medierna 379

EKONOMI 387 DET SAMHÄLLSEKONOMISKA KRETSLOPPET 388 Finansiella marknader 389 Den offentliga sektorn 391 Ett utvidgat kretslopp 399 EKONOMISK POLITIK 403 Att motverka konjunktursvängningar 404 Penningpolitik och räntebildning 410 Sveriges ekonomiska utveckling 415 Svensk ekonomisk politik i framtiden 422 INTERNATIONELL EKONOMI 426 Sverige – en liten öppen ekonomi 427 Betalningsbalansen 429 Varför handlar länder med varandra? 430 Frihandel 431 Utrikeshandelns konsekvenser 435 Globalisering 439 Vad innebär globaliseringen för svensk del? 444 Internationellt samarbete 446

7

Expose1 001_362.indd 7

08-10-31 08.18.05

MAKT OCH POLITIK 453 DEMOKRATI I OLIKA STYRELSESKICK 454 Hur undersöker man ett styrelseskick? 455 Parlamentarism 461 Presidentstyre 464 Federation, konfederation och union 468 Demokrati och diktatur 472 Västerländsk demokrati – den enda rätta? 473 INTERNATIONELL POLITIK 478 Internationell politik och demokrati 478 Två synsätt om internationellt beslutsfattande 482 ETT STÖRRE, STARKARE, MER DEMOKRATISKT EU? 492 Östutvidgningen 492 En europeisk armé? 496 EU:s demokratisering 498 INTERNATIONELLA RELATIONER 505 Välfärd och ekonomisk utveckling 506 Säkerhetspolitik, terroristbekämpning, krishantering 516 Statens roll förändras 524

GLOBALA FRÅGOR 535 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET 536 Vi och de andra 537 Staden och det urbana livet 544 Mångkulturalism 547 Värdetolerans och demokratins gränser 552 MILJÖ OCH DEMOKRATI 558 Vad är ett miljöproblem? 560 Miljö och demokrati – vänner eller fiende? 563 Vilka är dagens aktörer och institutioner? 567 Tre modeller för globalt miljöstyre 572 REGISTER 578 8

Expose1 001_362.indd 8

08-10-31 08.18.05

MASSMEDIER Michaela Arlt, Ci Holmgren

ur ser din bild av verkligheten ut? Och är du säker på att den är sann? Har du någonsin funderat på var all din kunskap egentligen kommer ifrån? En stor del av den har du förmodligen hämtat från tv, radio, tidningar och internet.

Men, all information har en avsändare. Det innebär att det finns något slags budskap bakom allt som skrivs, sägs eller visas i våra massmedier.

En nyhet måste ju t.ex. komma någonstans ifrån. Det kan vara en forskare som vill visa sina resultat, en politiker som vill berätta om partiets åsikter eller en polis som vill informera allmänheten om ett brott.

På något sätt ”silas” all information vi får, både genom dem som skapar nyheterna och genom reportern som berättar om dem för oss.

Verkligheten är vinklad. Därför är det viktigt att fundera över vilken bild vi har av verkligheten och var den kommer ifrån.

H

MASSMEDIER – MEDIER SOM NÅR MASSORNA De medier som förmedlar information, nyheter eller underhållning till många människor samtidigt brukar kallas för massmedier. Det vi vanligtvis menar när vi talar om massmedier är tidningar, radio och tv. Men även hemsidor på internet, böcker och filmer kan vara massmedier, förutsatt att de är tillgängliga för alla (offentliga) och når många människor samtidigt.

Inom massmediernas område har mycket förändrats på kort tid.

För inte så länge sedan samlades hela familjen storögt framför den nya uppfinningen televisionen. Och när den tidens stora tv-kändis, pro100

Expose1 001_362.indd 100

08-10-13 15.51.29

M AS S M E D I E R

Charlotte Perelli möter media vid melodifestivalens artistpresskonferens i Globen.

gramledaren Lennart Hyland, i den enda tv-kanalen bad alla tittare att släcka lampan – ja då slocknade Sverige.

Idag har vi tillgång till program från hela världen. Men om någon av alla dessa programledare ber oss att släcka lampan blir det nog inte så mörkt. Man kan säga att mångfalden har ökat dramatiskt, samtidigt som de enskilda mediernas inflytande har minskat.

Nya medier och gamla Under flera århundraden var massmedier detsamma som tidningar.

Men trots att Sverige fick sin första dagstidning redan 1645 dröjde det till industrialiseringen i slutet av 1800-talet innan tidningarna nådde några större upplagor och alltså i egentlig mening blev massmedier.

Under 1900-talet kom sedan massmedierna på bred front. På 1920101

Expose1 001_362.indd 101

08-10-13 15.51.29

S O C IAL VÄLFÄR D

VÄLFÄRD I FÖRÄNDRING I början av 2000-talet står vi på många sätt inför ett vägskäl vad gäller välfärdsfrågor. De sociala klyftorna mellan människor ökar. Andelen fattiga människor ökar i världen samtidigt som många blivit rikare än någonsin tidigare. Även i Sverige har vi upplevt en försämring av den sociala välfärden som lett till att människor hamnat utanför samhällets gemenskap. Förändringarna inom välfärdssystemen har i synnerhet drabbat de svagaste och mest utsatta grupperna. Idag möts vi av tiggare och hemlösa också i svenska städer, något som var snudd på otänkbart för bara 25 år sedan. Även om ingen i Sverige behöver svälta finns det människor som lever med en ständig oro för hur man ska få ekonomin att gå ihop. Det är idag inte ovanligt att t.ex. ensamstående föräldrar tvingas klara sig med en inkomst som ligger långt under vad en ”vanlig” familj har att leva på. Den som är arbetslös under en längre period har också svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste.

I ett samhälle där ständiga reklambudskap får oss att sätta likhetstecken mellan lycka och konsumtion kan det kännas tungt att förklara för sina barn att man inte har råd med någon bil eller semester.

Det blir omöjligt att spara så att man kan täcka in oförutsedda utgifter. Det är inte ovanligt att familjer i en sådan situation lockas att låna pengar eller köpa på avbetalning vilket gör att man hamnar i en ännu svårare ekonomisk situation.

Förutom att klyftorna mellan olika socialgrupper har ökat kommer även förändringar som utvecklandet av informationsteknologin att påverka framtidens välfärdssystem. Datorer och mobiltelefoner har lett till att ekonomiska överföringar nu genomförs i realtid över hela världen. Internet knyter samman hela världen i globala nätverk.

Den globaliserade ekonomin som detta leder till gör det svårare att föra en nationell välfärdspolitik. Tekniken ställer oss med andra ord inför välfärdspolitiska utmaningar som kretsar kring globalisering och världsmedborgarskap.

Ytterligare en faktor som kommer att få allt större betydelse för utvecklingen i världen är klimatfrågan. De förväntade klimatförändringarna antas leda till svåra omställningar för stora delar av jordens befolkning. Självklart kommer detta också att ändra vårt sätt att se på frågor som rör social välfärd.

157

Expose1 001_362.indd 157

08-10-13 15.55.42

S O C I A L VÄ L FÄR D

UPPGIFTER

1. VILKEN VÄLFÄRDSMODELL VÄLJER DU?

I kapitlet beskrivs tre olika välfärdsmodeller. De tre modellerna är den liberala, den konservativa och den socialdemokratiska. a) Vilken av dessa förespråkar du? Av vilka skäl gör du det? För att du själv tror dig tjäna på det eller av andra skäl? b) Vilken välfärdsstatsmodell tror du följande personer skulle välja?

Förklara hur du tänker!

• En tiggare i Stockholms tunnelbana.

• En medelålders kvinna som arbetar som sjuksköterska.

• En 20-åring som studerar på universitet.

• En direktör för ett medelstort företag.

• En pensionär som bor på landsbygden.

• En flykting från en annan del av världen.

2. BARNBIDRAG

Alla barnfamiljer i Sverige får samma barnbidrag oavsett vilken inkomst de har. a) Vilka är motiven bakom detta? b) Hur ser partierna på detta? c) Vad tycker du, bör de med höga inkomster få mindre eller inget barnbidrag?

3. EKONOMISKA OCH SOCIALA KLYFTOR I SVERIGE

Är de ekonomiska klyftorna i det svenska samhället stora eller små?

Har de blivit större eller mindre under den senaste 20-årsperioden?

Undersök detta och analysera den eventuella förändringen genom att jämföra statistik från Statistiska centralbyrån.

Gå vidare Jämför de svenska förhållandena med några andra EU-länder.

4. KVOTERING

Det finns partier som är för en kvotering av föräldraförsäkringen i syfte att få fler män att stanna hemma med sina barn. Undersök hur riksdagspartierna ställer sig till en sådan kvotering. Ta kontakt med både borgerliga och socialistiska partier.

158

Expose1 001_362.indd 158

08-10-13 15.55.43

DET SVENSKA STATSSKICKET Fredrika Lagergren Wahlin

E

tt statsskick beskriver hur den politiska makten utövas i ett land och vilka som har inflytande över de beslut som fattas. I Sverige har vi ett demokratiskt statsskick där du som medborgare förväntas vara med och påverka samhällsutvecklingen genom att engagera dig på olika sätt. Det är därför viktigt att känna till hur det svenska politiska systemet är uppbyggt och fungerar.

Det svenska statsskicket är uppbyggt som en representativ parlamentarisk demokrati. Det betyder kortfattat att medborgarna väljer representanter till ett parlament som sedan har inflytande över hur landet styrs. Parlamentet – som i Sverige kallas riksdagen – beslutar om vilka lagar som ska gälla medan regeringens uppgift är att styra landet. I en parlamentarisk demokrati måste regeringen ha stöd bland en majoritet av parlamentets ledamöter.

Sedan 1995 är Sverige medlem i den Europeiska Unionen vilket innebär att det utöver de svenska folkvalda församlingarna också finns en EU-nivå som har stort inflytande över den svenska politiska utvecklingen. Du kan läsa mer om hur EU är uppbyggt i kapitlet om EU. Den politiska makten över Sverige utövas alltså på olika nivåer: staten, landstinget, kommunen och inom EU. Som medborgare väljer vi representanter till en rad olika församlingar: riksdagen, landstingseller regionfullmäktige, kommunfullmäktige och till EU-parlamentet.

Liksom riksdagen utser regering, utses inom landstinget/regionen och kommunen sedan olika nämnder som styr över verksamheterna på regional och lokal nivå. För att kunna utöva sin makt har politikerna hjälp av en förvaltning eller – med ett annat ord – en byråkrati. Den består av anställda tjänstemän som har till uppgift att förbereda och genomföra de beslut som fattas av de politiska församlingarna.

195

Expose1 001_362.indd 195

08-10-13 15.56.10

Riksdagen som den syns från tåget eller bilen om man kommer in i Stockholm söderifrån.

Det här kapitlet beskriver hur den svenska folkstyrelsen är uppbyggd och fungerar.

SVERIGES GRUNDLAGAR ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”

(Regeringsformen 1:1)

Grundlagar = författning

De inledande orden ovan är hämtade ur en av Sveriges viktigaste lagar, regeringsformen. Tillsammans med successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen utgör regeringsformen Sveriges grundlagar eller författning. Grundlagarna står över alla andra lagar och förordningar. I anslutning till grundlagarna finns också en riksdagsordning som har en ställning mellan grundlag

196

Expose1 001_362.indd 196

08-10-13 15.56.11

D ET S VE N S K A STAT S S KI C KET

Sverige har ett demokratiskt statskick. Varje medborgare ska ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Men det är inte helt enkelt att veta vem som beslutar vad. a) Vad är viktigast att känna till om det svenska statskicket? Vilka kunskaper kan man inte vara utan? b) Finns det något i vårt statsskick som på allvar försvårar den demokratiska processen, något som närmast skulle kunna kallas odemokratiskt?

UPPGIFTER

1. SVERIGES STATSSKICK – INTE HELT ENKELT

c) Hur ser ditt drömstatsskick ut? Gör en modell där det framgår var och hur olika beslut bör fattas och presentera den för klassen.

2. TRYCKFRIHETSBROTT

I den svenska tryckfrihetsförordningen finns en del begränsningar på sådant man inte får trycka, se s. 199. Undersök hur brott mot tryckfriheten behandlas, från anmälan till straff. Skulle du vilja ha fler eller färre begränsningar i tryckfrihetsförordningen eller tycker du att begränsningarna för vad man inte får skriva är bra som de är?

3. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN

Undersök hur offentlighetsprincipen fungerar. Varför är den så viktig? Finns det något liknande i andra länder, t.ex. inom EU? Gå vidare Ta kontakt med din kommun och be att få ta del av en handling.

Behandlas du och din förfrågan i enlighet med lagen?

4. VAL OCH VALDELTAGANDE

En av farorna i en demokrati är om deltagandet i det politiska valen är lågt. I det senaste riksdagsvalet i Sverige deltog drygt 80 % av de röstberättigade. Undersök valdeltagandets utveckling i Sverige sedan 70-talet. a) Vad tror du att denna utveckling beror på? b) Hur ska man få fler att gå och rösta? c) Tycker du att det är bättre att rösta blankt än att inte rösta alls? d) Gör en internationell jämförelse och undersök hur Sverige ligger till.

229

Expose1 001_362.indd 229

08-10-13 15.58.46

D E T S V E N S K A STAT S S KI C KE T

UPPGIFTER

5. REPRESENTATIVITET

I den svenska representativa demokratin väljer vi representanter utifrån vilket part de tillhör, med andra ord utifrån vilka åsikter de har. Finns det annat som du tycker är viktigt när det gäller den representant du ska rösta på? Rangordna punkterna nedan och diskutera sedan resultatet.

• ålder • aktiv i ”de rätta” föreningarna • kön • inga betalningsanmärkningar • yrke • ej straffad • bostadsort 6. RIKSDAGENS KONTROLLMAKT

Riksdagen kontrollerar regeringen på olika sätt. Konstitutionsutskottet sköter en del av denna kontroll. Ta reda på vad de gör och på vilket sätt de kontrollerar regeringen. a) Vad kan ledamöterna göra om de kommer fram till att regeringen gjort fel? b) Tycker du att de har tillräckligt med makt? c) Är det viktigt att riksdagen kontrollerar regeringen?

Gå vidare I USA har men en författningsdomstol. Undersök vilken funktion den har jämfört med konstitutionsutskottet. Borde Sverige också ha en författningsdomstol?

7. STAD OCH LAND

Gör en jämförelse mellan en storstadskommun och en glesbygdskommun. Vilka politiska problem är centrala i de olika kommuntyperna? Anser du att det är viktigt att man ska kunna bo var som helst i Sverige och få likvärdig kommunal service?

8. SKRIV EN UPPSATS

Vem har störst möjlighet att påverka det svenska samhällets utveckling: riksdag och regering, massmedia eller det privata näringslivet?

WWW

STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING

www.regeringen.se, www.riksdagen.se, www.skl.se

230

Expose1 001_362.indd 230

08-10-13 15.58.46

EU Kjell Engelbrekt

en nuvarande Europeiska Unionen har en nästan lika lång historia som FN. Skillnaden är att medan FN i stort sett behållit sina huvudsyften och den ursprungliga samarbetsformen, så har EU gradvis förvandlats till att omfatta allt fler områden. EU påverkar idag medlemsländernas medborgare även i det praktiska vardagslivet. Ett exempel är att de varor som säljs i Sverige numera är anpassade efter europeiska föreskrifter, inte svenska.

Att studera och arbeta i andra EU-länder har också blivit betydligt enklare än tidigare. Och vid årsskiftet 2001/2002 började de flesta EUmedborgare att använda en gemensam valuta – euron.

D

MELLANSTATLIG OCH ÖVERSTATLIG I en mellanstatlig organisation behåller medlemsländerna hela tiden rättten att rösta ned konkreta förslag på gemensamma åtgärder eller regler.

I en överstatlig organisation har medlemslandet kortsiktigt eller långsiktigt avsagt sig vetorätten på åtminstone några områden. Därmed måste medlemslandet vara berett att ibland acceptera beslut som man egentligen inte vill ta.

VILKA MÅL HAR EU? Genom att EU har genomgått så stora förändringar kan man inte beskriva EU som en organisation med ett enda, permanent mål. Istället handlar det om fyra olika mål som vid olika tidpunkter utvecklats både under EU och under dess föregångare, den Europeiska Gemenskapen (EG). De fyra målen rör områdena fred, ekonomi, rättsväsende och demokrati.

Fyra mål

331

Expose1 001_362.indd 331

08-10-13 16.02.27

EU

Federalister

Europarådet Mänskliga rättigheter

EU – ett fredsprojekt Ursprungligen var det viktigaste målet med EU detsamma som för FN, nämligen att fungera som ett fredsprojekt. Man brukar säga att rörelsen för Europas enande föddes under och efter det andra världskriget. Det hade främst att göra med den förtvivlan många kände inför den fruktansvärda förstörelse och det lidande som två världskrig hade åstadkommit i Europa. Uppskattningsvis dog 20 miljoner människor under det första världskriget, och minst 45 miljoner i samband med det andra världskriget. Precis som i fallet med FN gällde det att den här gången skapa en hållbar fred.

Till en början var man inte överens om hur detta samarbete skulle se ut. De s.k. europeiska federalisterna ville ha en tätt sammanhållen union bestående av delstater, ungefär som den i USA. Men federalisterna fick inte tillräckligt stöd av de tongivande politikerna som t.ex. den brittiske premiärministern Winston Churchill. Vad man enades om vid Haag-konferensen i maj 1948 var därför en mer blygsam form av ett gemensamt maktorgan, Europarådet. Rådet fick en parlamentarisk församling, ett fördrag om mänskliga rättigheter, samt en europeisk domstol. Med tiden utvecklades Europarådet till Europas främsta instans för upprätthållande av mänskliga rättigheter. Rådet har allt sedan starten varit placerat i Strasbourg, Frankrike.

Den europeiska samarbetsutvecklingen

EU:S FRAMVÄXT 1952–2008

Parisfördraget

Romfördraget

”Företrädesprincipen”

Enhetsakten

Gemensam förvaltning av kol- och stålproduktion

EEC skapas, liksom en myndighet för kärnkraftssäkerhet

Gemenskaps-rätt går före nationell lag vid tvist, enligt ett historiskt avgörande i EG-domstolen

Fritt flöde av varor, tjänster, kapital och personer

1951

1950

1957

1964

1960

1970

332

Expose1 001_362.indd 332

08-10-13 16.02.27

EU

Europarådet skapades alltså som en vanlig mellanstatlig organisation där varje land behöll sin vetorätt. Federalisterna var missnöjda, men gav inte upp utan började genast att bedriva en kampanj för en politisk union med ett gemensamt försvar. Först 1954 insåg man att det politiska motståndet var för stort och lade därför planerna på hyllan.

EU – ett marknadsprojekt I det tysta funderade ett par personer på hur något av federalisternas radikala idéer skulle kunna räddas. 1951 kunde den franske utrikesministern Robert Schuman och hans medarbetare Jean Monnet övertala sex länder att skapa en gemensam myndighet för att kontrollera produktion och försäljning av kol och stål. Under tre generationer hade tre krig mellan Frankrike och Tyskland delvis utkämpats om kontrollen över just kol och stål. Tanken bakom Schuman-planen var framför allt att skapa ett förtroende mellan de gamla ärkefienderna Tyskland och Frankrike och därmed en varaktig fred. Men man var mycket nöjd när Belgien, Italien, Luxemburg och Nederländerna också ville ansluta sig. Tillsammans kom dessa länder att bilda Kol- och stålunionen.

Samarbetet fungerade väl, och 1957 utökades det genom Romfördraget till att också gälla atomenergi och handelspolitik. Nu skapades

Maastrichtfördraget

Amsterdamfördraget

EU skapas och bl a utrikespolitik och polisiära ärenden till kommer

Östutvidgning förbereds och länderna får skyldighet att upprätthålla demokrati och rättstat

1992

1986

1980

1990

Euron blir betalningsmedel i 12 länder samt gemensam centralbank

2002

1997

Fred

Kol- och stålunionen

Romfördraget

Nicefördraget

Lissabonfördraget

Beslutsregler för ett utvidgat EU.

Ett fördrag för att förenkla bl.a. beslutsformer när EU har 27 medlemsländer.

2004

2007

2000

333

Expose1 001_362.indd 333

08-10-13 16.02.27

EU

EURATOM EEG Tullunion

Gemensam marknad

Valutafrågor

EG

Fyra friheter

Inre marknad

EU

Europeisk valuta

Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM) och Europeiska Ekonomiska Gemenskaperna (EEG). Syftet med EEG var att bilda en tullunion. Tullarna skulle avskaffas mellan medlemsländerna samtidigt som man skulle ha en gemensam tull gentemot andra länder.

Federalisterna ansåg att EEG var en stor framgång och det avgörande steget mot ett djupare samarbete. Man räknade med att människorna skulle få det ekonomiskt bättre i medlemsstaterna. Det skulle i sin tur medföra att medborgarna skulle bli mer positiva till federalisternas grundidé, en stark union.

Belgien, Holland och Luxemburg låg faktiskt några steg före EEG. De hade ingått en tullunion flera år tidigare, vilket också hade resulterat i starkare ekonomisk tillväxt. Så långt tillbaka kan man alltså spåra början på organisationens andra mål, att skapa en gemensam marknad.

Men vid den här tiden var en europeisk marknad ännu inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa en stadigvarande fred i Europa. Även inom EEG kom handeln och den ekonomiska tillväxten att vara högre än i andra europeiska länder. Under 1970-talet gick man därför vidare och började samarbeta bl.a. om valutafrågor. Det var också nu som EEG fick fler medlemsstater och i samband med detta bytte namn till Europeiska gemenskaperna (EG).

Ett viktigt år för det europeiska marknadsprojektet är 1986. Då kom medlemsländerna överens om de ”fyra friheterna” i den Europeiska Enhetsakten. Varor, tjänster, kapital och personer skulle kunna röra sig fritt mellan medlemsländerna. Alla handelshinder som försvårade detta skulle tas bort av EG-domstolen i Luxemburg. Syftet med de fyra friheterna var att försöka skapa en inre marknad som skulle konkurrera med de två största ekonomierna i världen, USA och Japan.

1992 förklarade EG att målet om en inre marknad hade uppnåtts.

Man kom också överens om att byta namn till Europeiska Unionen, EU, för att markera att samarbetet nått en djupare nivå. Egentligen var det bara delvis sant. Fortfarande fanns det nämligen en mängd handelsbarriärer runt om i Europa i form av t.ex. byråkratiskt motstånd och olika detaljregleringar. Men projektet hade i varje fall fått en väldig skjuts framåt och 1999 var det dags för nästa stora steg – en europeisk valuta. Efter att euron under två år använts parallellt med ländernas egna valuta, ersatte euron tolv medlemsstaters valutor helt år 2002. De länder som sedan tidigare står utanför är Storbritannien, Danmark och

334

Expose1 001_362.indd 334

08-10-13 16.02.27

EU

ISLAND

SVERIGE

FINLAND

NORGE

RYSSLAND

ESTLAND LETTLAND

DANMARK

LITAUEN

IRLAND STORBRITANNIEN

NEDERLÄNDERNA BELGIEN

VITRYSSLAND POLEN

TYSKLAND

LUXEMBURG

UKRAINA

TJECKIEN SLOVAKIEN

FRANKRIKE

SCHWEIZ ÖSTERRIKE ITALIEN

RUMÄNIEN KROATIEN BOSNIEN

PORTUGAL

MOLD AVIEN

UNGERN

SLOVENIEN

SERBIENMONTENEGRO

BULGARIEN

MAKEDONIEN

SPANIEN

ALBANIEN

GREKLAND

MALTA

TURKIET

CYPERN

EU 2008

Sverige. Av de tolv länder som blev medlemmar under 2004 och 2007 har hittills Malta, Cypern, Slovenien och Slovakien infört euron.

EU – ett rättsprojekt Domstolen i Luxemburg spelar en betydelsefull roll när det gäller att förverkliga den inre marknaden, men den har också blivit viktig för lagstiftningen inom EU i stort. Detta är EU:s tredje mål.

Kärnan i den europeiska lagstiftningen kallas gemenskapsrätten, och det är den som styr den inre marknaden och de fyra friheterna.

Samtidigt är gemenskapsrätten mycket speciell eftersom den varken är en internationell eller nationell rätt. Istället utgör den en tredje variant som enbart gäller mellan och inom medlemsstaterna. Något motsvarande förekommer inte i någon annan internationell organisation.

1964 fastslog domstolen att då en konflikt uppstår mellan ett medlemslands egna lagar och gemenskapsrätten så ska den senare gälla enligt ”företrädesprincipen”. Det här spelade ingen större roll så länge som samarbetet bara berörde några få områden, men i och med

Gemenskaps— rätten

Företrädesprincipen

335

Expose1 001_362.indd 335

08-10-13 16.02.27

EU

att den inre marknaden skapades, har domstolens möjligheter att lägga sig i medlemsländers och företags aktiviteter ökat betydligt.

Målet är att undanröja alla handelshinder och det är den främsta förklaringen till rättsprojektets framgång. Efter kritik mot att domstolen främst tar ekonomiska hänsyn antogs en stadga om EU-medborgarnas fundamentala rättigheter, och på senare år har sociala och mänskliga rättigheter allt oftare fått genomslag i gemenskapsrätten.

Enhetsakten

EU – ett demokratiprojekt EU:s fjärde mål och det som för närvarande kanske är det mest aktuella, är EU som ett demokratiprojekt. Idag är EU mycket betydelsefullt för människors vardag. Frågor om våra grundläggande rättigheter, möjligheter att påverka beslutsfattande och former för att utkräva ansvar av de styrande kan inte längre begränsas till nationella och lokala organ. Men hur omfattande ska samarbetet inom EU vara? Med andra ord, vad ska länderna besluta över själva och vad ska beslutas av EU? Fortfarande är tvisten mellan federalisterna, som förespråkar en tätt sammanhållen politisk union, och motståndarna till denna typ av samarbete minst lika levande idag som i slutet på 1940-talet. Den brittiske premiärministern Winston Churchill stödde ett enat Europa, men han var tveksam till i vilken omfattning. Därför ville han att Storbritannien skulle stå utanför en europeisk samarbetsorganisation. Det dröjde också fram till 1973 innan landet blev medlem men det berodde även på att Frankrike sa nej till ett brittiskt medlemskap. Frankrikes president Charles de Gaulle, en annan stark personlighet från andra världskriget, bromsade också upp integrationen i mitten av 1960-talet. Under nästan ett helt år såg de Gaulle till att Paris bojkottade alla europeiska möten i protest mot nya planer om att begränsa staters självständighet.

Det första steget bort från varje lands vetorätt kom med den Europeiska Enhetsakten 1986. Då avstod medlemsländerna från rätten att själva kunna besluta över frågor kring den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer. Avsteget gällde bara den inre marknaden, och inte utrikespolitik eller rättsligt samarbete, men i och med detta beslut förvandlades EU i ett slag till ett delvis överstatligt maktorgan.

I början på 2000-talet står EU inför två grundläggande frågor som man hittills har undvikit. Vad är slutmålet med den europeisk inte-

336

Expose1 001_362.indd 336

08-10-13 16.02.27

EU

gration? Och hur ska relationen se ut mellan överstatligt beslutsfattande och demokrati? De här huvudfrågorna väcker även andra frågor: Vilken insyn bör medborgarna ha över EU-arbetet? Vilka positioner ska tillsättas av regeringar, och vilka bör vara valbara? Hur ska tjänstemännen väljas ut? Efter meriter eller nationella kvoter? Och kanske viktigast av allt, vilka frågor ska skötas av EU och vilka bör hellre beslutas av riksdag och kommun?

Hur man löser dessa frågor får stor betydelse även för den svenska demokratins utseende. Vi ska återkomma till olika visioner av EU:s framtid senare i detta kapitel. Ett minimikrav från många medborgare tycks ändå vara att EU får en tydligare struktur med bestämda mål och funktioner som inte skiftar över tiden.

EU:s slutmål?

Överstatligt beslutsfattande

Demokrati

EU:S TRE PELARE E UROP E I S KA UNIO N EN 1:a pelaren

2:a pelaren

3:e pelaren

Europeiska gemenskaperna (EG och Euratom)

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)

Polisiärt och straffrättsligt samarbete

Delvis överstatligt sammarbete (EMU, asyl- och flyktingfrågor m.m.)

Mellanstatligt samarbete

Mellanstatligt samarbete

Tidigare låg också Kol- och stålunionen i den första pelaren men fördraget löpte ut 2002.

Samarbetet inom kol-och stålområdet ligger nu inom EG. Genom Maastricht kom ett nytt samarbetsområde, EMU, som lades i första pelaren.

Asyl- och flyktingfrågor, som tidigare låg i tredje pelaren, flyttades genom Amsterdamfördraget till första pelaren.

Källa: EU-upplysningen

HUR FUNGERAR EU? EU:s maktorgan har i en eller annan form existerat sedan kol- och stålunionens inrättades 1951. Men de har genomgått stora förändringar och framför allt fått fler befogenheter. Till maktorganen hör Europeiska kommissionen, Europeiska unionens ministerråd, Europaparlamentet, EG-domstolen och Europeiska revisionsrätten. I dagligt tal brukar man korta ner namnen och säga kommissionen, ministerrådet, 337

Expose1 001_362.indd 337

08-10-13 16.02.27

MASSMEDIERNAS PÅVERKAN Michaela Arlt, Ci Holmgren

SKA NYHETER ROA ELLER OROA?

D

Infotainment

e allra flesta anser att det är viktigt att följa med i vad som händer i världen. Många börjar sin dag med att läsa tidningen, radion sänder nyheter varje halvtimme och tv:s kvällsnyheter har alltid en stor publik. Men varför är det så viktigt med nyheter? Vad beror det på att så många människor vill hålla sig informerade om vad som händer i Sverige och i världen? Är det för att få en möjlighet att vara med och påverka det som sker? Eller är det för att nyheterna helt enkelt är spännande och intressanta i sig?

Frågan om nyheter ska roa eller oroa är både en fråga om hur vi vill att nyheterna ska presenteras och vilken information vi tycker bör lyftas fram.

På senare år har journalistiken fått allt större krav på sig att inte bara vara informativ, utan också attraktiv och underhållande. Infotainment (information varvad med underhållning) har blivit ett begrepp och många menar att nyhetsrapporteringen idag har stora likheter med underhållningsbranschen.

Konkurrensen om uppmärksamheten har gjort att nyheter som fångar publikens intresse får ett allt större utrymme i våra medier. Att locka till läsning, lyssning och tittande är idag en lika stor del av journalistiken som att förmedla information. Men vad får det för betydelse för vårt sätt att se på samhället och vår omvärld?

Den underhållande nyhetsjournalistiken är utsatt för hård kritik, men den har också anhängare. Förespråkarna menar att komplicerade nyheter som presenteras på ett ”tråkigt” sätt sällan når fram till den

364

Expose2_363_592.indd 364

08-10-14 08.37.46

MAS S M E D I E R N AS PÅVE R K AN

stora publiken och att de därigenom förlorar sitt värde. Det spelar ju ingen roll hur viktig en nyhet är om ingen tar del av den. Om nyheterna istället presenteras på ett enkelt och tilltalande sätt väcker medierna publikens intresse. Sedan kan människor söka mer information på egen hand.

De som är kritiska till infotainment anser däremot att de underhållande nyheterna tar bort fokus från viktiga sakfrågor och att resultatet blir att människor fäster sig vid oväsentligheter istället för att engagera sig och ta ställning.

Håller vi på att underhållas till döds? ”Vår teve-apparat håller oss i ständig kontakt med världen, men den gör det med ett oföränderligt leende. Problemet är inte att teve ger oss underhållning utan att alla ämnen presenteras som underhållning.”

Orden är hämtade ur medieforskaren Neil Postmans bok Underhållning till döds. Den innehåller svidande kritik mot amerikanska medier i allmänhet och mot tv i synnerhet. Neil Postman betonar att han inte har något emot att tv visar underhållning i form av såpoperor och lekprogram. Det han kritiserar är istället den ”seriösa” tv-journalistiken. Enligt Postman har även nyheter blivit underhållning. Trots att nyhetsprogrammen innehåller tragiska händelser som mord och katastrofer blir vi inte förskräckta. Tvärtom uppmanas vi att inte ta nyheterna på allvar, utan på skoj. Han skriver:

365

Expose2_363_592.indd 365

08-10-14 08.37.46

MAS S M E D I E R NAS PÅVE R K AN

”Hela ramen kring en nyhetsshow vittnar om detta – presentatörens trevliga utseende och älskvärdhet, de lustiga skämten, den stimulerande musiken som inleder och avslutar föreställningen, de livfulla filmbilderna, de förföriska reklaminslagen – allt detta och mer till vittnar om att det vi just sett inte ger anledning till tårar.”

Enligt Neil Postman har tv:s sätt att presentera nyheter också smittat av sig på övriga medier, ja på hela samhällsdebatten, och gjort den snuttifierad och ytlig.

För att belysa förändringen beskriver Neil Postman hur en politisk debatt kunde se ut i mitten av 1800-talet. När de amerikanska politikerna Abraham Lincoln och Stephen A. Douglas möttes för en debatt år 1854 fick Douglas först tre timmar på sig att tala och när Lincoln väl fick ordet räknade han med att få behålla publikens uppmärksamhet under lika lång tid: ”När det blev Lincolns tur påminde han publiken om att klockan redan var fem på eftermiddagen, att han förmodligen skulle behöva lika lång tid som Douglas och att Douglas sedan skulle få ordet igen.

Han föreslog därför att åhörarna skulle gå hem och äta middag och komma tillbaka stärkta inför ytterligare fyra timmars tal. Publiken accepterade förslaget och det blev som Lincoln önskade. Vad var det för publik? Vilka var dessa människor som villigt och glatt kunde lyssna i sju timmar?”

Ja, vilka var dessa människor? Enligt Neil Postman var det inte någon välutbildad elit som lyssnade till debatten, utan helt vanliga människor. Samtidigt måste man komma ihåg vilken tid de levde i. Det fanns ingen tv att titta på, varken för nöjes skull eller för att ta del av nyheter. Inte heller var radion, telefonen eller datorn uppfunnen.

Bortsett från tidningarna var de politiska mötena helt enkelt den enda samhällsinformation som erbjöds. Kanske kan exemplet med en debatt från 1800-talet visa hur inte bara massmedierna, utan hela samhället har förändrats. Tempot har skruvats upp och idag är det nog få människor som skulle ha tålamod att lyssna till någon som pratar i sju timmar.

En allt större del av den politiska debatten förs numera i tv och när politikerna ska nå ut med sitt budskap genom medierna är det bråttom. Inför det amerikanska presidentvalet år 1996 hade de politiska 366

Expose2_363_592.indd 366

08-10-14 08.37.47

MAS S M E D I E R NAS PÅVE R K AN

kan ställas till en kvinnlig regissör. Men hur troligt är det att motsvarande fråga skulle ställas till en manlig filmmakare?

Massmedierna påpekar också ofta det ovanliga i att de har att göra med en kvinnlig makthavare: ”Här är kvinnan som basar över 65 män” skulle man kunna skriva om en kvinnlig företagsledare. Men vad tycker du om rubriken: ”Här är mannen som basar över 65 kvinnor”? Tror du att en sådan rubrik skulle kunna förekomma? Varför?/ varför inte?

Könsstereotyper

Kvinnor som utställningsobjekt I veckotidningarna blir könsstereotyperna (stereotyp = klichéartad och slentrianmässig) extra tydliga eftersom dessa tidningar nästan alltid vänder sig till antingen kvinnor eller män. Män som finns med i veckotidningarna är oftast aktiva. De intervjuas för att de är framgångsrika inom kultur, näringsliv, idrott eller politik. Kvinnorna däremot används ofta som objekt, för att visa upp kläder, smink eller sin egen kropp. Medan männen gör saker och delar med sig av sina

374

Expose2_363_592.indd 374

08-10-14 08.37.55

MAS S M E D I E R N AS PÅVE R K AN

erfarenheter är alltså kvinnorna ofta passiva utställningsobjekt.

Typiskt för de s.k. damtidningarna är att de beskriver hur kvinnor kan göra sig vackrare och mer ”kvinnliga”. En artikel om smink kan t.ex. ha rubriken: ”I vår är det den naturligt kvinnliga looken som gäller”. Texten ger tips om vilka färgnyanser som bör användas på allt ifrån puder och rouge till ögonskugga och läppstift. Kvinnor anses alltså inte vara ”naturligt kvinnliga” i sig själva. Det krävs ofta både make-up, speciella kläder och hårborttagning för att tjejer ska se ”kvinnliga” ut. Kvinna är med andra ord ingenting man är, utan någonting man blir.

Vad tycker du är mest kvinnligt? En osminkad person, med rejäl hårväxt under armarna och med vanliga bekväma kläder, eller en kvinna med rödmålade läppar, hårlösa ben och urringad klänning?

Kvinnor och män förväntas också intressera sig för helt olika saker och därmed läser de olika tidningar. Detta är något som uppmärksammas av frilansjournalisten Karin Ekman i hennes bok Var så god – Makt, kön och media.

Enligt Ekman finns det en tydlig skillnad mellan de tidningar som riktar sig till män och de som har främst kvinnor som läsare. Hon skriver: ”Tidningar med en manlig läsekrets signalerar ett tydligt budskap, läsaren erbjuds att fördjupa sitt fritidsintresse och koppla av på ett aktivt sätt. Den kvinnliga läsekretsen serveras ett helt annat fritidskoncept. Klassiska reportage i t.ex. Elle och Vecko Revyn är ”unna dig ett par timmar eller en dag för dig själv”. Gärna med underrubriker som ”strunta i förpliktelser och åtaganden”. Och vad ska dessa ”fria timmar” användas till då? Kroppen så klart. En hel dag åt sig själv i Elles och Vecko Revyns regi innebär inte alls att läsaren är fri från förpliktelser. En ledig dag är snarare lika med en möjlighet att uppfylla den viktigaste av dem alla – underhållet av den egna kroppen.

Fötterna ska filas, hår ska packas in, naglar ansas och så vidare.”

Du är inte så jämställd som du tror Forskaren Carin Holmberg har i en doktorsavhandling, Det kallas kärlek, visat att unga människor som själva anser att de är jämställda i själva verket lever i väldigt traditionella könsroller. Många studier visar att det för det mesta är kvinnorna som sköter hushållsarbetet 375

Expose2_363_592.indd 375

08-10-14 08.37.56

MAS S M E D I E R NAS PÅVE R K AN

Teori och praktik

och stannar hemma med barnen, medan männen satsar på karriären.

Det som är speciellt med Carin Holmbergs avhandling är att den belyser skillnaden mellan teori och praktik (skillnaden mellan hur det borde vara och hur det i verkligheten fungerar).

Hon har valt att intervjua unga par som själva tyckte att de var jämställda och vars omgivning också såg dem som jämställda. Ändå visade det sig att de unga kvinnorna och männen hade helt olika roller i sina relationer.

Tjejerna tyckte att det var viktigt att bo ihop och de ville tillbringa mer tid med sin sambo. De värderade de gemensamma intressena högt och ville att de träffade kompisar tillsammans. Flera av tjejerna hade också börjat ta aktiv del i pojkvännernas fritidsintressen.

Många killar tyckte däremot att deras frihet hade begränsats av att leva tillsammans med en tjej. De tyckte att det var viktigt att ha ett eget liv och ingen av killarna hade provat på flickvännens hobby.

Carin Holmberg skriver: ”Hennes förväntningar handlar om närhet och kärlek medan han har tänkt i termer av att vara bunden och ofri.”

När det gällde städning, tvätt, matlagning och annat hushållsarbete deltog båda två, men det var tjejerna som gjorde det mesta av jobbet.

Det var dessutom tjejernas ansvar att se till att det blev gjort. ”Det åligger henne att ta initiativ till att de olika arbetena utförs. Det kan gälla för så skilda saker som att piska mattorna, planera en middag eller städa toaletten. Arbeten som inte kommer upp till diskussion blir oftast hennes.”

Osynliga orättvisor

Varför tror du att det skiljde sig så mycket mellan vad de själva ansåg om jämställdhet och hur det i praktiken fungerade hemma?

En förklaring till den stora skillnaden mellan teori och praktik är att vi lever i ett samhälle där kvinnor och män alltid har haft olika roller, ett samhälle som värderar män högre än kvinnor. Eftersom vi alla är uppväxta med detta synsätt är det svårt att få syn på orättvisorna.

Utvecklingen går, trots allt, mot ökad jämlikhet mellan könen.

Förr var både olikheterna och orättvisorna mycket större än idag.

Löneskillnaderna är t.ex. mindre idag än för hundra år sedan (men fortfarande är kvinnors lön i genomsnitt drygt 80 procent av männens). De flesta män deltar numera i hushållsarbetet och allt fler tar

376

Expose2_363_592.indd 376

08-10-14 08.37.56

ETT STÖRRE, STARKARE, MER DEMOKRATISKT EU? Kjell Engelbrekt

U

nder de senaste åren har EU har ställt upp nya planer för sig självt och för medlemmarna, och vidare utvidgningar verkar sannolika. Dessutom håller man på att organisera en egen militär styrka som ska kunna sättas in i krissituationer när europeiska intressen står på spel. Men medan EU stegvis blivit en kraftfullare organisation som påverkar befolkningen i medlemsländerna i allt högre grad, har reformtakten och ambitionsnivån sjunkit något på senare år. Stor oenighet råder också i frågan om man ska fördjupa samarbetet genom att föra in fler demokratiska inslag i de gemensamma maktorganen, eftersom detta skulle förvandla EU till ett slags federativ statsbildning. Det nya EU-fördrag som antogs av EU:s toppmöte i slutet av 2007 och slutgiltigt skulle ratificerats 2008-09, bör därför ses som ett ganska blygsamt kliv i en sådan riktning. Men i och med att Irland i en folkomröstning i juni 2008 röstade nej till fördraget kommer det inte kunna införas i samtliga medlemsländer. Ett mer ambitiöst, federalistiskt präglat fördrag röstades dessförinnan ned av Frankrike och Holland 2005.

ÖSTUTVIDGNINGEN Vid toppmötet i Köpenhamn 2002 stod det klart att EU kommer att få tio nya medlemmar 2004. De nya medlemmarna är Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Dessa länder deltog därmed i 2004 års val till Europaparlamentet.

Ytterligare två länder, Bulgarien och Rumänien, gick med 2007 trots tveksamheter om att de fullt ut uppnått de krav som EU ställt.

492

Expose2_363_592.indd 492

08-10-14 08.47.46

ETT STÖ R R E, STAR K AR E, M E R D E M O KRAT I S KT E U?

EU:S MEDLEMSLÄNDER ISLAND

SVERIGE

FINLAND

NORGE

RYSSLAND

ESTLAND LETTLAND

DANMARK

LITAUEN

IRLAND STORBRITANNIEN

NEDERLÄNDERNA BELGIEN

VITRYSSLAND POLEN

TYSKLAND

LUXEMBURG

UKRAINA

TJECKIEN SLOVAKIEN

FRANKRIKE

SCHWEIZ ÖSTERRIKE

RUMÄNIEN

SLOVENIEN

ITALIEN

MOLD AVIEN

UNGERN

KROATIEN SERBIENBOSNIEN MONTENEGRO

PORTUGAL

BULGARIEN

MAKEDONIEN

SPANIEN

ALBANIEN

GREKLAND

MALTA

TURKIET

CYPERN

EU-länder

Bland annat har ländernas rättsväsende och förvaltning inte reformerats tillräckligt. Östutvidgningsprocessen skapar jämförbara villkor för medlemskap, men ytterst krävs ett mått av politisk vilja i såväl gamla som nya medlemsländer. Därför är det sannolikt att Turkiet, som erkändes som kandidatland 1999, kommer att behöva lång tid innan det anses ”kompatibelt”. Dessutom lär man stöta på motstånd både i turkiska, inrikespolitiska kretsar och från vissa EU-länder.

För att underlätta omställningen till EU:s krav ger EU ett ekonomiskt stöd – föranslutningsstöd – till Kroatien, Republiken Makedonien och Turkiet.

Utvidgningen – en utmaning för EU Östutvidgningen har som sagt rest en rad både svåra och politiskt känsliga frågor. Det rör sig dels om Europas yttersta gränser, dels om unionens förhållande till sina grannar. Vem får bli medlem? Värderas 493

Expose2_363_592.indd 493

08-10-31 09.00.55

DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET Rolf Lidskog

I

en förort finns några bostadsområden. En tillfällig besökare på vandring skulle bli förvånad om hon fick veta att invånarna i det ena området ser sig som överlägsna dem som bor i det andra. De anser att det är ett riktigt problemområde med stökiga människor, trassliga familjeförhållanden och social oordning. Det märkliga är att det inte finns någon synbar skillnad mellan områdena. Bostadsstandarden är ungefär densamma och även de boende är väldigt lika. I båda områdena bor människor som har ungefär samma typ av yrke, inkomst och utbildningsnivå. Det finns heller inga skillnader i nationalitet, hudfärg eller etnicitet.

Undersöker man det hela lite närmare finner man egentligen bara en skillnad mellan bostadsområdena. De som bor i det ena området har bott där i två eller tre generationer, medan de boende i det andra området flyttade dit för cirka tio år sedan. De kom till orten på grund av att de fick arbete i stadens industrier.

De nyinflyttade såg sig som väldigt lika dem som redan bodde i förorten. Ganska snart förstod de dock att de betraktades som sämre folk och kände sig inte välkomna i samhället. Deras barn fick inte leka med de andra barnen, rykten spreds om hur många problem som fanns i området och skvaller och skämt skapades om dem. Bilden av de dåliga nykomlingarna blev så stark att de själva började se sig som sämre människor. Därmed började även deras beteende att förändras, och de som bodde i det äldre området blev ännu mer övertygade om nykomlingarna var sämre än de själva och ville därför inte ha någon kontakt med dem.

Självklart var den egentliga orsaken till allt detta inte hur länge man hade bott på orten. Nej, orsaken var att de som bott där i flera

536

Expose2_363_592.indd 536

08-10-14 08.49.27

D ET MÅN G KU LT U R E L L A S AM HÄLLET

generationer kände varandra och hade gemensamma minnen, värderingar och levnadssätt. Denna sammanhållning hotades nu. Nykomlingarna ifrågasatte inte den etablerade gruppens värderingar och livsstil. Men bara det att de nyinflyttade var annorlunda – inte hade samma vanor, erfarenheter och samhörighet – innebar att de som bott i området länge kände sig utmanade och försvarade sin sammanhållning genom att frysa ut nykomlingarna.

Hotad sammanhållning

VI OCH DE ANDRA Under de senaste århundradena har mängder av människor flyttat till nya platser och tagit med sig sin kultur – sina värderingar, normer och levnadssätt. På den nya platsen har de mött andra människors sätt att

Känslan av ”vi och ni” kan uppkomma även när en plats under en begränsad tid besöks av en större grupp människor. Gotland inför turistsäsongen.

537

Expose2_363_592.indd 537

08-10-14 08.49.27

MILJÖ OCH DEMOKRATI Rolf Lidskog

D

en 30 april 1997 äntrade aktivister från Greenpeace plattformen Brent Spar i Nordsjön. Oljeutvinningen vid plattformen hade då legat nere i åtta år och dess ägare, Shell och Exxon, skulle nu montera ner plattformen.

Enligt Shells bedömning var det bästa alternativet att sänka den i havet. Det var det minst kostsamma alternativet, samtidigt som dess miljökonsekvenser bedömdes vara acceptabla. För Greenpeace däremot var detta förslag inget annat än dumpning som skulle leda till att tusentals liter olja och förorenad sand släpptes ut i havet. När Storbritanniens regering tänkte ge tillstånd för en havssänkning, bordade Greenpeace-aktivister plattformen, och sände via satellittelefon och internet ut bilder och pressmeddelanden till en mängd nyhetsbyråer i olika delar av världen.

Aktionen fick ett enormt genomslag. Media visade hur Shell sände ut båtar med vattenkanoner för att försöka få iväg miljöaktivisterna från plattformen. Politiker i olika länder protesterade och uppmanade även i vissa fall till bojkott av Shell. Inte minst i Danmark, Holland och Tyskland genomfördes bensinbojkotter. Som mest förlorade bolaget fem miljoner brittiska pund per dygn. Utöver bensinbojkott vandaliserades ett femtiotal bensinstationer. Flertalet miljöministrar från länder som gränsar till Nordsjön fördömde beslutet om havssänkning. Tysklands premiärminister kritiserade Storbritanniens premiärminister för undfallenhet i frågan. Efter nästan två månader av protester meddelade Shell att man inte tänkte sänka plattformen i havet. Bolaget hävdade att en sänkning i havet fortfarande var försvarligt ur miljösynpunkt, men sa att de ekonomiska konsekvenserna av en fortsatt bojkott bedömdes bli så stora att man föredrog att mon 558

Expose2_363_592.indd 558

08-10-14 08.49.49

MÄN N I S K AN, S AM HÄLLET O C H KU LTU R E N

Demontering av oljeplattformen Brent Spar.

tera ner oljeborrplattformen och deponera den på land. Greenpeace, protesterande politiker och konsumenter jublade, medan brittiska politiker som stött havssänkningen kände sig svikna av Shell. För att förbättra sitt rykte och få bensinkonsumenter att återgå till att tanka på dess bensinstationer bekostade Shell en stor annonskampanj.

Den här händelsen kan liknas vid en informell internationell miljödomstol, där Greenpeace var åklagare, Shell den anklagade och en mängd nationella politiker, intresseorganisationer och konsumenter utgjorde jury. Vi har här att göra med en modern miljökonflikt, där en mängd olika aktörer – nationella politiker, transnationella företag, miljörörelser, forskare och medborgare/konsumenter – deltar. Frågan som infinner sig är hur man ska se på denna typ av kamp ur demokratisk och miljömässig synvinkel. Kräver gränsöverskridande miljöproblem sådana här typer av aktioner, eller klarar det rådande internationella politiska systemet med stater som undertecknar internationella miljöavtal att hantera dem? Är denna och liknande aktioner något som förstärker demokratin i samhället eller är det något som hotar den?

Informell domstol

559

Expose2_363_592.indd 559

08-10-14 08.49.51

BILDFÖRTECKNING Foto Plainpicture/Folio omslag Richard Paterson/Scanpix 11 Jessica Gow/Scanpix 13 Fredrik Persson/Scanpix 15 Nordfoto/Scanpix 18 Erich Sterin/Scanpix 20 Stig Hammarstedt/Scanpix 22 Kazuhiro Nogi/EPA/Scanpix 25 Lars Pehrson/Scanpix 27 Niklas Larsson/Scanpix 33 Ingvar Andersson/Scanpix 38 Mark Earthy/Scanpix 47 Anette Nantell/Scanpix 51 Göran Gustafson/Scanpix 55 Marco Gustafsson/Scanpix 59 Lars Peter Roos/Tiofoto/NordicPhotos 61 Fredrik Persson/Scanpix 67 Johan Främst/Kamerareportage/ Scanpix 68 Anders Wiklund/Scanpix 74 Magnus Jönsson/Scanpix 83 Joakim Berglund/Scanpix 87 Per Ydreskog/Scanpix 92 Peter Hoelstad/Scanpix 95 Marko Sääväla/IT/Scanpix 101 Magnus Neideman/SvD/Scanpix 107 Lauren Victoria Burke/AP/Scanpix 109 Lena Ehring/BLT/Scanpix 112 ö Maja Suslin/Scanpix 112 n Ulf Glimfalk/Gotlands Allehanda/ Scanpix 121 Erich Stering/DN/Scanpix 123 Torbjörn F Gustafsson/Scanpix 125 Cicci Jonsson/Scanpix 131 Kristina Gustafsson/Scanpix 136 Paul Hansen/Scanpix 139 Nordiska museets bildbyrå 142 Scanpix 144 Scanpix 145 Stig Nilsson/Scanpix 146 ö Benkt Eurenius/Scanpix 146 n Claudio Bresciani/Scanpix 148 Paul Hansen/Scanpix 150 Lars Nyman/Scanpix 151 EPA/Scanpix 155 Lars Epstein/DN/Scanpix 161 Juda Ngwenya/Scanpix 164 Örjan Björkdahl/Scanpix 166 Hulton Archive/Scanpix 170 Gemunu Amarasinghe/Scanpix 173

Scanpix 177 Pontus Lundahl/Scanpix 179 Lars Dahlström/Tiofoto/NordicPhotos 180 Jayanta Shaw/Reuters/Scanpix 183 Holger Staffansson 196 Melker Dahlsstrand 210 Mikael Sjöberg/Scanpix 222 Scanpix 236 Scanpix 238 Svensk Köttinformation 240 Göran Sjöberg/SvD/Scanpix 243 Per Kagrell/Scanpix 244 Elisabeth Omsén/Scanpix 251 Jan Winter/Scanpix 268 Frank Rumpenhorst/AP/Scanpix 275 Amit Shabi/Reuters/Scanpix 283 Yuri Tutor/Scanpix 285 Rex/IBL 287 Earl Kowall/Scanpix 291 Jurek Holzer/Scanpix 292 Reuters/Scanpix 296 Åsa Westerlund/DN/Scanpix 298 John Smock/AP/Scanpix 301 Anja Niedringhaus/EPA/Scanpix 305 Mahmud Hams/AFP/Scanpix 306 Christina Sjögren/Scanpix 309 Justin Lane/EPA/Scanpix 313 Bettmann/Corbis/Scanpix 316 Obed Zilwa/Scanpix 318 Pascal Lauener/Reuters/Scanpix 320 Leon Neal/AFP/Scanpix 321 Roland Seitre/Scanpix 327 Juha Roininen/Scanpix 339 Petter Oftedal/Scanpix 341 Virginia Mayo/AP/Scanpix 345 Magnus Bergström/Scanpix 346 Marie Dorigny/Sipa/Scanpix 349 Victor Brott 356 Therese Holmberg/Scanpix 358 Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix 361 Elisabeth Ohlson Wallin 369 Chip Somodevilla/AFP/Scanpix 373 © KUG Mediegruppen/Pål Sommelius 374 Carmen Taylor/AP/Scanpix 380 Jens C Hilner/Scanpix 391 Maja Suslin/Scanpix 397 Lennart Hyse/Scanpix 406 Jessica Gow/Scanpix 414 Karl Sandels samling/IBL 417 Paul Kitagaki/AP/Scanpix 433 Kent Gilbert/Scanpix 444

589

Expose2_363_592.indd 589

08-10-31 09.06.00

Shruti Shrestha/Reuters/Scanpix 455 Scanpix 456 Rota/Scanpix 463 Paul J Richards/EPA/Scanpix 464 Renzo Gostoli/AP/Scanpix 469 Wiktor Dabkowski/Photoshot/ Scanpix 471 Yuri Kadobnov/AFP/Scanpix 473 Abaca/Scanpix 480 Robert King/Camera Press/Scanpix 488 Ann-Sofi Rosenkvist/Scanpix 494 Lars Nyman/Scanpix 500 Raghu Rai/Magnum/IBL 506 Beth Akeiser/AP/Scanpix 508 Liu Jin/EPA/Scanpix 511 Chris Hammond/Scanpix 515 EPA/Scanpix 517 Erich Stering/DN/Scanpix 521 Alex Majoli/Magnum/IBL 522 Eddie Shih/Scanpix 526 EPA/Scanpix 528 International Criminal Court, Haag 529 Mathias Rahm/Scanpix 537 Lennart Edling/Scanpix 540 Mats Wingborg, Stockholm 542 Stewart Mark/Scanpix 549 Hugo Bergsaker/Scanpix 559 Steve McCurry/Magnum/IBL 562 Savita Kirloskar/Reuters/Scanpix 570 Henrik Montgomery/Scanpix 573 Tecknare Stefan Rothmaier Övriga teckningar Jan Berglin 106 Wiley Miller/Europapress 365 Robert Nyberg (gjord för Svenska Kommunalarbetarförbundet) 395 Kartor och grafik Kjell Bånge och Eva Jerkeman

590

Expose2_363_592.indd 590

08-10-31 09.06.01

Dagsaktuell forskning Demokrati och värdefrågor Faktakunskaper och analys Historisk bakgrund, samtid och framtid

POSÉ

• • • •

E

EXPOSÉ behandlar samhällskunskapsämnet utifrån:

Varje kapitel avslutas med arbetsuppgifter av olika slag.

I A-kursboken ligger tonvikten på svenska förhållanden.

B-kursboken fördjupar centrala områden och betonar ett internationellt perspektiv.

E

POSÉ

Liksom i de övriga Exposé-böckerna får demokratifrågor stort utrymme.

E

POSÉ

SA M HÄ LLSKUN SKA P KURS A B

AB

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A B

TREDJE UPPLAGAN

TREDJE UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé kurs A Exposé kurs B Exposé vux, kurs A Exposé aktiv, kurs A Exposé Lärarhandledning, kurs A och B

Best.nr 47-09257-4 Tryck.nr 47-09257-4

Omslag AB NYTT.indd 1

08-10-30 15.05.58